No description available.

Titel: Värdeskapande processer – Beräkna det som räknas Nyckelord: Värdeskapande effekter, påvisande av socialt värdeskapande, Social Return On Investment (SROI), intressenter, legitimitet. Idag ställs allt högre krav på företag och organisationer att ta ett samhällsansvar. I och med de ökade kraven höjs också angelägenheten att kunna redovisa dessa insatser på ett tydligt och effektivt sätt. Europakommissionen har exempelvis efterfrågat metoder för att synliggöra och redovisa organisationers samhällsinsatser och samhällsansvar. Även inom idrottsrörelsen efterfrågas sätt att tydliggöra värdeskapande, då idrottsföreningar ofta har problem med att visa sitt värde för samhället och dess övriga intressenter. Idrotten är Sveriges största folkrörelse, med cirka 3 miljoner medlemmar och det är tydligt att den är betydelsefull för många. Idrottsföreningar står således inför en rad utmaningar, bland annat är det relevant för dessa att identifiera vilka som är deras intressenter och vad de anser kring värdeskapande. Detta för att ha möjlighet att svara på deras förväntningar, något som skapar förtroende för verksamheten. Enligt det rådande forskningsläget är det även relevant att finna verktyg att påvisa detta värde för dess intressenter. Metoder för påvisning av liknande effekter efterfrågas idag och forskning kring ämnet sker, bland annat eftersom de mätinstrument som används idag fått kritik för bristande tillämpbarhet och effektivitet. Ett relativt nytt mått som används för att mäta dessa samhällsinsatser är Social Return on Investment (SROI). Metoden används ofta inom den ideella sektorn och mäter det värde verksamheter skapar, som inte bara är ekonomiskt, utan även socialt och miljömässigt. Baserat på ovanstående forskningsläge är syftet med studien att analysera en organisations värdeskapande processer, dess intressenter och relation till dessa, med inslag av SROI-analys. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts i samarbete med en idrottsförening. Semistrukturerade intervjuer utfördes med respondenter som är aktiva i idrottsföreningen samt med representanter för den kommun där föreningen verkar. Det empiriska materialer kommpleteras med intressentteori, legitimitetsteori samt teori kring SROI som metod. De slutsatser som kan dras från denna studie är att en idrottsförening har många intressenter med varierade intressen. Studien presenterar en analys kring relationerna mellan idrottsföreningen och dess intressenter, där det framkommer att den mest framstående intressenten är de aktiva i föreningen. De aktiva upplever effekter av sitt engagemang i föreningen; Socialt välbefinnande, Fysisk hälsa och Personlig utveckling. Dessa effekter påverkar även de aktiva efter avslutat engagemang i föreningen, vilket medför att idrottsföreningens aktiviteter skapar effekter som är hållbara över tid. Studien avslutas med en analys kring värderingen av dessa effekter och hur användbar SROI är som metod, där det konkluderas att måttet underlättar diskussion och värdering av effekter som traditionellt sett inte står i fokus vid utvärdering av organisationers prestationer. Denna insikt är värdefull för idrottsföreningar då de är beroende av relationen till sina intressenter, för att exempelvis få tillgång till ideellt engagemang och finansiell support. Att påvisa vilket värde de skapar för dessa visas relevant i denna studie, bland annat för att idrottsföreningen ska nå en ökad legitimitet.

Patienter vet att det är viktigt att vara fysiskt aktiv trots det vet få varför, vilket leder till brist på motivation. Patienter saknar kunskap angående livsstilsförändringar och vilka effekter som sekundärpreventiva åtgärder har efter hjärtinfarkt. Sjuksköterskan har en skyldighet att ge information och rådgivning efter en hjärtinfarkt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av fysisk aktivitet som sekundärprevention efter hjärtinfarkt. I studien ingick 17 vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att fysisk aktivitet har många fördelar efter hjärtinfarkt. Studien visar att även en kort period av hjärtrehabilitering har goda effekter och leder till varaktighet i träningen. Högre intensitet och varierad träning ger bättre resultat vilket minskar risken för reinfarkt. Dessutom reducerar fysisk aktivitet stress vilket kan vara till stor fördel för patienter efter hjärtinfarkt. Vid eftervård av dessa patienter kan det vara lämpligt att införa standardvårdplaner för att informera om effekter av fysisk aktivitet. För att motivera patienter till att fortsätta träna efter att hjärtrehabiliteringen avslutats är uppföljning av vikt för att hjälpa patienter till en varaktig livsstilsförändring. Sjuksköterskor har användning för mer evidensbaserad kunskap kring effekter av fysisk aktivitet för att kunna erbjuda säker vård. Vidare forskning om patienternas upplevelse av effekter i samband med fysisk aktivitet kan vara relevant för att uppnå bredare kunskap. / Patients know the importance of being physically active but   few know why, which leads to lack of motivation. After myocardial infarction patients don´t have enough knowledge about lifestyle changes and the effects of secondary prevention. Nurses have got the responsibility to give information and guidance after myocardial infarction. The purpose with the literature study was to describe the effects of physical activity as secondary prevention after myocardial infarction. In the study 17 scientific articles was used. The result shows that physical activity has got a lot of advantages after myocardial infarction. The study shows that even a short period of heart rehabilitation has got god effects and leads to duration in physical activity. High intensity and variation in training gives better result which prevent a re-infarction. Physical activity also reduces stress which can be a big advantage for heart patients. In the aftercare of myocardial infarction patients it can be suitable to introduce a standard treatment plan to inform about the effects of physical activity. To maintain an enduring lifestyle change monitoring times are important. Nurses could use more evidence-based knowledge about the effects of physical activity to be able to provide safe healthcare. Further science about the patient experience of effects in relation with physical activity could be relevant to reach wider broad knowledge.

Sammanfattning  För att förhålla sig till en modern och föränderlig omgivning genomgår idag många offentliga  verksamheter stora förändringar i sina sätt att styra organisationen. En av de största förändringar  som skett är möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, något som  tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen är en av de sektorer som idag står inför stora  organisatoriska utmaningar där omsorg ska kombineras med strategier som tidigare främst tillhörde  marknaden.  Den forskning som har gjorts på området är tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som  privatiseringen har för varesig personal eller vårdtagare. Vi ville därför undersöka ett privatiserat  äldreboende för att studera vilka marknadsmässiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen  upplever sin arbetssituation.  Uppsatsens resultat visar att äldreboendet har flera marknadsmässiga inslag och att personalen i det  stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgår de fördelar en privatisering  kan innebära för både anställda och vårdtagare beträffande kvalitet och utbud, men även de  svårigheter som uppstår i omsorgsarbetet då omsorg som en relativt oförutsägbar verksamhet inte  tillfullo kan anpassas till företagsmässiga visioner och strategier.  Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg,  omsorgspersonal. / Abstract  To respond to a changing and contemporary environment many organisations in the public sector  changes in their way of controlling the organisation. One of the biggest changes is the ability of  private actors to buy and practice care, which were previously conducted by the municipality.  Elderly care is one of the sectors which are currently facing major organisational challenges where  care will be combined with strategies that previously belonged to the market sector.  The research that has been done in this area is ambiguous and gives no clear answer about the  effects that privatisation has. Therefore we wanted to investigate a privatised home for the elderly to  study the market trends that can exhibit and how staff perceives their work situation.  The result shows that the home for the elderly has market elements and their staff seems very  pleased with their work situation. The study shows that there are benefits of privatisation for both  employees and patients regarding quality and supplies, but the study also shows the difficulties that  occur in the care work when care, which is an unpredictable activity, not fully can be adapted to  market visions and strategies.  Keywords: Elderly care, effects of privatisation, standardisation, individual care, care workers.

Föreliggande studie syftar till att undersöka upplevda effekter och konsekvenser av en livsstilutbildning ur ett deltagarperspektiv, ett anordnande perspektiv och ett organisatorisktperspektiv. Detta med anledning av ett ökat fokus från samhället på ett hållbart arbetsliv. Resultatet baseras på både kvantitativa och kvalitativa metoder och utgår från två resultatinriktade utvärderingsmodeller och en aktörsfokuserad utvärderingsmodell. Datainsamling har skett i form av gruppintervjuer, enskilda intervjuer samt enkät. Mot bakgrund av livsstilsutbildningens uppsatta mål har analysen av kvalitativa data skett genom kategorisering, den kvantitativa delen har analyserats genom internetverktyget Google Docs. Resultatet tyder på att arbetsgivare med stor fördel kan investera i livsstilsutbildningar då studien visar att investeringen kan anses vara en både lönsam och effektfull hälsofrämjande insats på arbetsplatsen.

Den här uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan påverkar skolprestationer. Frågeställningarna i uppsatsen är: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende på elevens etniska bakgrund, eller är skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper såsom flickor och pojkar? Teorin utgår från socialt kapital och kontextuella effekter såsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet är registerdata från Skolverket och metoden som används för analysen är multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gå en skola med hög etnisk komposition. Emellertid visar resultaten en kompositionell effekt främst hos flickor.

Övervikt och fetma blir ett allt vanligare problem bland barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att studera vilka effekter psykologisk rådgivning kan ha på individer som lider av övervikt/fetma samt att studera hur den psykologiska rådgivningen används i interventioner. Studien var en litteraturstudie och litteraturen är hämtad från databasen PubMed. Multidisciplinära behandlingar framstod som mest effektiva och psykologisk behandling utgjorde en viktig del. Barn och ungdomar behöver tidig vård för att övervikten och eventuell medföljande psykisk ohälsa inte ska bäras med in i vuxen ålder med ytterligare följdsjukdomar som resultat. / Overweight and obesity is an increasing problem among children and adolescents. The purpose of this study was to examine the positive effects psychological counselling may have on individuals with this health status. This study is a literature study and the result is gathered from the database PubMed.  Multidisciplinary treatment seems to be the most effective and psychological treatment is an important part of that. Children and adolescents needs early care so that this health state will not increase and be carried on in to adulthood with further health implications as a result.

Sammanfattning   Datum:                               2011-01-14   Kurs:                                  Kandidatuppsats i företagsekonomi   Lärosäte:                           Mälardalens högskola   Akademi:                           Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling   Handledare:                      Lennart Bogg   Examinator:                      Cecilia Lindh   Författare:                         Wilhelm Moby och Pia Robson   Nyckelord:                         Lean Production, implementering, effekter.   Titel:                                   Det lutar mot Lean – en jämförelse av arbetet med- och effekterna av Lean Production på ASSA AB med teoretiska kunskaper inom ämnesområdet.                                             Problemfrågor:                 Hur har ASSA AB gått tillväga för att införa Lean Production och vilka faktorer har varit avgörande? Vilka effekter har införandet av Lean Production givit verksamheten?   Syfte:                                 Den här studien ämnar undersöka och sedan jämföra arbetet med- och effekterna av Lean Production hos ASSA AB med teoretiska kunskaper inom ämnesområdet.     Metod:                               Metoden är av kvalitativ karaktär och med hjälp av djupare litteraturstudier och en semi-strukturerad intervju ska studiens syfte uppfyllas.   Slutsatser:    Resultatet av den här studien kan sammanfattas med att det som framkommit i den empiriska undersökningen mycket väl överrensstämmer med det som sägs i den teoretiska referensramen. ASSA AB har först infört verktygen 5S och standardiserat arbetssätt, vilket möjliggjort införandet av andra verktyg såsom kanban. Inget av detta hade dock varit möjligt med ett lyckat resultat om inte personalen först blivit utbildade och en leankultur skapats. De effekter som införandet frambringat är bland annat mindre lager, kortare ledtider, högre produktivitet och flexiblare tillverkningsprocess. / Abstract Date:                                  2011-01-14   Course:                              Bachelor thesis in Business Administration, 15 credits   University:                         Mälardalen University   Institution/Academy         School of Sustainable Development of Society and Technology   Advisor:                            Lennart Bogg   Examiner:                         Cecilia Lindh   Authors:                             Wilhelm Moby and Pia Robson     Keywords:                         Lean Production, implementation, effects.   Title:                                   It is leaning towards Lean – a comparison of the work with and the effects of Lean Production at ASSA AB with theoretical knowledge within the area.   Problems:                          How has ASSA AB approached implementing Lean Production and what factors have been decisive? What effects have implementing Lean Production had on the operation?   Purpose:                            The aim of this study is to, with theoretical knowledge within the area, investigate and then compare the work with and the effects of Lean Production at ASSA AB.   Method:                             The method is of a qualitative nature. The purpose of this study will be achieved with the help of deep literature studies and a semi-structured interview.   Conclusions:                      The result of this study can, in conclusion, be said to be that what was observed at ASSA AB is very much in agreement with what was observed in the literature study. The company has first introduced the tools 5S and standardized work, something which enabled the introduction of other tools such as kanban. Nothing of this would have been possible with a successful result, however, if the staff had not been educated and a lean culture created. The implementation has generated effects such as smaller stock, shorter lead times, higher productivity and a more flexible production process.

Minst 400 miljoner människor lider i dagsläget av fetma, och sjukdomen har klassificerats som en epidemi. Syftet med vår uppsats är att ur ett nationalekonomiskt perspektiv analysera hur fetma påverkar samhället i Sverige och utvärdera förebyggande åtgärder med utgångspunkt i fetmans orsaker. Vi genomförde studien genom att göra en litteraturundersökning och uppsatsen baseras därför på redan befintlig forskning. För att veta vad man kan göra för att förebygga fetma är det viktigt att veta orsakerna. I denna uppsats tar vi upp hur den svaga prisutvecklingen på ohälsosamma varor, den tekniska utvecklingen, den förändrade livsstilen, låg utbildning och låg inkomst samt den omfattande marknadsföringen av ohälsosamma varor bidrar till fetma. Vi har kommit fram till att fetma har både fysiska och psykiska effekter som påverkar samhället. De fysiska effekterna är förtida död och olika sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, typ II diabetes och cancer. De psykiska effekterna består bland annat av låg självkänsla och känslor av utanförskap. Ytterligare effekter är diskriminering och försämrade sociala relationer, vilket tillsammans med de psykiska effekterna tyder på att viktiga behov enligt Maslows behovshierarki inte tillfredsställs. Enligt Solows tillväxtmodell har även sjukdomarna och förtida död en negativ effekt på tillväxten genom produktionsbortfall, högre administrativa kostnader för företag och minskade skatteinkomster för staten. Vi har genom att använda en cost-of-illness analys kommit fram till att den totala samhällskostnaden för fetma ligger mellan 6,2 och 14 miljarder, dock finns en stor osäkerhet i beräkningen. För att undvika dessa effekter behövs åtgärder för att förebygga fetma. Baserat på de orsaker vi tagit upp har vi diskuterat effektiviteten av åtgärderna sockerskatt, förmedling av information och övrig reglering. Slutsatsen är att fördelarna med sockerskatt är större än nackdelarna men att mycket förarbete om framförallt priselasticitet ännu återstår innan ett eventuellt införande. Vidare resulterar diskussionen i att förmedling av information är en bra åtgärd om man riktar den till de lågutbildade och integrerar den redan i unga år. Angående den sista diskuterade åtgärden, övrig reglering, är slutsatsen att marknadsföring, speciellt till barn, och tillgången på sötsaker borde regleras, samtidigt som fysisk aktivitet bör stimuleras och märkningen av livsmedel vidareutvecklas. Vidare anser vi att en samordning av alla åtgärder är central då vi tror att fetma bättre förebyggs när flera åtgärder samverkar.

Bakgrund: Den logistiska kedjan från producent till konsument blir alltmer komplex på grund av att ett ständigt ökande antal artiklar tillverkas utifrån kundens behov och önskemål. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemål har företag historiskt sett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lager till en ny nivå. Att arbeta med VMI innebär stora fördelar för många olika företag när det gäller informationsspridning, partnerskap och lagerföring. Trots de omfattande fördelar som beskrivs i de flesta teorier om VMI finns det en del framförd kritik. I och med detta ligger det i vårt intresse att undersöka huruvida företag som arbetar med ett VMI-system upplever de teoretiska effekterna och om det finns effekter av VMI-samarbeten som teorin inte beskriver. Problemformulering: Vilka effekter, angående de logistiska aktiviteterna, innebär ett VMI-samarbete i en dyad inom tillverkningsindustrin och hur stämmer de överens med de effekter teorin beskriver? Metod: Genom att använda fallstudien som forskningsmetod, har vi undersökt vårt problem. Vidare har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt vid datainsamlingen. De undersökta företagen har valts ut genom ett icke-sannolikhetsurval och när vi har dragit våra slutsatser har vi utgått från en deduktiv ansats. Teori: Vi har byggt vår teori på fyra huvudområden/logistiska aktiviteter, leveransservice, logistikkostnader, produktion och lagerhållning. Vidare har vi beskrivit hur områdena påverkas positivt såväl som negativt av VMI. Empiri: Vår empiriska undersökning har genomförts i två dyader, inom tillverkningsindustrin, som använder eller har använt sig av VMI. Vi har undersökt hur företagen har upplevt/upplever samarbetet och vilka effekter de har erfarit/erfar inom de fyra logistiska aktiviteterna. Resultat: Resultatet har vi grundat på en jämförelse mellan vår teoretiska och empiriska undersökning. Vi har här kommit fram till att de positiva effekterna, som teorin beskriver, i större utsträckning stämmer överens med vad företag inom tillverkningsindustrin upplever än de negativa effekterna. Hur väl effekterna överensstämmer skiljer sig åt mellan de olika logistiska aktiviteterna.