<p>Denna uppsats syfte är att undersöka att undersöka om det tematiska arbetssättet skiljer sig åt mellan låg- och mellanstadiet, och om det finns skillnader, undersöka vilka hinder som kan ligga i vägen för det tematiska arbetssättet och om dessa hinder leder till att de elevaktiva arbetssätten minskar.</p><p>För att ta reda på detta har sex pedagoger på två skolor i Mellansverige intervjuats enskilt. Tre av lärarna arbetade på lågstadiet och resterande arbetade på mellanstadiet. Genom dessa intervjuer har jag fått en bild över hur det tematiska arbetssättet skiljer sig åt mellan låg- och mellanstadiet. De skillnader som denna undersökning visade var att man ägnar mer tid åt temaarbete på mellanstadiet, men barnen har inte lika mycket inflytande över innehållet och metoderna som används i det tematiska arbetssättet där. Lärarna på mellanstadiet arbetade mer traditionellt och tyckte det var svårt att släppa taget, och låta eleverna få använda sig av olika metoder i arbetet. De hinder som lärarna såg med att arbeta tematiskt var att det kunde vara problematiskt för de barn som behöver tydlig struktur, samt att arbetssättet är personalkrävande.</p> / <p>The purpose of this essay is to examine how the school’s way of working with thematic education part between the earlier- and middle stages in Swedish compulsory school. If this is the case, the aim is to find out the main obstacles for thematic education and if these obstacles lead to the decrease of student active ways of work.</p><p>To examine this, six teachers have been interviewed. Three of them are working in the earlier stage and the remaining three in the middle stage in two different schools in central Sweden. These interviews have given me an understanding that there are some differences in thematic working method between the earlier and middle stages. The differences showed in this examination are that teachers use more time for thematic work in the middle stage, but the pupils don’t have as much influence on the contents and methods being used. The teachers in the middle stage worked in a more traditional way and found it hard to let go and to let the pupils use different methods in their schoolwork.</p>

Denna uppsats syfte är att undersöka att undersöka om det tematiska arbetssättet skiljer sig åt mellan låg- och mellanstadiet, och om det finns skillnader, undersöka vilka hinder som kan ligga i vägen för det tematiska arbetssättet och om dessa hinder leder till att de elevaktiva arbetssätten minskar. För att ta reda på detta har sex pedagoger på två skolor i Mellansverige intervjuats enskilt. Tre av lärarna arbetade på lågstadiet och resterande arbetade på mellanstadiet. Genom dessa intervjuer har jag fått en bild över hur det tematiska arbetssättet skiljer sig åt mellan låg- och mellanstadiet. De skillnader som denna undersökning visade var att man ägnar mer tid åt temaarbete på mellanstadiet, men barnen har inte lika mycket inflytande över innehållet och metoderna som används i det tematiska arbetssättet där. Lärarna på mellanstadiet arbetade mer traditionellt och tyckte det var svårt att släppa taget, och låta eleverna få använda sig av olika metoder i arbetet. De hinder som lärarna såg med att arbeta tematiskt var att det kunde vara problematiskt för de barn som behöver tydlig struktur, samt att arbetssättet är personalkrävande. / The purpose of this essay is to examine how the school’s way of working with thematic education part between the earlier- and middle stages in Swedish compulsory school. If this is the case, the aim is to find out the main obstacles for thematic education and if these obstacles lead to the decrease of student active ways of work. To examine this, six teachers have been interviewed. Three of them are working in the earlier stage and the remaining three in the middle stage in two different schools in central Sweden. These interviews have given me an understanding that there are some differences in thematic working method between the earlier and middle stages. The differences showed in this examination are that teachers use more time for thematic work in the middle stage, but the pupils don’t have as much influence on the contents and methods being used. The teachers in the middle stage worked in a more traditional way and found it hard to let go and to let the pupils use different methods in their schoolwork.

<p>This studie is an investigation about pupilassets workningforms and participation at school. The basis of the studie are two ITiS-projects, whose workningforms investegates with qualitative methods in form of observations and interviews whit pupils and teachers. This investigation will accomplish to find out how the pupils see their participation at school, and also to investigate what pupilassets workningforms mean to teachers and pupils. Conclusions from the investigation are that a more pupilassets workningforms doesn´t exist continuous in the teaching and that the pupils see their increased participation in the work with the ITiS-project as something temporarliy. Some suggestions to further investigation into this area are to be found in the end of the paper.</p>

This studie is an investigation about pupilassets workningforms and participation at school. The basis of the studie are two ITiS-projects, whose workningforms investegates with qualitative methods in form of observations and interviews whit pupils and teachers. This investigation will accomplish to find out how the pupils see their participation at school, and also to investigate what pupilassets workningforms mean to teachers and pupils. Conclusions from the investigation are that a more pupilassets workningforms doesn´t exist continuous in the teaching and that the pupils see their increased participation in the work with the ITiS-project as something temporarliy. Some suggestions to further investigation into this area are to be found in the end of the paper.

Malmö HögskolaLärarutbildningen 60 poängSkolutveckling och ledarskapHöstterminen 2005SammanfattningErlandsson, Malin. (2005) En studie om flexibelt lärande på en gymnasieskola.(A study of flexible learning at a upper secondary school) . Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö HögskolaSyftet med det här examensarbetet är att genom den undersökning som ligger till grund för resultaten, försöka förstå de former som det flexibla lärandet har fått i lärarlaget i studien. Syftet är också att lärarlaget ska få ta del av resultaten och använda dessa för att fortsätta att utveckla sitt arbete med flexibelt lärande. Eftersom jag främst är intresserad av att ta reda på vad flexibelt lärande betyder för lärarna i arbetslaget och eleverna så blev studien en kvalitativ studie. Jag har valt att använda mig av både intervjuer och enkäter i studien. Litteraturen i studien belyser främst vad som menas med flexibelt lärande och hur detta arbetssätt påverkar eleverna och lärarna i skolan. Resultaten i undersökningen visar att lärarnas vilja att förändra deras och elevernas situation i skolan var den största drivkraften bakom utvecklingen. Deras kunskap om inlärning och vad som ger motivation hos eleverna gjorde att de såg flexibla arbetssätt som en väg till detta. Resultaten visar också att i flexibla arbetssätt bör det finnas en struktur och man bör använda sig av tidsplanering samt att de problem som lärarna har stött på framförallt är att en lärplattform inte klarade av det flexibla arbetssättet. Resultaten visar också att ämnesintegrering inte har varit så lätt för lärarna att genomföra men att detta egentligen inte är något problem som lägger hinder för dem att arbeta flexibelt. Det anser jag snarare är ett spännande mål för lärarna i arbetslaget att arbeta mot i framtiden. Mina slutsatser är att eleverna uppfattning om flexibelt lärande stämmer överens med lärarnas och att min studie av lärare och elever har visat att de allra flesta av dem är positivt inställda till att arbeta flexibelt. Förslag till fortsatt forskning är hur de elever som nu arbetar flexibelt och elevaktivt i skolorna klarar sig betygsmässigt jämfört med de elever som går i en traditionell skola. Nyckelord: Flexibla arbetssätt, elevaktiva arbetssätt, skolutveckling, gymnasiumMalin ErlandssonHandledare: Marie LeijonLandsvägen 205-8Examinator: Anna Henningsson- Yousif271 98 Ystad / School of education, MalmöSchool of education 60 pointsSchooldevelopment and leadership AbstractErlandsson, Malin. (2005) A study of flexible learning at a upper secondary school . Schooldevelopment and leadership. School of education, Malmö.The purpose of this paper is to understand the forms that flexible learning has been given by the teachers in the study, throu the investigation. Another purpose is for the teachers to acquaint themselves with the contents of the result from the study and use this to kontinuing developing thier work with flexible learning. Because of may main interest of finding out what flexible learning means to the teachers and the pupils in the study it became an qualitative paper. I have chosen to use both interviewes and inquires.The litterature illuminates foremost what we mean by flexible learning and how it affects the pupils and the teachers in school in generally. The results of theinvestigation shows that the teachers will to change thier own and the pupils situation in school was the main force behind the development. Teir knowledge of learning and how to motivate the pupils made them see that flexible learning was a way to get theese things. The results also shows that in a flexaible way of working ther should be a structur and one should use timeplaning and also that the main problem the teachers have bumpt into is that an learnplatform that could not handle the teachers way of working.The results also show that subject integration has not been easy for the teachers to carry through but that this is not a problem for the teachers to work flexible. I am of the opinion that subjectintegration rather is an exiting goal for the teachers to work against in the future. My conclusions is that the pupils oppinion of flexible learning agree with the teachers and that my study of teachers and pupils has shown that most of them has an positive attitude to working flexible. A suggestion to continuating reaserche is to study how the pupils working flexible and pupilaktiv get through their examination in comparison to pupils in traditionally schoolsystems.Keewords: Flexible ways of working, pupilaktiv way of working, schooldevelopment, upper secondary school.Malin ErlandssonSupervisor: Marie LeijonLandsvägen 205-8Examiner: Anna Henningsson- Yousif271 98 Ystad

<p><p>I dagens grundskola ställs en mängd olika krav på elever och på de kunskaper som bör besittas. Det beror på att skolan har till uppgift att förbereda eleverna inför det föränderliga samhälle vi lever i. För att kunna göra detta krävs att de är aktiva och delaktiga i den undervisning som rör dem och för att öka denna delaktighet finns en mängd olika arbetsmodeller som alla handlar om att förbättra elevers aktivitet. Bland dessa finns en modell som kallas problembaserat lärande och förkortas PBL.</p><p>Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om, och i så fall hur ett problembaserat lärande kan användas i grundskolans tidigare år som en elevaktiv undervisningsmodell. Anledningen till att detta ämne och syfte valts är för att merparten av den forskning som finns som rör PBL fokuserar på högre studier medan de lägre undervisningsnivåerna har undersökts relativt lite. I ett försök att minska kunskapsglappet har denna undersökning syftat till att påvisa hur lärare arbetar och tidigare har arbetat med problembaserat lärande i grundskolans tidigare år.</p><p>Denna undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativt inriktade interjuver vilka resulterade i slutsatserna att det är möjligt att arbeta med PBL som en elevaktiv undervisningsmodell i grundskolan och dess tidigare år samt att eleverna tycks bli mer aktiva och delaktiga. Det är grundat på resultatet av undersökningen där några av personerna som deltog ansåg sig arbeta eller tidigare ha arbetat med problembaserat lärande och gjort detta på ett tillfredsställande sätt. Dessutom tycktes eleverna, enligt undersökningspersonerna, bli mer aktiva och delaktiga än i traditionell undervisning.</p><p> </p></p>

I dagens grundskola ställs en mängd olika krav på elever och på de kunskaper som bör besittas. Det beror på att skolan har till uppgift att förbereda eleverna inför det föränderliga samhälle vi lever i. För att kunna göra detta krävs att de är aktiva och delaktiga i den undervisning som rör dem och för att öka denna delaktighet finns en mängd olika arbetsmodeller som alla handlar om att förbättra elevers aktivitet. Bland dessa finns en modell som kallas problembaserat lärande och förkortas PBL. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om, och i så fall hur ett problembaserat lärande kan användas i grundskolans tidigare år som en elevaktiv undervisningsmodell. Anledningen till att detta ämne och syfte valts är för att merparten av den forskning som finns som rör PBL fokuserar på högre studier medan de lägre undervisningsnivåerna har undersökts relativt lite. I ett försök att minska kunskapsglappet har denna undersökning syftat till att påvisa hur lärare arbetar och tidigare har arbetat med problembaserat lärande i grundskolans tidigare år. Denna undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativt inriktade interjuver vilka resulterade i slutsatserna att det är möjligt att arbeta med PBL som en elevaktiv undervisningsmodell i grundskolan och dess tidigare år samt att eleverna tycks bli mer aktiva och delaktiga. Det är grundat på resultatet av undersökningen där några av personerna som deltog ansåg sig arbeta eller tidigare ha arbetat med problembaserat lärande och gjort detta på ett tillfredsställande sätt. Dessutom tycktes eleverna, enligt undersökningspersonerna, bli mer aktiva och delaktiga än i traditionell undervisning.

Matematiklärare brukar ofta ha en förkärlek för katederundervisning. John Hattie (2009) har gjort en metastudie över 800 andra metastudier om vilka faktorer som påverkar elevers studieprestationer, och han menar att direktundervisning ger bättre resultat än exempelvis elevaktiva arbetssätt. Men är direktundervisning och katederundervisning samma sak? Enligt Hattie är det inte riktigt samma sak. Det framgår dock inte riktigt vilken typ av elevprestationer som egentligen mätts i de undersökningar som Hattie studerat. Men det man kan utläsa ur litteraturen är att direktundervisning framför allt är tidseffektiv. Den leder emellertid oftast till ytinlärning. Tidseffektiviteten kan förklara matematiklärarnas preferens av just katederundervisning.  Matematikkurserna är ofta innehållsmässigt omfattande och kognitivt svåra för elever att lära sig. Tidsaspekten har därför stor betydelse. För att se om katederundervisning, eller direktundervisning, är bättre för svenska elever på gymnasiet idag än vad elevaktiva arbetssätt är har sex grupper studerats. Tre av dessa har fått undervisning i form av katederundervisning (eller i en form av direktundervisning), och tre av dem har undervisats på ett elevaktivt sätt. Innehållet för lektionerna har varit ickelinjära funktioner i Matematik B. Därefter har resultaten av lektionerna analyserats utifrån vilken typ av kunskap som eleverna visat upp med avseende på yt- och djupkunskap. Ansatsen är fenomenografisk, men analysen är till stor del kvantitativ eftersom inga intervjuer gjorts med eleverna. Resultatet visar att elevaktiva arbetssätt är att föredra både när det gäller yt- och djupinlärning, Eleverna tyckte också bättre om den formen, vilket leder till ökad motivation för lärande. Direktundervisning, så som det definieras i Hattie, kan också ge bra resultat, särskilt vad gäller ytkunskaper, om alla stegen som Adams och Engelmann definierat följs.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att undersöka vad forskningen säger om hur lärare i årskurs F-3 använder sig av laborativ undervisning och utomhuspedagogik samt huruvida elevers lärande främjas genom arbetssätten. Frågan har undersökts genom systematiska databassökningar, vilket genererat en mängd olika artiklar. Dessa har noga granskats och genomgått tre urval. Forskningens resultat visar att lärares användning av laborativ undervisning och utomhuspedagogik inte är tillräcklig eller obefintlig, vilket grundar sig i oro och obekvämhet. Trots det visar forskningen att elevers lärande främjas när lärare vågar och väljer att använda sig av arbetssätten. Vår slutsats är således att lärare behöver tro på sin egen förmåga och skapa de bästa förutsättningarna för sina elever i enlighet med styrdokumentens krav. Avslutningsvis har slutsatsen dragits att det finns ett behov av mer forskning kring området.