De flesta lekforskare är eniga om att barn lär sig när de leker och att lek har betydelse för barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de använder lek för barns lärande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, två barnskötare, två förskollärare och två fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lärande och utveckling och att den använder sig av både fria och styrda lekar i undervisningen.

<p>I studien har jag med hjälp av de sociokulturella verktygen dialog, samspel och elevernas proximala utvecklingszon studerat lärandeprocessen i årskurs två i ett tema-arbete för hållbar utveckling. Jag har använt aktionsforskning som metod och syftet har varit att både dokumentera och förbättra verksamheten. Aktionsforskningen har genomförts i klassen där jag själv och en kollega är lärare.</p><p>Resultatet av studien visar att eleverna blev bättre på att framföra sina åsikter och lyssna på varandra. Eleverna har fått övning i, och kan använda, olika verktyg som röstning, lottdragning och kompromisser vid konflikter. Under tema-arbetets gång har elevernas texter utvecklats och de har lärt sig att använda inhämtade kunskaper för att förbättra sina texter. Resultatet visar att eleverna har kunnat ta någon annans perspektiv och att deras vyer har vidgats. Genom enskilda samtal med eleverna har lärarna fått erfara hur viktigt det är att veta elevernas förkunskaper för att kunna ge eleverna kunskaper och utmaningar som ligger i elevens proximala utvecklingszon.</p>

Sammanfattning I denna studie presenteras tidigare forskning som beskriver datorspelande som fenomen. Bland annat beskriver tidigare forskning hur utspritt datorspelande är, vem som spelar samt vilka konsekvenser det kan få. Dessutom framkommer olika riskfaktorer för datorspelsberoende. Detta kan vara bland annat kön, social utsatthet och psykisk hälsa. Det är också utifrån den tidigare forskningen som en kunskapslucka identifierades. Skolan och lärarnas synsätt återfanns inte i den tidigare forskningen. Syftet med studien är således att försöka fylla denna kunskapslucka genom att undersöka hur skolan, mer specifikt informanterna, syn på samhällsförändringen som den tekniska utvecklingen har orsakat. För att undersöka vad som har förändrats använder studien sig av ett ofta debatterat ämne, nämligen datorspelandets påverkan på elever och skola. Frågeställningarna i studien är följande: Vilka konsekvenser har datorspel för skolan? Påverkar datorspel eleverna? Har den tekniska utvecklingen påverkat samhället? Studien är kvalitativ och har två teoretiska utgångspunkter, stämplingsteorin och Skogs choice theory. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts och transkriberats till ett material som analyserats. I resultatet presenteras fem olika synsätt: Datorspel och skolan, Teknisk utveckling och social förändring, Datorspel som fritidsaktivitet, Datorspel som social aktivitet samt Datorspel och individen. Inledningsvis presenteras vilken problematik som informanterna ser i den sociala förändringen. Sedan framkommer hur informanterna ser på den tekniska utvecklingen som har skett. Efter det redovisas hur informanterna ser på vilka konsekvenser datorspelande kan få för individen. Ett intressant mönster framkommer där elever som är ointresserade av skolan verkar spela mer. Utifrån informanternas utsagor antyds det att eleverna inte får bekräftelse eller belöning i skolan. De söker sig därför mer till datorspelen i jakt på bekräftelse och belöning. Informanterna ser på det som att eleverna flyr från verkligheten.

Bakgrund  Hållbart byggande tillsammans med hållbar stadsutveckling har  fått allt mer uppmärksamhet den senaste tiden. I stadsdelen Hyllie i Malmö pågår ett stadsbyggnadsprojekt där hållbarhetsaspekten har haft stor betydelse. Det råder dock skilda åsikter kring huruvida kommunernas inverkan på bostadsbyggandet är en fördel för bebyggelsen eller ej. Vissa säger att även om yttre påtryckning är den vanligaste anledningen till att företag bygger hållbart så kan projektet aldrig bli bra om företagets inre motivation inte stämmer överens, med detta sagt är det viktigt att företaget har andra faktorer som motiverar dem att genomföra miljösatsningar utöver kraven som ställs från kommunen. Det har genomförts studier där kommunen styrt byggprojekten och ställt skallkrav på byggföretagen (Pandis, 2014; Lundberg, 2013) men eftersom situationen i Hyllie är annorlunda och byggherrarna har haft relativt fria tyglar är det särskilt intressant att studera vilka andra drivkrafter utöver kommunens påverkan som har drivit fram miljösatsningarna.   Syfte: Studien syftar till att skapa en djupare förståelse för motiven till miljöinvesteringar i stadsbyggnadsprojekt och genom detta bidra till ökad kunskap kring hur kommunerna bäst kan arbeta för att främja miljösatsningar inom byggbranschen.   Metod: Studien har genomförts som en fallstudie på projektet i Hyllie, Malmö ur ett kvalitativt perspektiv. För insamling och bearbetning av data genomförde vi i denna studie både en dokumentstudie av de kommunala dokumenten och intervjuer med nyckelaktörer.  Studien delades således upp i två delstudier där den första studien syftade till att beskriva den kontext som vår fallstudie befinner sig i. Den andra delstudien som var en intervjustudie, syftade till att undersöka vilka motiv som låg bakom miljöinvesteringar i Hyllie.   Slutsats: Malmö stad har utgjort det huvudsakliga motivet till att miljöinvesteringar har genomförts i Hyllie. Vidare ser vi att legitimitet, lönsamhet och företagets intressenter utgör ytterligare motiv till att miljöinvesteringar genomförs i området. Vilka motiv som motiverat byggföretagen har i sin tur påverkats av följande tre faktorer; företags storlek, förvaltning/ickeförvaltning  samt ägandeförhållande. / Background: Sustainable building and sustainable city development has received a lot attention in the last decades. In Hyllie in Malmö there is an ongoing city development project in which sustainability has been of great importance. However, there are differing opinions about whether local impact on residential construction is an advantage for settlement or not. Some say that even if the external pressure is the most common reason that companies build sustainable, the project can never be successful if the company's internal motivation is not consistent with that being said, it is important that the company has other factors that motivate them to implement environmental initiatives in addition to the requirements compiled from the municipality. There have been studies in which the municipality controlled construction projects and set mandatory requirements on the construction companies (Pandis, 2014; Lundberg, 2013), but since the situation in Hyllie is different and the developers have had relatively free reign, it is particularly important to examine what other forces beyond municipal influence that has pushed forward environmental initiatives.   Purpose: The study aims to create a deeper understanding of the motives for environmental investment in city building projects and through this contribute to increased knowledge about how the municipalities’ best can work to promote environmental investments in the construction industry.   Method: The study was conducted as a case study on the project in Hyllie, Malmö from a qualitative perspective. For the collection and processing of data, we conducted both a document study of local government documents and interviews with key players. The study was thus divided into two sub-studies in which the first study aimed to describe the project. The second study was an interview study and aimed to investigate the motives behind the environmental investments in Hyllie.   Conclusions: City of Malmö has been the primary motive for environmental investments that have been implemented in Hyllie. Furthermore, we see that legitimacy, profitability and the company's stakeholders constitute additional motivations for environmental investment in the area. Which motive matters the most is in turn influenced by the following three factors; company size, management/non-management and ownership.

No description available.

Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer ta reda på hur musiken tillämpas i verksamheten på tre förskolor och vad förskollärarna anser vara dess syfte. Förskollärare intervjuades med öppna frågor för att få en mångfald samt personliga åsikter. Resultaten bearbetades och strukturerades upp efter olika kategorier. Resultatet visade att samtliga förskollärare ansåg att musik var en självklar del i verksamheten som spred både glädje och gemenskap. Förskollärarna var även eniga om att barn tillägnade sig kunskap genom leken. Slutsatser som kan dras av studien är att leken och lärandet inte kan skiljas åt och att musik och lek kan förenas i större utsträckning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur leken kan användas som pedagogisktverktyg i förskolan för att stimulera barnets sociala utveckling. Det har genomförtsobservationer och intervjuer för att få fram resultatet, som visade att leken har encentral betydelse för hur barnet utvecklas socialt. De pedagoger och barn som medverkat i denna studie har bidragit med värdefull information som visar påpedagogens roll i barnets sociala utveckling. Pedagogernas sätt att arbeta med lekenvisade sig ha en koppling till hur de ställde sig till lekens betydelse för barnetsutveckling. Trots att resultatet visar på olika sätt att arbeta med leken, framgårpedagogernas positiva syn på leken i olika utsträckning. Pedagogerna är dock överensom att leken är ett centralt begrepp i förskolan och att den behöver ha en given plats ibarnets vardag.

Den här undersökningen har som syfte att undersöka hur pedagoger på förskolan tolkar begreppet utomhuspedagogik och om det är ett arbetssätt som frekvent används på förskolan. Vid genomförandet har kvalitativa intervjuer gjorts med nio pedagoger vid tre förskolor. Resultatet visar att pedagogerna på förskolorna har ytterst lite planerade aktivteter utomhus. Barnen får till största del leka fritt på den egna gården. De utflykter som sker är oftast spontana även om undantag sker. Av de förskolor som representerar resultatet är det endast en förskola där pedagogerna är eniga om att läroplanen genomsyrar hela deras verksamhet. De övriga förskolorna använder mer läroplanen som ett komplement till verksamheten.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur olika lärare tänker kring att arbeta med hållbar utveckling i sin undervisning utifrån dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hållbarhet. Vi ville se hur lärare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har använt oss av en intervjustudie med fyra lärare på två olika skolor. Lärarna undervisade i olika ämnen, såsom svenska, samhällsoriterande ämnen och naturorienterande ämnen. Vi har använt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ”learning by doing”. Vi anser att denna teori passar bra in i dagens samhälle och undervisning. Resultatet visar att det är skillnad i arbetet med hållbar utveckling när det kommer till skolornas inriktning samt lärarnas bakgrund och personliga intresse. Lärarana tyckte att hållbar utveckling var ett komplext begrepp och studien påvisar även svårigheter att integrera de tre dimensionerna i undervisningen.

Klimatförändringar med en framtida temperaturökning som följd kommer sannolikt leda till kraftigare nederbörd för Sveriges del, vilket i sin tur ökar riskerna för översvämningar. En sådan utveckling skulle bli särskilt problematisk för infrastruktur och bebyggelse i anslutning till vatten. Samtidigt som översvämningsriskerna förväntas öka i Sveriges uppfattas ändå boende med närhet till vatten som attraktivt och eftersträvansvärt vilket leder många kommuner till att vilja göra satsningar på nybyggnationer inom sådana områden. Karlstad är en av de svenska städer som bedöms komma att drabbas hårt av översvämningar till följd av klimatförändringarna men samtidigt också en av de städer där inriktningen på att bygga och utveckla områden vid vatten är tydlig. I Sverige har varje kommun, enligt plan- och bygglagen (2010:911), ansvaret för den fysiska planeringen och stadsutvecklingen. För att kunna leva upp till lagstadgade krav på hållbar utveckling är hänsyn till de hot och risker samhället står inför en central del. Hållbar utveckling kan förstås som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” och består av tre dimensioner: den ekologiska, den sociala och den ekonomiska dimensionen. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka kommunala bedömningsgrunder för att uppnå hållbar utveckling i relation till översvämningsrisker och stadsutveckling i vattennära områden. Studien har utformats som en fallstudie med Karlstads kommun som exempel där lagstiftning och kommunala dokument med relevans för ämnet har granskats. Granskningen av materialet har skett genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har visat att även om kommunen har hållbar utveckling som uttryckt ideal för stadsplaneringen och att hänsyn tas till översvämningsrisker, är det ekonomiska hänsynstaganden som hamnar i förgrunden. Balansen mellan de tre dimensionerna i hållbar utveckling tycks saknas men brist på tydligt redovisade avvägningsgrunder har försvårat bedömningen. En ökad tydlighet skulle således kunna leda till mer transparenta och legitima beslut om att exploatera vattennära områden.