The intention with this study is to investigate how schools are affected by state and municipal documents when they organize the education for children with special needs. The study is based on following questions. How do decisions on state and municipal level of politics affect the decisions that the principals make concerning organization, and do the school leaders think that the decisions are made on the right level of liability? What is the relationship between economic decisions and pedagogical decisions? What decides whether the schools have children with special needs integrated in their ordinary classes, or if they receive segregated remedial courses, and what are the views on an equivalent education? The study is conducted through interviews with principals of three schools, one politician on municipal level and one special education teacher. The interviews are linked to an historic background as well as current studies and discourses. The study shows that there are contradictions between state, municipality and school goals. When the state formulates documents to ensure that all children in Sweden get an equivalent education there is no considerations of the economic conditions of the municipalities. The conclusion is that all the schools in this study have their own model for helping students with special needs, and show different ways do reach the state and municipal regulations. Still, national distribution of finances affects the municipal finances. In municipals with large socio-economic difficulties the schools gets less money, and that conflicts with the regulation regarding an equivalent education for all students. All types of assistance for students with special needs are not available at all schools.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur pedagoger organiserar sin undervisning, specialundervisning och vilka möjligheter/begränsningar och visioner som finns i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Utgångspunkten i studien har varit tre specialpedagogiska perspektiv, sociokulturell teori och en skola för alla. Studien har inspirerats av en etnografisk metodansats och genomförandet var i form av intervju och observation. Intervjuerna och observationerna genomfördes med sex pedagoger och två specialpedagoger på en låg- och mellanstadieskola i södra Sverige. Data samlades in och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Presentationen av resultatet har redogjorts tillsammans med vår tolkning av data. Resultatet är indelat i tre centrala teman, Undervisningens organisation, Specialundervisning och Möjligheter/Begränsningar/Vision. Resultatet av studien visar att undervisningen är mer eller mindre inkluderande/exkluderande beroende på undervisningsform. Vår slutsats av studien är att pedagogerna organiserar undervisningen annorlunda beroende på om de arbetar ensamma med sin klass eller om resurser är inblandade. Studien påvisar också att respondenterna uttrycker mer begränsningar än möjligheter i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Tanken med studien är att synliggöra pedagogers arbete med elever i behov av särskilt stöd och inspirera pedagoger att utveckla arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med det här examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram. Uppsatsen består av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsättningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn på föräldrasamverkan. Därefter genomfördes en dokumentanalys av 114 åtgärdsprogram med syfte att undersöka var i åtgärdsprogrammen föräldrarna syns och på vilket sätt. Avslutningsvis intervjuades fyra föräldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med åtgärdsprogram. Resultatet visar att rektorer anser att samverkan med föräldrar är av stor vikt. I dokumentanalysen framkom det att föräldrar förekommer i texten på olika ställen, mest under åtgärdsprogrammets formuleringar om åtgärder. Skolan ålägger föräldrarna en stor del av åtgärderna, vilket kan sägas vara i strid med Skolverkets allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram och rektorers intentioner. Dessa åtgärder är av två slag: allmänna åtgärder och ämnesrelaterade åtgärder. I dokumentens text framgår det inte tydligt huruvida föräldrar upplever sig ha inflytande eller inte. Däremot visade resultatet att skolan ofta använder sig av passiva och otydliga formuleringar, i uppsatsen kallat för indirekt kommunikation. Mer sällan förekom exempel på tydliga och raka formuleringar, här kallat direkt kommunikation. Intervjustudien visade att flera av föräldrarna till stor del upplever sig ha inflytande i samverkan med skolan. Det finns även en förnöjsamhet med skolans insatser och samarbetet. Föräldrarnas upplevelse av inflytande problematiserades utifrån aktuell forskning huruvida inflytandet är reellt (verkligt) eller endast en upplevelse. Slutsatsen blev att den indirekta kommunikation skolan kan använda sig av för att få med sig hemmet på en i förväg beslutad linje kan ge en upplevelse av inflytande som inte behöver vara ett reellt sådant. Skolan använder sig även av direkt kommunikation i en öppen dialog som ger föräldrar utökade möjligheter till inflytande vid samverkan vid åtgärdsprogram. Det framkom också att skolan inte alltid är medveten om de tillfällen där språket och skolans terminologi används som maktmedel för kontroll i samverkan. Det visar på ett behov av en ökad medvetenhet och fördjupad kunskap om språk och makt i skolan. Om skolan därigenom kan utöka föräldrars möjligheter och inflytande visar den här studiens resultat att det leder till en bättre och mer framgångsrik samverkan för alla inblandade, inte minst för eleven i behov av särskilt stöd.

<p>Syftet med arbetet var att försöka ta reda på om inkluderad eller samlad undervisning är att föredra för särskoleelever och hur man ska arbeta för att det ska bli en lyckad inkludering. I studien användes kvalitativa och kvantitativa metoder. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med lärare som undervisade inkluderade särskoleelever, samt med inkluderade elever och särskoleelever på en grundsärskola. I intervjuerna användes en intervjuguide för att få djup i svaren, en attitydstudie genomförses med personalen vid den aktuella skolan. Resultatet visade att det är svårt att ge svar som gäller för alla elever. Det är viktigt att se från individ till individ. För att inkludering ska fungera bra underlättar det om skolan har ett relationellt perspektiv på specialundervisningen, samt att man har bra samtal mellan elev, föräldrar och lärare. Lärarna i den undersökta skolan är relativt positiva till att arbeta inkluderande.</p>

<p>Syftet med arbetet var att försöka ta reda på om inkluderad eller samlad undervisning är att föredra för särskoleelever och hur man ska arbeta för att det ska bli en lyckad inklu-dering. I studien användes kvalitativa och kvantitativa metoder. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med lärare som undervisade inkluderade särskoleelever, samt med inkluderade elever och särskoleelever på en grundsärskola. I intervjuerna användes en intervjuguide för att få djup i svaren, en attitydstudie genomförses med personalen vid den aktuella skolan. Resultatet visade att det är svårt att ge svar som gäller för alla ele-ver. Det är viktigt att se från individ till individ. För att inkludering ska fungera bra un-derlättar det om skolan har ett relationellt perspektiv på specialundervisningen, samt att man har bra samtal mellan elev, föräldrar och lärare. Lärarna i den undersökta skolan är relativt positiva till att arbeta inkluderande.</p>

Syftet med uppsats är att studera hur fritidslärare förhåller sig till elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet. Med utgångspunkt i syftet har vi presenterat en forskningsbakgrund där vi lyfter elever i behov av särskilt stöd och hur de behandlats av samhället sedan 1842. Men vi redogör även för fritidshemmets framväxt och dess betydelsefulla uppdrag för elevers utveckling och lärande. Detta för att skapa en grund för den kvalitativa studie som senare genomförts med hjälp av intervjuer och ljudinspelning. Resultatet visar att fyra av våra fem respondenter upplever att informationen mellan skolan och fritidshemmet är knapphändig gällande elever i behov av särskilt stöd. I vårt resultat blir det också synligt att alla våra respondenter vill göra sitt bästa för att kunna bemöta sina elever på bästa sätt. Trots detta så är det många fritidslärare som talar om att stöttning och hjälp från specialpedagoger, samt att samarbetet mellan klasslärare och fritidslärare skiljer sig åt beroende på vilken dialog de har med varandra.

This is a qualitative study whit purpose of showing how teachers work whit students in need of special support in school. The purpose has been to study what teachers mean whit special aid, and if the support is individually adapted for each students needs. I have trougt interviews, observations and examinations of diverse documents found paradoxes where teachers and the scool leaders claim that they work whit the integration of all the students at school, while the teality shows a different picture. I have found a clear segregation of students, where they have on repeated occasions had to leave the classroom to receive tuition. The school stuff has a wide iiew of wich students are included in the term "students in need of special tuition". The interviews also show that it is often students who have an action plan in place who are included in the target group. The action plan is to clarify the difficulties and in lighten the measures to facilitate the student´s situation at school. The goal is that all students can fulfill their educational needs in a satisfactory manner. The educationists emphaize that is not only about the lack of knowledge that shows the need of special assistance. Many time it is the students whit social and emotional difficulties who need extra support occasionally, or sometimes longer periods. One group of students that all the teachers agree need help are those with reading and writing problems. Studies show that students do not need to be diagnosed to receive extra help. Teachers recognize the need of individual assessment of very individual case, so all students can receive the support they are entitled to. The teachers aim is to satisy the needs for special support for those students who need it as quickly as possible. There are no particular directives as to how those specific should be, that judgment should be made by the teacher in the class.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms län är uppbyggd samt vilket förhållningssätt specialpedagogerna har gällande specialundervisningen av elever i behov av särskilt stöd. För att ge svar på syftet har jag tre frågeställningar: Hur är specialundervisningen uppbyggd i en skola belägen i Stockholms län? Hur utformas stödet till elever i behov av särskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bäst utifrån ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv när det gäller elever i behov av särskilt stöd? Metoden som jag har valt att använda är en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar på en skola i Stockholms län. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrån Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning. Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan är uppbyggd på så vis att specialpedagogerna arbetar såväl i klassrummet som i särskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av särskilt stöd ibland får gå i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bäst utifrån ett segregerande integreringsperspektiv. Haug menar att dessa segregerande åtgärder leder till att elever särbehandlas med tanke på att eleverna ges olika stöd. De intervjuade specialpedagogerna är dock överens om att specialundervisningen tolkas bäst utifrån ett inkluderande integreringsperspektiv, med tanke på att alla elever oavsett behov, tillhör en klass, och bara under vissa lektioner går i särskilda undervisningsgrupper. Enligt specialpedagogerna är inte specialundervisningen segregerande då det inte förekommer permanenta undervisningsgrupper på skolan. Istället strävar specialpedagogerna tillsammans med andra lärare i skolan att i första hand försöka finna lösningar som inte stänger ut elever från den reguljära klassen. Det inkluderande arbetssättet är därmed det viktigaste målet som alla i skolan försöker eftersträva, men som skolan inte riktigt har uppnått än.

Syftet med arbetet var att försöka ta reda på om inkluderad eller samlad undervisning är att föredra för särskoleelever och hur man ska arbeta för att det ska bli en lyckad inklu-dering. I studien användes kvalitativa och kvantitativa metoder. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med lärare som undervisade inkluderade särskoleelever, samt med inkluderade elever och särskoleelever på en grundsärskola. I intervjuerna användes en intervjuguide för att få djup i svaren, en attitydstudie genomförses med personalen vid den aktuella skolan. Resultatet visade att det är svårt att ge svar som gäller för alla ele-ver. Det är viktigt att se från individ till individ. För att inkludering ska fungera bra un-derlättar det om skolan har ett relationellt perspektiv på specialundervisningen, samt att man har bra samtal mellan elev, föräldrar och lärare. Lärarna i den undersökta skolan är relativt positiva till att arbeta inkluderande.

The purpose of this paper is to examine how the term "pupils in need of special support" is defined in Swedish central policy documents. The essay is based on a social constructive contribute knowledge about the term’s definition and interpretation with support in a range of scientific texts. The method for achieving the purpose based on qualitative textual analysis of Skollagen 2010:800, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet- Lgr 11, Salamancadeklarationen and analysis of the result of three scientific studies.Neither Skollagen 2010:800 nor Lgr 11 gives a clear definition of the term “pupils in need of special support”. The Salamanca declaration defines the term as necessary due to either a disability or some form of learning difficulty. None of the analyzed policy documents provide a specific definition of who is considered to be in need of special educational needs. In the scientific studies, it is clear that the definition of “pupils in need of special support” in central policy documents is unclear. There are no clear guidelines as to which persons are considered to be in need of special support. The interpretation of the term is placed on the individual school or teacher. / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppet ”elever i behov av särskilt stöd” definieras i svenska centrala styr- och policydokument. Uppsatsen ska med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv bidra med kunskap om begreppets definition och tolkning i dokumenten med stöd i ett urval vetenskapliga texter. Metoden för att uppnå syftet bygger på kvalitativ textanalys av Skollagen 2010:800, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 och Salamancadeklarationen, samt analys av resultatet från tre vetenskapliga studier.Varken Skollagen 2010:800 eller Lgr 11 ger någon tydlig definition på begreppet ”elever i behov av särkilt stöd”. Salamancadeklarationen definierar begreppet som behov som beror på antingen ett funktionshinder eller någon form för inlärningssvårighet. Ingen av de analyserade styr- och policydokumenten ger någon specifik definition av vilka som anses vara i behov av särkilt stöd.I de vetenskapliga studierna framgår det att definitionen av begreppet ”elever i behov av särkilt stöd” i centrala styr- och policydokumenten är otydlig. Det finns inga tydliga riktlinjer för vilka personer som anses vara i behov av särkilt stöd. Tolkningen av begreppet läggs på den enskilde, skola eller lärare.