När barn blir sjuka eller råkar ut för någon olycka tvingas de i många fall uppsöka akutsjukvården. Akutsjukvård innebär ofta snabba och korta vårdmöten, där det krävs att sjuksköterskan innehar goda kunskaper om hur bästa vård ska bedrivas. Sjuksköterskans kärnkompetens innefattar bland annat personcentrerad vård som innebär att se den unika personen bakom sjukdomen och dennes individuella och specifika behov. Det gäller att sjuksköterskan är lyhörd och skapar en så god relation det är möjligt för att kunna ta del av de önskemål och behov som finns hos patienten. Vissa barn som uppsöker sjukvården upplever ofta oro och rädsla inför besöket då sjukvården ofta är förknippad med sprutor och skrämmande behandlingar. Sjukhusmiljön påminner inte om den omgivning barnet är van vid och på sjukhus vistas många främmande människor barnet inte har någon relation med. Då kunskap och förståelse inte finns hos barnet inför vad det kommande besöket innefattar, bör sjuksköterskan och annan vårdpersonal inneha goda kunskaper om hur barnen skall bemötas för att kunna erhålla bästa möjliga vård. Syftet med denna studie var att belysa faktorer och möjliga interventioner som påverkar barnens upplevelser och förväntningar vid besöket inom akutsjukvården. Metoden var en litteraturöversikt där femton vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. I analysprocessen framkom totalt sex teman som presenterades under syftets frågeställningar i resultatet. De databaser som användes var PubMed, Cinahl, Swemed+ samt Samsök. Resultatet redogjorde för att barn uppskattade att sjuksköterskan var ärlig och såg barnet som en unik individ. Sjuksköterskan borde inge trygghet, vara empatiska, stödjande samtidigt som de skulle kunna skoja och leka. Barnen önskade få god information och undervisning om deras sjukdomstillstånd, kommande undersökning och eventuella behandlingar. Barnen ville vara delaktiga och tillfrågade gällande de beslut som måste fattas i samband med deras vård. Barnen uttryckte även att de ville ha anpassad vårdmiljö utifrån deras behov men även möjligheter att kunna leka och umgås med familj och vänner. Slutsatsen framhåller att då barn sökte akut eller vårdades inom akutsjukvården fanns önskemål och förväntningar hos barnet som inte alltid uppmärksammades av sjuksköterskan. Resultatet belyste att sjuksköterskor måste bli bättre på att bemöta barnet och dennes specifika behov och önskemål. Sjuksköterskan behöver kommunicera på ett sätt som är anpassat till barnets ålder och mognad. Vidare att anpassa den miljö som barnet befinner sig i och att sträva efter att uppbringa kontinuitet, förtroende och ärlighet i samspelet med barnet.

SAMMANFATTNING Utgångspunkten till detta arbete var akutmottagningen som med sitt komplexa uppdrag och stressande arbetsmiljö är en stor utmaning för att utföra god och säker vård. Det krävs kunskap och erfarenhet av en sjuksköterska för att kunna bedöma och prioritera rätt när det är en hög omsättning av såväl kritiskt som icke kritiskt sjuka patienter som söker vård på en akutmottagning. Utmaningen för ny personal är att arbeta efter rutiner och att lära sig den nya verksamheten. Personalomsättningen i vården är stor, vilket medför en risk att kunskap och färdigheter går förlorade. Detta kan i sin tur medföra att patientvården bli lidande och kvaliteten försämrad. Syftet var att beskriva nyanställda sjuksköterskors förväntningar och upplevelser av att vårda patienter på en akutmottagning. Metoden var en kvalitativ design med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Sex nyanställda sjuksköterskor från en akutmottagning ingick i urvalet. Manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera data. I resultatet framkom tre kategorier, faktorer påverkade av förväntningar, formande erfarenheter, möjliga förbättringar. Dessa kategorier delades upp i följande subkategorier: tidigare upplevelser, patientgrupp, sjuksköterskans roll, arbetsmiljö, växande i sjuksköterskerollen, förvärvad kunskap, oväntade och extrema händelser, känsla av otillräcklighet, dimensioner av vård, ökade resurser som höjer kvaliteten och information och utbildning. Slutsatsen från resultatet tyder på att det fanns en viss skillnad mellan förväntningar och erfarenheter av att vårda patienter på en akutmottagning hos nyanställda sjuksköterskor. Patienterna var fler än förväntat och det fanns oväntat många icke kritiskt sjuka patienter. Flertalet patienter stannade kvar på akutmottagningen på grund av platsbrist på sjukhuset vilket skapade ett ökat omvårdnadsansvar. Förväntningarna var att akutmottagningen var en stressande arbetsmiljö som var krävande dock vad arbetet innehöll var inte tydligt innan anställningen. Erfarenhet av arbetet upplevdes som omväxlande dock krävdes flexibilitet och kunskap för att kunna ta hand om såväl basal omvårdnad, oväntade händelser och skapa ett tryggt bemötande för patienterna. Att börja som oerfaren sjuksköterska upplevdes speciellt stressande de första månaderna. Erfarna sjuksköterskor var ett stöd för de nyanställda sjuksköterskorna i processen att växa i sjuksköterskerollen. Nyckelord: akutmottagning, nyanställda sjuksköterskor, vårda patienter, förväntningar och upplevelser.

Compassion fatigue (CF) är ett begrepp som introducerades som en form av utmattning för sjuksköterskor. CF utvecklas från att känna ett obehag för medlidande till att i värsta fall övergå till att sjuksköterskan permanent har svårt att känna medlidande. Compassion fatigue användes första gången 1992 och det beskrevs som att sjuksköterskor glömde saker, dess uppmärksamhet minskade och de upplevde utmattning, trötthet, ilska samt kände sig sjuka. De brydde sig mindre och mindre och till slut inte alls.Syftet med denna studie var att beskriva de faktorer som kan orsaka compassion fatigue hos sjuksköterskor inom akutsjukvård.Metoden som användes var en litteraturöversikt. Databas sökningar gjordes via PubMed, CINAHL Complete och PsycINFO varav 18 artiklar inkluderades i resultatet. I denna litteraturöversikt användes både kvalitativa, kvantitativa och mixade artiklar, skrivna mellan 2009- 2019.I resultatet framkom det att de faktorer som kan orsaka CF var sociodemografiska, sociala, arbetsrelaterade, psykologiska och övriga faktorer såsom intag av olika substanser. Bland dessa faktorer fanns stress, chefsstöd och hantering av svåra situationer i form av exempelvis PsyCap.Slutsatsen var att Compassion fatigue är vanligt förekommande bland sjuksköterskor inom akutsjukvård och bör förebyggas för att sjuksköterskor ska kunna stanna kvar i yrket och ge en god och hållbar omvårdnad. / Compassion fatigue (CF) is a concept that was introduced as a form of fatigue for nurses. CF develops from feeling uncomfortable for compassion to, in the worst case, transitioning to the fact that the nurse is permanently having difficulty feeling compassion. Compassion fatigue was first used in 1992 and it was described as nurses forgetting things, their attention diminished and they experienced fatigue, tiredness, anger and feeling sick. They cared less and less and, in the end, not at all.The purpose of this study was to describe the factors that can cause compassion fatigue in nurses in emergency care.The method used was a literature review. Database searches were done via PubMed, CINAHL complete and PsycINFO of which 18 articles were included in the result. This literature review used both qualitative, quantitative and mixed articles, written between 2009 and 2019.The results showed that the factors that could cause CF were socio-demographic, social, work-related, psychological and other factors such as the intake of various substances. Among these factors were stress, support from managers and coping with difficult situations, as for example, PsyCap.The conclusion was that Compassion fatigue is a common occurrence among nurses in emergency care and should be prevented in order for nurses to remain in the profession and provide good and sustainable nursing care.

Personcentrerad vård betonar vikten av att se personen bakom patienten och belyser samarbetet mellan patient och vårdpersonal. Patienten ses som en jämlik partner i vården och deltar aktivt i planeringen och genomförandet av vården. Inom akutsjukvården omfattas arbetet av många korta möten med flera patienter som kan begränsa möjligheten att bedriva personcentrerad vård. Det fragmenterade arbetssättet inom akutsjukvården samt hastiga förändringar och begränsad tid ställer höga krav på att kunna utnyttja det korta mötet för att skapa sig en helhetsbild i vården av patienten. För att bedriva personcentrerad vård inom akutsjukvården krävs ett mer holistiskt synsätt som ger en helhetssyn i vården av patienten. Personcentrerad vård ger en mer effektiv vård med högre kvalitet. För att stärka patientens ställning i vården är personcentrerad vård ett rekommenderat förhållningssätt inom akutsjukvården. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens förutsättningar att bedriva personcentrerad vård inom akutsjukvården. Litteraturöversikt användes som metod. Datainsamlingen genomfördes utifrån sökningar i databaserna CINAHL och PubMed samt manuell sökning. Sökningen resulterade i 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga originalartiklar. Resultatet utgjordes av fyra kategorier: Vårdrelationen, kommunikation och information, professionella faktorer och organisatoriska faktorer. Resultatet visade att lära känna personen bakom patienten och att involvera närstående i vården samt att ha en tydlig kommunikation med informationsutbyte var faktorer som påverkade förutsättningar för personcentrerad vård. Vårdpersonalens inställning till patientens medverkan i vården, teamarbetet, vårdmiljön och stöd från organisation och ledning påverkar i vilken utsträckning vårdpersonal bedriver personcentrerad vård inom akutsjukvården. Slutsatsen är att personcentrerad vård är avgörande för patientnöjdheten och är en grundläggande förutsättning för att bedriva högkvalitativ vård. Det är viktigt att vårdpersonal kan förhålla sig till patienten på ett bra sätt. Med vårdrelationen, med tydlig kommunikation och information och med en optimal vårdmiljö kring patienten. Den skapas genom att ha tillräcklig personaltäthet och adekvata arbetsförhållanden. Det innebär även att det inom akutsjukvården skall finnas stöd från ledningen och organisationen. Med ett välfungerande teamarbetet kring patienten och med vårdpersonalens förmåga att se personen bakom patienten. Då skapas bättre förutsättningar för att kunna bedriva personcentrerad vård inom akutsjukvården. / Person-centered care emphasizes the importance of seeing the person behind the patient as well as the cooperation between the patient and healthcare professionals. The patient is considered as an equal partner in healthcare and is participating in the planning and execution of their care. Within emergency care, there are many short meetings with multiple patients which may limit the possibility of maintaining person-centered care. The fragmented way of work within emergency care, along with changing conditions and limited time, sets high standards on the capability of healthcare professionals to utilize the short meetings in order to paint a general picture of the patient’s care. In order to conduct person-centered care within emergency care, a holistic perspective is of importance to create a comprehensive view of patients’ care. Person-centered care increases the quality and effectiveness of healthcare, and in order to strengthen the patient’s position within healthcare a person-centered approach is recommended within emergency care. The aim was to describe the factors affecting healthcare professionals’ conditions to conduct person-centered care within emergency care. A literature review was used as a method and a collection of data was done through database searches. The databases used were CINAHL and PubMed, along with manual searches, where 15 qualitative and quantitative original articles were found. The results were categorized into four categories: Care relationship, communication and information, professional factors, and organizational factors. The results showed that acquainting with the person behind the patient and involving relatives in the care, as well as having a clear communication and information, were factors that affected the conditions for person-centered care. Healthcare professionals’ attitude towards patients’ participation in care, teamwork, care environment, and support from the management, affects to what extent healthcare professionals conduct person-centered care within emergency care. The conclusion of the study is that person-centered care is crucial for patient satisfaction, and it is a fundamental prerequisite in order to conduct high quality care. It is essential that healthcare professionals can relate to the patient in a good manner, using a good care relationship, clear communication and information, and an optimal healthcare environment for the patient. These conditions are obtained by having sufficient staffing and adequate working conditions, along with proper support from management. Having well-functioning teamwork in regards to patient care and having the capability to see the person behind the patient, thus better conditions are created in order to conduct person-centered care within emergency care.

SAMMANFATTNING Akutsjukvård är en viktig del av hälso- och sjukvårdssystemet och är ofta den första kontakten med sjukvården. Det första bemötandet är betydande för hur den resterande kontakten med vården ska komma att upplevas av patienter men påverkar även patientens hälsoresultat. Kommunikation och information är viktiga delar i hälso- och sjukvården och det har visat sig att patienter ofta uttrycker ett missnöje då brister i kommunikation och information förekommer. Syftet med denna studie är att undersöka vad som främjar kommunikationen mellan patienter och sjuksköterskor på en akutmottagning. Metoden var en allmän litteraturöversikt med 16 inkluderade artiklar som både är kvalitativa och kvantitativa. Analysen av dessa har skett i enlighet med Polit och Becks nio steg. Resultatet resulterade i fyra huvudkategorier och dessa är som följer. Tillgång till information innebär att patienter vill ha kontinuerlig information. Attityder och förhållningssätt bland personalen är betydande för patienter liksom en väl fungerande kommunikation. Mötet och relationen med patienten anses viktig eftersom patienterna lämnar över sig själva till sjuksköterskorna och vill känna att de har förtroende för och att de kan lita på sjuksköterskorna. Vårdmiljö och god kommunikation under väntetiden kan minska lidandet hos patienterna. Arbetssituationen leder ofta till att kommunikationen brister och patienterna upplever att uppmärksamheten brister i och med stigande arbetsbörda hos sjuksköterskorna. Slutsatsen blir att åtgärder såsom tydlig och kontinuerlig information lindrar patientens lidande och ökar tillfredsställelsen och patienter anser att detta är de främsta orsakerna till det som främjar kommunikationen mellan patienter och sjuksköterskor. Kommunikationens betydelse är av avgörande karaktär för patientens upplevelse och välbefinnande under vistelsen på akutmottagningen. Andra främjande orsaker anses av patienter vara att sjuksköterskan tar sig tid, att de svarar på frågor, ställer frågor samt att de lyssnar på det som sägs. En god kommunikativ förmåga främjar kommunikationen och patienterna känner sig sedda, bekräftade och uppmärksammade. / ABSTRACT Emergency care is an important part of the healthcare system and is often the first contact with the healthcare system. The first treatment is significant for how the remaining contact with health care should be experienced by patients but also affects the patient's health results. Communication and information are important parts of the healthcare system and it has been shown that patients often express a dissatisfaction when there are shortcomings in communication and information. The purpose of this study is to investigate what promotes communication between patients and nurses at an emergency department. The method was a literature review with 16 included articles that are both qualitative and quantitative. The analysis of these has been done in accordance with Polit and Beck's nine steps. The result resulted in four main categories. Access to information means that patients want continuous information. Attitudes and attitudes among the staff are significant for patients as well as well-functioning communication. The meeting and the relationship with the patient are considered important because the patients leave themselves to the nurses and want to feel they have confidence in and that they can trust the nurses. Healthcare environment and good communication during the waiting period can reduce the suffering of patients. The work situation often leads to communication shortages and the patients feel that attention is lacking with increasing workload of the nurses. The conclusion is that measures such as clear and continuous information alleviate the patient's suffering and increase the satisfaction and patients believe that these are the main reasons for what promotes communication between patients and nurses. The importance of communication is crucial for the patient's experience and well-being during the stay at the emergency departement. Other promotional causes are considered by patients to be that the nurse takes the time, that they answer questions, ask questions and that they listen to what is said. A good communicative ability promotes communication and the patients feel seen, confirmed and noticed.

Att omhänderta patienter med akuta smärtor kan vara en utmaning för sjuksköterskor då detta ställer krav på god kunskap och förståelse över det individuella behovet av smärtlindring. För att säkerställa en god smärtlindring behöver sjuksköterskor ta hänsyn till patientens subjektiva upplevelse av smärta jämsides med vitalparametrar och allmänt hälsotillstånd. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av smärtlindring vid akuta smärtor inom prehospital akutsjukvård. Metoden som användes följer en litteraturöversikt med systematisk ansats. Litteraturöversikten innehåller både kvalitativa och kvantitativa artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Totalt har 9 vetenskapliga artiklar inkluderats och analyserats utifrån en integrerad innehållsanalys. I resultatet framkom två huvudkategorier utifrån fyra underkategorier. De två huvudkategorierna benämndes; att bli sedd som patient och att få smärtlindring. Underkategorierna var; vikten av kommunikation, känsla av delaktighet, rädsla för läkemedelsbiverkan och svårigheter att förstå smärtbedömning. Patienterna uttryckte att delaktighet i form av att bli sedd och bekräftad samt involverad i sin vård och behandling främjade upplevelsen av smärtlindring. När sjuksköterskan såg till hela patienten, inte enbart behandlade de fysiska symtomen utan även tog hänsyn till den känslomässiga delen upplevde patienterna trygghet och tillit. Icke farmakologiska åtgärder såsom trygghet, positionering och såromläggningar kunde användas som alternativ till smärtlindring. Slutsatsen var att patienterna uttryckte att en lyckad smärtlindring bland annat innefattade delaktighet och ömsesidig kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Genom att ta hänsyn till patienters upplevelse av akuta smärtor samt de känslomässiga aspekterna vid akuta smärtor kunde hälsa och välbefinnande främjas. / Caring for patients with acute pain can be a challenge for nurses as this requires good knowledge and understanding of the individual need for pain relief. To perform good pain relief, nurses need to take into consideration the patients' subjective experience of pain alongside vital parameters and general health. The aim was to describe patients' experience of pain relief for acute pain in prehospital emergency care. The method used follows a literature review with systematic approaches. The literature review contains both qualitative and quantitative articles from the databases PubMed and CINAHL. A total of 9 scientific articles have been included and analyzed based on an integrated content analysis. The results revealed two main categories of which four subcategories. The two main categories were: to be seen as a patient and to receive pain relief. The subcategories were: the importance of communication, sense of participation, fear of medication side effects and difficulty understanding pain assessment. The patients expressed that participation in the form of being seen and confirmed and involved in their own care and treatment promoted the experience of pain relief. When the nurse looked at the whole patient, not only treating the physical symptoms but also took into consideration the emotional part, the patients experienced safety and trust. Non-pharmacological measures such as safety, positioning and wound dressings could be used as alternatives to pain relief. The conclusion was that the patients expressed that successful pain relief includes, among other things, participation and mutual communication between patient and nurse. By taking into consideration the patients' experience of acute pain and the emotional aspects of acute pain, health and well-being could be promoted.

Våld i nära relationer är idag ett stort samhällsproblem och akutmottagningar är vanligen den första och enda kontakten den utsatta personen har med sjukvården. Det är viktigt att sjuksköterskor på akutmottagningar identifierar denna patientgrupp för att kunna erbjuda stöd och eventuellt förhindra ytterligare och mer allvarliga skador samt bråd död. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera och handlägga patienter som utsatts för våld i nära relationer på akutmottagning. Metoden som användes för att besvara syftet var en allmän litteraturöversikt med strukturerad ansats. Datainsamling skedde i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo samt SweMed. Vid sökning i databaserna användes årsintervallet 2010 till 2020. Som analysmetod valdes integrerad analys då det möjliggjorde att olika metodologier användes. Resultatet består av femton vetenskapliga artiklar. Resultatet belyser både hinder, möjligheter samt känslomässiga erfarenheter kring identifiering och handläggning av patienter som utsatts för våld i nära relationer. Påverkansfaktorer som framkom i resultat var tidsbrist, brister i akutmottagningens miljö, bristande kunskaper om handläggning och identifiering av våld i nära relationer, teamarbete, träning och erfarenheter, trygg vårdmiljö och sjuksköterskans ansvar, personliga erfarenheter och professionella erfarenheter. Slutsatsen påvisar att dessa olika faktorer möjliggör och hindrar identifiering och handläggning i våld i nära relation. Utbildningsinsatser i ämnet skulle kunna medföra förändringar i attityder, kunskap samt bidra till en ökad förståelse för de våldsutsatta patienterna i nära relation. Det skulle också kunna leda till att riktlinjer utvecklas och förbättras för att medföra en bättre och säkrare vård för denna patientgrupp samt en eventuellt bättre arbetsmiljö för hälso- och sjukvårdspersonal på akutmottagning. / Violence in close relationships is today a major societal problem and emergency department are usually the first and only contact the vulnerable person has with healthcare. It is important that nurses in emergency departments identify this patient group in order to be able to offer support and possibly prevent further and more serious injuries and sudden death. The aim of the study was to describe nurses' experiences of identifying and treating patients who have been subjected to violence in close relationships in the emergency department. The method used to answer the purpose was general literature review. Data collection took place in Cinahl, PubMed, PsycInfo samt SweMed. When searching the databases, the annual interval 2010 to 2020 was used. Integrated analysis was chosen as the analysis method as it made it possible to use different methodologies.The result consists of fifteen scientific articles. The results shed light on both obstacles, opportunities and emotional experiences regarding the identification and handling of patients who have been subjected to violence in close relationships. Influencing factors that emerged in the results were lack of time, shortcomings in the emergency room environment, lack of knowledge about handling and identification of violence in close relationships, teamwork, training and experiences, safe care environment and the nurse's responsibility. The conclusion shows that these various factors enable and hinder identification and handling of violence in close relationships. Educational initiatives in the subject could lead to changes in attitudes, knowledge and contribute to an increased understanding of the abused patients in close relationships. It could also lead to guidelines being developed and improved to lead to better and safer care for this patient group as well as a possibly better working environment for health care staff in the emergency department.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stort samhällsproblem. Tio till femton procent av alla som söker den somatiska akutmottagningen är patienter som lider av psykisk ohälsa. Den somatiska akutsjukvården kan medföra en komplex och stressfylld miljö och individer som lider av psykisk ohälsa påverkas av denna miljö negativt. Denna miljö utgör även ett hinder för personcentrerad vård och inte minst för dessa patienter. Akutvårdspersonal har stigmatiserande attityder mot patienter med psykisk ohälsa, detta i kombination med brist på tid och kunskap påverkar given vård negativt.  Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med psykisk ohälsa upplever somatisk akutsjukvård.  Metod: Metoden som användes i denna studie var en litteraturöversikt med en systematisk sökstrategi. Totalt inkluderas 17 artiklar till denna studies resultat, som granskades och analyserades utifrån en integrerad analys.  Resultat: Patienter med psykisk ohälsa är en sårbar grupp av människor som inom den somatiska akutsjukvården tenderar att bli nedvärderade, avfärdade, förnedrade, ignorerade eller dömda. Huvudfynd som identifierats är negativa attityder inom somatisk akutsjukvård, såväl på akutmottagning som inom prehospital vård. Patienter med psykisk ohälsa som vårdas inom somatiska akutsjukvård, saknar etisk standard och akutvårdspersonalen går ifrån en humanistisk grundsyn. Några patienter har goda erfarenheter av den somatiska akutsjukvården, men en övervägande del utgörs av negativa upplevelser. Kunskapsluckor hos akutvårdspersonal identifierades, och samarbete mellan professioner har visat sig vara av stor vikt vid omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska akutsjukvården.  Slutsats: Akutvårdspersonalen har bristande kunskap och förståelse om patienter med psykisk ohälsa. Detta skapar negativa attityder och stigma mot dessa patienter. En humanistisk grundsyn ska utgöra grunden för den vård akutvårdspersonal ger, med ett personcentrerat förhållningssätt med den individuella patientens behov i fokus. Det krävs en förändring och den bör utgöras av utbildning, träning, samarbete mellan professioner och förändring i egen mental inställning. / Background: Mental illness is a major societal problem. Ten to fifteen percent of all those seeking the somatic emergency department are patients suffering from mental illness. Somatic emergency care often entails a complex and stressful environment and individuals suffering from mental illness are negatively affected by this environment. This environment also constitutes an obstacle for person-centred care and not least for these patients. Emergency care professionals have stigmatizing attitudes towards patients with mental illness, this in combination with lack of time and knowledge negatively affects given care. Aim: The purpose of the study was to shed light on how patients with mental illness experience somatic emergency care. Methods: The method used in this study was a literature review with a systematic search strategy. A total of 17 articles are included in the results of this study, which were reviewed and analyzed based on an integrated analysis. Results: Patients with mental illness are a vulnerable group of people who, in somatic emergency care, tend to be disparaged, dismissed, humiliated, ignored or judged. The main findings identified are negative attitudes in somatic emergency care, both in the emergency department and in prehospital care. Patients with mental illness who are cared for in somatic emergency care lack ethical standards and the emergency care staff departs from a humanistic ethos. Some patients have good experiences of somatic emergency care, but the majority consist of negative experiences. Knowledge gaps among emergency care professionals were identified, and collaboration between professions has proven to be of great importance in caring for patients with mental illness in somatic emergency care. Conclusion: Emergency care professionals have a lack of knowledge and understanding about patients with mental illness. This creates negative attitudes and stigma towards these patients. A humanistic ethos should form the basis for the care provided by emergency care professionals, with a person-centred approach with the individual patient's needs in focus. A change is required and it should consist of, education, training, cooperation between professions and change in one's own mental attitude.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett utbrett problem världen över som påverkar samhället ekonomiskt och socialt. Kvinnor utsatta för våld söker sig ofta till akutmottagningarna och den första person de möter är sjuksköterskan. Sjuksköterskans uppgift är att identifiera dessa kvinnor, etablera ett förtroende och förse dem med en stödjande miljö under hela vårdförloppet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relationer som söker sig till akutmottagningar. Metod: En allmän litteraturöversikt som inkluderade 11 originalartiklar analyserades genom tematisk analys.  Resultat: Två teman utsågs; barriärer i omhändertagandet av kvinnan och sjuksköterskans ansvarsområde. Utifrån dessa togs sex subteman ut; sjuksköterskans attityd, sjuksköterskans kunskaper & erfarenheter, könsbarriärer, arbetsmiljön, identifiera tecken på våldsutsatthet och att erbjuda hjälp. Slutsats: Det finns mycket oklarheter om hur kvinnor utsatta för våld i nära relationer på akutmottagningar ska identifieras, då sjuksköterskor saknar utbildning och tydliga riktlinjer för ämnet. Det krävs mer evidensbaserad omvårdad kring våldsutsatta kvinnor för att hjälpa sjuksköterskorna att genomföra sitt arbete på ett korrekt vis. / Background: Intimate partner violence against women is a worldwide problem that effects the society economically and socially. Women exposed to violence often seek help at the emergency care where the first person they meet is the nurse. The nurse's task is to identify these women, establish trust and provide them with a supportive environment throughout the care process.  Aim: The aim was to describe nurse’s experiences of identifying women exposed to intimate partner violence that seek help at the emergency care. Method: A general literature review that included 11 original articles analyzed through thematic analysis. Results: Two themes were selected; barriers in caring for the woman and the nurse’s area of responsibility. Then six sub themes were selected; the nurse’s attitude, the nurse’s knowledge & experiences, gender barriers, identifying signs of violence espouser and to offer help. Conclusion: There are a lot of confusion about how to screen women exposed to intimate partner violence in emergency departments, as the nurses lack training and clear guidelines in the subject. More evidence-based measures are needed to treat the women to be able to help the nurse’s do their work in a correct way.

Bakgrund: Vården ska utgå ifrån att varje patient kräver individanpassad vård. Patientens behov och berättelse är grunden för en delaktighet i vården. Arbetet kring patienten ska ske personcentrerat vilket ställer krav på arbetssätt och vårdens utformning. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av bedsiderapportering mellan arbetsskift inom akutsjukvård. Metod: En allmän litteraturöversikt användes som metod. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar. Även manuella sökningar gjordes för att besvara syftet. Totalt valdes 15 artiklar ut till resultatet. Dessa artiklar granskades genom Sophiahemmets modifierad granskningsmall för att klassificera och kvalitetsbedöma artiklarna. En integrerad analys genomfördes av artiklarna som därefter kodades och sammanställdes. Återkommande innehåll i resultat artiklarna skapade teman som sedan summerades till ett resultat. Resultat: Artiklarna som presenteras i resultatet är publicerade under åren 2011-2020. Resultatet delades in i två teman med fyra respektive tre underkategorier. Patientens upplevelse av bedsiderapportering och patientens upplevelse av information vid bedsiderapportering. Under dessa teman skapades fem kategorier, att bli lyssnad på, den deltagande rollen, sekretess, den personliga kontakten och vikten av tillräcklig information. Slutsats: Slutsatsen var att bedsiderapportering inom akutsjukvården är viktig för att patienten ska uppmuntras vara delaktig i vården. Patienter kände sig sedda och får en bättre följsamhet till vården. Det bidrar till en ökad patientsäkerhet och mindre vårdskador. Mer forskning behövs inom svensk sjukvård för att säkerställa resultatet av patientens upplevelse kring bedsiderapportering och effekterna de i längden ger på vården och arbetssätt / Background: The healthcare must be based on each patient requiring individual care. The patient's needs and background is the basis for a participation in healthcare. It should be person-centered which requires a good working method and care design. Purpose: The purpose was to describe the patients experience of bedside report between work shifts in emergency care. Method: A general literature review was used as the method. The databases CINAHL and PubMed were used for the article searches. Also, manual searches were performed to answer the purpose. A total of 15 articles were selected for the result. These articles were reviewed by Sophiahemmets modified the review template to classify and quality assess the articles. An integrated analysis was conducted of the articles which were encoded and summarized. Recurring content in the result articles made themes that created the results. Results: The articles presented in the results are published during the years 2011-2020. The result was divided into two themes with four and three subcategories respectively. The patient's experience of participation in bedside reporting and the patient's experience of information in bedside reporting. Under these themes were five categories, to be listened to, the participatory role, secrecy, the personal contact, and information. Conclusion: The conclusion was that bedside reporting in emergency care is important for the patient to be able to participate in. Patients feel more respected and have better compliance. This contributes to increased patient safety and decreases the risk for medical errors. However, more research is needed in Swedish hospitals in the area to be able to optimize the results of bedside reporting from the patients' perspective and investigate the long-term effects of the care and work routines. Keywords: emergency care, bedside report, pat