Tidsplanering är en viktig del i styrningen av byggprojekt. Olika typer av tidplaner kan användas i projekt, beroende på storlek och vilken fas det befinner sig i. Studien granskar tidplanerna från tre tidigare flerbostadshusprojekt som Skanska har byggt. Utifrån detta analyseras och jämförs planerna med hur projekten lyckats med avseende på tidshållning. Syftet med studien är att ge Skanska möjlighet att utveckla tidplaneringsarbetet. Studien avslutas med rekommendationer kring viktiga byggstenar i tidplanerna och vilka planer som är viktiga att använda. Analysen omfattar även användandet av programmet ”Asta Powerproject” som används för upprättande av tidplanerna.

Detta examensarbete har genomförts i syfte att analysera hur en orderläggningsprocess för inkommande order kan effektiviseras. För att kunna jämföra teori med verklighet har företaget Boxon Systems AB i Borås orderläggningsprocess studerats. Företaget är verksamma inom etikettbranschen och har utvecklat en intern orderläggningsprocess som bygger på att kunden själv lägger sin order via ett automatiserat webbaserat orderläggningssystem kallat Baghera. Metoder för att genomföra arbetet har använts och befintlig litteratur studerades samt observationer och intervjuer med berörda parter genomfördes. Genom att koppla ihop valda teorier med empiri har en analys utförts. Detta mynnar slutligen ut i rekommendationer och en slutsats. Då hållbarhet och teknisk utveckling är av vikt i ett företag krävs det att arbetet fortgår vad gäller ständiga förbättringar och fokus på framtiden. Genom att automatisera och standardisera orderläggningsprocessen kan de icke värdeskapande aktiviteterna minskas och resurser utnyttjas mer optimalt. Att skapa en transparent kedja vad gäller information och kommunikation möjliggör att berörda parter tar del av samma information och missförstånd lättare undviks. Relationen mellan leverantör och kund kan således bli mer stabil och långsiktig. Rekommendationerna i slutet av arbetet möjliggör för Boxon Systems AB att förbättra sina administrativa processer för orderläggningen och därmed reducera icke värdeskapande aktiviteter. Rekommendationerna fokuserar på att företaget skall vilja sträva efter att ständigt förbättra verksamheten och dess kundrelationer. Några förslag är att förbättra kommunikationen, standardisera arbetssättet samt använda gemensamma system för orderöverföring.

No description available.

Pappers- och massaindustrin stod år 2010 för 52 procent av den svenska industrins energianvändning, vilket motsvarade 76 TWh. Detta gör branschen intressant ur ett energieffektiviseringsperspektiv då små åtgärder kan leda till stora besparingar. Fiskeby Board AB är ett företag som tillverkar kartong baserad på returfiber. Då torkning- samt bestrykningsprocessen står för 2/3 av företagets energibehov föreligger intresse att använda energin på ett bättre sätt för att minska energibehovet och därav minska sina kostnader. Syftet med denna rapport var således att genomföra en energikartläggning av tork- samt bestrykningspartiet och utifrån resultaten presentera åtgärder för att minska energibehovet. Arbetet utfördes genom mätningar av lufttemperaturer och flöden, beräkningar, litteraturstudier samt intervjuer. De ytvikter som undersöktes var för vinterdrift 300 g/m2, 350 g/m2 samt 450 g/m2 och för sommardrift 450 g/m2. Resultaten visade att inläckaget till torkkåpan, som rekommenderas till 25 procent av totalt inflöde, var mellan 48 och 59 procent. Vidare påvisades även hypotesen om att det i regel används större mängd luft för att transportera bort vattnet från kartongen än vad som krävs. Detta på grund av att det inte finns någon reglering av värmeåtervinningsaggregatens fläktar, vilket medför att frånluften får ett lågt vatteninnehåll vid viss produktion. Ett annat viktigt resultat behandlar hetluftsystemet. Här bör ett visst undertryck föreligga i hetluftskåporna, men genomförda mätningar visade på att enbart en av tre hetluftskåpor erhöll detta undertryck. Åtgärdsförslagen som presenteras i rapporten behandlar bland annat de påträffade bristerna ovan. Ett förslag är att minska det våta frånluftsflödet samtidigt som den inläckande luften bör ersättas med redan uppvärmd luft från andra delar av anläggningen. Enligt förslaget kan detta göras genom att nyttja frekvensstyrda till- och frånluftsfläktar vilka styrs av frånluftens daggpunktstemperatur och nollnivån i torkkåpan. Denna lösning har potential att minska den årliga energianvändningen med 17,9 GWh vilket kan ge en kostnadsbesparing av 2,25 miljoner SEK per år. Ett annat åtgärdsförslag är att ta bort förbigångsventilerna till värmeåtervinningsaggregaten och låta ångtillförseln styras med enbart reglerventiler. Detta ger en potential att minska energibehovet med 0,47-0,64 GWh per år vilket skulle ge en kostnadsbesparing av 55 000-77 000 SEK per år. För hetluftsystemet finns potential att spara 0,64 GWh vilket skulle ge en kostnadsbesparing på 77 000 SEK per år. Det som behövs är ett manuellt reglerspjäll i kanalen från hetluftskåpa 1 alternativt hetluftskåpa 2, för att styra luftflödet och därav erhålla ett undertryck i systemet. Genom att sammanställa de tre mest rekommenderade åtgärdsförslagen skapas en möjlighet att spara 5,7 procent av Fiskeby Board ABs energibehov vilket skulle resultera i en årlig kostnadsreduktion av 2,41 miljoner SEK. Om en generalisering att även den övriga pappers- och massaindustrin besitter liknande potential finns möjlighet för denna bransch att årligen minska energianvändningen med 4,4 TWh.

No description available.

Detta examensarbete har utförts åt Holmen Paper som är ett bolag inom Holmen AB koncernen. Studien har utförts på pappersbruket i Hallstavik (Hallsta) och syftar till att utveckla arbetsprocesser och hjälpmedel för kommunikation. Inom detta examensarbete studeras arbetsprocessen i maskinerna där pappret rullas till kundspecifika order (rullmaskin) och maskinerna där de pappersrullar som kräver omrullning hamnar (omrullningsmaskin). Omrullningsmaskinen arbetar med att hantera rullar som blivit defekta, rullar som blivit över från rullmaskin eller rullar som tagits upp från lagret och ska användas för att komplettera en order. Ett bättre flöde av kommunikation och information mellan de två maskinerna möjliggör ett arbete som skulle gynna både slutkunden och Hallsta Pappersbruk. Fokus i denna studie ligger främst på att finna lösningar som bidrar till att: Personal i rullmaskin bättre ska kunna förutse om deras defekta rullar går att justera och användas till ursprungsorden Skapa beslutsunderlag så att de defekta rullarna ska kunna hanteras och prioriteras om ledig kapacitet finns i omrullningsmaskin Hallsta Pappersbruk är en processindustri och präglas till stor del avhögautomatiseringsgrad i verksamheten. De använder sig av kontinuerlig tillverkning och det innebär att de löpande tillverkar samma produktslag. Genom kartläggning av dagens arbetssätt har vi kunnat identifiera brister i delar av flödet. Med grund i tankar och synpunkter från den operativa personalen, produktionsplanerarna och övriga berörda parter har vi utarbetat förslag som skapar potential till ett effektivare flöde av rullar. Föreslagna lösningar till den bristfälliga hanteringen består dels av nya funktioner i ett internt IT-stöd. Dessa medför en standardisering av både arbetssätt och informationsutbyte, vilket rekommenderas enligt flertalet av de författare som vi refererar till i den teoretiska referensramen. Genom att ta tillvara på teknisk kompetens från bland annat driftingenjörer och personal i omrullningsmaskinen rekommenderas att sammanställa en lista med de defekter som kan justeras och användas till ursprungsorder. Denna sammanställning ger personalen i rullmaskin information kring om deras rullar tekniskt går att justera i omrullningsmaskinen. Vi rekommenderar även Hallsta Pappersbruk att implementera en funktion som automatiskt avgör om ledig kapacitet finns för hantering av defekta rullar från rullmaskin. Detta baseras på en funktion som känner av prioriteringen på inplanerade order på omrullningsplan och kan då avgöra om det är möjligt att hantera den defekta rullen som kommer direkt från rullmaskinen. Genom ett införande av dessa funktioner skapas förutsättningar för att överproducerade rullar kan minska i andel vilket medför en ekonomisk besparing. Det är viktigt att vara medveten om att ett utökat IT-stöd inte kan lösa alla problem. Mycket arbete bör även fokuseras på personalens inställning, engagemang och kompetens. Därför råder vi Hallsta Pappersbruk att öka personalens förståelse för arbetet i intilliggande maskiner samt öka deras helhetssyn på verksamheten. Optimering av enskilda processer riskerar att missgynna den totala effektiviteten. Detta resonemang ligger till grund för att skapa en effektiv logistik och bör ha en central roll inom all verksamhet. / This thesis has been conducted at Holmen Paper, which is a company within the Holmen AB group. The study was carried out at the paper mill in Hallstavik (Hallsta) and aims to develop work processes and tools for communication. This thesis focuses on improving the work processes in the machines where paper is rolled to specific customer orders (rolling machine) and the machines where paper rolls are rewound (rewinding machine). The rewinding machine handles rolls that have a defect, rolls that are left over from the production or rolls from the warehouse that will be used to complete an order. An increased flow of information and improved communication between the machines would lead to improvements in work processes that would benefit both the customer  and Hallsta Paper mill. The focus in this study is primarily on finding solutions that contributes to: The employees at the rolling machine to better predict if their rolls with a defect can be adjusted and used in the original order Create a decision basis whereby an adjustment of rolls with a defect can be prioritized if there is spare capacity in the rewinding machine Hallsta Paper mill is a process industry and is characterized by having a high degree of automation. They use continuous production which means that they currently manufacture standard products. By mapping existing working methods we could identify parts of the flow that needs to be improved. With basic ideas and opinions from the operational staff, production planners and other actors, we have developed some proposals for a more efficient flow. Proposed solutions to deficiencies in management consist of the new functions of an internal IT support. This would lead to a standardization of both operation mode and information exchange, which is recommended by the majority of authors that we have referred to in the theoretical framework. By taking advantage of technical competence from operational staff and staff in the rewinding machine we are able to recommend that a list be compiled with the defects that can be adjusted so that rolls can be used in the original order. This compilation would give staff at the rolling machine information as to whether their rolls can be adjusted in the rewinding machine. We also recommend Hallsta Paper mill to implement a feature that automatically determines if there is spare capacity for adjustments of rolls with a defect from the rolling machine. This is based on a function that knows the priority on orders at the rewinding machine, and by knowing that, it knows if the rewinding machine has spare time. By implementing these functions the amount of overproduced rolls will decrease and thereby lead to economical savings. It is important to be aware that increased IT support can not solve all problems. Focus has to be on the attitudes, commitment and expertise of the employees. We advise Hallsta Paper mill to increase staff understanding of work in adjacent machines and increase their comprehensive overview of the area. The overall efficiency can be reduced if the focus is on optimizing individual processes. This effect is the basis for creating efficient logistics and flow, and should have a central part within every organization.

Syftet med studien är att utröna vilka värden som präglar den kunskaps- och samhällssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan och vad dessa går att härleda till, samt diskutera vilka konsekvenser detta kan tänkas få ur ett vidare demokratiskt perspektiv.  Studien använder sig av en kvalitativ ideologikritisk metod, och finner sin teoretiska ansats i kritisk teori och Frankfurtskolans tankar kring det senmoderna samhällets möjligheter och begränsningar. Det material som bildar underlag för studien utgörs av propositionen för en ny gymnasieskola (2008/09:199) och den offentliga utredning (SOU 2008:27) som föregick denna. Studien visar att den kunskaps- och samhällssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan är kraftigt präglad av instrumentella, funktionella och entreprenörsmässiga värden. Dessa värden går att härleda till den kapitalistiska struktur som genomsyrar det senmoderna samhället vari en målrationell syn på såväl utbildning som samhälle främjas. Studiens resultat påvisar en icke-värderande politik och inskränkningar i demokratin som riskerar att leda till att etablerade maktstrukturer och ojämlikheter i samhället reproduceras och befästs ytterligare.

Denna kandidatuppsats baseras på en fallstudie om hur styrningsmodellen Lean har implementeras på OKQ8:s stationer. Studien ämnar vidare undersöka vilka faktorer som påverkar utfallet samt undersöka hur Lean har påverkat effektiviteten på stationerna. För att besvara detta har intervjuer genomförts med personal på OKQ8. Studien analyserar hur faktorer så som stress, arbetskraftsflexibilitet och delaktighet har påverkat utfallet av implementeringen. Vidare har även nyckeltal använts för att analysera om Lean har lett till att organisationen har blivit mer effektiv. Det författarna har kommit fram till är att Lean kan tillämpas inom OKQ8:s stationer och bidra till högre effektivitet, dock implementeras inte Lean full ut inom OKQ8.

Under 1990-talet genomgick den svenska äldreomsorgen många viktiga förändringar där omorganiseringar och strävan efter att arbeta mer kostnadseffektivt präglade äldreomsorgens verksamheter. Som en effekt av de omorganiseringar som format dagens hemtjänstarbete har tidsmätningssystem införts i många av landets kommuner. Syftet med systemen är att hemtjänstpersonal ska redovisa den exakta tid som utförs i omsorgsarbetet samtidigt som tidsmätningssystemen också bidrar till ett mer effektivt arbete. I denna uppsats efterfrågas hur hemtjänstpersonal och hemtjänstchefer upplever användandet av tidmätningssystem samt om och på vilket sätt omsorgsklimatet kan påverkas av att man använder dessa system i omsorgsarbete. Fyra enskilda intervjuer genomfördes i denna studie och resultatet påvisar att huruvida användandet av tidsmätningssystem upplevs kan relateras till det mått av inflytande man känner inför sitt arbete och sina arbetsuppgifter. / During the 1990’s, Swedish elderly care has undergone many significant changes. Reorganizations and strive for cost-efficiency has characterized work practices. As a result of the reorganizations that have shaped todays home care work, time measurement systems have been introduced in many of the countries municipalities. The purpose of these systems is for home care staff to accurately report the time spent in care work, collecting data to contribute to further development of even more effective practices. In this paper, I asked how homecare personnel and managers feel about the timing systems and how the work and care environment might be affected by the use of such systems. Four individual interviews were conducted in this study and the results demonstrate that experience with time-measurement systems correlates to the sense of influence of the work and duties.

Many enterprises have shortcomings in the transfer of information between different departments. Furthermore, routines for maintaining knowledge in order to be able to use this experience in the future are often lacking. Time and resources spent on improving these systems and procedures can provide significant benefits in terms of saved time and reduced costs in the later stages of a project. The benefit of this is not only a greater clarity and a reduced risk of misunderstandings, but also the preservation of knowledge that would otherwise be lost. The aim of this study has been to examine the process of information transfer and the transfer of knowledge between the calculus department and production manager in projects at Erlandsson Bygg i Öst AB. An additional aim was suggestions for improvements in the calculation handover and at the end of a project, where it was possible. The study was primarily conducted through literature studies and interviews. The ongoing literature studies were supplemented by both dialogues and observations. The interviews have been compiled into a continuous text to ensure that respondents' answers could not be linked to a specific individual. The study shows that in the current situation there are improvements to be made regarding procedures for both the handover of the calculus and the transfer of knowledge. This work has resulted in a number of proposed measures. One such thing is an extension of the time of the handover of the calculation. Another example is the implementation of procedures for feedback to be transferred from production to the calculus department, both during and at the end of a project. Advantages and disadvantages of the various proposals have been identified and ultimately lead to a number of recommendations. / Många företag brister i informationsöverföringen mellan olika avdelningar. Dessutom saknas ofta utvecklade rutiner för att ta hand om insamlad kunskap i avsikt att kunna nyttja denna erfarenhet i framtiden. Tid och resurser som läggs på att förbättra dessa system och rutiner kan ge betydande vinster i form av sparad tid och minskade kostnader i senare skeden av projekt. Det bör därför ligga i allas intresse att utveckla och förbättra såväl informationsöverföring som kunskapsåtervinning. Inte bara större tydlighet och en minskad risk för missförstånd kan erhållas; även information och erfarenheter som i dagsläget går förlorad kan tas tillvara. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka processen för informationsöverföring och kunskapsåtervinning mellan kalkyl-avdelningen och platschefen i byggprojekt hos Erlandsson Bygg i Öst AB och i möjlig mån redogöra för möjliga förbättringar vid såväl kalkylöverlämnandet som i ett projekts avslutsskede. Studien har primärt utförts med hjälp av litteraturstudier samt intervjuer. Litteraturstudierna har skett löpande under arbetets gång och kompletterats med såväl dialoger som observationer. Intervjuerna har sammanställts till en löpande text för att värna om att respondenternas svar inte ska kunna knytas till en enskild individ. Denna undersökning bekräftar att det i dagsläget finns förbättringar att göra kring rutiner för såväl kalkylöverlämnande som kunskapsåtervinning. Detta arbete har resulterat i ett antal föreslagna åtgärder. Dessa är bland annat att mer tid ges till kalkylöverlämnandet och att ordentliga rutiner införs för såväl löpande återkoppling som slutmöten i projektens avslutningsskede. Såväl fördelar som nackdelar med de olika förslagen har belysts för att slutligen utmynna i ett antal rekommendationer.