Background: The purpose of the safety stock is to compensate customers uncertain forecasts. The task of operations is to be able to cover up customers fluctuations in demand. By being able to maintain a stable and competition strong delivery performance results in a safety stock to be used, however, it entails tied-up capital. The case the company has an ambition to produce larger quantities and then store it on an external warehouse that the authors have chosen to call the safety stock.   Purpose: The problem of actual demand is that research questions usually take into account normal demand. By trying to fill the knowledge gap, we arrive at this purpose. The purpose is to investigate how actual demand influences the design of stock layout in order to achieve the desired delivery reliability. Method: To be able to answer the purpose and our questions, an abductive approach has been used where theory collection has taken place from literature and articles while empirical data is collected from the case company Smurfit Kappa. During the collection of empiricism, interviews and observations have been carried out. The collected findings have been discussed with the theory to answer the purpose and questions and lead to our conclusions. Findings: In the current situation, the case produces the company only against client orders and that there are no products in stock. This will result in delivery times of between 8 – 9 weeks and delivery security. An existing surface is available today to create a safety layer, there is also the possibility of a larger space if desired. Conclusion: With a safety stock, the case company will be able to deliver the actual demand while reducing its delivery times and increasing delivery reliability.   Keywords: safety stock, demand, external inventory. / Bakgrund: Ett säkerhetslagers syfte ska kompensera kundernas osäkra prognoser. Uppgiften för verksamheters säkerhetslager är att kunna täcka variationer i efterfrågan. För att upprätthålla en stabil och konkurrenskraftig leveransäkerhet behövs ett säkerhetslager, det medför dock kapitalbindning. Fallföretaget har en ambition att producera större mängder och sedan lagra det på ett externt lager. Syfte: Problemet gällande den faktiska efterfrågan är att forskningsfrågor oftast tar hänsyn till den normala efterfrågan. För att fylla kunskapsluckan kommer vi besvara följande: Syftet är att undersöka hur den faktiska efterfrågan påverkar utformningen av lagerlayouten för att uppnå önskad leveranssäkerhet. Metod: För att besvara syftet och frågeställningarna har en abduktiv ansats använts där teoriinsamling skett från litteratur och artiklar samtidigt som empirisk data samlats in från fallföretaget Smurfit Kappa. Vid insamling av empiri har intervjuer och observationer genomförts. Den insamlade empirin har diskuterats med teorin för att besvara syfte och frågeställningar samt leda till våra slutsatser. Nulägesbeskrivning: I dagsläget producerar fallföretaget enbart mot kundorder och det finns inte produkter i lager. Detta medför leveranstider på mellan 8–9 veckor samt påverkan på leveranssäkerheten. En befintlig yta finns idag tillgänglig med möjlighet till ett säkerhetslager, det finns även möjlighet för ett större utrymme om så önskas. Slutsats: Med ett säkerhetslager kommer fallföretaget kunna leverera den faktiska efterfrågan samtidigt som de minskar sina leveranstider och ökar leveranssäkerheten.   Nyckelord: säkerhetslager, efterfrågan, externa lagret.

<p>Syftet med studien är att undersöka vilken roll livsmedelsbutikerna har när det gäller att öka efterfrågan och konsumtionen av lokalproducerade livsmedel. Faktorer så som utbud, prissättning, variation samt marknadsföring och exponering har undersökts. Studien omfattar totalt 15 butiker i Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och Järvsö, och har varit en del av projektet,”Ditt val spelar roll –Konsumentens roll i den moderna livsmedelsproduktionen”, som är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Gävleborg och Högskolan i Gävle. Undersökningen har genomförts genom att enkäter har skickats ut till de 15 butikscheferna. Totalt returnerades 9 enkäter. Resultatet av studien visar att livsmedelsbutikerna spelar en betydande roll när det gäller att öka efterfrågan och konsumtionen av lokalproducerade livsmedel. Butikscheferna upplever dock att ett antal faktorer försvårar utökandet av det lokalproducerade sortimentet, till exempel centralstyrning, litet utbud av lokalproducerade livsmedel, höga inköpspriser samt relativt liten efterfrågan. Faktorer som skulle kunna leda till ett ökat lokalt sortiment är minskad centralstyrning och framtagande av en märkning, liknande den som används på ekologiska produkter.</p> / <p>The aim of the study is to examine which role the food shops have when it comes to increasing demand and consumption of local produced food. Factors as ranges, pricing, variation, marketing and exposure have been examined. The study covers totally 15 shops in Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och Järvsö and has been carried out as a part of the project.,”Ditt val spelar roll –Konsumentens roll i den moderna livsmedelsproduktionen”, that is a cooperation between the county administration in Gävleborg and the University of Gävle. The study was implemented through that each of the fifteen shop manager got a questionnaire. Nine questionnaires where returned. The result of the study shows that the food shops play a significant role when it comes to increasing demand and the consumption of local produced food. The shop managers experience however that a number of factors hamper the increase of the local produced assortment, for example central control, too small ranges of local produced food, high purchase pinches and relatively small demand. Factors that could evil to an increased local assortment are slimmed-down central control and developing of a labeling, similar the one used on ecological products.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Andelen unga bostadssökande i 18-30 årsåldern kommer inom den närmaste framtiden att öka. Parallellt med detta tenderar också Sveriges befolkning att bli allt fler och äldre.</p><p>   Denna populationsförändring förväntas ställa stora krav på kommunerna och bostadsföretagen som ska kunna tillhandahålla dels moderna anpassade bostäder lämpliga för den äldre generationen dels lägenheter som är passande för och som efterfrågas av de unga.</p><p>   Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Uppsalahem undersöka kundgrupperna ungdomar och seniorer med avseende på deras betalningsvilja samt efterfrågan på bostäder riktade till dessa kundsegment.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod:</strong> I studien har en kvantitativ metod använts och två enkätundersökningar har genomförts. Enkätundersökningarna har genererat ett stort datamaterial. Det har därpå bearbetats och analyserats för att sedan sammanställas till en innehållsrik och trovärdig uppsats. Undersökningarna var i form av webbenkäter som skickades ut till respondenterna, vars mailadresser finns angivna i Uppsalas kommunala bostadsföretag Uppsalahems bostadsköregister. Totalt skickades 1624 enkäter ut varav 806 skickades ut till kundgruppen ungdomar och resterade 818 till kundgruppen seniorer. Litteraturstudier har också genomförts och dessa ligger till grund för och utgör studiens referensram.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat och Slutsatser: </strong>Genom de två enkätundersökningarna har jag kartlagt hur efterfrågan ser ut på lägenheter avsedda för seniorer och ungdomar i Uppsala samt vilken typ av lägenhet som efterfrågas av de två kundsegmenten. Studien visar att det finns en efterfrågan på dessa typer av lägenheter. Att döma av undersökningarna efterfrågar seniorerna i högre grad än ungdomarna ett boende specifikt riktade till just den kundgruppen. Vidare har studien gett svar på vilka faktorer som respektive kundgrupp anser spela störst roll vid valet av bostad. Enkätundersökningarna kartlade även betalningsviljan hos kundgrupperna och svaren indikerar på att såväl de yngre som de äldre skulle ha möjlighet att betala något mer för sin bostad än vad de gör idag.</p><p>   Betalningsviljan för ett boende med en högre standard utforskades också. En generell gräns för kundgrupperna var svår att fastslå men resultatet visade att ungdomar är villiga att betala i princip lika mycket för ett kök med en högre standard som för ett badrum med det.</p><p>   Seniorerna visade dock ett större intresse för att betala något mer för köket än för badrummet.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Ett förslag till fortsatta studier inom ämnet är att utföra en undersökning om Uppsalahems seniorboendekoncept. Ambitionen med studien skulle kunna vara att kartlägga vad Uppsalahem ska prioritera i sin expandering och utveckling av framtida seniorboenden. Ytterligare förslag på fortsatt forskning är att komplettera denna studie med en mer omfattande undersökning om boende i villa/radhus. Ett motiv för att utföra en sådan studie är att det är många äldre personer som bor i villa/radhus idag men som snart väntas söka nya mindre krävande bostäder.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Målet med slutresultatet är att det ska bidra Uppsalahem med ny fakta. Uppsatsen hjälper bostadsföretaget i sitt arbete med att skapa strategier för hur de ska arbeta för att på bästa sätt kunna tillfredställa de unga och de äldres bostadsbehov.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Uppsalahem, populationsförändring, efterfrågan, betalningsvilja, ungdomar, seniorer, enkätundersökning, kvaliteter, värderingar, levnadsstandard, trygghet, ungdomslägenheter, studentlägenheter, seniorbostäder.</p> / <p><strong>Aim: </strong>The share of young people seeking a place to live, in the range of 18-30 years old, will in the near future increase. Parallel to this the Swedish population tends to expand and become even older. This change in population, expects to put big demands on the municipalities and the housing companies, who needs to be able to supply both modern suitable living quarters, appropriate for the older generation and also living quarters who young people demand. The purpose of this study, by order of Uppsalahem, is to examine the segments, young and old, respecting their willingness to pay and demand for the right type of place to live in.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method: </strong>In this study has a quantitative method of data collection been used, and two questionnaires have been implemented. The surveys generated a great material of data. This collection of material have been worked up and analysed and after that have a gather of material been done. The surveys were a sort of a web- based questionnaire who was sent out to the respondents. The email addresses were picked from Uppsalahems housing queue register. Totally 1624 surveys were sent out of whom 806 were sent out to the segment of young people and the remaining 818 to the segment of older people. Studies of literature have also been done and this underlies and constitutes the frame of reference for this study.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Result and Conclusions:</strong> By the two questionnaire surveys, I have been able to identify how the demand is for apartments aimed to seniors and youth in Uppsala, and what type of apartment that is requested by the two segments. The study shows that there is a demand for these types of apartments. Judging from the two questionnaire surveys, seniors are to a greater extent than young people asking for an apartment specifically targeted to the specific customer group. Further, the study provided answers to what factors the customer considers to play the greatest role in the choice of housing. The questionnaire surveys also identified the willingness to pay of the two customer groups and the answers indicate that both the young and the older would be able to pay slightly more for their housing than they do today.</p><p>   The willingness to pay for an apartment with a higher standard was also explored. An overall limit on the customer groups were difficult to establish but the result showed that young people are willing to pay, in principle, as much for a kitchen with a higher standard as for a bathroom with it. The seniors, however, showed a greater interest to pay slightly more for the kitchen than the bathroom.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>A proposal to continuing studies within this subject is to implement a survey about Uppsalahems “seniorboende” concept. The ambition with this study could be to discover what Uppsalahem should give priority to regarding the expand and development of future housing for the older generation. Further proposal to continuing studies is to complement this study with an extensive investigation about home-owners and people who are living in a terrace house. A motive to do this kind of research, is all the older people who are home-owners or living in terrace house today, but in the near future will seek smaller less demanding housing. </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contributions of the thesis: </strong>The objective with the final result is that it will contribute Uppsalahem with new facts. The thesis helps the housing company in their work to create strategies for them to work in order to best be able to satisfy the young and the elderly housing needs.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Key words: </strong>Uppsalahem, change in population, demand, willingness to pay, young people, seniors, questionnaire, qualities, valuation, standard of living, security, housing for young people, student’s lodgings, housing for seniors.</p>

Syfte: Andelen unga bostadssökande i 18-30 årsåldern kommer inom den närmaste framtiden att öka. Parallellt med detta tenderar också Sveriges befolkning att bli allt fler och äldre.    Denna populationsförändring förväntas ställa stora krav på kommunerna och bostadsföretagen som ska kunna tillhandahålla dels moderna anpassade bostäder lämpliga för den äldre generationen dels lägenheter som är passande för och som efterfrågas av de unga.    Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Uppsalahem undersöka kundgrupperna ungdomar och seniorer med avseende på deras betalningsvilja samt efterfrågan på bostäder riktade till dessa kundsegment.   Metod: I studien har en kvantitativ metod använts och två enkätundersökningar har genomförts. Enkätundersökningarna har genererat ett stort datamaterial. Det har därpå bearbetats och analyserats för att sedan sammanställas till en innehållsrik och trovärdig uppsats. Undersökningarna var i form av webbenkäter som skickades ut till respondenterna, vars mailadresser finns angivna i Uppsalas kommunala bostadsföretag Uppsalahems bostadsköregister. Totalt skickades 1624 enkäter ut varav 806 skickades ut till kundgruppen ungdomar och resterade 818 till kundgruppen seniorer. Litteraturstudier har också genomförts och dessa ligger till grund för och utgör studiens referensram.   Resultat och Slutsatser: Genom de två enkätundersökningarna har jag kartlagt hur efterfrågan ser ut på lägenheter avsedda för seniorer och ungdomar i Uppsala samt vilken typ av lägenhet som efterfrågas av de två kundsegmenten. Studien visar att det finns en efterfrågan på dessa typer av lägenheter. Att döma av undersökningarna efterfrågar seniorerna i högre grad än ungdomarna ett boende specifikt riktade till just den kundgruppen. Vidare har studien gett svar på vilka faktorer som respektive kundgrupp anser spela störst roll vid valet av bostad. Enkätundersökningarna kartlade även betalningsviljan hos kundgrupperna och svaren indikerar på att såväl de yngre som de äldre skulle ha möjlighet att betala något mer för sin bostad än vad de gör idag.    Betalningsviljan för ett boende med en högre standard utforskades också. En generell gräns för kundgrupperna var svår att fastslå men resultatet visade att ungdomar är villiga att betala i princip lika mycket för ett kök med en högre standard som för ett badrum med det.    Seniorerna visade dock ett större intresse för att betala något mer för köket än för badrummet.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatta studier inom ämnet är att utföra en undersökning om Uppsalahems seniorboendekoncept. Ambitionen med studien skulle kunna vara att kartlägga vad Uppsalahem ska prioritera i sin expandering och utveckling av framtida seniorboenden. Ytterligare förslag på fortsatt forskning är att komplettera denna studie med en mer omfattande undersökning om boende i villa/radhus. Ett motiv för att utföra en sådan studie är att det är många äldre personer som bor i villa/radhus idag men som snart väntas söka nya mindre krävande bostäder.   Uppsatsens bidrag: Målet med slutresultatet är att det ska bidra Uppsalahem med ny fakta. Uppsatsen hjälper bostadsföretaget i sitt arbete med att skapa strategier för hur de ska arbeta för att på bästa sätt kunna tillfredställa de unga och de äldres bostadsbehov.   Nyckelord: Uppsalahem, populationsförändring, efterfrågan, betalningsvilja, ungdomar, seniorer, enkätundersökning, kvaliteter, värderingar, levnadsstandard, trygghet, ungdomslägenheter, studentlägenheter, seniorbostäder. / Aim: The share of young people seeking a place to live, in the range of 18-30 years old, will in the near future increase. Parallel to this the Swedish population tends to expand and become even older. This change in population, expects to put big demands on the municipalities and the housing companies, who needs to be able to supply both modern suitable living quarters, appropriate for the older generation and also living quarters who young people demand. The purpose of this study, by order of Uppsalahem, is to examine the segments, young and old, respecting their willingness to pay and demand for the right type of place to live in.   Method: In this study has a quantitative method of data collection been used, and two questionnaires have been implemented. The surveys generated a great material of data. This collection of material have been worked up and analysed and after that have a gather of material been done. The surveys were a sort of a web- based questionnaire who was sent out to the respondents. The email addresses were picked from Uppsalahems housing queue register. Totally 1624 surveys were sent out of whom 806 were sent out to the segment of young people and the remaining 818 to the segment of older people. Studies of literature have also been done and this underlies and constitutes the frame of reference for this study.   Result and Conclusions: By the two questionnaire surveys, I have been able to identify how the demand is for apartments aimed to seniors and youth in Uppsala, and what type of apartment that is requested by the two segments. The study shows that there is a demand for these types of apartments. Judging from the two questionnaire surveys, seniors are to a greater extent than young people asking for an apartment specifically targeted to the specific customer group. Further, the study provided answers to what factors the customer considers to play the greatest role in the choice of housing. The questionnaire surveys also identified the willingness to pay of the two customer groups and the answers indicate that both the young and the older would be able to pay slightly more for their housing than they do today.    The willingness to pay for an apartment with a higher standard was also explored. An overall limit on the customer groups were difficult to establish but the result showed that young people are willing to pay, in principle, as much for a kitchen with a higher standard as for a bathroom with it. The seniors, however, showed a greater interest to pay slightly more for the kitchen than the bathroom.   Suggestions for future research: A proposal to continuing studies within this subject is to implement a survey about Uppsalahems “seniorboende” concept. The ambition with this study could be to discover what Uppsalahem should give priority to regarding the expand and development of future housing for the older generation. Further proposal to continuing studies is to complement this study with an extensive investigation about home-owners and people who are living in a terrace house. A motive to do this kind of research, is all the older people who are home-owners or living in terrace house today, but in the near future will seek smaller less demanding housing.    Contributions of the thesis: The objective with the final result is that it will contribute Uppsalahem with new facts. The thesis helps the housing company in their work to create strategies for them to work in order to best be able to satisfy the young and the elderly housing needs.   Key words: Uppsalahem, change in population, demand, willingness to pay, young people, seniors, questionnaire, qualities, valuation, standard of living, security, housing for young people, student’s lodgings, housing for seniors.

Sammanfattning Bakgrund Råoljor utgör den råvarumässiga grunden för cirka 40 % av den kommersiella energi- marknaden i världen. Därför oljemarknaden har en betydande ekonomisk och politisk roll i världen och betraktas priset på råolja idag som en viktig faktor för utveckling av världsekonomin. På senare tid har alla oroligheter i Mellanöstern, bland annat kriget i Irak och problematiken kring Irans kärnkraftverksamheter samt en ovanligt aktiv inledning på orkansäsongen i sydöstra Förenta staterna under 2005 drivit upp ett redan högt råoljepris. Enligt insatta aktörer på marknaden är flygbranschen en av de beroende branscherna till oljesektorn. Den är beroende av oljeproduktion, oljepris och oljetillgänglighet. Det påstås att oljeprishöjningen kan leda till högre kostnadsposter och följaktligen negativ inverkan på flygbolagens resultat. En ansenlig del av flygbranschens kostnader utgörs av bränslekostnader och dessa uppgår för närvarande till mellan 10 och 25% för de flesta flygbolag. Det gör att varje prisförändring i oljebranschen kan påverka flygbranschens lönsamhet. Att se till vilken grad dessa påståenden motsvarar det verkliga förhållandet när det gäller oljepriset och dess påverkan på flygbolagen, kommer att undersökas i denna uppsats. Syfte Syftet är att undersöka och analysera hur prisförändringar i oljebranschen påverkar Scandinavian Airlines SAS och Ryanairs resultat. Metod Undersökningen kommer att göras i form av en fallstudie och omfattar ovannämnda två flygbolag å ena sidan och oljepriset å den andra. Undersökningen genomförs med olika metoder såsom analys av texter och intervjuer. Resultat Enligt undersökningen är korrelationen mellan oljesektorn och flygbranschen negativ när det gäller bolagens bränslekostnader, men inte beträffande bolagens resultat. Det vill säga: när oljepriset stiger, påverkas flygbolagen SAS och Ryanair i form av ökade bränslekostnads- poster. Men genom effektivisering, det slutliga resultatet för både bolagen är positivt. / Background Crude oil constitutes 40% of basic raw material of commercial energy market in the world. Therefore the oil market has a meaningful economical and political role in the world. This makes the price on the oil market to become an important factor for the development of the world's economy. Lately the political instability in the Middle East, especially the war in Iraq, the complexes of the problems in Iran's nuclear weapon program and the unusual active beginning of the hurricane season in the south-eastern areas of the United States of America in 2005 has driven up already high prices of the raw oil to even higher levels. According to market analysers the flight industry is one of those industries that depend on the oil section. It is addicted to the oil production, prices of oil and oil availability. According to some people the increase of oil prices can bring up high expense and therefore a negative influences on the results of the flight companies. One considerable expense of the flight industries is fuel expenditure. At the moment the cost for fuel expenditure for many flight companies is between 10 and 25%. These create any price exchange of oil industry to affect the profitability of the flight industry. The statement that have been mentioned above and how those are connected to the reality when it comes to oil prices and its effectiveness on the flight companies will be the basic of this study. Purpose The purpose of this study is to study and analyse price exchanges in the raw oil industry affects Scandinavian Airlines (SAS) and Ryanair's results. Method This study will conduct with a case study and will include the two above named flight companies. The study will be carrying out with different methods as analyse of text and interviews. Results The result of these study saws that the relation between the oil section and flight industry is negative when it comes to flight companies fuel cost, but the result does not saw any negative result on flight companies results. This means that any increase of oil prices will affect SAS and Ryanair fuel expenditures but the final result for these two flight companies through efficiency is positive.

Syftet med studien är att undersöka vilken roll livsmedelsbutikerna har när det gäller att öka efterfrågan och konsumtionen av lokalproducerade livsmedel. Faktorer så som utbud, prissättning, variation samt marknadsföring och exponering har undersökts. Studien omfattar totalt 15 butiker i Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och Järvsö, och har varit en del av projektet,”Ditt val spelar roll –Konsumentens roll i den moderna livsmedelsproduktionen”, som är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Gävleborg och Högskolan i Gävle. Undersökningen har genomförts genom att enkäter har skickats ut till de 15 butikscheferna. Totalt returnerades 9 enkäter. Resultatet av studien visar att livsmedelsbutikerna spelar en betydande roll när det gäller att öka efterfrågan och konsumtionen av lokalproducerade livsmedel. Butikscheferna upplever dock att ett antal faktorer försvårar utökandet av det lokalproducerade sortimentet, till exempel centralstyrning, litet utbud av lokalproducerade livsmedel, höga inköpspriser samt relativt liten efterfrågan. Faktorer som skulle kunna leda till ett ökat lokalt sortiment är minskad centralstyrning och framtagande av en märkning, liknande den som används på ekologiska produkter. / The aim of the study is to examine which role the food shops have when it comes to increasing demand and consumption of local produced food. Factors as ranges, pricing, variation, marketing and exposure have been examined. The study covers totally 15 shops in Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och Järvsö and has been carried out as a part of the project.,”Ditt val spelar roll –Konsumentens roll i den moderna livsmedelsproduktionen”, that is a cooperation between the county administration in Gävleborg and the University of Gävle. The study was implemented through that each of the fifteen shop manager got a questionnaire. Nine questionnaires where returned. The result of the study shows that the food shops play a significant role when it comes to increasing demand and the consumption of local produced food. The shop managers experience however that a number of factors hamper the increase of the local produced assortment, for example central control, too small ranges of local produced food, high purchase pinches and relatively small demand. Factors that could evil to an increased local assortment are slimmed-down central control and developing of a labeling, similar the one used on ecological products.

I slutet på andra kvartalet under 2011 planeras införandet av en ny redovisningsstandard för leasing. Syftet med den nya standarden är att skapa mer transparenta finansiella rapporter som bättre ska reflektera den aktivitet som uppstår när företaget ingår i ett leasingavtal. Denna standard innebär att alla leasingavtal ska kapitaliseras, och medför att uppdelningen mellan operationella och finansiella leasingavtal försvinner. I dagsläget är majoriteten av alla leasingavtal operationella, och innebär att tillgången inte redovisas i företagets balansräkning. Detta innebär avsevärda förändringar på företagens finansiella rapporter. Förslaget har skapat diskussioner om vilka effekter som detta kan komma att medföra. Syftet med vår studie var att ta reda på om efterfrågan på leasing kommer att förändras till följd av den nya standarden, eftersom denna kommer att eliminera valet av operationella leasingavtal. Detta gjorde vi genom att ta reda på hur ledande befattningshavare ser på motiv till leasing i förhållande till att låna för att köpa en tillgång. Vi tog reda på hur de tror att deras förhållningssätt till dessa motiv förändras efter införandet av den nya standarden, eftersom detta kan komma att få effekter på efterfrågan om motiven förändras eller försvinner. Vi undersökte även om förhållandet mellan kort- och långsiktiga avtal påverkas av förändringen, samt om det förekom branschskillnader eller skillnader mellan leasegivare och leasetagare. För att komma fram till ett resultat har vi genomfört en kvantitativ enkätstudie, där vi vänt oss till svenska börsnoterade företag listade på Large och Mid Cap. Vi har gjort en totalundersökning som omfattade 134 företag. Studien utgår från ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats. Våra teorier och vår analys har ett agentperspektiv, där vi med hjälp av den positiva redovisningsteorin försöker förklara våra resultat. Slutsatsen i vår studie visade att ledande befattningshavare i svenska börsnoterade företag listade på Large och Mid Cap är negativt inställda till den nya leasingstandarden, där vi såg att CFO/ekonomichefer var mer negativt inställda än redovisningsansvariga. Vi kunde se indikationer på att efterfrågan av leasing kommer att minska, men däremot inte att förhållandet mellan kort- och långtidsavtal kommer att förändras. Vår studie visade inte några indikationer på skillnader i ledande befattningshavares attityder mellan olika branscher, och vi hade heller inte möjlighet att se några skillnader i attityder mellan leasegivare och leasetagare.

<p>Volvo in Arvika produces wheel loaders, and the production is based on forecasts. When a machine is ordered, the customer can choose what type of equipment he or she wants, and these equipments are also made forecasts on. This is made by giving each equipment an estimated procentual usage that shows how many of the machines that will use this option. Today two people are working with the forecasts, planer A in Eskilstuna and planer B in Arvika. Planer A makes a forecast based on the historical outcome and planer B then makes adjustments of this based on how many options that are ordered. Volvo in Arvika is having problems with the accuracy of the forecasts and because of this they have got too much in stock. But how big are the forecast deviations, what is the cause of it, in what or which places does the process lack? What can be made to make more accurate forecasts, how can you get a more affective process with less work made? To answer these questions we surveyed the process and analyzed it to find strong and week spots. We found that Planer A has a lack of information about how the forecast influence the stock in Arvika, that she gets pour feedback from production, that Planer B is the only one with knowledge about the forecast work in Arvika. We also made a benchmarking with the factory in Braås to see how they differ. Just like in Arvika there are two people working with the forecasts, but in Braås both of them are located close to the production and they share the options equal. They are also able to fill in for each other if someone would be sick.</p><p>To see how much the forecast differ from market demand, we have analyzed forecast data from nine different options for eight months. It turned out that the automatic calculated forecasts are a bit high and that planner B lower them.</p><p>Our conclusion is that the forecasts should be made only in Arvika, and not as it is today when half of it is made in Eskilstuna. There should also be documents and routines on how the work shall be done. This is to make it easier for people that will do the same job in the future.</p> / <p>Volvo Wheel Loaders (WLO) i Arvika tillverkar hjullastare och gör detta mot prognos. Till hjullastarna finns olika utrustningar som kunden kan välja mellan och även dessa gör Volvo prognoser på. Detta görs genom att de uppskattar hur många procent av maskinerna som kommer använda varje utrustning och lägger in det i ett program. Idag arbetar två personer med prognoserna, planerare A på huvudkontoret i Eskilstuna och planerare B på plats i Arvika. Planerare A gör först prognosen med avseende på historiskt utfall, sedan justerar planerare B dessa gentemot bl.a. orderingång. WLO har problem med träffsäkerheten i sina utrustningsprognoser och detta har medfört höga lagernivåer och därmed bundet kapital. Hur stora är prognosavvikelserna, vad är det som gör att prognoserna blir fel, på vilket eller vilka ställen i processen är det som bristerna uppstår? Vad kan de göra för att få bättre prognoser, hur kan man effektivisera processen så att det blir mindre arbete? För att svara på dessa frågor började vi med att kartlägga prognostiseringsprocessen och sedan analysera den för att få fram svagheter och styrkor. Här fann vi t ex att planerare A inte har någon kunskap om hur prognoserna påverkar lagret i Arvika och att hon får för dålig feedback från produktion, att planerare B är ensam kunnig om prognosarbetet vilket leder till problem när han är sjuk eller borta av andra skäl.</p><p>Sedan gjorde vi även en processjämförelse med Volvo Braås för att se hur de skiljer sig åt. I Braås är det två personer som tar fram prognoserna och de arbetar med hälften av utrustningsnumren var. Båda sitter nära produktion och är även väl insatta i varandras arbete om någon av dem skulle vara borta.</p><p>För att få fram hur prognoserna avviker från utfallet har vi gått igenom prognoshistorik för nio olika typer av utrustningar och sedan gjort beräkningar på det materialet. Det visade sig att prognoserna som automatiskt beräknas ofta ligger för högt och att planerare B sänker dessa.</p><p>Vi har kommit fram till att allt arbetet med prognoserna borde ske på plats i Arvika och inte som i nuläget när hälften görs i Eskilstuna. Man bör även införa rutiner på hur arbetet med prognoserna ska gå till och göra dokument på detta så att det är lättare för personer som ska ta över eller måste sätta sig in hur det fungerar.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges utrikeshandel har påverkat arbetskraftenssammansättning. Det är viktigt att utreda då den internationella handeln ständigt ökar. Enligthandelsteori leder utrikeshandel till att produktion av varor och tjänster specialiseras efter dekomparativa fördelar som förekommer. I Sveriges fall innebär det specialisering motkapitalintensiv produktion vilket bör leda till en ökad efterfråga på högskoleutbildadarbetskraft.Syftet besvaras med hjälp av en ekonometrisk studie där data från svensk tillverkningsindustriför åren 1995 – 2005 struktureras som paneldata. Andelen importerade insatsvaror användssom proxyvariabel för utrikeshandelns påverkan. Arbetskraftens sammansättning definierassom fördelningen mellan individer med och utan högskoleutbildning.Uppsatsens resultat är att utrikeshandel kan ha påverkat arbetskraftens sammansättning itillverkningsindustrin då efterfrågan på högskoleutbildad arbetskraft har ökat under studeradtidsperiod. Kapitalintensiva näringsgrenar påverkas i lägre grad jämfört medarbetskraftsintensiva näringsgrenar av en förändring i andelen importerade insatsvaror. / The purpose of this study is to analyse how Sweden’s foreign trade has affected thecomposition of the country’s workforce. International trade is growing constantly; thereforethere is a need to understand the importance and consequences of this. According to tradetheory, international trade will lead to specialisation of the production of goods and servicestowards areas where comparative advantages are prominent. In Sweden’s case, this meansspecialisation in capital-intensive production, which should increase the demand for skilledlabour.An econometric study of the Swedish manufacturing industry for the years 1995 – 2005 is thebasis for the study. Data is structured as panel data where the share of imported inputs is usedas a proxy for the impact of foreign trade on the composition of the workforce. Thecomposition consists of skilled and non-skilled labour.Results of this study demonstrate that foreign trade has affected the composition of theworkforce in the manufacturing industry, as the demand for skilled labour has increasedduring the time period.

Volvo in Arvika produces wheel loaders, and the production is based on forecasts. When a machine is ordered, the customer can choose what type of equipment he or she wants, and these equipments are also made forecasts on. This is made by giving each equipment an estimated procentual usage that shows how many of the machines that will use this option. Today two people are working with the forecasts, planer A in Eskilstuna and planer B in Arvika. Planer A makes a forecast based on the historical outcome and planer B then makes adjustments of this based on how many options that are ordered. Volvo in Arvika is having problems with the accuracy of the forecasts and because of this they have got too much in stock. But how big are the forecast deviations, what is the cause of it, in what or which places does the process lack? What can be made to make more accurate forecasts, how can you get a more affective process with less work made? To answer these questions we surveyed the process and analyzed it to find strong and week spots. We found that Planer A has a lack of information about how the forecast influence the stock in Arvika, that she gets pour feedback from production, that Planer B is the only one with knowledge about the forecast work in Arvika. We also made a benchmarking with the factory in Braås to see how they differ. Just like in Arvika there are two people working with the forecasts, but in Braås both of them are located close to the production and they share the options equal. They are also able to fill in for each other if someone would be sick. To see how much the forecast differ from market demand, we have analyzed forecast data from nine different options for eight months. It turned out that the automatic calculated forecasts are a bit high and that planner B lower them. Our conclusion is that the forecasts should be made only in Arvika, and not as it is today when half of it is made in Eskilstuna. There should also be documents and routines on how the work shall be done. This is to make it easier for people that will do the same job in the future. / Volvo Wheel Loaders (WLO) i Arvika tillverkar hjullastare och gör detta mot prognos. Till hjullastarna finns olika utrustningar som kunden kan välja mellan och även dessa gör Volvo prognoser på. Detta görs genom att de uppskattar hur många procent av maskinerna som kommer använda varje utrustning och lägger in det i ett program. Idag arbetar två personer med prognoserna, planerare A på huvudkontoret i Eskilstuna och planerare B på plats i Arvika. Planerare A gör först prognosen med avseende på historiskt utfall, sedan justerar planerare B dessa gentemot bl.a. orderingång. WLO har problem med träffsäkerheten i sina utrustningsprognoser och detta har medfört höga lagernivåer och därmed bundet kapital. Hur stora är prognosavvikelserna, vad är det som gör att prognoserna blir fel, på vilket eller vilka ställen i processen är det som bristerna uppstår? Vad kan de göra för att få bättre prognoser, hur kan man effektivisera processen så att det blir mindre arbete? För att svara på dessa frågor började vi med att kartlägga prognostiseringsprocessen och sedan analysera den för att få fram svagheter och styrkor. Här fann vi t ex att planerare A inte har någon kunskap om hur prognoserna påverkar lagret i Arvika och att hon får för dålig feedback från produktion, att planerare B är ensam kunnig om prognosarbetet vilket leder till problem när han är sjuk eller borta av andra skäl. Sedan gjorde vi även en processjämförelse med Volvo Braås för att se hur de skiljer sig åt. I Braås är det två personer som tar fram prognoserna och de arbetar med hälften av utrustningsnumren var. Båda sitter nära produktion och är även väl insatta i varandras arbete om någon av dem skulle vara borta. För att få fram hur prognoserna avviker från utfallet har vi gått igenom prognoshistorik för nio olika typer av utrustningar och sedan gjort beräkningar på det materialet. Det visade sig att prognoserna som automatiskt beräknas ofta ligger för högt och att planerare B sänker dessa. Vi har kommit fram till att allt arbetet med prognoserna borde ske på plats i Arvika och inte som i nuläget när hälften görs i Eskilstuna. Man bör även införa rutiner på hur arbetet med prognoserna ska gå till och göra dokument på detta så att det är lättare för personer som ska ta över eller måste sätta sig in hur det fungerar.