Leonida Kembro (2017). Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle. Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola.En studie av elevhälsans och lärares organisation kring nyanlända elever- A study of student health care and teachers` organization regarding newly arrived students. De senaste åren har den svenska skolan tagit emot ökat antal nyanlända elever, vilket har påverkat samhället på många vis. För att få till en skola, som bättre svarar upp mot skolans uppdrag för att höja kunskapsresultaten, behövs mer samarbete och en tydlig organisation. I skollagen (2010:800) 2 kap 25 § står det att elevhälsan är till för att stödja den pedagogiska verksamheten i skolan och omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatserna för att stödja eleverna. Elevhälsans uppgift ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Syftet med studien är att bidra till förståelse ur ett systemteoretiskt perspektiv för hur elevhälsan och lärares arbete med nyanlända organiseras i skolan och vilket stöd lärarna får med att ta sig an nyanlända elever. I arbetet jämförs två olika skolor i två skilda kommuner för att få en inblick i eventuella likheter respektive skillnader. Studien utgår från följande preciserade frågeställningar:•Vilka utmaningar och hinder möter elevhälsan och lärarna i sitt arbete med nyanlända elever?•På vilka sätt kan elevhälsan ge stöd åt lärarna för att de ska lyckas i arbetet med nyanlända elever? •Vilka framgångsfaktorer finns? De teoretiska ansatserna utgår från ett systemteoretiskt perspektiv. Datamaterialet analyseras för att synliggöra organisationen i skolan och för att belysa de olika aktörernas inställningar till hur de uppfattar sitt uppdrag. Empirin bygger på kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer med dels lärare, dels representanter från elevhälsan på två olika skolor i två skilda kommuner. Vid tolkning av intervjumaterialet har hermeneutisk ansats använts för att beskriva och lyfta fram informanternas berättelser. Datamaterialet har sedan jämförts med hjälp av tidigare forskning och litteratur samt min egen erfarenhet för att få förståelse av hur lärare och elevhälsan ser på sina respektive uppdrag. Studien visar att det finns skillnader i skolornas sätt att organisera elevhälsans och lärares arbete. Resultat på skola A, visar att det finns en fungerande organisation som håller ihop så att en helhet skapas i arbetet med nyanlända elever. Elevhälsan och lärare arbetar integrerat för att möta eleverna; skolan har utvecklat strategier gällande handledning i modersmålet. Elevhälsan är närvarande och stödjer lärare i deras arbete, vilket även har framkommit från skolans egna enkäter. På skola B fungerar inte organisationen fullt ut. Det råder en samsyn mellan representant från elevhälsan och lärare på skola B att samarbetet och kommunikationen inte är tillräcklig för att stödja lärare i arbetet med nyanlända elever. Elevhälsan på skola B upplevs som ”frånvarande” av lärarna och behöver bli bättre på att synas ute i verksamheten. Resultatet visar att de olika professionerna i elevhälsan på skola B behöver visa sig aktiva i det proaktiva arbetssättet och minska det åtgärdande arbetet. Vidare pekar resultat från båda skolorna på att språket är det största hindret kring arbetet med nyanlända. Den främsta framgångsfaktorn för båda skolorna är studiehandledning på modersmålet för eleverna.Studien stödjer befintliga teorier om elevhälsans arbete med att organisera det pedagogiska arbetet kring arbetet med nyanlända elever. Resultatet visar att det finns olikheter mellan skolorna med strukturen i hur man arbetar i elevhälsan. Det behövs bättre kommunikation och samarbete mellan elevhälsan och lärare för att stödja lärare. Det behövs mer stöd till lärare med hur upplägget av undervisningen ska se ut i arbetet med nyanlända. Vidare visar studien på språkets betydelse om att arbeta medvetet med det svenska språket, genom att ta hjälp av studiehandledare på modersmålet. Specialpedagogens uppgift handlar till stor del om att stödja och bistå lärare och elever med att undanröja hinder och svårigheter i olika undervisnings- och lärmiljöer. Utifrån systemteorin kan specialpedagogen hitta former av lösningar för att möta de olika behoven hos individen och de olika grupperna. Genom olika former av samarbete mellan olika grupper skapas möjligheten till en välfungerande organisation. Eftersom vi är beroende av varandra och står i interaktion med varandra är samverkan viktig. Om inte delarna är organiserade kan inte organisationen hållas intakt.

Visionen med studien är att skapa fördjupade kunskaper om specialpedagogers insatser med att arbeta framgångsrikt och hälsofrämjande i utvecklandet av elevhälsoarbetet. Med förankring i studiens empiri och teori kopplat till kriterierna från skollagen (SFS, 2010:800) och skolinspektionen vill jag dessutom visa på ett kunskapsbidrag i den origamiska sambandsteorin.Syftet med studien är att belysa rektorers uppfattningar om elevhälsoorganisationen och deras föreställningar om ett hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete i grundskolans kontext F-6. På vilket sätt påverkar ledarskapet elevhälsans utformning och utveckling?Studien är förankrad i systemteorin för att förstå människors agerande som något som uppstår i interaktion med andra människor. Tidigare forskning belyser ledarskapets betydelse, de förutsättningar som används för att nå en framgångsrik elevhälsoorganisation i samverkan för ett hälsofrämjande och förebyggande arbete i grundskolan presenteras.Genom att människors liv och beteende präglas av tidigare erfarenheter och uppfattningar kan kontexterna upplevas som komplexa där sammanhang ger möjligheter för nya lösningar (Andersson, 1996; Bateson, 2005). Studien relateras också till Antonovskys (2005) KASAM- teori och salutogena tankar där betoningen läggs på det friska hos människan.Under arbetets gång har en tes vuxit fram som visar sambandet mellan systemteori, relationellt perspektiv och salutogent förhållningsätt likt en triangulering där samtliga hörn och sträckor har ett samband med många olika sätt att förhålla sig på helt utan inbördes ordning vilken jag presenterar som den origamiska sambandsteorin.Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats. Den hermeneutiska ansatsen ger tillgång till respondenternas föreställning och tankar av begreppet elevhälsa och det de vill förmedla inom sin organisation. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2011).Resultatet av studien visar vikten av ledarskapets betydelse i samverkan med andra i skolans kontext där ett framgångsrikt ledarskap visar tydlighet och engagemang. Ett ledarskap som ger förutsättningar till resursbehov, kontinuerlig uppdatering av framtida forskning och gör reflektioner över förändringsbehov i samverkan vilket underlättar implementering hos övriga aktörer, lärare och andra ansvariga i skolans kontext. Två av tre respondenter påpekade brister av resurser på lokal nivå som får konsekvenser i bristande samsyn av aktörernas uppdrag samt långsiktiga mål av förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete.Intressanta implikationer framkommer på organisationsnivå där respondenterna ger olika tankar när det gäller det specialpedagogiska uppdraget. Möjligen skulle en gemensam grundsyn om uppdrag och ansvar inom specialpedagogsutbildningen och rektorsutbildningen kunna vara positivt. Dessutom skulle implikationer rörande rektors ansvar vid åtgärder av enskilda ärenden också vara av intresse att klargöra.

Sammanfattning/ AbstractDetta är en studie om specialpedagogiskt arbete på organisationsnivå. Studien undersöker via fokusgrupper vad olika aktörer (gymnasielärare, rektorer, elevhälsopersonal, förvaltningschef, elevhälsochef) uttrycker om elevhälsa och vad som kan hindra respektive bidra till positiv utveckling av elevhälsan på en gymnasieskola, ur ett organisationsperspektiv. Deras svar har tolkats in i Bolman och Deals (1995) olika organisationsperspektiv: Strukturellt, Human-resources, politiskt och symboliskt perspektiv.I samband med nya gymnasiereformen GY11 och den nya skollagen implementeras elevhälsoteam för varje rektorsområde i en gymnasieskola som inte haft ett organiserat elevhälsoarbete tidigare, specialpedagoger anställs och samtidigt genomförs en organisationsförändring på rektorsnivå. Detta skapar en viss turbulens i organisationen.Detta är en hermeneutisk, fenomenografisk studie med kvalitativ ansats, där fokusgrupper använts som intervjumodell, för att samla utsagor från aktörerna, och se om aktörernas utsagor utvecklas under samtalet. Fokusgrupper är ett arbetssätt hämtat ur socialpsykologin och socialkonstruktionismen.Det framkommer i intervjusvaren att aktörerna definierar elevhälsa olika, vilket indikerar att elevhälsan behöver bli tydligare i organisationen. Särintressen, brist på delaktighet, brist på gemensamt förhållningssätt, brist på resurser och brist på gemensam vision är några hinder, på organisationsnivå, för att utveckla elevhälsan, som aktörerna uttryckt. Tydliga strukturer på organisationsnivå där det finns tid avsatt för kommunikation mellan olika aktörer på olika nivåer, och där elevhälsan har en naturlig, väl inarbetad del, är framgångsfaktorer för utvecklingen av elevhälsan, liksom att informations-, besluts- och ärendegången i elevärenden är implementerad i organisationen och förlöper smidigt.

Sammanfattning Syftet med arbetet är att belysa högstadieelevernas uppfattningar om vilken betydelse pedagogers ansträngningar har för att eleverna ska lyckas i skolan, samt hur dessa påverkar elevernas motivation. Studien vill i nästa steg belysa elevhälsans syn på elevernas uppfattningar och vilken betydelse de kan ha i skolans lärmiljö. Frågeställningar:1. Hur beskriver elever betydelsen av lärares ansträngning för att de ska lyckas med skolarbetet?2. Hur upplever elever att lärares ansträngning påverkar elevers motivation?3. Hur kan elevernas uppfattningar tas tillvara av elevhälsan och bli ett stöd i arbetet för elevernas lärande och utveckling? Maslows behovsteori, self determination theory och teori kring begreppet self-efficacy används för att förstå faktorer som påverkar människans motivation och vilka grundläggande fysiologiska och psykologiska behov som måste vara uppfyllda för att människan skall vara aktiv och känna engagemang. Studien inspireras av fenomenologin. Resultaten presenteras i första hand beskrivande och i liten grad görs tolkningar. Beskrivningarna utgår ifrån olika aktörers bild av ansträngning och motivation kopplat till skolarbete och lärmiljö. Halvstrukturerade fokusgrupper med elever i kombination med enskilda intervjuer med elevhälsans professioner genomfördes. Samtliga intervjuer spelades in och bearbetades för att finna teman som var relevanta för frågeställningarna. Studien visar att lärarens intresse för en personlig relation och för elevens kunskapsutveckling är ansträngningar som påverkar elevernas motivation för skolarbetet. Vidare har lärarnas intresse och engagemang i sitt arbete och ämne, samt i att skapa varierade lektioner betydelse för elevernas motivation och hur de uppfattar lärarens ansträngning. Både tidigare forskning och empiri lyfter fram vikten av att arbeta med lärares motivation då den i nästa steg påverkar elevers motivation. Elever uttrycker att de vill vara med i skolutvecklingsfrågor. Under arbetets gång har det framkommit att fokusgruppsintervjuer är en lämplig metod för att samla in alla elevers röster och inte bara de som träffar professioner inom elevhälsan. Studiens specialpedagogiska implikationer är att studien har gett ökad kunskap kring vikten av att lyfta fram pedagogers ansträngning och motivation som påverkansfaktorer för elevers engagemang och motivation i skolarbetet. Specialpedagogens kunskaper kring motivationsfaktorer blir betydelsefullt i mötet med elever och att ge tid för att skapa relationer, trygghet och struktur. Ur ett skolutvecklingsperspektiv kan specialpedagogen arbeta för att göra alla elevers röster hörda och arbeta främjande och förebyggande utifrån friskfaktorer för att utveckla pedagogers och elevers lärmiljö. Nyckelordansträngning, elevhälsa, engagemang, motivation, skolutveckling

SammanfattningVi har valt att undersöka vilka argument och arbetsmetoder som skolorna har för att främja en god elevhälsa. Vi har utgått från styrdokument, aktuell litteratur och forskning. Vi genomförde sex intervjuer på tre olika skolor. Från varje skola intervjuades en rektor och en lärare. Genom litteraturen och övrigt material har vi försökt ge en övergripande bild av vad en god hälsa egentligen är. Dagens elevers fysiska och psykiska hälsa är relativt god men vårt nuvarande levnadssätt lägger grunden för en framtida ohälsa. För att en god elevhälsa ska råda har vi utav vår forskning funnit att relationen mellan pedagog och elev måste vara god. Skolan bör även integrera föreningar i skolans verksamhet. Syftet med vår undersökning var att undersöka vilka argument som finns för hur elevers rörelse påverkar deras fysiska och psykiska hälsa. Vi har utgått från tre frågeställningar:·Vilka argument och arbetsmetoder har skolor för en bra elevhälsa?·Finns det någon skillnad mellan rektorernas argument och pedagogernas? ·Hur förhåller sig skolornas argument gentemot formuleringarna i styrdokumenten? / SammanfattningVi har valt att undersöka vilka argument och arbetsmetoder som skolorna har för att främja en god elevhälsa. Vi har utgått från styrdokument, aktuell litteratur och forskning. Vi genomförde sex intervjuer på tre olika skolor. Från varje skola intervjuades en rektor och en lärare. Genom litteraturen och övrigt material har vi försökt ge en övergripande bild av vad en god hälsa egentligen är. Dagens elevers fysiska och psykiska hälsa är relativt god men vårt nuvarande levnadssätt lägger grunden för en framtida ohälsa. För att en god elevhälsa ska råda har vi utav vår forskning funnit att relationen mellan pedagog och elev måste vara god. Skolan bör även integrera föreningar i skolans verksamhet. Syftet med vår undersökning var att undersöka vilka argument som finns för hur elevers rörelse påverkar deras fysiska och psykiska hälsa. Vi har utgått från tre frågeställningar:·Vilka argument och arbetsmetoder har skolor för en bra elevhälsa?·Finns det någon skillnad mellan rektorernas argument och pedagogernas? ·Hur förhåller sig skolornas argument gentemot formuleringarna i styrdokumenten?

Sammanfattning/Abstract Kjellén, Lisa (2024). Hälsofrämjande arbete i grundskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 HP. I detta examensarbete har en skolas hälsofrämjande arbete undersökts. Skolans dokument kring elevhälsoarbete har analyserats som en del i empirin, för att kunna tydliggöra vilka strukturer som ligger till grund för det hälsofrämjande arbetet i skolans systematiska kvalitetsarbete.  Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilket sätt en skolverksamhet arbetar hälsofrämjande, avseende åtgärder och arbetssätt som verksamheten gör för att kartlägga och främja elevernas psykiska hälsa. De frågeställningar som är utgångpunkten är, Vilka främjande eller förebyggande insatser gör skolan i det hälsofrämjande arbetet? Hur tar skolorna reda på elevernas/ungdomarnas psykiska hälsa/ohälsa? Antonovskys (1987) teori KASAM ”känsla av sammanhang” har tillämpats tillsammans verksamhetsteoretisk systemmodell för att komplettera bilden av elevhälsans arbete för att bidra till att belysa olika delar i elevhälsoarbetet och hur dessa påverkar varandra (Tväråna & Andrée, 2021). En kvalitativ ansats har använts och de metoder som har valts är semistrukturerade intervjuer och observation. Observation har genomförts på ett elevhälsomöte. Resultatet visar att det finns flera sätt som skolan arbetar hälsofrämjande. En stor del är närvarofrämjande arbete, värdegrundsarbete, kontinuerlig klassavstämning med elevhälsan, individuella samtalsmetoder och ett relationellt förhållningssätt i bemötandet av eleverna i det dagliga arbetet. Det hälsofrämjande arbetet sker systematiskt med en tydlig struktur kring uppföljning, utvärdering, analys och insatser och det finns förtydligande dokument att tillgå som ett stöd i detta arbete. I elevhälsoarbetet har specialpedagogen en betydande roll i att föra detta arbete framåt på ett systematiskt sätt genom att kontinuerligt utvärdera och analysera. Examensarbetet bidrar med handfasta tips kring hur man systematiskt kan arbeta hälsofrämjande genom att belysa olika metoder och tillvägagångssätt som används i skolans verksamhet. Vidare synliggörs hur elevens egna tankar om sin hälsa tas tillvaro i elevhälsoarbetet och på vilket sätt denna kunskap bidrar till att förbättra elevers psykiska hälsa, samt hur det tvärvetenskapliga perspektivet används och tillämpas i elevhälsans arbete.

Skollagen (SFS 2010:800) skriver att elevhälsans arbete ska ske i samverkan med lärare och övrig personal på individ- grupp- och skolenhetsnivå. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka upplevelser pedagoger har av elevhälsan gällande samverkan i elevärenden. Vår avsikt är också att de upplevelser vi får ta del av bidrar till ökad kunskap om vilka förutsättningar som krävs för att skapa fungerande samverkan mellan pedagoger och elevhälsan. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts med pedagoger som har klassundervisning inom grundskolan som sitt huvudsakliga uppdrag. Studiens teoretiska utgångspunkter förankras i två specialpedagogiska perspektiv, det relationella perspektivet och det salutogena perspektivet. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av den kvalitativa metodansatsen interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Analysen mynnade ut i två överordnande teman som redovisas med hjälp av fem underordnade teman. Resultatet visar att pedagoger önskar en lyhörd elevhälsa som finns tillgänglig i deras vardagliga arbete. Studien lyfter fram delade upplevelser av elevhälsans tillgänglighet. Pedagoger som upplever en fungerande samverkan är de som vittnar om en daglig tillgänglig elevhälsa som också anammat ett salutogent förhållningssätt. Vi finner det betydelsefullt att ur undersökningen lyfta fram att pedagoger och elevhälsan behöver mötas på lika villkor i syfte att tillsammans utveckla lämpliga arbetssätt och strategier för att möta elevers olika behov. En slutsats som dras utifrån studien är att rektorn som ytterst ansvarig bör skapa organisatoriska förutsättningar och fungerande rutiner i syfte att främja samverkan.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka specialpedagogers uppfattningar omelevhälsans främjande och förebyggande arbete utifrån deras yrkesroll. Uppsatsen fokuserar påframgångsfaktorer och specialpedagogens roll i ett hälsofrämjande och förebyggande samt vadbegreppet elevhälsa uppfattas stå för. För att skapa förståelse för det specialpedagoger berättarligger ett relationellt specialpedagogiskt perspektiv till grund för studiens analys. Arbetetinspirerades av grundad teori och genomfördes som en intervjustudie med semistruktureradeintervjuer, bestående av fem enskilda intervjuer med specialpedagoger. Intervjuerna ochtranskriberingarna av dem pågick till dess att mättnad uppnåtts. Grundad teori är en induktivmetod och studien har kommit fram till att genom att ha ett relationellt specialpedagogisktförhållningssätt i elevhälsoarbetet ökar möjligheten till ett mer främjande och förebyggandearbete. Skollagen och läroplanen för grundskolan slår fast att det i varje svensk skola ska finnas enelevhälsa. Däremot beskrivs det inte någonstans hur ett sådant arbete ska organiseras, det liggerpå varje huvudman eller skola att besluta om. Informanterna i denna studie uttrycker att det ärotydligt vad elevhälsobegreppet står för. Det kan syfta till professionerna, insatserna, elevernashälsa eller den samlade elevhälsan. I studien framkommer att elevhälsoarbetet är hela skolansansvar och för att lyckas med det behöver det finnas en samsyn kring hur begreppet ska förståssamt en tydlig och strukturerad organisation av arbetet. Informanterna poängterar vikten av entydlig ledare i elevhälsoarbetet och beskriver rektor som den givna ledaren som ska organiseraför ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete som genomsyrar hela verksamheten. Detframkommer tydligt att rektors arbete påverkar hur väl skolan lyckas i sitt elevhälsoarbete. Iresultatet framträder specialpedagogen som en nyckelperson i elevhälsoarbetet genom att isamverkan med andra upptäcka, göra bedömningar och analysera samt planera och genomföraåtgärder på både organisations-, grupp- och individnivå. Vidare framkommer att rektor ochspecialpedagog kompletterar varandra och att det är framgångsrikt för elevhälsoarbetet när dearbetar nära varandra. Resultatet visar att detta sammantaget ger implikationer för detspecialpedagogiska arbetet på skolorna. Studien kan därför inspirera specialpedagoger i detfrämjande och förebyggande elevhälsoarbetet.

Sammanfattning Den här studien syftar till att undersöka vilket stöd lärare får i arbetet med elever med autism samt vilket stöd de önskar att de fick. Studien syftar till att undersöka vilket stöd elevhälsan bidrar med för att stötta lärare i arbetet med elever med autism, enligt skolledare. Autism har sin orsak i hjärnans annorlunda utveckling och organisation. Autism kan innebära att personen har svårigheter med socialt samspel och ömsesidig kommunikation. Personer med autism kan också ha begränsningar i beteenden, intressen och aktiviteter. I samband med att en ny skollag infördes 2010 förändrades reglerna för skolplacering av elever med autism. Tidigare har elever med autism haft rätt att placeras i särskola, nu är det endast elever med autism och samtidig intellektuell funktionsnedsättning som har rätt att placeras i särskola. Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige vilket innebär att Sverige förbinder sig till att verka för utvecklingen av en inkluderande skola. Skolledare, lärare och elevhälsa har ett gemensamt uppdrag som handlar om elevers lärande och utveckling och förutsättningar för detta. Att inkludera barn i utbildning är den stora utmaningen för utbildningssystem runt om i världen. Tidigare forskning visar att det finns ett glapp mellan att tro på generella insatser, men att praktisera individuella insatser. Med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer har tre lärare och tre skolledare intervjuats. Intervjuerna analyserades med hjälp av tolkande fenomenologi för att synliggöra respondenternas individuella upplevelser. För att tolka och diskutera resultatet användes det teoretiska ramverk som bygger på Antonovskys salutogena perspektiv och teorin om  känsla av sammanhang. Den fenomenologiska analysen av datainsamlingen resulterade i tre teman: Stödinsatser, önskan om stöd och framgångsfaktorer. Utifrån resultatet framkom slutsatserna att lärare ser brister i det stöd som ges till lärare i arbetet med elever med autism. Både lärare och skolledare upplever utmaningar med att skapa tillgängliga lärmiljöer och lärare önskar mer fortbildning för att öka kunskapen om autism. Lärare och skolledare ser behovet av att skapa mindre sammanhang på skolorna för dessa elever. Tydlighet, rutiner, visuellt stöd samt relationsskapande ses som framgångsfaktorer i arbetet med elever med autism. Lärare önskar en synlig och tillgänglig elevhälsa för råd och stöd i det dagliga arbetet med elever med autism. Lärare ser behovet av en skolledare som kan kommunicera en vision och arbeta mot tydliga mål i verksamheten. Både lärare och skolledare ser behovet av att samverka med externa instanser inom till exempel vården. Lärare önskar att skolorna arbetar mer hälsofrämjande och förebyggande. / This study aims to examine what kind of support teachers receive when working with students with autism and what support they wish they received. The study also aims to examine what support student health contributes to supporting teachers in their work with students with autism according to school leaders. Autism has its cause in the different development and organization of the brain. Autism can mean that the person has difficulties with social interaction and mutual communication. People with autism may also have limitations in behaviors, interests and activities. In connection with the introduction of a new school act in 2010, the rules for school placement of students with autism were changed. Previously, students with autism had the right to be placed in special schools, now only students with autism and intellectual disabilities have the right to be placed in special schools. Since January 1, 2020, the Convention on the Rights of the Child has been law in Sweden, which means that Sweden is committed to working for the development of an inclusive school. School leaders, teachers and student health have a joint mission that deals with students' learning and development and the conditions for this. Including children in education is the major challenge for education systems around the world. Previous research shows that there is a gap between believing in general interventions but practicing individual interventions. Using qualitative semistructured interviews, three teachers and three school leaders have been interviewed. The interviews were analyzed using interpretive phenomenology to make the respondents' individual experiences visible. To interpret and discuss the results, the theoretical framework based on Antonovsky's salutogenic perspective and the theory of KASAM (Sense of Coherence) was used. The phenomenological analysis of the data collection resulted in three themes: Support efforts, desire for support and success factors. Based on the results, the conclusions emerged that teachers see shortcomings in the support given to teachers in working with students with autism. Both teachers and school leaders experience challenges in creating accessible learning environments, and teachers want more continuing education to increase knowledge about autism. Teachers and school leaders see the need to create less context at schools for these students. Clarity, routines, visual support and relationship building are seen as success factors in working with students with autism. Teachers want visible and accessible student health for advice and support in their daily work with students with autism. Teachers see the need for a school leader who can communicate a vision and work towards clear goals at the school. Both teachers and school leaders see the need to collaborate with external organizations in, for example, healthcare. Teachers want the schools to work more on health promotion and prevention.

Att en skolkurators uppdragsbeskrivning är otydlig är något som framkommer, både genom den forskningsbakgrund som studien grundar sig på samt i skollagen. Som skolkurator finns det därmed inte några tydliga riktlinjer att förhålla sig till. Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer upplever sin yrkesroll, deras uppfattning av de insatser som görs samt hur dessa insatser utgör stöd för elevernas lärande och utveckling mot skolans mål. Den metod som användes vid insamling av empiri var semistrukturerade intervjuer där 12 skolkuratorer deltog. Det resultat som framkom i studien var att skolkuratorerna upplever sin roll som spretig och belyser samtidigt den variation som finns i de insatser som de gör i sitt dagliga arbete. Upplevelsen är utöver det, att ett förebyggande arbete leder till en bättre lärmiljö. Trots den medvetenhet som finns hos skolkuratorerna att arbetet främst bör vara främjande och förebyggande, så ligger ändock fokus på ett åtgärdande arbete. Återkommande förklaringar till detta är att arbetet både är och behöver vara händelsestyrt samt att den psykiska ohälsan hos elever ökar. Slutsatsen av detta är att otydliga förväntningar och formuleringar skapar en stor variation i en skolkurators vardag. Om resurser finns tillgängliga på skolan kan elevers behov mötas tidigare. Elever som får stöd hanterar skolan med dess utmaningar bättre. / <p>Godkänd i Ladok 2022-06-03.</p>