No description available.

Uppsatsen behandlar frågor kring lekens betydelse för barns lärande och utveckling utifrån förskollärares perspektiv. Studien har innehållit intervjuer med förskollärare som fått möjlighet att uttrycka uppfattningar om leken och dess inverkan på utvecklingen och lärandet.

No description available.

De teoretiska utgångspunkterna i denna studie baseras på det sociokulturella perspektivet, variationsteoretiska perspektivet och det kognitiva perspektivet. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger på olika förskolor går tillväga då de upptäcker någon form av avvikelse hos ett barn, samt hur pedagogerna hade gått tillväga om de misstänker att barnet har autism. Studien tar avstamp från en familjs berättelse om vägen till deras sons diagnos autism. Enligt Lpfö98 (Utbildningsdepartementet, 2006) ska den pedagogiska verksamheten ha förståelse, gott samspel med och skapa förtroende för varje enskilt barn och deras föräldrar, detta för att skapa ett positivt stöd för barn med svårigheter. Studien använder sig utav en kvalitativ metod där sex av sju förskolor i en kommun i södra Sverige, där två pedagoger från varje förskola, medverkar i intervjuerna. Studien visar vad pedagogerna anser om det kan bli försent eller inte om att upptäcka diagnosen autism och få hjälp/åtgärder. Resultatet visar att pedagogerna har likadant tillvägagångssätt vid misstänksamhet mot barn som visar drag av autism, men det finns inte något entydigt svar om en upptäckt av diagnos autism kan bli försent eller inte för barnets fortsatta utveckling. För barnets vidare utveckling visar resultatet att alla förskolorna har i stort sätt liknande tillvägagångssätt.

Mitt syfte med studien är att undersöka konkreta exempel på svårigheter respektive möjligheter i det åldersblandade fritidshemmet, hur dessa hanteras av pedagogerna och hur de upplevs av barnen. Jag har gjort en diskuterande litteraturgenomgång och empirisk studie med hjälp av intervjuer för att få svar på min undersökning. För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat två fritidspedagoger och fem barn i åldrarna 6-8 år. Intervjuerna spelade jag in och senare transkriberade i sin helhet. Undersökningen är gjord på ett fritidshem med barn i åldrarna 6-8 år där verksamheten har haft olika prägel. Dels har de arbetat med verksamheten som medvetet åldersintegrerad och dels som åldersblandad utan en medveten integrerande tanke. Mina resultat av undersökningen visade att både den åldersblandade och åldersintegrerade verksamheten har både konkreta svårigheter och möjligheter. Det är den medvetna åldersintegreringen som ger de bästa möjligheterna men också de mesta svårigheterna. Det krävs att det verkligen finns tillräckligt med pedagoger tillhands för att hjälpa och stötta i samarbetet. Integrationen av sexåringarna på det åldersblandade fritidshemmet är också en svårighet. Det krävs särskild tid och fokus på dem för att få dem att känna trygghet i början. Detta åstadkom fritidshemmet i min studie genom att inte blanda dem med andra åldrar i början och genom att ha en pedagog som lägger extra fokus på den gruppen. Resultatet visade också att det åldersblandade fritidshemmet har svårigheter med att komma igång varje höst då gruppen splittrats för att tvåorna lämnar fritidset och nya sexåringar kommer. Gruppen måste då arbetas upp igen vilket pedagogerna också såg som en svårighet.

I vårt utvecklingsarbete valde vi att fokusera på miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hållbar utveckling. Utifrån miljöaspekten fokuserade vi på återvinning och utifrån den sociala aspekten fokuserade vi på Barnkonventionen. Vårt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stärka elevernas medvetenhet inom hållbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vårt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod använde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar. Vi gjorde vår aktionsforskning på två olika skolor, vi var på varsin skola i varsin klass. Vår slutsats av vår aktionsforskning är att barn uppskattar att deras åsikter och tankar tas på allvar samt att de får vara med och påverka sin vardag. Vi tror även att det är viktigt att fånga barnens intresse samt att det är på rätt nivån för dem.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka perspektivet hållbar utveckling i läroböckerna.Studien består av två delstudier - en kvantitativ studie som undersöker vilket utrymme perspektivetfår i läroböckerna, och en kvalitativ studie som undersöker vilka idéer om ekonomisk tillväxt ochhållbar utveckling som förmedlas i läroböckerna. Som empiriskt material för studien användsläroböcker som är framtagna för gymnasieskolans kurs Samhällskunskap 1b och är skrivna 2011.Resultaten visar att samtliga läroböcker behandlar hållbar utveckling och relationen mellanekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Både vad gäller utrymme och vilka idéer som förmedlasså råder det stora skillnader mellan böckerna. Vid en jämförelse med tidigare genomförda studier avliknande karaktär visar det sig att de läroböcker som gett mycket eller lite utrymme till perspektiveti tidigare upplagor, även gör det i 2011 års läroböcker.

Syftet med vår studie är att genom semistrukturerade intervjuer ta reda på hur och i vilken omfattning drama och dramapedagogik används i några förskolor, samt vad förskollärarna anser om deras användning av dessa. Förskollärarna intervjuades med öppna frågor för att få en mångfald, men även för att ta del av deras mer personliga åsikter och värderingar. Resultatet visar att drama och dramapedagogik används i den vardagliga verksamheten. Det framkom även att drama bjuder in till samtal och samspel vilket leder till ökad språkutveckling samt personlig och social utveckling. Slutsatser som kan dras av studien är att drama och dramapedagogik är ett bra verktyg samt ett bra arbetssätt att tillämpa inom förskolans verksamhet

Grön Flagg är ett miljöledningssystem och cirka 2000 skolor runt om i landet är medlemmar. Projektet syftar till att vägleda förskolor, skolor och gymnasium i deras miljöarbete. För att kunna få ett medlemskap i Grön Flagg måste skolan uppfylla vissa kriterier, som att utse ett miljöråd och arbeta med fortlöpande teman. Det viktiga i arbetet kring Grön Flagg är att lärarna och eleverna är delaktiga tillsammans i miljöprojektet. Undersökningen har utförts med ostrukturerade enkäter i årskurserna 3-5 på en grundskola i mellersta Sverige, där sammanlagt 77 elever har deltagit. Slutsatserna utifrån insamlad data kan konstatera att majoriteten av eleverna på denna grundskola inte kan vara inkluderade, på grund av att flertalet av eleverna inte vet vad Grön Flagg är. Endast två elever av 77 deltagande kan beskriva Grön Flagg med egna ord och få elever vet om skolan har ett miljöråd. De flesta eleverna visar dock ett påtagligt intresse för miljö och finner arbetet med det viktigt. Eleverna i de olika årskurserna ger övervägande liknande svar. Den intressanta skillnaden mellan årskurserna är dock att årskurs 5 kände sig mer osäkra på om de finner arbetet med miljö intressant, då eleverna i årskursen beskriver att de inte arbetat med miljöämnet.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka den rådande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lärare på en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet används. Tillika ville vi ta reda på vilka grunder elevers utveckling mäts och bedöms. Den forskningsmetod vi har använt oss av är kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs där begreppet används ”automatiskt” och i förlängningen med positiva förtecken. Å andra sidan uttryckte lärarna att utveckling hos elever på kort sikt kan gå bakåt. Utvecklingssamtalet beskrivs som ett forum där föräldrar och elever delges information om elevens utveckling via ett dataprogram. Inför samtalet görs en bedömning och värdering av elevens utveckling i ett jämförandeperspektiv. I undersökningen framkommer att lärarna betonar den sociala utvecklingen framför den kunskapsmässiga.