The purpose of this study is to find out how some Swedish preschool teacher discussing how children's Swedish colloquial interaction can be enhanced in the free play. In this case where children are aged three to five. My research questions in the study are: -          What type of free play do preschool teachers talk about in relation to children's Swedish colloquial development? -          What do preschool teachers say about child's colloquial interaction? -           How do preschool teachers reason regarding in what environment children’s colloquial interaction occurs? In my study I have used an interview with elements of a visual method called The Diamond. The approach is that the participants in the interview will be enhanced to discussing about a wise certain number of images. These images are then to be ranked accordingly with a specific theme and terms. If a child has difficult to speak, you can take help of  the interest the child has, the child can tell you and the other children what he or she know about the interest. Safety is also something that is important for children's colloquial development according to some. Some say, that safety and interest are associated and important things to the colloquial development

Bakgrund: Företag som arbetar för miljön blir allt vanligare inom olika branscher i Sverige. Hållbar utveckling beskrivs idag som lösningen på dagens miljöproblem, bland företagskretsar kallas detta även för miljömanagement. Miljödiplomering är ett verktyg som används för att företagets verksamhet skall påverka miljön så lite som möjligt. Sverige ligger i toppen av länder som arbetar med hållbar utveckling och i och med den ökade miljödebatten i världen känner företag press från kunder och andra intressenter till att agera. Miljödiplomeringen gör att företag kan vara med och förändra klimathoten och kämpa för hållbar utveckling. Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka hur miljödiplomering fungerar för företag inom turismbranschen. Företagets negativa och positiva åsikter om miljödiplomering kommer att redovisas. Är miljödiplomering ett bra verktyg för företag som vill arbeta mot hållbar utveckling? Metod: I denna studie har jag använt mig av en kvalitativ undersökning. Jag har tolkat och granskat insamlat material från 5 stycken djupgående intervjuer med företag som har en miljödiplomering. Resultat: Hur företagen har genomgått sin miljödiplomering har varit olika men det som företagen har gemensamt är att alla de fem företagen har en positiv upplevelse från att ha blivit miljödiplomerade. Några företag anser att miljödiplomeringen har varit billig medans enstaka mindre företag tycker att den har varit dyr. En genensam åsikt från alla de fem företagen var att de svarade att miljödiplomeringen var för enkel att uppnå. Däremot tyckte alla företagen att det är viktigt att göra någonting för miljön och att miljödiplomeringen var ett bra verktyg för företag att använda sig av.

Syftet med studien är att beskriva och analysera vilken kompetens som krävs i rollen som delprojektledare inom ett stort internationellt industriföretag. Detta gjordes från två perspektiv, chefer och delprojektledare, genom strukturerade intervjuer och en kvalitativ enkät.   I resultatet framkom att det största problemet vad det gäller delprojektledarnas roll och kompetens är att det inte finns någon tydlig befattningsbeskrivning. Delprojektledarna vet inte vad som förväntas av dem eller om de lever upp till de krav som ställs på dem. Samtidigt som cheferna efterfrågar flertalet kompetenser upplever delprojektledarna att de faktiskt besitter dessa men ändå infriar sig en förvirring kring arbetet och rollen, som i mångt och mycket kan upplevas onödig.

Idag finns ett flertal checklistor och handböcker om hur man kan tillgänglighetsanpassahygienutrymmen. Arkitektgruppen i Gävle AB tycker dock att det inte finns något braalternativ som kan fungera som en användbar lathund för arkitektkonsulter. Ett hjälpmedelsom kan spara tid och kraft i deras tillgänglighetsarbete. De anser också att de råd ochanvisningar för dimensionering av hygienutrymmen som finns idag är för låsta viddimensionerna 2,20x2,20m och skulle behöva utredas.Syftet med detta arbete är att förenkla arbetet för konsulter vid planering för bättretillgänglighet och användarvänlighet i hygienrum och på så vis spara tid vid varje tillfälle.Målet är att skapa ett hjälpmedel som dels ska kunna fungera som ett förfrågningsunderlag förtotalentreprenad och dels utreda dimensionsbehoven i hygienutrymmen.Arbetet utgjordes till stor del av litteraturstudier i form av faktaböcker, forskningsstudier ochstandarder för att skapa ett underlag för uppgiften. Resultatet är en kombination av planer ochelevationer med förklarande texter framställda i Autodesk AutoCAD Architecture 2009 ochmed ytterligare och mer utförliga beskrivningar i rapporten.Resultatet består av två delar. Del ett är ett förfrågningsunderlag (AutoCAD) som med hjälpav specifika produktförslag visar hur man genom att följa detta kan åstadkomma ett kompletttillgängligt hygienutrymme för rörelsehindrade. Del två är en utredning av dimensionsbehoveti hygienutrymmen (AutoCAD) som ska öppna för nya tankesätt vid ombyggnationer.Arbetets huvudsakliga slutsats är att det är svårt men, med noggrannhet och lite nytänkande,går att lösa fler situationer än man tror. Bättre att få enligt anvisningarna nästan godkäntutrymme som ändå fungerar än att inte göra något alls.

Inledande problem Det har under ett flertal år skett organisationsförändringar inom Svenska ridsportförbundet och dennes underorganisation tävling/hoppning. Dessa förändringar har påverkat det Svenska hopplandslaget, då deras ledning kommit och gått på grund av interna konflikter som pågått mellan det Svenska ridsportförbundet och tävling/hopporganisationen. I denna studie har jag undersökt samarbetet mellan det Svenska ridsportförbundet och tävling/hopporganisationen för att ge förslag på hur organisationen kan utvecklas, för att återigen få med sig det Svenska hopplandslaget så att det sportsligt kan hävda sig internationellt. Forskningsfrågan som varit vägledande i denna studie: Hur kan tävling/hopporganisationen utvecklas för att skapa ett framgångsrikt och hållbart landslag? Syfte Syftet med studien är att undersöka tävling/hopporganisationen och deras samarbete med Svenska ridsportförbundet för att med hjälp av innovationsprocesser arbeta fram förslag till hur organisationen kan utvecklas, så att den återigen får med sig landslaget och sportsligt kan hävda sig internationellt. Metod I studien har jag använt en kvalitativ metod i form av intervjuer som skett med en representant från Svenska ridsportförbundet, tävling/hopporganisationen och en landslagsryttare. Intervjuerna gav mig en bild av hur samarbetet mellan de olika parterna fungerade. Jag har även hämtat information till studiens empiri via observationer i olika miljöer. Utifrån studiens teoretiska referensram har empirin analyserats varefter jag arbetat fram förslag till hur Svenska ridsportförbundet och tävling/hopporganisationen kan utvecklas organisationsmässigt. Slutsats I studien har det framkommit att Svenska ridsportförbundet och tävling/hopporganisationen saknat en stabil struktur vilket gjort att interna konflikter kunnat växa fram. Samtidigt har den kommunikativa förmågan varit undermålig och påverkat parterna på ett negativt sett, då missförstånd lett till konflikter. För framtiden behöver Svenska ridsportförbundet skapa en stabil struktur och utveckla den kommunikativa förmågan tillsammans med sina underorganisationer för att ge landslaget de nödvändiga förutsättningarna för att återigen kunna hävda sig internationellt.

Syfte: Att med hjälp av teorier och olika metoder komma fram med förbättringsförslag till produkten ippi så att den kan bli mer användbar för personer med utvecklingsstörning. Metod: I detta examensarbete användes kvalitativa metoder såsom: intervjuer, workshop, litteraturstudier och analys av produkten. Slutsats: Det framkom i slutet av studien att ljud, färger och bilder är viktiga aspekter vid utveckling av ippi, och som både personalen från verksamheten och FoU i Sörmland skulle uppskatta i ippi.

Denna uppsats syftar till att ge ökad kunskap om hur förskollärare arbetar med att stärka barns självkänsla. För att få en inblick i förskollärarnas arbete kring självkänslan har kvalitativa intervjuer med sju verksamma förskollärare fördelade på två förskolor genomförts. Intervjuerna syftar till att ta reda på hur dessa förskollärare definierar begreppet självkänsla, hur de beskriver att arbetar för att stärka självkänslan hos barnen samt hur de värderar detta arbete. En analys har gjorts utifrån informanternas uttalanden samt genom ett urval av tidigare forskning kring självkänsla. Med hjälp av Daniel Sterns teori om självets utveckling ges en bild av hur självkänsla uppkommer hos en människa samt vilken roll omgivningen har i den sociala samvaron med barnet. De viktigaste resultaten visar att förskollärare anser att barns självkänsla är en viktig del av deras arbete, dock är det ingen aspekt som diskuteras kollegor emellan. Flera av förskollärarna tyckte att begreppet självkänsla var svårdefinierat och en tendens fanns att blanda ihop självkänsla med självförtroende. Även i förskollärarnas arbete fanns en tendens till att mer arbeta med att stärka självförtroendet än självkänslan, då förskollärarna tenderar att berömma barnens prestationer snarare än att bekräfta deras känslor. Uppsatsens titel är ett citat från en av de intervjuade förskollärarna som beskriver hur han upplever ett barn med hög självkänsla.

Turism är en allt mer växande bransch vilket betyder att allt fler områden satsar inom destinationsutveckling. Målet med följande studie är att undersöka hur lokalbefolkningen ser på turismen, hur de ser på utvecklingen i området, som något positivt eller negativt och vilken image av turismen som de ser inom de två kommunerna. Det har inte gjorts någon tidigare undersökning kring lokalbefolkningens attityder till turismutveckling i Svenljunga eller Tranemo.

Abstract                                                                                                                                                                                         Åsa Kippel   Montessoripedagogiken – En studie om en tidlös pedagogik? Montessori pedagogy - A study on a over time education?                                                                                                                                                    Antal sidor: 29 Syftet med mitt arbete är att undersöka huruvida Maria Montessoris pedagogik är förenlig med 2000-talets skola. På vilket sätt pedagogerna inom montessoriskolorna i Sverige valt att arbeta för att förnya pedagogiken för att följa de nya styrdokument som kommit. Jag valde att göra en kvalitativ undersökning där jag intervjuade ett begränsat antal montessoripedagoger för att göra en bild av hur de förenade sin pedagogiska tanke med de nya läroplanerna och det faktum att man från och med Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11, har ett betygskrav redan från årskurs sex. Resultatet visade att Montessoris pedagogik är högst aktuell och frånsett betygsättning  inte utgör något större problem att förena med de nya läroplanerna. Betyg är inte förenligt med montessoripedagogiken och har aldrig varit. Några skolor har haft omdömen tidigare med måste nu, i och med Lgr 11 sätta betyg. Betyg gör att eleverna jämför sig med varandra vilket Montessori ansåg vara dåligt för den individuella utvecklingen hos eleverna.  Även det centrala innehållet i Lgr 11 upplevs av några pedagoger som ett hinder i elevernas individuella utveckling då detta minskar möjligheterna för eleveran att arbeta med olika specialintressen pga. tidsbrist.       Nyckelord: pedagogik, betyg, styrdokument, utveckling, läroplaner.

In the project Barn av vår tid (Children of our time), I have worked with Fryshuset in Malmo and created an interior concept which is designed to express Fryshusets identity, support and encourage its activities and to create a functional environment for young people as well as staff. The purpose of this concept is to help teenagers to feel involved, important and safe. Floor plan, materials and furniture is carefully adapted to support the activities of Fryshuset and to give young people a feeling of coming home. They are also of course chosen with care for the environment. I have studied interior branding, how the rooms can give a sense of security and homely atmosphere and how young people can actively participate in the design of the premises. / I projektet Barn av vår tid har jag samarbetat med Fryshuset i Malmö och skapat ett inredningskoncept vilket är utformat för att uttrycka Fryshusets identitet, bistå och stimulera dess verksamheter samt att skapa en funktionell miljö för ungdomar och personal. Konceptets syfte är att bidra till att ungdomar känner sig delaktiga, betydelsefulla och trygga. Planlösning, material och möbler är noga anpassade för att stödja verksamheterna inom Fryshuset samt att ge ungdomarna en känsla av att komma ­hem. De är även självklart utvalda med omsorg för miljön. Jag har undersökt hur man visualiserar ett varumärke i exteriör och interiör, hur rummen kan utstråla trygghet och hemkänsla samt hur ungdomarna aktivt kan delta i utformningen av lokalerna.