Syftet med den här studien är att ta reda på vilka undervisningsstrategier pedagoger använder i en skola för alla på högstadiet. Studien har genomförts utifrån metoden kvalitativa intervjuer där tre pedagoger berättat om vilka undervisningsstrategier de använder i sitt arbete. I skolans styrdokument står det att undervisningen ska anpassas efter varje elevs enskilda behov. Skillnaderna mellan behoven i en klass kan vara stora, undervisningen ska anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samtidigt efter högpresterande elever och alla andra elever där emellan. Detta beskriver pedagogerna som tidskrävande och något de behöver förhålla sig till i valet av undervisningsstrategier. I jämförelse med tidigare forskning om kvalitativa och inkluderande undervisningsstrategier visar studien att pedagogerna använder sig mer eller mindre av alla nämnda undervisningsstrategier. Enligt pedagogerna finns det både för- och nackdelar med undervisningsstrategier i en skola för alla.  Fördelar är att alla elever gagnas av bland annat nivåanpassad undervisning med låg ingångströskel, där alla ges möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen. Nackdelar som pedagogerna nämner är svårigheten att hinna möta spännvidden av alla olika behov, det vill säga hela registret från elever i behov av särskilt stöd till högpresterande. Dilemmaperspektivet förklarar att orsakerna till problemet delvis beror på ett orealistiskt mål: att alla elever ska lära sig samma saker på samma sätt under samma tid, vilket alla elever inte klarar.

Studiens syfte är att undersöka hur slöjdlärare ser på särskilt stöd i slöjd, deras dilemman kring att utforma stödet och hur mycket tid de lägger på elever i behov av stöd. Frågeställningar i denna studie är: Hur mycket lärartid får elever, i behov av särskilt stöd, i förhållande till andra elever? På vilket sätt anser några slöjdlärare att de ger särskilt stöd under slöjdlektionerna och hur tillgodoser de det särskilda stödet, för att eleverna ska nå lägst betyget E i slöjd? Vilka dilemman, anser de intervjuade slöjdlärarna att det finns i samband med att tillgodose elevers behov av särskilt stöd? Hur kan särskilt stöd i ämnet slöjd utformas enligt de intervjuade slöjdlärarna? Jag valde att genomföra en multipel fallstudie med fyra fall. Jag korsanalyserade resultaten och generaliserade hur dessa lärare anser att de undervisar elever, i behov av särskilt stöd, på i slöjdämnet. Men jag kunde inte generalisera om vad alla slöjdlärare tycker. Metoden var observationer av fyra slöjdgrupper och intervjuer av fem slöjdlärare. Observationerna visade att elever, i behov av särskilt stöd inte fick mindre lärartid än övriga elever, snarare mer tid. Mina observationer visar att det är de, enligt lärarna, duktiga eleverna som i mer förekommande fall blir utan lärartid. Resultatet visade att när lärarna ger stöd sker det i huvudsak på tre olika sätt. Man kan se det utifrån tre olika perspektiv: Ett, att lärare stöttar eleven, utifrån ett relationellt perspektiv. Två, att lärare underlättar för eleven, utifrån ett kategoriskt perspektiv och tre, att lärare stimulerar elevens tänkande vilket jag analyserat tillhöra Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Det är också dessa perspektiv och idéer som varit studiens teoretiska ansats. Studien belyser även lärarnas dilemman i sitt dagliga arbete. Både vad gäller slöjdens organisering och hur de bör möta elever utifrån nya krav, då ämnet teoretiserats och att arbetstiden upptas alltmer av dokumentation. Lärarna i studien ville ha mer tid med eleverna för när lärarna fick önska ville de ge mer personligt stöd under lektionstid. Det förutsätter antingen mer resurser i klassrummet, eller ett mindre antal elever i grupperna för att klara av att hinna med. I diskussionen belyser studien att de olika perspektiven kan infinna sig samtidigt. Alltså lärare kan tycka runt elevers svårigheter utifrån flera perspektiv på samma gång. Likaså med styrdokument, att kategorisering av elever pågår hela tiden. Studien visade att det är de duktiga eleverna som är ”förlorarna” på grund av att lärarna lägger den största delen av tiden på elever i behov av särskilt stöd och de duktiga får vara mer självgående. / <p>Godkänd</p>

Abstract In this study, the main purpose is to review the teachers' statements regarding the link between the method WTR (Writing to Read) and inclusion of pupils with special needs. The research questions regarding this review are: - What factors in the WTR method do the teachers experience can affect the inclusion of children with special needs in a positive way? And - What factors in WTR method work do the teachers experience can affect the inclusion of children with special needs in a negative way? Five teachers from three different schools were interviewed. The following eight factors appeared positive for the inclusion of pupils with special needs: teachers’ expectations, social interaction, context close to the pupils, digital literacy, inclusion in the long term, working without the pen, to have success, and the teacher's time. The study also shows four factors that negatively affect the inclusion of pupils with special needs: to be slowed down by classmates, unstructured lessons, writing without a pencil, and technology malfunctions. In conclusion, all the teachers in the study felt that the method works for pupils with special needs, and can be called an inclusive method.

Syftet med det här arbetet var att undersöka elevhälsopersonalens syn på sitt arbete i elevhälsan. Studiens kvalitativa forskningsansats innebär att empirin har samlats in med hjälp av intervjuer i fokusgrupper.Våra teoretiska utgångspunkter är ramfaktorteorin och KASAM. I syfte att få svar på studiens två frågeställningar,”Vilka faktorer anser elevhälsans personal påverkar möjligheten att arbeta förebyggande och hälsofrämjande?” och “Hur upplever elevhälsans personal sina möten med avseende på innehåll och möjligheter till samverkan?”, har personal ur två elevhälsoteam intervjuats. De två elevhälsoteamens personal representerar ett lokalt elevhälsoteam som finns på en skola och det andra teamet är ett centralt organiserat team som finns representerade på flera olika skolor. Resultatet visar att faktorer som kan påverka elevhälsopersonalens möjligheter till att arbeta förebyggande och hälsofrämjande kan bero på närheten till den skola de arbetar i, tiden som avsetts för elevhälsoarbete och möjligheten till samverkan inom elevhälsan och med skolorna de representerar. Den lokala elevhälsan har prioriterat tid, medvetenhet, kontinuitet och genom detta, menar de, har möjligheten att jobba förebyggande och hälsofrämjande ökat. De anser att känslan av sammanhang uppstår genom att de finns närvarande i det dagliga arbetet, nära skolan. Den lokala elevhälsan framhåller vikten av tydlig mötesstruktur. Vidare menar de att samverkan handlar om att det man gör tillsammans blir synligt. Den centrala elevhälsan menar att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet sker hela tiden genom att de avsatt gemensamma mötestider och rutiner på de skolor de representerar. Mötesstrukturen varierar från skola till skola och samverkan, anser de, handlar om gemensam samsyn och förståelse, men att det fungerar olika på olika skolor dels beroende på olika anställningsvillkor. Sammanfattningsvis indikerar studien vikten av goda mötesrutiner och att möjligheten till att utveckla elevhälsoarbetet ges tid och vikten av att samverka för att få en förståelse för det gemensamma elevhälsouppdraget

Abstract I den svenska skolans verksamhet finns idag två yrkesroller inom det specialpedagogiska området, den ena är specialpedagog och den andra är speciallärare. Under vår utbildning till specialpedagoger har vi upptäckt att andra lärare och rektorer har bristande kunskap om skillnader och likheter mellan de båda yrkesgrupperna. Vi har också upptäckt att förväntningarna på rollerna är oklara. För att fördjupa våra kunskaper i ämnet beslöt vi oss för att intevjua två rektorer på två olika skolor och göra enkätstudie med lärarna på respektive skola. Syftet med studien var att få svar på frågorna kring, specialpedagogers och speciallärares efterfrågade kompetenser, elever i behov av särskilt stöd samt samverkan mellan specialpedagoger och speciallärare och andra lärare. Resultaten vi fick tyder på att de båda yrkesrollerna formas av den kultur kring specialpedagogisk verksamhet som råder på respektive skola. Rollerna för specialpedagogisk verksamhet bestäms av rektorerna på varje skola. Vid analysen av enkätstudierna kan vi konstatera att svaren överensstämmer med vad som kom fram vid intervjuerna av rektorerna. Förväntningar från lärarnas sida på specialpedagoger och speciallärare överensstämmer med rektors, på respektive skola. Även synen på elever i behov av särskilt stöd överensstämmer med rektorernas syn. Samverkan mellan lärare och specialpedagoger, speciallärare, kring elever i behov av särskilt stöd, ser olika ut beroende på vilken mikrokultur som råder på respektive skola. På den ena skolan ligger fokus på samverkan i arbetet för elever, och i den andra på samverkan kring arbetet med elever.

I denna studie var syftet att få en förståelse hur inkludering tas i beaktning utifrån lärares erfarenheter. Vår frågeställning var hur lärare inkluderar elever i undervisningen framförallt elever i behov av särskilt stöd. Vår andra frågeställning syftar på om det finns hinder kring inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Denna studie är en kvalitativ studie, där vi använde oss utav intervjuer. Vi intervjuade totalt 8 lärare i två olika kommuner: Vallentuna och Järfälla. Alla intervjuer utom en tog plats i våra verksamhetsförlagda skolor. Vi använde oss utav Nilholms tre forskningsperspektiv för att analysera våra resultat. Han visar samband mellan skolan, elever och lärare utifrån ett specialpedagogiskt synsätt. Resultatet visar att många lärare har olika anpassningar och strategier till att inkludera elever i behov av särskilt stöd. En viktig fråga från resultatet som vi vill lyfta fram handlar om klassrumsstrategier. Där redovisades olika strategier och anpassningar som gjordes i klassrummen. Trots att det fanns olika anpassningar och strategier som lärarna använde sig av i klassrummet så fanns det också utmaningar och svårigheter. Detta beror på att det är begränsat med resurser och möjligheter så att alla elever ska få en lugn lärandemiljö. Många lärare påpekade att det var tidsbrist, för stora klasser och för lite resurser som låg till grund för detta. Denna studie kan studeras vidare genom att titta på elevers samt rektorers perspektiv på inkludering. Detta är för att få en bredare inblick på hur inkludering tas i beaktning inom skolvärlden.

<p>Sammanfattning Syfte med denna studie är att undersöka hur idrottslärarna tänker kring idrottsämnets möjligheter och svårigheter med individanpassad undervisning. Och vad lärarna anser krävs av dem själva för att lyckas med individualisering av undervisningen. Vidare syftar studien till att belysa vilka förutsättningar idrottslärarna anser ämnet idrott och hälsa har för att stödja elever som är i behov av särskilt stöd. Ett annat syfte med undersökningen är även att se hur idrottslärarnas tänker kring elever i behov av särskilt stöd och vad det begreppet betyder för idrottslärarna. Utgångspunkten för studien har varit en kvalitativ ansats. Då studien syfte är att få en djupare förståelse för hur idrottslärarna tänker och resonerar. Fem idrottslärare har intervjuats om sina tankar kring individanpassad undervisning och elever i behov av särskilt stöd. De frågeställningar som varit aktuella är: Vilka möjligheter och svårigheter anser idrottslärarna det finns för individanpassad undervisning i ämnet idrott och hälsa? Vad anser idrottslärarna krävs av dem själva för att individanpassa undervisningen? Vilka förutsättningar anser idrottslärarna att det finns i ämnet idrott och hälsa för att stödja elever i behov av särskilt stöd? Hur tänker idrottslärarna kring elever i behov av särskilt stöd? De slutsatser som gjorts av studien är att idrottslärarna anser att ämnet har goda möjligheter att stödja elever i behov av särskilt stöd på grund utav att ämnet bygger på rörelse. Idrottslärarna anser att möjligheter finns för individanpassad undervisning men det finns många svårigheter med det. Stora grupper, dåliga resurser och bristande kunskaper är svårigheter idrottslärarna pekar på när det gäller individanpassad idrott. Idrottslärarna själva understryker att det som krävs av dem är att kunna se elevernas förutsättningar och behov. Samt att lyssna på och ha god kännedom om sina elever för att kunna lyckas med individualiseringen av undervisningen.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med examensarbetet är att studera vilka erfarenheter och tankar specialpedagoger och speciallärare inom grundskolan och särskolan har om integrering respektive segregering, utifrån elever i behov av särskilt stöd. Vi har lagt fokus på fördelar respektive nackdelar samt möjligeter respektive hinder när det kommer till dessa.</p><p>Arbetet har gjorts genom intervju som metod. Intervjun har sedan belysts utifrån litteratur och forskning samt styrdokument. Vår utgångs punkt har varit i den aktuella litteraturen som vi läste inför intervjuerna för att sätta oss in i begreppens innebörd och historik. Vi har även utgått ifrån läroplaner, artiklar och aktuell forskning.</p><p>Resultatet blev att det är samhällets intentioner att så stor andel elever som möjligt ska gå i vanliga skolan är svåra att förverkliga. Stora klasser och begränsade resurser har lett till ökat behov av homogenisering och segregering vilket har lett till att allt fler elever definierats som avvikare. Utifrån intervjuerna har vi kunnat konstatera ett ökat antal elever i klasserna ses som ett hinder för integrering. En fördel med integrering som lyfts upp av respondenterna är att lokal integrering kan ge möjligheter för sociala interaktioner mellan elever med funktionshinder och andra elever. Något som vissa av respondenterna framhöll var att förutsättningarna för integreringen är av stor betydelse. Integreringen måste gynna eleven. Eleven måste se sig själv som en del av gruppen och gemenskapen för att kunna bli integrerad. Det framgick även av litteraturen att det måste finnas en delaktighet och gemenskap för integrering, annars blir resultatet snarare placering.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolorna och Barn- och utbildningsnämnden i en kommun formulerar sig i skriftliga dokument till de styrande organen i kommunen samt Skolverket när det gäller målstrategier för att så många som möjligt av eleverna ska nå de nationella målen. Ett delsyfte var också att belysa på vilka grunder elever ska få eller får stöd. Metoden som användes var en deskriptiv studie med kvalitativ, hermeneutisk, tolkande inriktning, där vi använde årsredogörelser, kvalitetsbeskrivningar från de olika skolorna i kommunen samt Barn- och utbildningsnämndens årsredogörelser för åren 2000-2004. Resultatet visar att elever som ej når målen får ett specialpedagogiskt stöd samt att skolan arbetar med bakomliggande faktorer som miljö och värdegrundsarbete för alla elever. Skolorna arbetar systemteoretiskt med en blandning av det kompensatoriska/kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur lärare organiserar och anpassar naturvetenskaplig undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Målet var att finna de centrala teman som framkom i lärarnas berättelser av sin verksamhet. För att söka svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lärare som på något sätt arbetar med naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd. Syftet bröts ner i följande frågeställningar: – Vilken roll har lärare i naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd? – Hur organiserar och anpassar lärare sitt arbetssätt och val av stoffområden i naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd? Som förberedelse för intervjuerna gjordes en litteraturstudie för att bli insatt i ämnet. Valt ämnesområde är i princip outforskat, därför har det varit utmanande att finna litteratur som direkt berör frågeställningarna kring naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd. Däremot finns det mycket skrivet om specialpedagogik i allmänhet, naturvetenskapen i skolan och om matematik för barn med inlärningssvårigheter. Slutligen beskrivs ett par olika teoretiska perspektiv för lärande, den konstruktivistiska teorin samt det sociokulturella perspektivet. De tre teman som framkommiti lärarnas berättelser har varit lärarens roll, arbetssättet samt förändring av stoff och begrepp. Undersökningens resultat visar att lärare i naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd känner att de har en svår, men viktig roll som vuxen och förebild för elever i behov av särskilt stöd. De intervjuade lärarna anpassar sitt arbetssätt i naturvetenskap på olika sätt för dessa elever samt förändrar innehållet i sin naturvetenskapliga undervisning. Samtliga lärare i undersökningen tycker det är bättre att elever i behov av särskilt stöd får lite naturvetenskap än ingen alls.</p>