<p>Studiens syfte var att belysa elevernas åsikter om sin skolgård. Oftast belyser tidigare forskning inom ämnet antingen pedagogernas eller förskolebarnens syn på skolgården. Genom att åskådliggöra eleverna som går i årskurs 4-6 bidrar denna studie till ny forskning.</p><p> </p><p>Litteraturgenomgången i bakgrunden visar att elevers synpunkter och åsikter bör lyftas fram. Utevistelse påverkar hela kroppen och eleverna kan få en ökad ansvarskänsla om de får möjligheten att känna sig delaktig i utformningen av skolgården.</p><p> </p><p>Metoden har bestått av en enkätundersökning av elever på en skola med en skolgård som har ett brett utbud av aktiviteter. För att öka förståelsen av elevernas svar kompletteras studien med en miljöbeskrivning av skolgården.</p><p><strong> </strong></p><p>Resultatet i undersökningen visar att majoriteten av eleverna är nöjd med sin skolgård, men att det finns en del saker de vill förändra. En del elever tycker att de flesta aktivteter som finns på skolgården endast gynnar de yngre barnen och vill gärna förändra det, genom att till exempel få en linjerad fotbollsplan. Fotbollsspelande och att umgås med vännerna genom att prata visade sig vara de populäraste aktiviteterna.</p><p><strong> </strong></p><p>Slutsatsen i undersökningen visar att barnperspektivet bör lyftas fram, inte bara när det gäller utformningen av en skolgård. Eftersom skolgården hela tiden bör vara under förändring.</p>

Studiens syfte var att belysa elevernas åsikter om sin skolgård. Oftast belyser tidigare forskning inom ämnet antingen pedagogernas eller förskolebarnens syn på skolgården. Genom att åskådliggöra eleverna som går i årskurs 4-6 bidrar denna studie till ny forskning.   Litteraturgenomgången i bakgrunden visar att elevers synpunkter och åsikter bör lyftas fram. Utevistelse påverkar hela kroppen och eleverna kan få en ökad ansvarskänsla om de får möjligheten att känna sig delaktig i utformningen av skolgården.   Metoden har bestått av en enkätundersökning av elever på en skola med en skolgård som har ett brett utbud av aktiviteter. För att öka förståelsen av elevernas svar kompletteras studien med en miljöbeskrivning av skolgården.   Resultatet i undersökningen visar att majoriteten av eleverna är nöjd med sin skolgård, men att det finns en del saker de vill förändra. En del elever tycker att de flesta aktivteter som finns på skolgården endast gynnar de yngre barnen och vill gärna förändra det, genom att till exempel få en linjerad fotbollsplan. Fotbollsspelande och att umgås med vännerna genom att prata visade sig vara de populäraste aktiviteterna.   Slutsatsen i undersökningen visar att barnperspektivet bör lyftas fram, inte bara när det gäller utformningen av en skolgård. Eftersom skolgården hela tiden bör vara under förändring.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum är ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för närvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna på en förberedd föreläsning online redan innan de kommer till lektionen så att arbetet där går direkt på förståelse av det förelästa, sakdiskussioner och hjälp med problemlösning. Syftet med interventionsstudien är att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och därefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frågeställningar besvarades: 1. Hur påverkas elevers åsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum? 2. Vilka effekterna har undervisningsmetoden Flippat Klassrum på elevers arbete och studieteknik i och utanför klassrummet? Studien genomfördes i en teknikklass på en gymnasieskola i Östergötland. För att besvara frågeställningarna genomfördes två enkätundersökningar. En förundersökning som genomfördes före interventionen och en uppföljningsenkät som genomfördes efter interventionen. Studien fann att Flippat Klassrum hade en positiv inverkan på elevernas åsikter om sin matematikundervisning. Vidare konstaterades att interventionen påverkade elevernas arbete och studieteknik på flera sätt. Exempelvis hinner eleverna fler rekommenderade uppgifter under lektionstid. Slutsatserna som dras i denna studie är att mikroföreläsningar inte helt kan ersätta lektionsgenomgångar, att intervention visade eleverna nya sätt att lära samt att Flippat Klassrum är ett bra sätt att variera undervisningen, inte ett sätt att ersätta traditionell undervisning.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum är ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för närvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna på en förberedd föreläsning online redan innan de kommer till lektionen så att arbetet där går direkt på förståelse av det förelästa, sakdiskussioner och hjälp med problemlösning. Syftet med interventionsstudien är att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och därefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frågeställningar besvarades: 1. Hur påverkas elevers åsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum? 2. Vilka effekterna har undervisningsmetoden Flippat Klassrum på elevers arbete och studieteknik i och utanför klassrummet? Studien genomfördes i en teknikklass på en gymnasieskola i Östergötland. För att besvara frågeställningarna genomfördes två enkätundersökningar. En förundersökning som genomfördes före interventionen och en uppföljningsenkät som genomfördes efter interventionen. Studien fann att Flippat Klassrum hade en positiv inverkan på elevernas åsikter om sin matematikundervisning. Vidare konstaterades att interventionen påverkade elevernas arbete och studieteknik på flera sätt. Exempelvis hinner eleverna fler rekommenderade uppgifter under lektionstid. Slutsatserna som dras i denna studie är att mikroföreläsningar inte helt kan ersätta lektionsgenomgångar, att intervention visade eleverna nya sätt att lära samt att Flippat Klassrum är ett bra sätt att variera undervisningen, inte ett sätt att ersätta traditionell undervisning.

Diskussionen kring språkvalet i engelskundervisningen är aktuell, eftersom det är något som många lärare reflekterar kring. Syfte med detta examensarbete är att undersöka vad lärare och elever har för åsikter kring huruvida det engelska, respektive det svenska språket bör användas i engelskundervisningen. I studien genomfördes fyra halv-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar med engelskundervisning och en enkätundersökning bland elever i årskurs 4 –6 (10- 12 år). Resultatet jämförs mot tidigare forskning, samt två teoretiska perspektiv the input hypothesis och translanguaging. Resultaten från undersökningarna visar att det finns skillnader mellan de individuella lärarna i hur de ser på och arbetar med de båda språken i engelskundervisningen. En lärare i studien anger att hon använder engelska genomgående, medan en annan lärare beskriver att hon översätter det mesta hon säger på engelska till svenska. Majoriteten bland eleverna uppgav att deras lärare använder engelska hela engelsklektionerna och att de inte vill att läraren ska använda mer svenska i engelskundervisningen. Det fanns många gemensamma faktorer men också skillnader mellan lärarna i studien som kunde jämföras mot tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Som fortsatt forskning föreslås att lärarintervjuer och elevintervjuer används tillsammans för att tillägna en mer djupgående och bredare bild av valet av språk i engelskundervisningen. Det vore även intressant att vidare undersöka lärares bekantskap med translanguaging. / <p>Engelska</p>

Studiens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur elever upplever läroboken i historia i årskurs 4–6. Enligt forskning har lärarna en bred valmöjlighet när det kommer till val av läromedel, men av olika anledningar väljer de att använda läroböcker till stor del i undervisningen. Läroplanen (2022) skriver att skolans uppdrag är att främja lärande, där eleverna stimuleras och kan inhämta och utveckla kunskaper och värden. Det är därför intressant för studien att inta ett elevperspektiv. Den vetenskapsteoretiska ansats studien har inspirerats av är hermeneutisk fenomenologi, eftersom det är människors tankar, uppfattningar och åsikter som ska studeras och tolkas i studien. Underlaget för resultatet är fyra fokusgruppsamtal på två olika skolor, med totalt 17 elever på mellanstadiet. Resultatet visar att eleverna anser att läroböcker i stor utsträckning är bra men att den kan upplevas som tråkig. Det finns även saker i läroböckerna som eleverna upplever som onödiga och irrelevanta. Det kan handla om att läroböckerna innehåller gamla bilder eller är kopplade till en äldre läroplan men även några av namnen i läroboken upplever eleverna som onödiga.  I diskussion kommer eleverna fram till att de lär sig bäst när de använder läroböcker men att det bästa är ett varierat arbetssätt. De kommer i sina diskussioner fram till att det bästa är ett varierat arbetssätt. Studiens slutsats är att eleverna har många bra idéer som kan användas i yrkesverksamheten. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about how students experience the history textbook in grades 4–6. According to research, teachers have a wide choice when it comes to choosing teaching materials, but for various reasons they choose to use textbooks to a large extent in teaching. The curriculum (2022) states the school's mission is to promote learning, where students are stimulated and can acquire and develop knowledge and values. It is therefore interesting for the study to take a student perspective. The scientific theoretical approach the study has been inspired by is hermeneutic phenomenology because it’s about people's thoughts, perceptions and opinions that are to be studied and interpreted in the study. The basis for the results is four focus group interviews at two different schools, with a total of 17 students in middle school. The results show that the students consider the textbook to be good, but that it can be perceived as boring. There are also things in the textbooks that the students feel are unnecessary and irrelevant. It may be that the textbooks contain old pictures or are linked to an older curriculum, but the students also feel that some the names in the textbook are unnecessary. In conclusion, most of the students believe that they learn best when they use the textbook but that the best is a varied way of working. In their discussions, they conclude that the best is a varied way of working. The study's conclusion is that the students have many good ideas that can be used in professional activities.

Utvärderingar används idag flitigt inom den svenska skolan för att bedöma verksamheten, en verklighet i vilken detta examensarbete gör avstamp i. Genom att genomföra en aktionsforskningsstudie har vi prövat och studerat en modell för pedagogisk utveckling som utgår från utvärderandet men också innefattar ett tillvaratagande av utvärderingsresultatet genom kollegialt uppföljningsarbete. Modellen innefattar kortfattat ett utforskande och ett tillvaratagande, vilket syftar till att väcka reflektion och kollegial samverkan med pedagogisk utveckling som målsättning.

Denna studie handlar om elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen, och då främst biologiämnet. Den svenska läroplanen för gymnasieskolan sägs vila på en demokratisk grund. Denna studie visar att detta inte alltid är fallet. Tidigare studier har visat att det finns en skillnad i intresse för de olika naturvetenskapliga ämnena, beroende på ditt biologiska kön, där kvinnor oftast visade ett större intresse för biologi, och särskilt inom de områden som är kopplade till vård, såsom hälsa, skönhet och medicin, medan män tenderade att ha ett större intresse för kemi, fysik och teknik (Schreiner &amp; Sjøberg 2010; Adolfsson et al. 2011). Denna studie visar ett annat resultat, men detta motbevisar inte tidigare forskning. Nästan alla elever i denna studie uttrycker ett intresse för människokroppen och dess funktioner. Men anledningen till varför, är inte möjligt att klargöra utan vidare undersökning. Som i tidigare studier har denna studie visat att elevernas intressen för ett specifikt ämne ökar deras motivation för att lära sig mer om det. Denna typ av motivation kallas för inre motivation (Deci &amp; Ryan 2000). Ett av de viktigaste resultaten av denna studie är lärarens roll. Denna studie är avsedd att fungera som ett verktyg för kunskapsförmedling för lärare i praktiken. Därför är det viktig kunskap att en lärares inverkan påverkar studenternas motivation att lära sig om ett specifikt ämne. Hur en lärare går till väga för att lära ut ett ämne och lärarens inställning till ämnet eller en del av ett ämne kan så småningom påverka den kunskap eleverna tar med sig.