Bakgrund: Patienters utsatthet och sårbarhet är överhängande inom akut och ambulanssjukvård och kan ses bero dels på situationen de befinner sig i men även då de är i en beroendeställning till vårdpersonalen i ambulansen eller på akutmottagningen. Detta skapar risker i patientsäkerheten om överrapporteringen mellan dessa vårdgivare inte är optimal. Syftet var att beskriva hur patientsäkerheten påverkas vid överrapportering mellan specialistsjuksköterskor på akutmottagning när patienten anländer med ambulans. Metod: Denna magisteruppsats är en litteraturstudie med integrerad analys vilket innebär att arbetet sker i flera steg. Avsikten är att eftersöka relevant vetenskaplig litteratur inom ett specifikt område, granska det och sedan sammanställa materialet. Resultat: Granskningen resulterade i två stycken kategorier med sex stycken underkategorier. Kategorierna i resultatet var “risker för patientsäkerheten vid överrapportering” med underkategorierna “stress”, “miljö” och “verktyg”, samt “förutsättningar för patientsäkerhet vid överrapportering” med underkategorierna “förberedelse”, “kommunikation” och “struktur”. Slutsats: Överrapportering är en vanligt förekommande arbetsuppgift för Specialistsjuksköterskor inom Ambulans- och Akutsjukvård. För att patientens väg genom sjukvården ska bli så säker och trygg som möjligt behöver rapporten innehålla en viss mängd medicinsk information men även det mellanmänskliga, det personliga och ges under rätt förutsättningar för att kunna anses som patientsäker. Faktorer som påverkar kvaliteten och innehållet i rapporten är bland andra; yttre faktorer, så som stress, miljö och brist på utrustning. Förutsättningar för patientsäkerhet kan vara; en god struktur, förberedelser och kommunikation. / Background: Patients' vulnerability is imminent in emergency and ambulance care and can be seen to depend partly on the situation they are in but also when they are in a position of dependence on the care staff in the ambulance or in the emergency department. This creates risks in patient safety if the handover between these care providers is not optimal.   Aim: The purpose was to describe how patient safety is affected by handovers between specialist nurses in the emergency department when the patient arrives by ambulance. Methods: This master's thesis is a literature review with integrative analysis, which means that the work takes place in several stages. The intention is to search for relevant scientific literature in a specific area, review it and then compile the material. Results: The review resulted in two categories with six subcategories. The categories were "risks for patient safety in the event of over-reporting" with the subcategories "stress", "environment" and "tools", and "conditions for patient safety in the event of overreporting" with the subcategories "preparation", "communication" and "structure". Conclusion: Handing over a patient is a common task for Specialist Nurses in Ambulance and Emergency Care. In order for the patient's path through healthcare to be as safe and secure as possible, the report needs to contain a certain amount of medical information but also the interpersonal, the personal and given under the right conditions to be considered patient safe. Factors that affect the quality and content of the report include; external factors, such as stress, environment and lack of equipment. Prerequisites for patient safety can be; a good structure, preparation and communication.

Trauma är ett vanligt förekommande fenomen på akutmottagningen. Den svårt skadade patienten omhändertas på akutmottagningen av ett tvärprofessionellt team som på ett strukturerat sätt arbetar tillsammans med fokus på livräddande insatser. Traumaomhändertagandet har ett starkt medicinskt fokus där patientperspektivet inte alltid blir synliggjort eller prioriteras. Detta kan bidra till att patientens mångdimensionella behov inte blir tillgodosedda vilket påverkar patientens upplevelser av vården negativt. Syftet med studien var att sammanställa litteratur för att belysa patienters upplevelser av traumaomhändertagandet på akutmottagningen. En integrativ litteraturstudie med systematisk ansats ihop med en tematisk analys användes för att besvara syftet. Resultatet genererade i två huvudteman: Positiva upplevelser och Negativa upplevelser samt sex underteman: Upplevelse av hög vårdkvalitet, Värdefull emotionell upplevelse, Ett gott bemötande och Bristfällig vård, Utebliven emotionell stöttning, Oprofessionellt omhändertagande. Genom att lyfta in patientperspektivet i traumaomhändertagandet möjliggörs ett personcentrerat omhändertagande med god information och kommunikation som gör patienten delaktig i sin vård, vilket i sin tur bidrar till positiva upplevelser av vården. / Trauma is a common phenomenon in the emergency department. Severely injured patients are taken care of by a multidisciplinary team in a structured manner, focusing on life-saving interventions. Trauma care has a strong medical focus, where the patient's perspective is not always visible or prioritized. This can contribute to the patient's multidimensional needs not being met, negatively affecting their experiences of care. The aim of the study was to compile literature to highlight patients' experiences of trauma care in the emergency department. An integrative literature review with a systematic approach, combined with thematic analysis, was used to address the aim. The results yielded two main themes: Positive experiences and Negative experiences, as well as six subthemes: Experience of high-quality care, Valuable emotional experience, Good treatment and Inadequate care, Lack of emotional support, Unprofessional care. By incorporating the patient perspective into trauma care, person-centered care is facilitated, with good information and communication enabling patient involvement in their care, thereby contributing to positive experiences of healthcare.

Bakgrund: I Sverige besöker cirka 1,6 miljoner personer 19 år eller äldre årligen akutmottagningar. En stor andel av klagomålen inom hälso-och sjukvård baseras på bemötandet där dåligt bemötande är förenligt med sämre patientsäkerhet, mer resurskrävande vård och sjukare patienter. Ett gott bemötande ger däremot bemötande ett förbättrat vårdresultat och minskar utbrändhet bland personal. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats och har en deskriptiv design. Tolv kvalitativa originalartiklar inhämtades från PubMed och CINAHL. Dessa kvalitetsgranskades utifrån en granskningsmall och analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Fyra kategorier framträdde ur innehållsanalysen. Medmänsklighet, att mötas som människa trots den medicinska kontexten. Respekt, var en vital aspekt i upplevelsen av bemötandet. Information, utgjorde en central del i både upplevelsen av bemötandet och av sin situation. Stress, personalens stress hade en betydande effekt på patienterna och deras upplevelse. Slutsats: Patienterna uttryckte vissa gemensamma behov som att behandlas som människor med empati och medkänsla, att bli respekterade och inte bli dömda av personalen, att få begriplig och frekvent information och att personalens stress inte inverkar negativt på bemötandet. De beskrev specifika positiva effekter när behoven tillgodosågs och specifika negativa effekter när behoven inte tillgodosågs. Sammantaget blev patienterna kraftigt påverkade psykiskt och emotionellt utifrån upplevelserna av dessa huvudpunkter i det bemötandet de fått på akutmottagningen. / Background: In Sweden, approximately 1.6 million people aged 19 or older visit emergency departments annually. A large proportion of complaints in health care are based on experience of treatment, where poor treatment is associated with poorer patient safety, more resource-intensive care and more ill patients. Good treatment, on the other hand, improves care outcomes and reduces staff burnout. Aim: The aim of this study was to investigate patients' experiences of the care staff's treatment in the emergency department. Method: The study is a literature review with a qualitative approach and has a descriptive design. Twelve original qualitative articles were retrieved from PubMed and CINAHL. These were quality reviewed for bias with a template, then analyzed with qualitative content analysis. Results: Four categories emerged from the content analysis. Compassion, being met as a human being despite the medical context. Respect, was a vital aspect in the experience of treatment. Information, was a central part of both the experience of treatment and of their situation. Stress, staff stress had a significant effect on patients and their experience.  Conclusion: Patients expressed some common needs such as to be treated as human beings with empathy and compassion, to be respected and not judged by staff, to receive understandable and frequent information, and that staff stress does not negatively impact treatment. They described specific positive effects when needs were met and specific negative effects when needs were not met. In summary, patients were greatly affected psychologically and emotionally based on their experiences of these key aspects of the treatment they received in the emergency department.

Bakgrund: Hot och våld är ett återkommande problem inom hälso- ochsjukvården. Bedriven forskning kring prevalens av hot och våld mot vårdpersonalvisar att 62 % har under arbetstid blivit utsatt för hot och våld. Hot och våldinnefattar en handling av aggressiv karaktär med avsikten att orsaka psykisk ellerfysisk skada hos en annan människa. Vid förekomsten av hot och våld ses psykiskoch fysisk ohälsa hos omvårdnadspersonal som ett växande problem som lett tillnegativa konsekvenser för arbetsmiljön samt patientsäkerheten. Syfte: Syftet medlitteraturstudien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld inomsomatisk akutsjukvård. Metod: Litteraturstudien är uppbyggd av en kvalitativstudiedesign. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Cinahl och PubMed.Totalt kvalitetsgranskades elva artiklar med hjälp av Statens beredning förmedicinsk och social utvärdering granskningsmall (SBU, 2014) och Popenoe m.fl. (2021) analysmetod användes vid analys av artiklarna. Resultat: I resultatetpresenterades tre huvudkategorier: "Fysiologiska, psykosociala konsekvenser sompåverkade arbetet”, “Hot och våld, en del av jobbet” och “Upplevelser avbristfälliga resurser för att hantera hot och våld”. I relation till huvudkategorin“Fysiologiska, psykosociala konsekvenser som påverkade arbetet” identifieradesfyra subkategorier:“Fysiologiska konsekvenser”, “Psykosociala konsekvenser”,“Nedsatt förmåga att utföra en god omvårdnad” samt “Positiva följder”. Konklusion: Det finns inte tillräckligt med kunskaper eller handlingsplaner för atthantera hot och våld eller dess efterföljande konsekvenser för sjuksköterskorna. / Background: Workplace violence is a recurrent problem in healthcare. Researchhas shown that 62% of healthcare workers have under work hours been exposedto workplace violence. Workplace violence involves an aggressive action with theintent to cause psychological or physiological harm to another human being. Asworkplace violence occurs, an increase in psychological and physiological illnesshas been detected which have led to negative consequences for the workenvironment and patient safety. Aim: The aim of the study is to illustrate nursesexperiences of workplace violence in somatic emergency healthcare. Method: The literature review is based on a qualitative design. The searches of the articleswere performed in the databases Cinahl and PubMed. A total of eleven articleswere quality reviewed with the help of Statens beredning för medicinsk och socialutvärdering review template (SBU, 2014) and Popenoe et al. (2021) analysismethod were used in the analysis of the articles. Result: Three categories wereidentified in the results which were:“Physiological, psychological consequencesthat had an affect on work”, “Workplace violence, a part of the job” and“Experiences of inadequate resources to manage workplace violence”. In relationto the main category “Physiological, psychological consequences that had aneffect on work” were “Physiological consequences”, “Psychologicalconsequences”, “Reduced ability to perform good nursing care” and “Positiveconsequences” identified as subcategories. Conclusion: There is not enoughknowledge or prevention strategies for nurses to handle workplace violence or theconsequences that come with the occurrence of violence.

Majoriteten av Sveriges akutmottagningar omhändertar såväl vuxna som barn och är bemannade av både allmänsjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård. Dessa kommer därför att behöva triagera och bedöma akut sjuka och skadade barn trots att de har en begränsad kunskap om barn. Barn ter sig annorlunda än vuxna såväl fysiologiskt som psykologiskt och den kognitiva utvecklingen måste tas i beaktning relaterat till barnens ålder.  Syftet med studien var att belysa triagering eller bedömning av barn inom akutsjukvård.  En allmän litteraturstudie med en systematisk litteratursökning valdes som metod för att svara på syftet. Resultatet är baserat på 15 artiklar som kvalitégranskades, genomgick en integrerad analys och genomarbetades av båda författarna.  I resultatet framkom tre huvudkategorier och nio underkategorier. Resultatet visar på de vanligaste besöksorsakerna och hur barn prioriteras när de söker akutsjukvård. Det visar också på vad som ingår i triageringen och hur kontexten kan komma att påverka triagering eller bedömningen. Det lyfts även faktorer på hur och varför triageringen av barn brister. Barnets inverkan på triageringen är avgörande och att triagera barn skiljer sig från att triagera vuxna. Barnets föräldrar eller vårdnadshavare ska även involveras och kan ha en avgörande inverkan både på barnet och på den som triagerar. Personliga attribut hos den som triagerar spelar en stor roll, både i form av tidigare erfarenhet och utbildning. Många upplever höga krav när det kommer till triagering av barn och teamet spelar en avgörande roll.  Slutsatsen var att triagering och bedömning av barn är en av de svåraste uppgifterna inom akutsjukvården och kräver rätt personal med rätt kompetens och kunskap. Egenskaper hos både barnet, familjen och den som triagerar påverkar utfallet av triageringen och bedömningen. Det är därför bra att ha kännedom om de vanligaste besöksorsakerna, prioriteringsnivå samt hur triagering av barn går till men också när den brister och varför. / The majority of Sweden's emergency departments care for both adults and children and are staffed by both general nurses and specialist nurses in emergency care. These will therefore have to triage and assess acutely ill and injured children, even though they have limited knowledge about children. Children behave differently from adults both physiologically and psychologically and cognitive development must be considered in relation to the children's age.  The aim of the study was to illustrate triage or assessment of children in emergency healthcare.  A literature review with a systematic search was chosen as the method to answer the purpose. The result is based on 15 articles that were quality checked, underwent an integrated analysis, and were elaborated by both authors.  The results revealed three main categories and nine subcategories. The results show the most common reasons for visits and how children are prioritized when seeking emergency medical care. It also shows what is included in the triage and how the context may affect the triage or the assessment. Factors on how and why the triage of children is lacking are also highlighted. The child's impact on triage is crucial and triaging children is different from triaging adults. The child's parents or guardians must also be involved and can have a decisive impact both on the child and on the triage person. Personal attributes of the person triaging play a large role, both in the form of previous experience and education. Many experience high demands when it comes to triaging children and the team plays a crucial role.  The conclusion was that triaging and assessing children is one of the most difficult tasks in emergency healthcare and requires the right staff with the right skills and knowledge. Characteristics of both the child, the family and the person who is triaging affect the outcome of the triage and assessment. It is therefore good to be aware of the most common reasons for visits, level of priority and how triage of children is done, but also when it fails and why.

Ambulanssjuksköterskor exponeras regelbundet för traumatiska händelser i sitt arbete, vilket utgör en risk för psykisk ohälsa i olika former. Trots kännedom om riskerna och vikten av stöd består brister i det befintliga stödsystemet. Bristerna påverkar inte bara sjuksköterskornas välbefinnande och arbetsprestation, utan även patientsäkerheten. Syftet med examensarbetet var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av stöd efter traumatiska händelser för att öka kunskapen om stödets betydelse efter traumatiska händelser. Examensarbetet har genomförts som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamlingen och analysprocessen genererade tre kategorier; Organisatoriska brister, organisatoriska tillgångar och betydande faktorer utanför organisationens stödstrukturer följt av åtta subkategorier som genererade en struktur. Resultatet påvisar organisatoriska brister, brister i befintliga handlingsplaner och brist på tid till bearbetning. Samtidigt framkom organisatoriska tillgångar, såsom värdet av stödjande samtal och en stödjande chef. Betydande faktorer utanför organisationen stödstrukturer beskrevs i form av kollegialt stöd och egenansvar. Informanterna betonade vikten av proaktivt och långsiktigt stöd. Examensarbetet understryker vikten av ett strukturerat och anpassat stödsystem för ambulanssjuksköterskor efter traumatiska händelser. Förbättringar krävs för att säkerställa deras psykiska hälsa och förmågan att leverera högkvalitativ vård. / Ambulance nurses are regularly exposed to traumatic events in their work which poses a risk for various forms of mental illness. Despite awareness of the risks and the importance of support, weaknesses in the existing support system persist. These weaknesses affect not only the well-being and work performance of the nurses but also patient safety. The purpose of this thesis was to describe ambulance nurses’ experiences of support following traumatic events to increase the knowledge about the significance of support after such events. The thesis was conducted as a qualitative semi-structured interview study with an inductive approach. Data collection and analysis generated three categories: organizational deficiencies, organizational assets and meaningful factors outside the organizational support structures, followed by eight subcategories that formed a structure. The results show organizational deficiencies, a lack of structured action plan and lack of time for processing. Meanwhile, organizational assets such as the value of supportive counselling and supportive manager. Meaningful factors outside the organizational support structures were described in the form of collegial support and personal responsibility. The interviewed ambulance nurses emphasized the importance of proactive and long-term support. The thesis highlights the importance of a structured and tailored support system for ambulance nurses after traumatic events. Improvements are required to ensure their mental health and ability to deliver high quality care.

Den psykiska ohälsan blir allt vanligare. Ett ökat behov av vård relaterat till detta ses både i Sverige och globalt. Även andelen larmsamtal relaterade till psykisk ohälsa ökar. Patienter som lider av psykisk ohälsa omhändertas ofta i ambulanssjukvården och på den somatiska akutmottagningen. Vårdpersonal anser sig ha bristande kunskap vilket skapar en osäkerhet i att möta dessa patienter. Även förutfattande meningar om psykisk ohälsa påverkar bemötandet. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har alla rätt till en god vård på lika villkor. Hur vårdpersonalen möter dessa patienter har stor betydelse för patientens inställning till vård och hur den fortsatta vården utformas. Syftet var att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet från vårdpersonalen i akutvårdskedjan. En litteraturöversikt med systematisk metod och kvalitativ ansats. Innehållsanalys utfördes. Sammanlagt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar. Fjorton artiklar hade kvalitativ studiedesign och en hade mixad studiedesign. Ur analysen framstod två kategorier; kommunikationens betydelse för vårdandet och bemötandet samt värdet av ett vårdande förhållningssätt. Vardera kategorin innehåller underkategorier; kommunikationen och informationens vårdande effekter, bristfällig kommunikation och information, positiva erfarenheter av ett empatiskt bemötande, bristande kunskap och stress hos vårdpersonalen samt upplevelsen av att bli stigmatiserad. Genom kommunikation kan vårdpersonalen bidra till känslan av trygghet och tillit, och att vara sedd. Har vårdpersonalen ett vänligt och respektfullt bemötande bidrar det till känslan av att vara omhändertagen. Ett sämre bemötande skapar känsla av att vara dömd på grund av den psykiska ohälsan och att patienten har sig själv att skylla. Patienternas upplevelse av bemötandet i den akutvårdskedjan var både vårdande och icke vårdande. Ett vårdande bemötande bidrar det till att känna hopp och tilltro till framtiden. Möts patienten däremot av stigmatiserande attityder från vårdpersonalen kan det leda till att patienten i framtiden drar sig för att söka akutsjukvård. Resultatet i litteraturöversikten bidrar till att skapa en medvetenhet hos vårdpersonalen angående betydelsen av ett vårdande bemötande. / Mental illness is becoming increasingly common. An increased need for care related to this is seen both in Sweden and globally. The proportion of emergency calls related to mental illness is also increasing. Patients suffering from mental illness are often cared for in the ambulance service and in the somatic emergency department. Healthcare staff consider themselves to have a lack of knowledge, which creates uncertainty in meeting these patients. Preconceived notions about mental illness also affect the treatment. According to the National Health and Medical Care Act, people have the right to good care on equal terms. How the healthcare staff meet these patients has great significance for the patient's attitude to care and how the continued care is designed. The aim was to describe how patients with mental illness experienced the treatment from the healthcare staff in the emergency care chain. A literature review with systematic method and qualitative approach. Content analysis was performed. A total of 15 scientific articles were included. Fourteen articles had a qualitative design and one had a mixed design. Two categories emerged from the analysis; the importance of communication for care and treatment and the value of a caring approach. Each category contains subcategories; the caring effects of communication and information, inadequate communication and information, positive experiences of empathetic treatment, lack of knowledge and stress on the part of the staff and the experience of being stigmatized. Through communication, the healthcare staff can contribute to the feeling of security and trust, and to be seen. If the care staff are friendly and respectful, it contributes to the feeling of being cared for. Poorer treatment creates a feeling of being judged because of the mental illness and that the patient has himself to blame. The patients' experience of the treatment in the emergency care chain was both caring and non-caring. A caring approach contributes to feeling hope and confidence in the future. If, on the other hand, the patient is met with stigmatizing attitudes from the healthcare staff, it may lead to the patient being reluctant to seek emergency medical care in the future. The result in the literature review contributes to creating an awareness among the nursing staff regarding the importance of caring treatment.

Bakgrund: Att snabbt identifiera och behandla sepsis är avgörande för patientens överlevnad. Sjuksköterskor inom akutsjukvården spelar en central roll i identifiering av sepsis då de är den profession som gör den initiala bedömningen och övervakningen av patienterna. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors förutsättningar att identifiera sepsis inom akutsjukvård. Metod: Detta examensarbete är en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som tillämpas vid systematiska översikter. Litteraturöversikten består av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningar av artiklar gjordes i CINAHL och PubMed och artiklarna var publicerade mellan 2014 och 2024. Resultat: Omfattar de två huvudkategorierna kompetens och organisation med de fyra underkategorierna vikten av utbildning, vikten av erfarenhet, teamsamverkan samt rutiner och resurser. Slutsats: Sjuksköterskorna hade återkommande upplevelser av kunskapsbrist vid identifieringen av tecken på sepsis, något som sjuksköterskorna upplevde skulle kunna förbättras med utbildningsinsatser. Vikten av erfarenhet, samverkan i team och screeningverktyg ansågs stötta sjuksköterskorna i deras bedömningar. Organisatoriska faktorer kunde påverka sjuksköterskorna både positivt och negativt och organisationerna tycks ha svårigheter att tillhandahålla utbildning och träning om sepsis. / Background: Prompt identification and treatment of sepsis is crucial for patient survival. Nurses in emergency care play a central role in the identification of sepsis as they are the profession that performs the initial assessment and monitoring of patients. Aim: The aim of this study was to describe factors that affect nurses' ability to identify sepsis in emergency care. Method: This thesis is a structured literature review that includes elements from the methodology applied in systematic reviews. The literature review consists of ten scientific articles with both qualitative and quantitative approaches. Searches for articles were conducted in CINAHL and PubMed and were published between 2014 and 2024. Results: The result includes the two main categories of competence and organization with the four sub-categories that are importance of education, importance of experience, team collaboration and routines and resources. Conclusions: Nurses have recurring experiences of a lack of knowledge when identifying signs of sepsis, something that the nurses felt could be improved with educational efforts. The importance of experience, teamwork and screening tools were considered to support the nurses in their assessments. Organizational factors could affect nurses both positively and negatively and the organizations seem to have difficulties to provide education and training in sepsis.

Bakgrund Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället och drabbar människor i alla åldrar. Personer med psykisk ohälsa är i större utsträckning en återkommande patientgrupp inom hälso- och sjukvården eftersom det finns en ökad risk för samsjuklighet. Detta ställer krav på att vårdpersonal kan bemöta personer med psykisk ohälsa inom alla vårdkontexter. Trots vetskapen att det är en patientgrupp som söker sig till den somatiska akutsjukvården ses en bristande kunskap och stigmatiserande attityder gentemot dessa patienter. Syfte Syftet var att sammanställa forskningsbaserad kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk akutsjukvård. Metod Metoden som användes i denna studie var en litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Totalt inkluderades 13 vetenskapliga artiklar till denna studies resultat. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Resultat Resultatet presenteras genom två övergripande huvudkategorier och sex underkategorier; Hopplöshet, rädsla och oro, trygghet i yrkesrollen, attityder och stigmatisering, tidigare erfarenheter och utbildning samt vårdmiljö. Resultatet visade att sjuksköterskor inom somatisk akutsjukvård upplevde svårigheter att bemöta och ge adekvat omvårdnad till patienter med psykisk ohälsa. Slutsats Sjuksköterskor inom somatisk akutsjukvård saknar kunskap och har negativa attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa, vilket påverkar vården. Trots en del strävan till förbättring är vården inte anpassad för dessa patienter vilket påverkar deras trygghet och integritet. / Background Mental illness is a growing problem in society and affects people of all ages. Individuals with mental health problems are more likely to be a recurring patient group in healthcare, as there is an increased risk of comorbidity. This requires healthcare professionals to be able to address individuals with mental health problems in all healthcare contexts. Despite the knowledge that this is a patient group that seeks care in somatic acute care, there is a lack of understanding and stigmatizing attitudes towards these patients. Aim The aim was to compile research-based knowledge on nurses' experiences of caring for patients with mental illness in somatic emergency care. Method The method used in this study was a literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. In total, 13 scientific articles were included in the results of this study. The articles were retrieved from the databases CINAHL and PubMed. Results The results are presented through two overarching main categories and six subcategories:Hopelessness, fear and anxiety, security in their professional role, attitudes and stigma, previous experiences and education and healthcare environment. The results showed that nurses in somatic acute care experience difficulties in interacting with and providing adequate care for patients with mental illness. Conclusions Nurses in somatic emergency care lack knowledge and have negative attitudes towards patients with mental illness, which affects care. Despite some striving for improvement, the care is not adapted for these patients, which affects their safety and integrity.

Trauma eller livshotande tillstånd medför att en individ blir patient och i förlängningen kan bli aktuell för trauma- och akutkirurgi. Aktuell inriktning av kirurgisk behandling är flytande och kan utföras oavsett kontext samt tid på dygnet. Det initiala omhändertagandet sker på akut- eller traumaenhet. Individens förmåga att ta in och hantera det som sker kräver en känsla av sammanhang. Syftet var att belysa vuxna individers upplevelser av traumaomhändertagande på akutrum och relaterade föreställningar kring att eventuellt behöva genomgå akutkirurgi. Aktuell metod utgör en allmän litteraturöversikt med systematisk metod. Underlaget består av 15 originalartiklar där data har bearbetats med integrativ analys. Resultatet presenteras i tre övergripande teman och berör alla upplevelser inför möjlig eller konstaterad akutkirurgi ur sammanhanget av ett traumaomhändertagande. Upplevelserna förenas med känsla av sammanhang inom individen. Individens sammanhängande upplevelse består i många omvälvande känslor som rädsla, oro och ovisshet inför vad som kommer att ske. Kommunikation och vikten att tillhandahålla adekvat information är av yttersta vikt. Vårdpersonal kan utgöra ett viktigt stöd för individen. Negativa upplevelser existerar och består till en del av brist på information, förståelse, delaktighet samt förmågan för individen att uppleva ett sammanhang under det akuta omhändertagandet. Förbättringspotential finns både avseende bemötande samt vårdpersonalens sätt att hantera patientens upplevelser sprungna ur rädsla och oro inför ett eventuellt akut kirurgiskt ingrepp. Vårdrelationen som etableras förutsätter fullgod kommunikation och ett adekvat personcentrerat förhållningssätt från sjuksköterskans sida. Förhållningssättet sjuksköterskan använder sig av bör även koncentreras till att stärka individen i att uppnå och bevara en hög grad utav känsla av sammanhang. / The occurrence of traumatic or life-threatening conditions means that an individual becomes a patient and, in the long run, may be considered for trauma- and emergency surgery. The current branch of surgical treatment can be carried out regardless of context and at any time of the day. The initial care takes place in an emergency or trauma unit. The individual's ability to comprehend and deal with what is happening requires a sense of coherence.  The aim was to shed light on adults' experiences of trauma care in the emergency department’s crash room and related beliefs about possibly having to undergo emergency surgery. The current publication is a general literature review with a systematic method. The basis consists of 15 original articles where the data has been processed with integrative analysis. The results are presented in three overall themes and touch on experiences concerning possible or ascertained emergency surgery in the context of trauma care. The experiences are combined with the sense of coherence within the individual. The individual overall experience contains many upsetting emotions such as fear, worry and uncertainty about what will happen. Communication and the importance of providing adequate information are of utmost importance. Healthcare professionals can provide important support for the individual. Negative experiences exist and consist in part of a lack of information, understanding, participation and the ability for the individual to experience context during the moments of emergency care. Potential for improvement is present both in terms of treatment and the way the healthcare professionals handle the patient's experience stemming from fear and anxiety before a possible emergency surgical intervention. The care relationship that is established presupposes good communication and an adequate person-centred approach on the part of the registered nurse. The approach the registered nurse uses should also concentrate on strengthening the individual in gaining and preserving a high degree of sense of coherence.