Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan upptäcker och stödjer barnmed sociala och emotionella svårigheter. För att besvara våra forskningsfrågor har vi valt attutföra gruppintervjuer på en förskola i södra Skåne där tolv respondenter valt att besvara vårafrågor. Utifrån tidigare forskning och genom vår studie visar resultatet att barn med socialaoch emotionella svårigheter kan yttra sig på olika sätt; inåtvänt och utåtagerande beteende.Genom att man som pedagog är vaksam och uppmärksam kan man tidigt upptäcka dessa barn,hjälpa dem att underlätta sin situation och på så sätt förebygga framtida konsekvenser. Detfinns många tecken hos barn med sociala och emotionella svårighet, det kan vara allt från ont imagen, koncentrationssvårigheter eller att de har svårt att tolka leksignaler och samarbeta medandra. För att kunna stödja dessa barn måste man som pedagog på förskolor ha grundläggandekunskaper om barn med sociala och emotionella svårigheter.

The main purpose of my essay is to inquire into the situation in the preparatory classes. The focus of interest in the essay is to see how new arrived pupils/children from Iraq integrate in the new school environment, foreign culture and what difficulties they come across during their period at the preparatory class. Such as language difficulties and how they manage with the traumatic memories from the war and the effect of that in their learning. I choose to do a qualitative survey and taking part in observing a preparatory class to see how they work. Thereafter, to see from a different perspective and understand the pupils more and perhaps go deeper with some questions I choose to interview some of the pupils. The responds I received gave me a more comprehensible idea of the struggle these children have been through and still go through in a daily basis. The result of this study illustrates the character of a preparatory class, and the central factors that occur in their education. The result have shown that an intercultural work procedure at the schools gives the pupils in the preparatory classes a chance to integrate in the new multicultural environment. The intercultural way of working is necessary for their language development, other pupils and teachers understanding of their situation and the work up of their traumatic experiences.

This is a case study where the purpose is to examine three youth workers view of the cooperation with the classroom teachers. This study was conducted through qualitative interviews, which are usually used when one wants to interpret or explain something. Unlike quantitative interviews, which are used when one is trying to measure something. I have used semi-structured interviews when I tried to answer my questions. My results showed that the three different informants collaborated with the school and classroom teachers in different ways, one of them had no scheduled time to plan with classroom teachers, while the other two had. Two of the informants worked in class during the mornings basically every day, the third one were in class for a few lessons. All informants claim that collaboration with classroom teachers function well, yet they all indicate that they do not actually think that collaboration works well. All informants pointed out that cooperation takes place on school conditions.

Kommunikation förutsätter att vi har förmågan att förmedla ett budskap och förmågan att uppfatta ett budskap från andra och därmed får språket en stor betydelse för utveckling och lärande i skolan. Barn med språkstörning har svårt att göra sig förstådda via språklig kommunikation och på motsvarande sätt har de svårt att förstå. I tidigare studier görs jämförelser mellan olika förskolor och specialförskolor för barn med språkstörning. Denna studie fokuserar på skoltid för barn med språkstörning. Syftet med studien är att beskriva några stödpersoners syn på faktorer som styr placering av barn med språkstörning i olika undervisningsformer. Empirin består av fem semistrukturerade intervjuer. En intervju med en stödperson i en kommun i England samt tre individintervjuer och en gruppintervju i Sverige dels med en kommunalt anställd stödperson dels med statligt anställda stödpersoner på specialskolan för elever med grav språkstörning. Resultatet visar att språkstörning kan visa sig på många olika sätt och i olika diagnoser och att det finns skillnader i hur intervjudeltagarna uppfattar begreppet språkstörning och vilka termer som används. Intervjudeltagarna anser att majoriteten av barn med språkstörning har andra tilläggsdiagnoser och det kan vara svårt att förstå vad som är beroende av vad. De poängterar att språkstörning är en funktionsnedsättning som ofta får sociala och emotionella konsekvenser. Det blir då extra viktigt att se till varje individs förutsättningar och var barnet mår bäst vid olika skolplaceringar. Det visade sig också att föräldrar har en viktig roll vid skolplacering men har olika förutsättningar att driva sitt barns sak vid ansökan till language unit, språkklass och specialskola. I resultatet framkommer att kriterier för mottagande till language unit, vilket är motsvarighet till språkklass i England, och språkklass kan se mycket olika ut i olika kommuner. Varje kommun har ett eget ansvar och sätter därmed sina kriterier för mottagande till language unit och språkklass. Diagnos språkstörning, utrett av logoped, ska enligt intervjudeltagarna alltid ligga som grund inför ett beslut om placering. På specialskolan sker en bedömning där kriterierna utifrån styrdokumenten är grav språkstörning, specialpedagogiska behov och särskilda skäl.

The objective of this research is to unveil how respective teacher consider about the laboratory working methods in mathematics. The research even includes answers to questions such as, what approaches and attitudes the teachers have and the methods they use when instructing their students when teaching mathematics, what the materials used by the teachers are and how important working creatively is to help the students develop their logical thinking. I also looked into issues that can help understand how and why teachers use laboratory mathematics for students in young ages. As a conclusion the research showed that the teachers aim to the goal that includes helping the students understand mathematics, strengthen their logical thinking and creativity. In the method section qualitative data was used, which contained four interviews with different pedagogues that daily interact with students in elementary school. The reasons for using the method of qualitative data was to help me deeper understand and answer the specific questions I had to the pedagogues and to even compare how different pedagogues differ in their approaches and methods. The theoretical framework I used throughout the research was based on and connected to the literature and theories provided during my studies and which showed that the majority of the teachers share similar views and thoughts about the laboratory working methods. During the research, the pedagogues concluded that the basis for increasing the students’ development and knowledge, creative methods of working by the teachers are needed. Working creatively provides the students a wider path of freedom of thinking logically and thereby solving problems. Summarizing the research, it is based on theories concerning laboratory mathematics and the attitudes and approaches taken by the teachers in this subject. In the research, the fact that the teachers use a wide spectrum of laboratory material, is studied and proven. My conclusion is that all the teachers concerned find it crucial to use the creative thinking as a basic approach of teaching in order to increase the interest for mathematics among the students.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om och hur lärare undervisar i läsförståelse. Vi vill få en uppfattning om hur undervisningen i läsförståelse kan gestalta sig i skolår 3 och 4. Vidare ämnade vi skapa oss en uppfattning om hur lärarna tänker kring de ökade kraven på en strukturerad undervisning som följer med den nya läroplanen, Lgr 11. Undersökningen är kvalitativ och omfattar sex klasslärare. Vi använde oss av samtalsintervjuer och observationer som metod. Resultaten visar att lärarna i sin undervisning använder flera läsförståelsestrategier men att detta inte sker genom en medveten undervisning i och om läsförståelsestrategier vilket forskningen förespråkar. En slutsats i vår undersökning är att lärarna ofta kontrollerar elevernas läsförståelse men sällan undervisar i och om läsförståelsestrategier för att utveckla elevernas läsförståelse. Lärarna i undersökning är av uppfattningen att de kommer att behöva ändra sin undervisning för att möta kraven i Lgr 11.

This work concerns children with reading- and writing difficulties/dyslexia. My purpose is to investigate the practical experience of teachers as well as their everyday work with these children. My questions are: How do teachers work with children aged 4-9 who have reading- and writing difficulties/dyslexia? Which various teaching aids exist for children who have reading- and writing difficulties/dyslexia? Which subjects are affected by reading- and writing difficulties/dyslexia? To answer the above questions I have used the qualitative method. I have performed interviews and observations. Previous research has shown that reading- and writing difficulties/dyslexia is one of our most common disabilities. It is present in all classes. There is also a discussion if reading- and writing difficulties and dyslexia are the same thing or not. Early support is important for children with reading- and writing difficulties/dyslexia. My conclusion is that the educating system does many things to help children with reading- and writing difficulties/dyslexia by the use of supporting methods, teaching aids, special educators, attitude, motivation and cooperation with parents. Examples of teaching aids are computer software and speech synthesis. Finally I have seen that reading- and writing difficulties/dyslexia actually do affect all subjects.

Studien syfte var att undersöka hur elever i årskurs sju upplever undervisningsmiljön i ämnet idrott och hälsa. Studien omfattade två klasser i årskurs sju på en innerstadsskola i en mindre kommun. Frågeställningarna i studien var vilken inställning eleverna hade till ämnet idrott och hälsa? Vilka aktiviteter bör enligt eleverna ingå i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa? Hur skall undervisningen genomföras för att eleverna skall erhålla en stimulerande undervisningsmiljö? Denna studie är en kvantitativ studie med inriktning av kvalitativa semistrukturerarde intervjuer. Den skola som valdes ut för denna studie är en kommunal F-9 skola där eleverna kommer från medel och övre medelklass. Studien kom fram till att många elever uppfattar idrott och hälsa som ett viktigt och roligt skolämne. I undersökningen gillade eleverna att utöva fysisk aktivitet både på fritiden och i skolan. Att elever vill prova på nya saker framkom tydligt i undersökningen. Majoriteten av pojkarna vill ha mera bollspel, medan flickorna ofta är ovetande om vad de vill att en idrottslektion skall innehålla, däremot framkom det inte om pojkarna ville prova på olika slags bollspel eller olika slags idrotter. Enligt denna studie skall undervisningsmiljön vara motiverande, genom att idrottsläraren ger ”uppåtpuffar” och en större individualisering, för att en bättre utveckling för elever i idrott och hälsa.

Under vår utbildning till lärare där vi har läst idrott och hälsa under ett års tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hälsa ingår fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. Likaså ingår den psykiska hälsan som är minst lika viktig men inte talas lika mycket om. Vårt arbete handlar om eleverna som sätts i fokus för att gynna deras goda hälsa och undvika att de stressar.  Den litteratur vi har gått igenom pekar på att de flesta eleverna i skolan mår bra, men litteraturen nämner även att elever känner sig stressade på grund av skolans krav, lärares krav och framförallt kraven som föräldrarna ställer på dem.             Fokus är att utifrån begreppet en hälsofrämjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hälsoinriktning på skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mår bra i skolan. För att få fram vårt resultat intervjuade vi två rektorer och två lärare på två olika skolor på grund av de olika förutsättningarna som skolorna har. Resultatet visar hur de arbetar hälsofrämjande även om de inte har en utarbetad plan för en hälsofrämjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv föräldrar roll i skolverksamheten. Även visade resultatet att de båda skolorna arbetar mycket med att individanpassa undervisningen för alla elever. På skolorna får eleverna den arbetsbelastningen som är tillräcklig för den enskilda eleven. De teman som vi använde oss av vid presentationen av vårt resultat som vi fick fram utifrån intervjuerna var hälsofrämjande skola, individualisering och föräldrarnas delaktighet. Genom vårt resultat fick vi fram att de arbetar kring de flesta riktlinjer för vad en hälsofrämjande skola är. Kommer direktiv om att arbeta med begreppet en hälsofrämjande skola från centralt håll kommer förhoppningsvis merparten av skolorna att ha handlingsplan med riktlinjer för en hälsofrämjande skola.

Concentration problems have been discussed from a variety of angles and have been problemized in different ways. One approach is to place the major part of the problem on the child independent of its environment. The terms used as an explanatory model are “attention disorder, impulsiveness, difficulty at finding suitable activity levels, difficulty in understanding rules and instructions” (Kadesjö 2007). Others place the root of the problem in the environment prevalent at pre-school and school. In this case the prevailing arguments are aimed at the pedagogical environment and the organisation of time and space (Nordin-Hultman 2005). My experience is that independent of reasons these children struggle, but often feel quite inadequate. The aim of this study is to examine how special pedagogues argue and problemize the concept of concentration difficulties. I also want to examine if there is anyway to reason and act in a way which will aid children with concentration difficulties, what that work would be and how a pedagogue can be a resource. The main result of my study is that the concentration problems found among the individuals I examined are relatively common in pre-school and school. The results regarding attitude and pedagogical methods can be summarized by the concept that pedagogical methods should be adapted to the individual.