Denna uppsats undersöker Arlandas påverkan i närområdet under 1960 - 1980 på treområden: befolkning, näringslivsfördelning och pendling. Jämförelsekommuner, somhade liknande ekonomisk struktur eller som var möjliga alternativa placeringar förflygplatsen, används för att visa möjliga alternativa utvecklingsvägar. Resultaten visaratt flygplatsen har orsakat en kraftig befolkningstillväxt i Märsta, men inte i övriga delarav kommunen. Transportsektorn är den enda sektor som är märkbart påverkad avflygplatsens lokalisering, och sektorn är större i Sigtuna än i jämförelsekommuner.Övriga sektorer visar ingen skillnad. Data för pendling visar att Sigtuna har ett mycketstörre antal inpendlare än övriga kommuner, samt en större andel hemarbetare, vilkettyder på att flygplatsen har bidragit till att skapa ett betydande antal arbetstillfällen.

Utvecklingen pekar på att barnen tillbringar längre dagar på förskolan än tidigare och detta leder till att förskollärarna får ett större ansvar i att ge barnen den grovmotoriska stimulans de är i behov av. Det är förskolans ansvar att tillgodose barnens rörelsebehov och skapa möjligheter för barnen att tidigt tillägna sig de grovmotoriska färdigheterna. Forskning visar att en allsidig rörelseerfarenhet inte bara påverkar den grovmotoriska utvecklingen utan även samspelar med den totala utvecklingen. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur förskollärare förhåller sig till barns grovmotoriska utveckling i relation till det utvecklingspedagogiska perspektivet, det sociokulturella perspektivet och ramfaktorteorin. De frågeställningarna vi utgick ifrån var hur förskollärarnas förhållningssätt och ämneskunskap påverkar barns grovmotoriska utveckling? Vad ger förskolans miljö för förutsättningar för förskollärarnas arbete med barns grovmotorik och i vilken utsträckning har förskollärarna kunskap kring hur miljön kan påverka barns grovmotoriska utveckling? Och även om förskollärarna förhåller sig till Lpfö 98/16 i sitt arbete med barns grovmotoriska utveckling? Vi diskuterar relevant forskning och litteratur kring grovmotorik, förskollärarnas förhållningssätt samt miljöns inverkan och med en kvalitativ studie som metod intervjuade vi fem förskollärare. Vårt resultat visade att förskollärarna var eniga om att deras förhållningssätt hade en stor inverkan på barnens grovmotoriska utveckling och de ansåg att de förhöll sig till de mål som Läroplanen för förskolan rör angående detta. Förskollärarna var även medvetna om miljöns främjande och hämmande egenskaper och var eniga om utemiljöns varierande möjligheter.

<p>Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer ta reda på hur musiken tillämpas i verksamheten på tre förskolor och vad förskollärarna anser vara dess syfte. Förskollärare intervjuades med öppna frågor för att få en mångfald samt personliga åsikter. Resultaten bearbetades och strukturerades upp efter olika kategorier. Resultatet visade att samtliga förskollärare ansåg att musik var en självklar del i verksamheten som spred både glädje och gemenskap. Förskollärarna var även eniga om att barn tillägnade sig kunskap genom leken. Slutsatser som kan dras av studien är att leken och lärandet inte kan skiljas åt och att musik och lek kan förenas i större utsträckning.</p><p> </p><p> </p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur leken kan användas som pedagogisktverktyg i förskolan för att stimulera barnets sociala utveckling. Det har genomförtsobservationer och intervjuer för att få fram resultatet, som visade att leken har encentral betydelse för hur barnet utvecklas socialt. De pedagoger och barn som medverkat i denna studie har bidragit med värdefull information som visar påpedagogens roll i barnets sociala utveckling. Pedagogernas sätt att arbeta med lekenvisade sig ha en koppling till hur de ställde sig till lekens betydelse för barnetsutveckling. Trots att resultatet visar på olika sätt att arbeta med leken, framgårpedagogernas positiva syn på leken i olika utsträckning. Pedagogerna är dock överensom att leken är ett centralt begrepp i förskolan och att den behöver ha en given plats ibarnets vardag.</p>

<p>Denna uppsats handlar om västra Sveriges</p><p>gymnastikföreningar och dess ledare. Författarna har</p><p>undersökt hur vissa aspekter i kommunikationen ser ut</p><p>mellan ledarna och Svenska gymnastikförbundet</p><p>(SvGF).</p><p>Syftet i denna studie var att undersöka hur SvGF kan</p><p>utveckla sina ledarutbildningar i föreningarna för att</p><p>anpassas till ledarnas behov och önskemål. Författarna</p><p>har valt att göra en enkätstudie för att få en statistisk</p><p>data.</p><p>Resultatet visade att SvGF har en fungerande utbildning</p><p>med ledarna, men att de fortfarande inte har kommit i</p><p>kontakt med alla ledare. Utvecklingen bland</p><p>ledarutbildningarna verkar gå långsamt framåt då</p><p>fortfarande många ledare tycker att utbildningarna kan</p><p>bli bättre. Många ledare känner inte till ELD-projektet</p><p>ännu. Det visade sig att många ledare var positivt</p><p>inställda till projektet och skulle kunna tänka sig att</p><p>delta i det.</p>

<p>Idag finns ett flertal checklistor och handböcker om hur man kan tillgänglighetsanpassahygienutrymmen. Arkitektgruppen i Gävle AB tycker dock att det inte finns något braalternativ som kan fungera som en användbar lathund för arkitektkonsulter. Ett hjälpmedelsom kan spara tid och kraft i deras tillgänglighetsarbete. De anser också att de råd ochanvisningar för dimensionering av hygienutrymmen som finns idag är för låsta viddimensionerna 2,20x2,20m och skulle behöva utredas.Syftet med detta arbete är att förenkla arbetet för konsulter vid planering för bättretillgänglighet och användarvänlighet i hygienrum och på så vis spara tid vid varje tillfälle.Målet är att skapa ett hjälpmedel som dels ska kunna fungera som ett förfrågningsunderlag förtotalentreprenad och dels utreda dimensionsbehoven i hygienutrymmen.Arbetet utgjordes till stor del av litteraturstudier i form av faktaböcker, forskningsstudier ochstandarder för att skapa ett underlag för uppgiften. Resultatet är en kombination av planer ochelevationer med förklarande texter framställda i Autodesk AutoCAD Architecture 2009 ochmed ytterligare och mer utförliga beskrivningar i rapporten.Resultatet består av två delar. Del ett är ett förfrågningsunderlag (AutoCAD) som med hjälpav specifika produktförslag visar hur man genom att följa detta kan åstadkomma ett kompletttillgängligt hygienutrymme för rörelsehindrade. Del två är en utredning av dimensionsbehoveti hygienutrymmen (AutoCAD) som ska öppna för nya tankesätt vid ombyggnationer.Arbetets huvudsakliga slutsats är att det är svårt men, med noggrannhet och lite nytänkande,går att lösa fler situationer än man tror. Bättre att få enligt anvisningarna nästan godkäntutrymme som ändå fungerar än att inte göra något alls.</p>

No description available.

No description available.

<p>This is a study of the way power relationships change when women start to play candombe in Montevideo, Uruguay. Candombe is a type of music, which is traditionally played by men within the black minority in the country. This study has been done with an intersectional point of view, taking the social categories gender, class and ethnicity in account. The method used was participatory observation in a field study made in Montevideo between November 2008 and February 2009.</p><p>This study’s main conclusions are that the power relationships change with the participation of women in candombe in several important ways: The women legitimize an alternative way to be a woman when they take the men’s role as a drum player. Hegemonic relationships are made visible. The men’s privileged position within candombe is questioned. Hegemonic ideas of ethnicity and class are in some way challenged since candombe is a space where categories with low status may gain respect from society. However, there is a risk that “the social norm” outlines a framework for what is accepted and approved within candombe, and what is not. It is therefore crucial that the players in candombe define its meaning themselves.<em> </em></p>

<p>De teoretiska utgångspunkterna i denna studie baseras på det sociokulturella perspektivet, variationsteoretiska perspektivet och det kognitiva perspektivet. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger på olika förskolor går tillväga då de upptäcker någon form av avvikelse hos ett barn, samt hur pedagogerna hade gått tillväga om de misstänker att barnet har autism. Studien tar avstamp från en familjs berättelse om vägen till deras sons diagnos autism. Enligt Lpfö98 (Utbildningsdepartementet, 2006) ska den pedagogiska verksamheten ha förståelse, gott samspel med och skapa förtroende för varje enskilt barn och deras föräldrar, detta för att skapa ett positivt stöd för barn med svårigheter<strong>. Studien använder sig utav en kvalitativ metod där sex av sju förskolor i en kommun i södra Sverige, där två pedagoger från varje förskola, medverkar i intervjuerna. Studien visar vad pedagogerna anser om det kan bli försent eller inte om att upptäcka diagnosen autism och få hjälp/åtgärder. Resultatet visar att pedagogerna har likadant tillvägagångssätt vid misstänksamhet mot barn som visar drag av autism, men det finns inte något entydigt svar om en upptäckt av diagnos autism kan bli försent eller inte för barnets fortsatta utveckling. För barnets vidare utveckling visar resultatet att alla förskolorna har i stort sätt liknande tillvägagångssätt.</strong></p>