<p>Individualisering är ett idag mycket omdiskuterat ämne som finns reglerat i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94. Utifrån denna reglering och de kunskaper som idag finns om individers olika förkunskaper, egenskaper och förutsättningar har vi valt att som huvudsyfte med denna studie kartlägga och analysera läraruppfattningar om individualisering vid två skolor, samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa läraruppfattningar. För att finna material och få svar på våra frågeställningar har vi genomfört två kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar på de två skolor där dessa pedagoger är yrkesverksamma. Resultaten har vi sammanställt, bearbetat och analyserat genom att använda ett interaktionistiskt perspektiv. En grundtanke inom interaktionismen är att individen är en social och aktiv person som lär i samspelet tillsammans med andra individer. Till det interaktionistiska synsättet har vi kopplat tidigare forskning gjord av bl. a. John Dewey och Lev Vygotskij som även de förespråkar individen som en social varelse. Vi har i studien funnit resultat som visar på både mer och mindre framträdande likheter och skillnader hos de informanter som deltagit, både i de kvalitativa intervjuerna och i enkätundersökningarna.</p>

<p>Denna uppsats fokuserar på läxor ur fyra perspektiv: stress, jämlikhet, skolframgång och indivudualisering. Syftet var att ta reda på elevers, föräldrars och lärares åsikter om läxor ur aspekterna ovan. Vi använde oss av frågeformulär som metod och sedan analyserades svaren mot tidigare forskning. Resultetet pekade på att elever sällan kände till syftet med läxan men uppfattade den som viktig för betygen. Föräldrar ansåg att läxan var en viktig länk mellan hemmet och skolan trots att den ibland tog mycket tid från fritidsaktiviteter. Lärarna tyckte att det viktigaste med läxan var repetition, i övrigt kunde deras syften variera från person till person. Den viktigaste slutsats vi kom fram till var att läxor problematiserades alldeles för lite i det svenska skolväsendet och att dess syfte inte alltid var tydligt för elever och föräldrar.</p>

No description available.

<p>Syftet med min undersökning har varit att utifrån begreppen inkludering, individualisering, resurser och förutsättningar försöka ta reda på hur man resonerar kring elever i behov av särskilt stöd i grundskolan idag. Vilket stöd finns för eleverna? Det är en kvalitativ studie med intervju och observation som metod. Jag var vid två olika högstadieskolor i två olika kommuner under sammanlagt fyra veckor. Jag har också använt en bakgrundslitteratur samt att jag lutade mig mot tidigare forskning. En del av resultatet visade att i skolorna i min undersökning finns välutbildad personal, specialpedagog och speciallärare som är väl insatt i elevers svårigheter. En annan del av undersökningen visar att resurserna vid skolorna används på olika sätt och det resulterar i att dagens moderna metoder med en inkluderande undervisning inte alltid bedrivs.</p>

<p>Vår studie syftar till att få kunskap om läs- och skrivsvårigheter för att kunna hjälpa och underlätta för elever med dessa svårigheter i klassrummet samt sätta in rätt åtgärder. Vi har studerat tidigare forskning som visat vad man genom tiderna satt in för åtgärder, hur man upptäcker eleverna i klassrummet och hur man bör differentiera för dem. Dessutom har vi noggrant studerat vilka kompensatoriska hjälpmedel det finns på marknaden. Genom att välja en metod där vi inriktar oss på elever genom observationer och intervjuer vill vi få fram deras syn på undervisningssituationer och hjälpmedel. Resultatet vi fick fram var att skolorna överlag bara använder en bråkdel av de hjälpmedel som finns på marknaden. Det man använder är de resurser som finns, oftast dator, ljudböcker och anpassade läxor och provsituationer. I vissa fall sätts individuell träning hos speciallärare in. Vi märker också en skillnad på skolornas arbetssätt då en skola med tillgång till specialpedagog differentierar klassrumssituationerna i större utsträckning och använder sig av fler hjälpmedel än de utan specialpedagog. Eleverna i undersökningen är positiva till hjälpmedel och det viktigaste verktyget är för dem en egen dator. De vill också ha undervisning som präglas av muntlig genomgång samt varierad undervisning som de känner är rolig. Svårigheterna uppstår då det är mycket text att läsa eller då de måste skriva utan hjälpmedel. Så mycket som möjligt kan man säga att man borde låta eleven läsa med öronen då det inte är fråga om lästräning och skriva med rösten då det inte är skrivträning.</p>

<p>Mitt examensarbete handlar om den, i skolan, vanligt förekommande metoden eget arbete. Metoden bygger på att eleverna arbetar utefter någon form av planeringsbok där de har en tidsbestämd eller icke tidsbestämd planering som de ska följa. Antalet arbetspass i veckan med eget arbete, skiljer sig från skola till skola, men handlar vanligtvis om minst fem arbetspass. Mitt syfte med uppsatsen var att få en uppfattning om varför lärare arbetar med eget arbete som metod och om det fanns några särskilda mål att uppnå den. Jag fann det också intressant att se om det fanns några tydliga skillnader mellan olika lärares tankegång, detta jämfört med hur länge de arbetat med metoden. Min studie baserades på fyra intervjuer med lärare som alla arbetar med barn i lägre åldrarna (F-5). Resultatet visade att lärarna börjat använda metoden för att den redan fanns inarbetad på skolan. Vidare menade lärarna att metoden motsvarade kravet på individualisering i läroplanen (Lpo94). Metodens svaghet, att tillfällena för lärande i grupp blev färre med eget arbete understryktes. Vidare diskuteras andra aspekter exempelvis metodens disciplinerande effekt och det begränsade elevinflytandet</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad arbetsmarknadspolitiska åtgärder har för betydelse för arbetslösa ungdomar, både psykiskt och socialt. Frågor som vi ville ha svar på var varför ungdomarna går en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och vad den betyder för dem. Hur det är att vara arbetslös och om deras situation förändrats sedan de började på åtgärden. Vi ville även se om det är någon skillnad mellan åtgärderna i Halmstad jämfört med Varberg.</p><p>Vi har använt oss av kvalitativ metod genom att göra intervjuer med sju ungdomar samt personal från arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten. Fokusering har legat på den sociologiska visionen enligt Mills, Becks individualisering, Baumans arbetsetik och kontroll på den egna individen, social exkludering och Foucaults disciplineringsprocess. Resultatet visar att de flesta uppskattar den arbetsmarknadspolitiska åtgärden som de har blivit erbjudna att delta i, för att det gör att de inte känner sig rastlösa. Ungdomarnas personliga situation hade inte förändrats efter att de började på åtgärden men deras sociala situation hade förbättrats.</p>

<p>Denna uppsats handlar om den interna ekonomins uppdelning och arbetsfördelningen av hushållssysslorna i familjer. Vår studie utgår ifrån en enkätundersökning med 40 familjer och 8 djupintervjuer, som visar hur uppdelningen ser ut samt hur familjerna själva ser på sin arbetsfördelning och uppdelning utav deras interna ekonomi. Syftet med undersökningen är att se hur fördelningen ser ut i dagens familjer när det kommer till vem som gör vad i hemmet, vem som betalar för vad och om det finns några samband mellan detta och parens internt relativa inkomst och/eller utbildningsbakgrund. Vi har även ställt frågor till våra informanter om hur de uppfattar sin generations arbetsfördelning och interna ekonomiska uppdelning i jämförelse med deras föräldrageneration. </p><p>I vår uppsats har vi valt att använda litteratur som handlar om hur familjen och roller inom familjen har förändrats. När vi visar den forskning som vi har använt oss utav presenterar vi denna utifrån tre olika teman, Hushållsarbetets uppdelning, Ekonomiska resurser och makt samt Den könssegregerade arbetsmarkanden. Dessa olika teman innehåller bl a teorier från Beck & Beck-Gernsheims och Christine Romans & Göran Ahrnes teorier. Våra resultat visar att det fortfarande är kvinnan som har det största ansvaret när det gäller hushållet, även om männen mer än vad deras pappor gjorde, i viss mån bidrar till hushållssysslorna och skötsel av barnen. Vi kunde i vår studie även se att kvinnorna var mindre nöjda med uppdelningen av hushållsarbetet än vad männen var, en önskan om att männen aktivt skulle delta mer avseende barnen uttryckte en del av våra kvinnliga informanter. Resultatet visar även att den ekonomiska uppdelningen är mer jämställd än vad arbetsfördelningen är, detta skiljer sig också lite från föräldragenerationen där papporna i många familjer ensam ansvarade för den interna ekonomin och mammorna blev tilldelad en ”hushållskassa”.</p>

<p>Denna C-uppsats inriktar sig på internationella kontakter med fokus på studenterna vid Högskolan i Halmstad. Ett syfte är att skapa förståelse för betydelsen och värdet av internationella kontakter och dess innebörd i dagens globaliserade värld. Studiet börjar med en granskning av en äldre undersökning, studentbarometern 2007, och byggs på med kvalitativa intervjuer och observationer för att poängtera de åtgärder som behöver tas. Det har därmed utförts intervjuer med både studenter och personal vid HH för att få ett helhetsperspektiv på hur man arbetar med frågor kring internationella kontakter och på vilka sätt dessa uppfattas och mottas utav studenterna.</p>

<p>I denna uppsats har jag lagt min fokus på hur begreppen frihet och ofrihet har påverkat hur vi individer upplever frihet och ofrihet i vår vardag och jämfört svaren jag fick från intervjupersonerna med några av de existerande teorierna kring detta. Jag tar även upp hur konsumtion, individualisering och identitet påverkar individen och hur dessa begrepp har påverkat individens syn på sin omkringliggande miljö. Mitt tillvägagångssätt blev kvalitativa intervjuer med individer som inte har studerat beteendevetenskapliga ämnen på högre nivå, detta för att få en diskussion med dem som aldrig berört ämnet tidigare och därför få svar som aldrig har påverkats av den sociologiska litteraturen. För att få tag på teorier valde jag att använda mig huvudsakligen av böcker. Mitt resultat blev att ofrihet och frihet hänger ihop, att man måste ha den ena för att kunna känna av det andra och att vi ständigt påverkas av vår ofrihet för att uppnå vår individuella version av vad frihet är.</p>