<p>There is something magical about shoes…</p><p>They can create an irresistible desire or be the one thing that we want to get rid of the most at the end of a long day. </p><p>When people by shoes the chose more out of appearance rather then comfort. The result is a fact. The feet feel tired and soar after a couple of hours and the only thoughts are about the aching feet that firmly object to the way there being treated. Who will say no to a relaxing foot massage in this moment? </p><p>…Sometimes they seem to have shrunken after a couple of hours…</p><p>Does your legs feel heavy and swollen when you are sitting down for a couple of hours, maybe in front of the computer or during a flight? Do you have or are you starting to get visible veins alongside your legs? Do your feet often turn cold?</p><p>Then maybe you are one of the 40 % in Sweden who suffers from reduced circulation of the blood, a so called vein insufficiency.</p><p>This projects aims to find a solution that will ease the pain for a foot that feels tired and soar, beside this a solution that also increases the blood circulation in the legs during a longer time sitting down.</p><p>The work has been carried out according to the principles of DPD - Dynamic Product Development (Ottosson, 2002). The project started with an idea and resulted in a product that is ready for the market. </p><p>The project has resolved in two different solutions hence the problem was separated into two that would hopefully be introduced on the market shortly:</p><p>Solution one is a massage slipper Njuta (English = Enjoy) that easy and quickly eases the pain in the feet with an adjustable foot massage. </p><p>The tramp machine Cirkulera (English= Circulate) is used to keep the blood circulation going and prevent possible complaint. The solution activates the muscle pump so it can help to press the blood back up to the heart through the veins and this will prevent the blood from in slogging in the feet and legs.</p>

Sammanfattning: Alltfler människor blir alltmer fysiskt inaktiva och riskerar därmed att drabbas av vällevnadssjukdomar. Personer med reumatoid artrit (RA) är mer fysiskt inaktiva än befolkningen i stort. Trots den medicinska utvecklingen får personer med RA nedsatt ledrörlighet, muskelfunktion och balans. Att öka deras fysiska aktivitetsnivå skulle kunna förbättra dessa parametrar samt minska deras risk att drabbas av vällevnadssjukdomar i framtiden. Syfte: Syftet var dels att kartlägga nivån av självskattad fysisk aktivitet, hälsa och tilltro till egen förmåga hos personer med nydebuterad RA dels att undersöka samband fysisk aktivitetsnivå och hälsa respektive tilltro till egen förmåga. Metod: I en tvärsnittsstudie skickades enkäter ut till 88 personer med nydebuterad RA. Samtliga hade insjuknat mellan 2003 och 2005 och deltog i tidig artrit mottagningen på Reumatologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro. Resultat: 61 personer (69 %) svarade på enkäten. 50 % riskerar försämrad hälsa och risk att drabbas av vällevnadssjukdomar på grund av låg nivå av fysisk aktivitet. Låga, men i några fall signifikanta samband hittades mellan fysisk aktivitetsnivå och hälsa respektive tilltro till egen förmåga. Ju mer fysiskt aktiv man skattade att man var desto bättre hälsa upplevde man inom områdena rollfunktion – fysiska orsaker, smärta, allmän hälsa, social funktion och den psykiska dimensionen (r=0.27-0.37). Ju högre man hade graderat sin fysiska aktivitetsnivå desto högre tilltro hade man till att kunna hantera andra symptom som till exempel trötthet, nedstämdhet och besvikelse (r=0.28-0.39). Sökord: Reumatoid artrit, fysisk aktivitet, hälsa, egen förmåga

There is something magical about shoes… They can create an irresistible desire or be the one thing that we want to get rid of the most at the end of a long day. When people by shoes the chose more out of appearance rather then comfort. The result is a fact. The feet feel tired and soar after a couple of hours and the only thoughts are about the aching feet that firmly object to the way there being treated. Who will say no to a relaxing foot massage in this moment? …Sometimes they seem to have shrunken after a couple of hours… Does your legs feel heavy and swollen when you are sitting down for a couple of hours, maybe in front of the computer or during a flight? Do you have or are you starting to get visible veins alongside your legs? Do your feet often turn cold? Then maybe you are one of the 40 % in Sweden who suffers from reduced circulation of the blood, a so called vein insufficiency. This projects aims to find a solution that will ease the pain for a foot that feels tired and soar, beside this a solution that also increases the blood circulation in the legs during a longer time sitting down. The work has been carried out according to the principles of DPD - Dynamic Product Development (Ottosson, 2002). The project started with an idea and resulted in a product that is ready for the market. The project has resolved in two different solutions hence the problem was separated into two that would hopefully be introduced on the market shortly: Solution one is a massage slipper Njuta (English = Enjoy) that easy and quickly eases the pain in the feet with an adjustable foot massage. The tramp machine Cirkulera (English= Circulate) is used to keep the blood circulation going and prevent possible complaint. The solution activates the muscle pump so it can help to press the blood back up to the heart through the veins and this will prevent the blood from in slogging in the feet and legs.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader i antalet vänskapsrelationer mellan kvinnor och män, samt om skillnader i yrkeslivet eller beroende på hur ofta individerna träffar sina vänner kan hjälpa till att förklara denna skillnad. I teoridelen diskuteras vad vänskap är utifrån olika vänskapsdefinitioner, samt varför vi har vänner. Vidare presenteras genusteorier som förklarar varför kvinnor och män agerar på olika sätt i samhället, samt relationen mellan vänskap och genus. Korstabeller och en multipel linjär regressionsanalys har genomförts på datamaterialet som är hämtat ifrån Levnadsnivåundersökningen år 2000. Det slutgiltiga antalet respondenter var 5142 stycken som i undersökningen fick besvara sina levnadsförhållanden som exempelvis vänner, familj, utbildning och arbetsförhållanden. I studien formulerades tre hypoteser, där resultaten till att börja med visade att kvinnor har färre vänskapsrelationer än män, samt att män är yrkesverksamma i större utsträckning och träffar sina nära vänner oftare jämfört med kvinnor. Den multipla linjära regressionsanalysen visade att kvinnor har färre vänner än män, men att skillnader i yrkeslivet eller beroende på hur ofta vännerna träffas inte helt kan förklara skillnaderna mellan kvinnors och mäns antal vänskapsrelationer.

Inledning: Det har funnits många aspekter av vad som påverkat psykoterapeuter i deras yrkesutövning.I forskning har psykoterapeuter uttryckt att den egna psykoterapin har varit en av de viktigas erfarenheterna i den egna utvecklingen som psykoterapeuter. Frågeställning: Hur har psykoterapeuter upplevt den egna psykoterapins påverkan på yrkesutövningen och har olika perioder av terapi haft olika inflytande? Metod: Denna studie har varit kvalitativ, i form av semistrukturerade intervjuer, med sju stycken psykodynamiskt utbildade psykoterapeuter. Förutom intervjuer har också tidigare forskning och litteratur i ämnet redovisats.Bearbetning av resultatet har skett i tematisk analys. Resultat: Psykoterapeuternas egen psykoterapi har påverkat dem inom flera områden i deras yrkesutövning. Främsta skälet till att de har gått i egen terapi har varit personliga svårigheter men också utbildningskrav. Diskussion: Psykoterapeuterna har upplevt att den egna psykoterapin har stort inflytande på olika delar av identiteten som psykoterapeut. De har inte varit lika lätt att skilja ut olika perioder av terapi och deras påverkan. En hypotes har varit att olika terapier och livserfarenheter har byggt på varandra och resulterat i att psykoterapeuter senare i livet har en annan beredskap att klara sina egna och andras livskriser. / Introduction: Thera have been many aspects of what has influenced psychotherapist on their practice. in research has psychotherapist expressed that their own psychotherpy is one of the most important experience for their growth as therapists. Problem: How has psychotherapist experienced their own psychotherapys influence on their profession and has different episodes of therapy different influence? Method: This has been a qualitative study, with semistructured interviews, with seven psychodynamic psychotherapists. Besides interviews have also previous research and litterature on the subject been reported.Processing has taken place into the theamtic analysis. Results: Psychotherapists own psychotherapy has affected them in several areas of their professional. Main reason that they have gone into self-therapy has been for personal difficulties but also educational requirements. Discussion: Psychotherapists have experienced that their own psychotherapy has great influence on various parts of their identity as therapists. It has not been as easy to distinguish different periods of therapy and its impact. One hypothesis has been that various therapies and life experiences have built on each other and resulted in psychotherapist in later life has different capacity to cope with theirown and others life crisis.

Arbetet grundar sig både i en empirisk och teoretisk studie. Jag har gjort en kvalitativ undersökning, där en observation på tre olika skolor i Västerbotten har lagt en grund för arbetet. Fokus har legat på att studera hur lärare tar tillvara och kopplar undervisningen till elevens tidigare kunskaper, för att få en helhet och förståelse i skolan samt hur moment börjar och avslutar och om det sker någon uppföljning kring momenten. I observationen låg även fokus på hur elevernas färdiga material hanteras och samlas. Syftet är att försöka komma på ett sätt att kunna dra nytta av tidigare kunskaper eleven fått, för att skapa förståelse och ett helhetsperspektiv i skolan. Jag har gjort litteraturstudier hur portfolioteknik fungerar och hur man kan koppla till tidigare kunskaper. Jag presenterar hur en digital portfolio, som skiljer sig från en vanlig portfolio i vissa delar, skulle kunna fungera och lösa många problem som finns ute i skolorna idag, bland annat förvaringsproblemet av färdigt material, som jag upplever är ett problem ute bland skolorna. Den digitala portfolion kan fungera som en form av bank där allt färdigt material eleven gjort läggs in, och som läraren och eleven kan utnyttja till efterföljande moment. Vilka ämnen som väljer att jobba med den digitala portfolion, är upp till lärarna. Jag har valt att fokusera på att beskriva hur bild- och medieämnet kan jobba med en digital portfolio. Avsikten med att presentera och jobba med den digitala portfolion, är att öka kunskapen om hurvida lust till att lära, kan ligga i att kunna se och förstå, vad och varför man gjort en uppgift i skolan. Jag diskuterar hur den digitala portfolion kan skapa förståelse för det man gör, och hur den kan synliggöra alla elever. Eleven kan se sin egen utveckling och skapa egna nya mål. Föräldrar kan bli mer delaktiga och bli mer insatta vad deras barn gör i skolan. Alla elever kan hamna på samma plan, datorvan som datorovan, då den digitala portfolion är färdig i sitt gränssnitt då eleven börjar. Om eleven behöver byta skola samt vid överlämning kan den digitala portfolion hjälpa både eleven och den nya läraren. För läraren hjälper den digitala portfolion bl.a. till med att lättare jobba ämnesöverskridande, att utvärdera sig själv och kursen, samt elevens kunskaper och utveckling. Det är lättare för läraren att fånga upp svaga elever och den digitala portfolion skapar en mycket god grund för samtal. Trots många goda sidor med den digitala portfoliotekniken, tar jag även upp negativa aspekter som kan uppstå.

Den 1 april 2016 blev det i Sverige lagligt att skaffa barn för ensamstående kvinnor med hjälp av assisterad befruktning. Tidigare har denna möjlighet endast funnits utomlands. Kvinnor som genomgått denna process kallas i litteraturen för solomammor. Syftet med den här studien är att ta reda på hur solomammor resonerar och fattar beslut i processen kring att bli förälder på egen hand och hur det upplevs när barnet har fötts. Åtta kvinnor mellan 30-43 år, från olika delar av Sverige, intervjuades med en induktiv semistrukturerad ansats. Efter en tematisk analys framkom tre huvudteman samt tio underteman. Resultatet visade att det initialt är en känsla av stress i olika former som får respondenterna att börja fundera på att bli solomammor. De flesta såg det först som en plan b, ett andrahandsval, men omvärderade det sedan till en plan a. Normer och etiska aspekter kring att barnet inte kommer ha en biologisk pappa försvårade beslutet. En sårbarhet och ensamhet i att vara den enda föräldern men en stor glädje över barnet och en stöttande omgivning kännetecknade känslorna när barnet kommit. Att vården har en medvetenhet om att det är ett beslut som fattas i flera steg är av största vikt. Det är en process som fortgår efter att barnet är fött och att samhället, exempelvis via förskola och skolor, informerar om att det finns olika sätt att bilda familj på ökar möjligheterna till att både kvinnor och barn i den här familjeformen känner sig inkluderade.

No description available.

Arbetet med detta arbete påbörjades redan våren 2020, en tid då cornoa-krisens omfattning ännu inte var känd och osäkerheten kring hur skolsituationen skulle hanteras var stor. Det saknades kunskap om hur situationen påverkade eleverna och om hur eleverna upplevde situationen.  Hur elever i årskurs fems uppfattning om den egna kunskapsutvecklingen har påverkats av corona-krisen är den fråga arbetet utgår från. Frågan har undersökts ur ett sociokulturellt perspektiv För att undersöka detta har 104 elever i årskursfem från totalt fem skolor i Sverige deltagit i en digital, kvalitativ, enkätundersökning. Resultatet har analyserats genom tematisk analysmodell. Av resultatet framgår att en stor andel av eleverna upplever att corona-krisen haft en negativ inverkan på uppfattningen om den egna kunskapsutvecklingen. Förändringar i den sociala miljön pågrund av den höga frånvaron, bristen på feedback och kommunikation vid vikarieledda lektioner och oro inför en eventuell skolstäning är de huvudsakliga teman som framträder vid analysen. Slutsatsen som kan dras av arbetet är att corona-krisen skapat oro och lett till osäkerhet bland eleverna, de har haft svårt att veta vad som förväntas av dem och om ett lärande skett då de ofta saknat direktkommunikation med lärare och kunskapsutbyte med klasskamrater. Corona-krisen är unik, därför är den tidigare forskningen begränsad. Det behövs vidare forskning kring långtidseffekterna och hur vi i framtiden kan hantera liknande skolsituationer.

Många elever uppnår inte lärandemålen i matematik. En av anledningarna till detta bottnar i att eleverna upplever matematikängslan och har en låg tilltro till sin egen förmåga. Tidigare forskning visar att elevers tilltro till sin egen förmåga kan kopplas till deras attityder i matematikämnet. Dessa attityder skapas utifrån elevernas erfarenheter och påverkar deras föreställningar om matematik. Läraren har till uppgift att stärka elevernas tilltro till sin egen förmåga och därför anses lärarens roll vara av stor betydelse. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur det pedagogiska ledarskapet kan främja elevers tilltro till den egna förmågan. Tre gymnasielärare, som undervisar i samhällsklasser, intervjuades för att undersöka vilka metoder som dessa lärare tillämpar för att förbättra elevers attityder, motverka elevers matematikängslan och främja elevernas tilltro till den egna förmågan. Eleverna i samtliga klasser fick möjlighet att besvara en elevenkät som berörde deras attityder i matematik, matematikängslan och deras tilltro till sin förmåga. Elevernas svar kopplades till respektive lärare för att kunna analysera svaren utifrån ett enaktivistiskt perspektiv, i syfte att undersöka på vilket sätt lärarens pedagogiska ledarskap påverkade elevernas attityd till matematik. Resultatet visade att lärarens pedagogiska metoder inte var avgörande för elevernas attityder i matematik. Trots liknande tillvägagångssätt i samtliga klasser, hade eleverna skilda upplevelser av undervisningen. I de klasser där lärarna hade ett relationellt förhållningssätt ansåg eleverna att deras attityder till matematikämnet hade förbättrats. Ledarskapet bör därför fokusera på att bygga relationer och skapa ett bra samtalsklimat i klassrummet för att främja elevernas tilltro till sin egen förmåga.