I studien undersöks hur intervjuade svensklärare på högstadiet har påverkats av kraven på att digitalisera skolan samt vilka utmaningar och möjligheter det medför i litteraturundervisningen. I studien riktas synen mot att studera litteratur i form av olika textmedier såsom tryckta böcker, e-böcker och ljudböcker.Studien bygger på det sociokulturella perspektivet som teoretiskt ramverk. Det sociokulturella perspektivets kopplingar till studiens resultat är tydligt då det fram-kommer att lärare i den litteraturdidaktiska praktiken använder sig av samtal och diskussion, där det sociala samspelet är en viktig del i lärandeprocessen enligt såväl det teoretiska ramverket som studiens resultat.Studien genomfördes genom halvstrukturerade intervjuer med sex verksamma svensklärare på grundskolans högstadium.Studiens huvudresultat visar att läsförståelse är enklare att nå genom att läsa tryckta böcker än e-böcker men att en kombination av att läsa och lyssna är det som skapar bäst läsförståelse i undervisningen. Utmaningen för den tryckta boken är att skapa en lust för eleverna att läsa samtidigt som möjligheten är att eleverna enklare tar till sig en tryckt bok jämfört med en e-bok eftersom de tydligt ser början och slutet. Utmaningen kring digitala bokresurser såsom e-böcker och ljudböcker är främst kopplad till resurser ute i skolorna i kombination med kunskapen hos lärarna och inställningen till att använda digitala enheter. Möjligheten är att det skulle vara enkelt att ställa om till att digital läsning för lärarna då det i undervisnings-sammanhang skulle kunna användas samma arbetssätt som vid läsning av tryckta böcker.

No description available.

Ljudboken har under de senaste åren haft en stark framväxt i samhället och blivit ett vanligt bokformat. Kurslitteratur i formatet är något begränsat, men det finns en önskan hos studenter att ha tillgång till kurslitteratur i ljudboksformat. Studiens syfte är därför att undersöka hur påverkas effektiviteten av studenters inlärning av läromedlen ljudbok och tryckt bok. Hög effektivitet definieras som att lära sig mycket på kort tid. Då människor har olika sätt de föredrar att lära sig på, så kallade lärstilar, undersöktes en koppling mellan detta samt studenternas vanor och effektiviteten. Tidigare forskning visar på olika resultat gällande huruvida läromedel i textformat och ljudformat påverkar inlärningens effektivitet, samt lärstilar och studenters vanors påverkan på inlärningen. En fallstudie utfördes på studenter från KTH där studenterna fick både läsa samt lyssna på kapitel ur en faktabok och sedan genomföra ett prov på båda kapitlen. Studenternas lärstilar samt deras läsoch lyssnarvanor undersöktes även. Studien visar att ingen signifikant skillnad i hur mycket man lär sig från en tryckt bok och en ljudbok finns. Däremot finns det en signifikant skillnad i tidsåtgången, där en tryckt bok är ett mer effektivt läromedel för inlärning än en ljudbok. Studiens resultat indikerade på att det fanns en korrelation mellan studenternas styrka i den auditiva lärstilen samt deras lyssnarvanor och hur väl de presterade på proven, men korrelationen visade sig vara statistiskt insignifikant. En tryckt bok visade sig alltså vara mer effektiv än en ljudbok då den gick fortare att läsa. Däremot kan ljudböcker beroende på situationen och personen, vara ett bra alternativ till tryckta böcke borde även göras tillgänglig som ljudböcker. / Audiobooks have in recent years had a strong growth in society and have become a common book format. Course literature in the format is somewhat limited, but there is a desire among students to have access to course literature as audiobooks. The aim of the study is therefore to investigate how the efficiency of learning for students differs between audio books and printed books. High efficiency is defined as being able to learn a lot in a short time. To understand how the efficiency of students’ learning is affected by their habits and their preference of learning, also known as their learning style, a correlation between these was explored. Previous research shows different results regarding whether course literature in text format and audio formats affect the efficiency of students’ learning, as well as if there is a correlation between learning styles and student habits. A case study was conducted on students from the Royal Institute of Technology where the students read and listened to chapters from a non-fiction book and then wrote a test on both chapters. The students’ learning styles and habits were also examined. The results show that there is no significant difference in how much students learn from a printed book and an audiobook. However, there was a significant difference in time, where a printed book is more effective for learning than an audiobook. The results of the study indicated that there was a correlation between the students' strength in the auditory learning style as well as their listening habits and how well they performed on the test, but the correlation proved to be statistically insignificant. A printed book proved to be more effective for learning than an audiobook, since it was less time consuming. Although, depending on the situation and the person, audiobooks may still be a good alternative format for course literature and the study concludes that course literature should also be made available as audiobooks.

Arbetet behandlar frågan om elever läser olika snabbt beroende på varifrån de läser en text? Studiens grundläggande syfte är att undersöka om det föreligger någon skillnad i läshastighet i en bok, på en dator eller i en så kallad smartphone? Undersökningsgruppen är fem slumpmässigt utvalda flickor i årskurs 8. Intresset för arbetet tar sin grund i ett stort eget intresse för läsning men också i deltagande vid insamlandet av data till en större studie i ämnet. Studien har för avsikt att jämföra lästeknik och förståelse i en bok, på en dator och i smartphones. Som en del två skall försök göras för att utveckla lästekniken genom mental teknik- lånad från idrotten - i avsikt att utveckla elevers läsförmåga och uppfattningsmöjlighet.Metoden som används i är i detta arbete en fallstudie samt en analys utifrån observationer av deltagarna. Dessa filmas när de läser och sen analyseras filmerna utifrån antal ord per minut (opm) från en bok, en dator och en telefon. Metoden är till viss del egendesignad vilket den kan få kritik för men validiteten och reliabiliteten är att betrakta som hög. Förståelse finns med som en variabel i resultat och diskuteras kort i diskussionen för att försäkra att deltagarna verkligen läst. Den är dock inte avsedd att undersökas i jämförelse med källa och hastighet.Resultatet påvisar en snabbare läshastighet generellt för telefonen (28 opm mer) än i en bok eller telefon. Det visar dock också på att boken vinner över telefonen i två av fem fall och att eleverna som läser på telefonen uppvisar en snabbare läshastighet vid samtliga fall jämfört med en dator. Resultaten är att betrakta som "spretiga" och det går därför inte att utläsa säkra data utifrån dem. Undersökningsgruppen är också att betrakta som liten i sammanhanget.Frågor som ställs och behandlas i diskussionen är om elever lär sig mer om de läser snabbare och om det inte handlar mycket om den enskilda individen och vad han eller hon har för förmågor. Mer förbättringar på mobil och datorområdet och läsning görs och kommer att fortsätta göras och det här arbetet skummar på ämnets yta.Läsning är en komplicerad process som innefattar många faktorer och arbetet har gett upphov till insikt i begreppen förståelse, tolkning av ord och tänkande på en högre nivå som används som definitioner av vad läsning egentligen är. Detta gör det således svårt att forska på området om man inte är väldigt specifik i sin inriktning.

The purpose of this study is to investigate how legal metaphors are used, developed and valuated through the book of Job. By the method of close reading I analyze the speeches of Job in order to investigate if and how the legal metaphors maintain tension between source and main domain, if they are meaningful, are used in a creative way and developed through the book of Job. The legal language is used by the prophets to explain the suffering of the people by ascribing God to the roles of prosecutor and judge who punishes the people for their violation of the covenant. In the book of Job the friends of Job represent tradition. They promote the theory of retribution and claim that Job is being judged and punished for his sins. Job breaks with the tradition and wish es to meet God in court, and assigns different legal roles to God; plaintiff, accused, witness, his legal representative and the criminal. Through out the book of Job the tension between God and all these different roles is maintained and discussed. Job cannot meet God in court because they are unequal and there is no one who has authority over God. To behold God criminally accused seems inappropriate because God is the foundation of justice. However Job keeps using the metaphors in his complaint before God. The oath in chapter 31 shows the absurdity to put all different legal roles of God into one model but nevertheless shows how the legal metaphors are useful as a language of complaint. In the speeches of God there are no legal metaphors and Job is responding by admitting his limitation in explaining the works of God and by promising to be quiet. The friends of Job are being rebuked for having talked wrong about God. They used the legal metaphors to explain God and the works of God. The legal metaphors are not to be used as explanatory models but provide a platform for the innocent to form their complaint for vindication.

Master of Science

I föreliggande studie undersöks det textkritiska förhållandet mellan de två textvittnena av Lilla Rimkrönikan i de senmedeltida handskrifterna Cod. Holm. D 4a, även kallad Fru Märtas bok, och Cod. Holm. D 3, även kallad Fru Elins bok. Studiens teoretiska och metodiska utgångspunkter vilar i synnerhet på textkritiken men har på flera sätt influerats av materialfilologiska tankebanor.  Undersökningens resultat pekar på att de två textvittnena med största sannolikhet är besläktade genom parallell tradering. Detta grundas främst på studiens slutsats om att alla dateringar som förekommer i textverket omöjligt kan vara primära läsningar, utan att man snarare får räkna med att vissa dateringar har lagts till sekundärt. Bland dessa sekundärt tillagda dateringar hör två dateringar som saknas i D 3, men förekommer i D 4a. Denna slutsats överensstämmer dessutom med vad de karaktäristiska felen i respektive textvittne kan säga om det textkritiska förhållandet. Vidare uppdagades två sekundära läsningar i D 3 som kan vara resultatet av förändringskedjor, vilket talar för att det möjligtvis kan ha legat ett nu förlorat mellansteg mellan D 3 och det steg där de två skilda grenarna förenas i traderingen.

Edward William Bok, the Ladies' Home Journal's editor from 1889 to 1919, remained a confirmed proponent of Victorian womanhood. Yet, dramatic changes in American society made his perceptions increasingly anachronistic and, recognizing this, he reluctantly permitted his magazine's portrayal of woman to change with the times. The first part of the dissertation examines Edward Bok's Victorian attitudes toward woman's role in society. According to him, woman's intellectual, emotional, and physical inferiority and her moral and intuitional superiority harmonize perfectly to define a special sphere for her--the home—where she fulfills her roles as wife, mother, and homemaker. Outside the home, Bok permitted only a narrow range of activity for woman—church and club activities and even employment outside the home if finances required it. The second part of the dissertation illustrates how the Journal's image of woman changed during Bok's tenure, especially during the second decade of the twentieth century. At the outset, all departments of the Journal reinforced the editor's concept of woman, but by the time Edward Bok retired, in 1919. the magazine's image of woman contrasted sharply with Bo'k's personal views.

Dissertation (Ph.D.)--University of South Florida, 2007. / Title from PDF of title page. Document formatted into pages; contains 82 pages. Includes vita. Includes bibliographical references.

Syftet med denna studie var att utifrån ett sociokulturellt perspektiv studera vilket samspel som möjliggörs i boksamtalet samt hur pedagog och barn använder sig av boken och bilden i detta samspel. I vår studie intog vi ett aktionsforskande förhållningssätt och iscensatte boksamtal som dokumenteras med hjälp av videoinspelning. Totalt producerades cirka två timmars empirisk data som bearbetades med hjälp av interaktionsanalys. Vi använde oss av begreppen samspel, verktyg, handlingar, kommunikation och kontext för att förstå det som synliggjordes i vår empiri. Det framkom fyra återkommande teman: Boken och bilden som verktyg för- samspel, lärande-, återberättande- och kommunikation. Vår övergripande slutsats utifrån vår empiri är att hur pedagoger och barn använder sig av bok och bilder har betydelse för vilken kommunikation samt vilket samspel som möjliggörs och sker i samband med boksamtal.