Ekonomisk teori bygger på antagandet att människor är ekonomiskt rationella trots att modern psykologisk forskning visar på att detta inte är en deskriptiv bild av människors faktiska handlade. Denna studie jämförde ekonomer, matematiker och humanister i början samt i slutet på sin utbildning för att undersöka två hypoteser; Dels om ekonomisk rationalitet är något inlärt som påverkas av normativ ekonomisk utbildning, dels ifall ekonomisk rationalitet snarare beror på graden av matematiska färdigheter. Denna studie påvisade en signifikant interaktionseffekt mellan utbildning och studietid på ett sådant sätt att studenter inom ekonomi och matematik verkar öka sin grad av ekonomisk rationalitet på grund av sin utbildning samtidigt som studenter inom humaniora inte gör det. Detta tyder på att träning i matematiskt tänkande ökar graden av ekonomisk rationalitet.

No description available.

Kolonisationen har format många länder, men i vilken utsträckning? Detta är ett aktuellt ämne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den här uppsatsen undersöks därför kolonisationens påverkan på ekonomisk utveckling. Med hjälp av tvärsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i världen, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft högre BNP per capita år 2000 och att detta tycks bero på skillnader i humankapital, demokrati och institutioner. Däremot kan inget kausalt samband med säkerhet påvisas. Samtidigt hittas inga skillnader i inkomstnivå mellan kolonier i Afrika, men ett signifikant resultat konstateras för att de franska kolonierna i Afrika haft lägre tillväxt 2000-2010

Uppsatsen syfte är att undersöka betydelsen av arbetskraftens utbildningsnivå och ålder på ekonomisk tillväxt för 34 OECD-länder mellan år 1990 – 2010. Sambandet studeras i en regressionsanalys på ett paneldataset med data från källorna Worldbank och ekonomerna Robert Barro och Jong-Wha Lee. För att beskriva utbildningsnivå och ålders korrelation med ekonomisk tillväxt används en modell skapad av Lutz et al.(2008). Ekonomisk tillväxt förväntas påverkas i direkta effekter på arbetskraftens produktivitet och indirekta effekter av ett lands förmåga att ta till sig teknologisk utveckling. Den detaljerade specifikationen av effekterna ger uppsatsen möjlighet att granska betydelsen av enskilda utbildnings- och åldersgruppers påverkan. Med ny framtagen utbildningsdata av Barro&Lee (2010) förväntas studiens resultat uppvisa positiv korrelation för samtliga oberoende variabler, teknologitillväxt, kapitaltillväxt och arbetskraftstillväxt. Koefficientens storlek förväntas öka vid högre utbildningsnivå och sjunka vid ökad ålder i enlighet med tidigare studier och teori. Studiens resultat visar positiv signifikans på ekonomisk tillväxt för de direkta effekterna för åldersgruppen 40-64 år med sekundär utbildning och åldersgruppen 15-39 år med tertiär utbildning. Påverkan var högre för åldersgruppen 15-39 år med tertiär utbildning vilket indikerar att högre utbildning genererar högre produktivitet och därigenom högre ekonomisk tillväxt. De indirekta effekterna av humankapital visar signifikanta negativa samband i ålderskategorin 40-64 år för primär och tertiär utbildning. Att båda dessa utbildningsnivåer har negativ påverkan på ekonomisk tillväxt för den äldre åldersgruppen indikerar att humankapital snabbt deprecieras i samband med teknologi.

Den här studien är ett försök att empiriskt påvisa sambandet mellan utbildning och ekonomisk tillväxt i U-länder, vilket humankapitalteorin hävdar att den visar. Tidigare forskning som undersökt detta samband har inte varit eniga gällande utbildningens signifikans på tillväxten, vilket kan bero på vilka utbildningsvariabler man använt och den ojämna tillgången av tillförlitliga data, vilket vi också uppmärksammar i vår uppsats. I uppsatsen visar vi på olika faktorer som kan påverka utbildningens effekter på ekonomisk tillväxt i U-länder. I våra undersökningar testas två olika mått för utbildning som båda anses vara viktiga för ekonomisk tillväxt. Dessa är utbildningskvantiteten och utbildningskvaliteten. Detta genomförs genom två olika tvärsnittsregressioner för ett urval av U-länder under perioden 2005-2012. Flera viktiga faktorer som anses påverka ekonomisk tillväxt har inkluderats i regressionerna. Dessa oberoende variabler är initial BNP per capita, utländska direktinvesteringar, befolkningstillväxt, korruptionsgrad samt demokratinivå. Studien har använts sig av sekundärdata från erkända organisationer som t.ex. Världsbanken. De empiriska resultaten visar att utbildningskvantiteten i form av genomsnittligt antal år av uppnådd utbildning inte har något samband med BNP per capita medan vårt andra mått där såväl kvantitativa som kvalitativa mått på utbildning använts påvisar ett starkt signifikant samband med ekonomisk tillväxt. Våra resultat stämmer överens med några tidigare studier som visar att utbildningskvaliteten kan vara viktigare än antal utbildningsår för sambandet med ekonomisk tillväxt.

Ekonomisk rådgivning för företag är oerhört viktigt och kan vara skillnaden mellan vinst eller förlust. För mindre företag blir denna hjälp än mer viktig då de inte kan anställa personer för alla arbetsuppgifter. Mikroföretagens behov av ekonomisk rådgivning kan ses som en paradox, de behöver den, men de vill inte ha den. Mindre rådgivning leder till sämre beslut som är dåligt för företagen och för svensk ekonomi. Varför avstår företagen från en rådgivning de behöver? Syftet med studien är att visa hur mikroföretag använder sig av ekonomisk rådgivning och varför. Den syftar dessutom till att kartlägga hur detta val går till, vem som väljs och varför. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och en induktiv ansats. En kartläggning har gjorts där 60 företag kontaktades för att få en bredd i studien. Där upptäcktes en motvilja mot det valde ämnet och en kompletterande djupstudie genomfördes på två företag. Studien visar att ekonomisk rådgivning är ett känsligt ämne, där det finns en motvilja mot att diskutera och att använda sig av ekonomisk rådgivning. Nyckeln till en bra rådgivning är förtroende mellan parterna. Som ett hinder finns fördomar och ett gap mellan rådgivare och företag. Ett gap som måste minska för att användningen ska öka.

No description available.

Uppsatsen ”Maktrelation stat och kommun: debatten om den kommunala självstyrelsen 2004-2010” är en beskrivande idéanalys som utifrån tidningars debatt- och ledarartiklar undersöker synen på förhållandet mellan stat och kommun i Sverige. År 2004 startades en grundlagsutredning i vilken frågan om den kommunala självstyrelsen ingick. Utredningen resulterade i en reformerad grundlag som antogs år 2011. Denna uppsats analyserar de argument för och emot kommuners ökade självstyre som fördes fram i debatten under denna tid. Med maktrelationen stat och kommun som utgångspunkt används begreppet decentralisering och olika typer av autonomi som teoretiska verktyg för analysen. Resultatet är att det går att binda de framförda argumenten till decentraliseringskriterier baserade på olika typer av autonomi. De vanligaste för-argumenten var [bredare representation av grupper samt öppet tillträde till politiska systemet/bemanningsautonomi] och [subsidiaritetsprincipen, representativ demokrati på lokal nivå/ekonomisk autonomi]. De vanligaste argumenten emot var [jämlikhetsskäl mellan medborgarna/policyautonomi] och [effektivisering, dubbla strukturer inom förvaltningen/ekonomisk autonomi].

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD. Tar man hänsyn till den tidigare forskningen på ämnet så skapas inte den inverterade U-formade relationen av sig själv. Förhållandet beror snarare på bakomliggande faktorer som miljöregler och resurser lagda på forskning och utveckling av renare tillverkningsprocesser.

No description available.