Två eller fler individer som tillsammans arbetar på ett ömsesidigt beroende sätt mot ett gemensamt mål är den vanligaste definitionen av vad ett team är. Inom akutsjukvården bildas ständigt nya team, ofta samarbetar akutsjuksköterskan med flera olika personer varje arbetspass. Vid akuta livshotande tillstånd samlas en mängd olika professioner tillsammansför att bilda ett gemensamt team för att omhänderta patienter. Specialistsjuksköterskan med inriktning akutsjukvård ska ständigt bedriva en säker vård utifrån de sex kärnkompetenserna. Säker vård innebär att minska risken att det ska uppstå skador hos patienter genom att arbeta efter vetenskaplig beprövad erfarenhet. Att bedriva patientsäker vård syftar till att vården skall arbeta utefter system och processer som minskar risken att göra fel och skada patienten. Syftet med litteraturöversikten var att belysa personalens erfarenheter av teamarbetet vidomhändertagande av patienter inom akutsjukvården. Detta är en litteraturöversikt som har ettsystematiskt tillvägagångssätt. Artiklar som svarade på syftet valdes ut från databaserna Cumulative Index to nursing and Allied Health Literature (CINAHL) samt PubMed och sammanlagt valdes 15 artiklar ut som presenterades i en artikelmatris. Resultatet blev två huvudkategorier med åtta underkategorier. Huvudkategorierna bestod av teamarbetets beståndsdelar samt faktorer som påverkar teamarbetet. Viktigaste fyndet iresultatet var vikten av ett välfungerande ledarskap, tydliga rollfördelningar, hierarkiernas inverkan på kommunikationen samt teamets stora påverkan på patientsäkerheten. Resultatet påvisade att när teamarbetet är välfungerande så får patienten ett snabbare och säkrare omhändertagande. Av studiens resultat kan slutsatsen dras att vårdpersonalen upplever att teamarbete är fördelaktigt inom akutsjukvård och det finns många positiva aspekter. Det framkom att vårdpersonalen upplevde att en välfungerad teamledare höll de övriga teammedlemmarna organiserade och strukturerade. Vårdpersonalen upplevde att när de arbetar i team kan bedömningar ske snabbare och effektivare vilket leder till en ökad patientsäkerhet / Two or more individuals working together in a mutually dependent way towards a common goal is the most common definition of a team. In emergency care, new teams are constantly being formed, often the emergency nurse collaborates with several different people each work shift. In acute life-threatening conditions, a variety of professions come together to form a big team to care for patients. The emergency nurse must constantly provide patient safety based on the six core competencies. Patient safety means reducing the risk of injuries to patients by working from scientifically proven experience. Conducting patient-safe care aims for the care to work according to systems and processes that reduce the risk of making mistakes and harming the patient. The aim of this literature review was to shed light on the staff's experiences of teamwork in the care of patients in emergency care. This is a literature review that has a systematic approach. Articles that aimed towared responing to our topics intent were selected from the databases Cumulative Index to nursing and Allied Health Literature (CINAHL) and PubMed, a total of 15 articles were selected that were presented in an article matrix. The result was two main categories with eight subcategories. The main categories consisted of the components of teamwork and factors that affect teamwork. The most important finding in the result was the importance of well-functioning leadership, clear role distributions, the impact of the hierarchies on communication and the team's major impact on patient safety. The results showed that when teamwork is well-functioning, the patient receives faster and safer care. From the results of the study, it can be concluded that the healthcare staff feel that teamwork is beneficial in emergency care and there are many positive aspects. It emerged that the healthcare staff felt that a well-functioning team leader kept the other team members organized and structured. The healthcare staff experienced that when they work in teams, assessments can take place faster and more efficiently, which leads to increased patient safety

Personer med allvarligt akut sjukdomstillstånd eller skada omhändertas inom akutsjukvården. Omhändertagandet utförs ofta av team där flera yrkesprofessioner är representerade. Det akuta omhändertagandet syftar till att ge den sjuka eller skadade adekvat vård med fokus på den enskilda och med hög nivå av säkerhet. Teamarbetet i det akuta omhändertagandet ställer höga krav på teammedlemmarnas förmåga att kommunicera och samarbeta med varandra. Syftet med studien var att belysa det interprofessionella akutvårdsteamets uppfattning om hur teamarbete kan påverka omhändertagandet av den akut sjuka patienten. Metoden som användes för att besvara syftet var en litteraturöversikt. Arton vetenskapliga studier, publicerade mellan år 2011-2021, samlades in från sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. För att analysera och syntetisera resultatet av de inkluderade artiklarna användes en integrerad analys.  Resultatet belyser faktorer i teamarbete som uppfattas kunna påverka omhändertagandet av patienten och utmynnade i två huvudkategorier; Faktorer som uppfattas förbättra omhändertagandet och Faktorer som uppfattas försämra omhändertagandet. Till vardera huvudkategorin presenteras fem underkategorier. De förbättrande faktorerna omfattas av teamets sammansättning, sammanhållningen i teamet, teammedlemmarnas förståelse för roller och ansvarsområden, effektiv kommunikation och att arbeta mot gemensamma mål. De försämrande faktorerna innefattar negativa teamegenskaper, hierarkier och avvikande syner på roller, ineffektiv kommunikation, konflikter och hög arbetsbelastning. Slutsatsen av litteraturöversikten var att interprofessionell teambaserad vård kan skapa goda förutsättningar för vård av kvalitet med den akut sjuka patienten i fokus. Teamets utmaning kan vara att hantera konflikter, roller och ansvarsområden för att trots höga patientflöden och belastad arbetsmiljö, lyckas arbeta med en god sammanhållning och kommunikation. Därför behöver aktiviteter som stärker teamarbetet vara vedertagna investeringar på arbetsplatser då de i längden kan förbättra teamets prestation och därmed främja hälsa och lindra lidande för patienten. / Individuals with a serious acute illness or injury are cared for in emergency care. The care is often performed by teams where several professions are represented. The emergency care aims to provide the ill or injured with adequate care with a focus on the individual and with a high level of safety. The teamwork in emergency care places high demands on the team members' ability to communicate and collaborate with each other. The purpose of the study was to highlight the interprofessional emergency care team's perception of how teamwork can affect the care of the acutely ill patient. The method used to answer the purpose was a literature review. Eighteen scientific studies, published between the years 2011-2021, were collected from searches in the PubMed and CINAHL databases. An integrated analysis was used to analyze and synthesize the results of the included articles. The results highlight factors in teamwork that are perceived to be able to influence the care of the patient and result in two main categories; Factors that are perceived to improve care and Factors that are perceived to impair care. Five subcategories are presented for each main category. The improving factors included the composition of the team, the cohesion of the team, the team members' understanding of roles and areas of responsibility, effective communication and working towards common goals. The deteriorating factors included negative team characteristics, hierarchies and divergent views on roles, ineffective communication, conflicts, and high workload. The conclusion of the literature review is that interprofessional team-based care can create good conditions for quality care with the acutely ill patient in focus. The team's challenge can be to handle conflicts, roles, and areas of responsibility in order to succeed in working with good cohesion and communication, despite high patient flows and a stressful work environment. Therefore, activities that strengthen teamwork need to be accepted investments in workplaces as they can improve the team's performance in the long run, and thereby promote health and alleviate patients' suffering.

Bakgrund Akutmottagningen är en central punkt i hälso- och sjukvården och där sker en ständig samverkan med andra vårdenheter så som ambulansen. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården behöver kompetens som innefattar avancerade kliniska färdigheter, förmåga att skapa ett helhetsgrepp i en akut situation och medicinska kunskaper. Enligt tidigare studier framkommer anhörigas behov av information, kommunikation och bemötande inom akutsjukvården. Sjuksköterskan bör eftersträva ett partnerskap med övriga professioner samt patient och anhöriga inom akutsjukvården. Syfte Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av när anhöriga är delaktiga i det akuta omhändertagandet prehospitalt och på akutmottagning. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. I litteraturstudien har kvalitativa orginalstudier inkluderats Resultat Från analysen identifieras två tydliga huvudkategorier; sjuksköterskors positiva och negativa upplevelser av delaktiga anhöriga i det akuta omhändertagandet. Orealistiska förväntningar, kommunikationshinder, exkludering av anhöriga, tidskrävande, en potentiell ojämlik omvårdnad, informationsutbyte och tidssparande, integrerat partnerskap, närvaro av anhöriga skapar en bättre omvårdnad och det känslomässiga utbytet var underkategorier som identifierades. Sjuksköterskor såg det som positivt när anhöriga deltog och kunde förmedla information kring patienten, samtidigt fanns negativa upplevelser kring att anhöriga förmedlade irrelevant information. Slutsats Sjuksköterskors upplevelser av delaktiga anhöriga skiljer sig åt. Både fördelar och nackdelar med anhörigas närvaro beroende på hur den akuta situationen ser ut framkom. Upplevelserna är individuella och skulle kunna bero på olika personlighetstyper hos sjuksköterskor / Background The emergency department is a central point in the health care system and there is a constant collaboration with other units such as the ambulance. Nurses working in emergency care need skills that include advanced clinical skills, the ability to create a holistic approach to an emergency situation and medical knowledge. According to previous studies, relatives need for information, communication and treatment in emergency care emerge. The nurse should strive for a partnership with other professions as well as the patient and relatives in the emergency care. Aim The aim of the literature study is to describe nurses’ experiences of when relatives areinvolved in the acute care prehospitalt and in the emergency department.MethodThe degree project has been carried out as a structured literature study whit elements ofthe methodology used in systematic reviews. Qualitative original studies have beenincluded in the literature study.ResultsFrom the analysis two clear main categories were identified; nurses` positive and negativeexperiences of participating relatives in the emergency care.: Unrealistic expectations,communication barriers, exclusion of relatives, time consuming, a potentially unequalcare, information exchange and time saving, integrated partnership, presence of relatives creates better care and the exchange were subcategories that were identified. Nurses saw it as positive when relatives participated and were able to convey information about the patient, at the same time there were negative experience about relatives conveying irrelevant information. Conclusions Nurses´ experiences of participating relatives differ. Both advantages and disadvantages of the presence of relatives depending on what the emergency situation looks like emerged. The experiences are individual and could depend on different personality types of nurses.

South African incidence of rape ranks amongst the highest worldwide. No direct policy exists for the emergency care provider management of rape victims in the pre-hospital setting. The pre-hospital exposure to rape cases is unknown as its health information system is not gender-based violence sensitive. In the absence of a clearly defined protocol, indiscretion in the emergency care treatment of rape victims remains undocumented. As a particularly vulnerable group globally, victims of rape are deserving of focused intervention. A qualitative, descriptive approach guided the research in which nine semi-structured voluntary interviews were held with emergency care providers, forensic medical practitioners and emergency consultants. Through a critical theory lens thematic content analysis was employed. University of Cape Town ethics approval was attained. The study found that pre-hospital providers lack knowledge and skills of rape victim identification and management but are desirous of evidence-informed guidelines for treatment and referral in a multidisciplinary approach. Educational and policy deficiencies are documented. The recommendations support a community of practice that is mutually inclusive of specialist rape-care centres, emergency department and pre-hospital providers in the interest of forensic emergency medicine. Due regard must be had for needs of practitioners at risk of vicarious traumatization from sexual assault management. Transformative curricula and responsive clinical guidelines are likely to redress any complicity of the health sector non-response to rape/sexual assault. This study is likely to benefit emergency care regulators, educators and researchers whose professional interest is to promote responsivity of the health system to rape.

Bakgrund. På akutmottagningen är flödet av patienter stort och möten mellan sjuksköterskor och patienter är korta och tidspressade. Det primära för patienter på en akutmottagning är att sjuksköterskan vet vad som ska göras. Omvårdnad kan delas upp i två kategorier: instrumentell omvårdnad och emotionell omvårdnad. För att agera med omvårdnad, måste sjuksköterskan dels ha ett omhändertagande med teknisk kompetens och samtidigt stödja patientens emotionella behov. Syfte. Studiens syfte är att undersöka vad omvårdnad är i ett akut omhändertagande på en akutmottagning. Metod. Sju sjuksköterskor från en akutmottagning inkluderades. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Två huvudkategorier framstod ur analysen: vad sjuksköterskorna beskrev som betydelsefullt i det akuta omhändertagandet och förutsättningar på akutmottagningen. Att stabilisera patienten beskrevs som det primära och allt annat omvårdnadsarbete utfördes i mån om tid. Slutsats. Omvårdnad kan sammanfattas i instrumentell och emotionell omvårdnad. Den instrumentella kategorin beskrevs som det primära för att rädda liv och stabilisera vitala funktioner. Sjuksköterskan beskrev även vikten av att bejaka patientens integritet och välbefinnande i det akuta omhändertagandet. Tidsbrist var dock en faktor som försvårade den emotionella omvårdnaden. Sjuksköterskan beskrev inte alltid den instrumentella kategorin som omvårdnad, dock kan omvårdnadsdiagnoser användas för att tydliggöra sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Klinisk betydelse. Resultatet kan tillämpas i syfte att tydliggöra omvårdnaden i det akuta omhändertagandet. / Background. There is a high flow of patients in the emergency department and encounters between nurses and patients are short and time pressed. The primary for patients in an emergency department is that the nurse knows what to do. Nursing care and can be divided into two categories: instrumental nursing care and emotional nursing care. To act with nursing care, the nurse must have technical skills, while supporting the patient's emotional needs. Aim. The purpose of this study was to investigate what nursing care is in the emergency care situation at an emergency department. Method. Seven nurses from an emergency department were included. Semi-structured interviews were conducted and analyzed using a qualitative content analysis. Results. Two main categories emerged from the analysis: what the nurses described as important in the acute care setting and the emergency departments conditions. To stabilize the patient was described as the primary focus, and all the other nursing tasks were performed according to time. Conclusions. Nursing care can be summarized in the instrumental and emotional caring. The instrumental category was described as the primary focus in order to save lives and stabilize vital functions. The nurses also described the importance of affirming the patient's privacy and well being in the emergency care setting. However lack of time was considered to be a factor that hindered the execution of adequate emotional care. Some nurses didn´t describe the instrumental category as nursing, however nursing diagnoses can be used to clarify what nursing care is. Relevance to clinical practice. The result can be applied in order to clarify the role of nursing care in the emergency care.

Hjärtsvikt drabbar i Sverige uppskattningsvis två till tre procent av befolkningen. Tillståndet är ingen sjukdom utan ett sammankopplat syndrom med flertalet olika påverkande faktorer. Hjärtsvikt är en vanlig orsak till sjukvårdsbesök samt återkommande vårdtillfällen inom slutenvård. Vid utredning och diagnostisering av hjärtsvikt är det viktigt med anamnes, samt provtagning och ultraljudsundersökning. Graden av hjärtsvikt klassificeras efter förmåga och ger en uppskattning av patientens tillstånd. Akut hjärtsvikt kan uppstå vid flertalet kardiovaskulära sjukdomar, exempelvis akut koronart syndrom. Hjärtsvikt kan inte botas, behandling syftar till att förstärka hjärtats pumpfunktion, samt lindra och behandla symtomen som uppkommer. Vanligast förekommande symtom är andningsrelaterade besvär vid ansträngning, i senare skede även i vila. Även sömn, trötthet, nedsatt fysisk kondition och utmattande symtom såsom vid fatigue. Mot bakgrund av detta kroniska tillstånd är det viktigt att akutsjuksköterskan utför omhändertagandet i enlighet med evidensbaserad omvårdnad och att patienten blir delaktig och får förståelse för sin egenvård. Syftet med denna studie var att beskriva påverkande faktorer avseende sömn, trötthet och fatigue hos patienter med hjärtsvikt utifrån ett akutsjukvårdskontext. Som metod genomfördes en litteraturöversikt för att kunna besvara syftet. Datainsamling av vetenskapliga artiklar genomfördes via databaser såsom PubMed, CINAHL, PsycINFO och Google Scholar. Även manuell sökning gjordes. Totalt inkluderades 21 artiklar, alla etiskt prövade. Vid bearbetning av insamlad forskning kunde ett flertal teman urskiljas bland resultaten. Dessa syftade till ökad kunskap och förståelse för fysisk aktivitet och träning, trötthet och fatigue, egenvård med support från sjukvården. Forskningen var både kvalitativ och kvantitativ, denna mixade metod gav möjligheten att få svar på både fysiologiska faktorer som påverkar, samt även den upplevda känslan hos patienten med hjärtsvikt. Större andelen av insamlat material visade på sambandet mellan sömnproblem, trötthet, utmattning och fatigue, detta i korrelation med nedstämdhet och tyngdkänsla. Vid intervention påvisades positiva utfall avseende livskvalitet. Studiens slutsats visar på vikten av att se patienten med hjärtsvikt ur ett flerdimensionellt perspektiv. Det var av vikt för sjukvården att ha kunskapen om vilka faktorer som var utlösande och kunde förutspå vad som bidrog till trötthet och fatigue. Mot denna bakgrund kan en mer fördjupad förståelse uppnås och möjligheten till personcentrerad vård öka. / Heart failure affects approximately two to three percent of the population in Sweden. The condition is no disease but a linked syndrome with several different influencing factors. Heart failure is a common cause of medical care and recurring inpatient care. When examinating and diagnosing heart failure, it is important to have the medical history, as well as blood sampling and echocardiography. The degree of heart failure is classified according to ability and provides an estimate of the patient's condition. Acute heart failure may occur in most cardiovascular diseases, such as acute coronary syndrome. Heart failure can not be cured, treatment aims to strengthen the heart's pumping function, as well as relieve and treat the symptoms that occur. The most common symptoms are respiratory distress during exercise, later on even at rest. Also, tiredness, impaired physical fitness and exhausting symptoms such as fatigue. In view of this chronic condition, it is important that the emergency nurse performs the care in accordance with evidence-based nursing and that the patient becomes involved and understands his or her own care. The aim of this study was to describe the factors affecting sleep, tiredness and fatigue in patients with heart failure based on an emergency medical context. A literature review was conducted as method to answer the purpose. Data collection of scientific articles was carried out through databases such as PubMed, CINAHL, PsycINFO and Google Scholar. Manual searches were also conducted. The total number of articles included was 21, all ethically approved. When processing collected research, a number of themes could be distinguished. These were aimed to increase knowledge and understanding of physical activity and exercise, tiredness and fatigue, self-care with support from the medical service. The research was both qualitative and quantitative, this mixed method gave the opportunity to respond to both physiological factors that affect, as well as the perceived feeling of the patient with heart failure. The results in the research showed the importance of identifying the patient with heart failure from a multidimensional perspective. The larger proportion of collected material resulted with the connection between sleep problems, tiredness, exhaustion and fatigue, in correlation with depression and feeling of burden. In intervention, positive outcomes were identified regarding quality of life. The conclusion of the review showed the importance for the medical care, to have knowledge of which factors were triggering and could predict what contributed to tiredness and fatigue. With this knowledge, a more in-depth understanding can be achieved and the possibility of person-centered care increases.

Antalet besök inom akutsjukvården ökar varje år. Det leder till högre krav på akutvårdspersonalens kompetens och förmåga till bemötande. Bemötande tenderar att vara en unik subjektiv upplevelse som kan ha stor betydelse för den enskilda individen. Bemötandet innefattar det skrivna språket, tonfall, ansikte mot ansikte, kroppsspråk och kroppsspråk med beröring. Alla har olika förutsättningar, fördelar och begränsningar. Sex procent av Stockholms läns landstings ca 550 000 akutbesök per år utgör en patientgrupp som har gjort fyra eller fler akutbesök på ett år. Patientgruppen kallas för mångbesökare och utgör en femtedel av den totala andelen akutbesök på akutmottagning. Statistik som tämmer väl överrens med internationell forskning. Liknande beteende påträffas inom primärvård och psykiatri. Det är en utsatt patientgrupp som väcker delade åsikter hos vårdpersonal. Alla är emellertid överrens om att mångbesökare kräver mer tid, resurser och ansträngning. Syftet var att beskriva mångbesökares upplevelser av bemötande inom akutsjukvård. Som metod valdes en litteraturöversikt där relevanta artiklar har samlats in från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet av litteraturöversikten visade på mångbesökares förutsättningar och förväntningar på akutsjukvård, bemötande i akutsjukvården och relationen mellan patient och vårdpersonal. Sammanfattningsvis tenderar mångbesökare att utgöras av sårbara individer med svårigheter att hantera oroliga tankar och överväldigas lätt av känslomässig stress. När de väljer att söka vård präglas deras uppfattning av rädsla och oro. Akutsjukvården upplevs som en trygg plats, där mångbesökare vill känna sig respekterade och värderade. Ett dåligt bemötande resulterade i en känsla av att vara ovärdig vård, en fortsatt misstro och en undermedveten strategi där patienterna undvek att aktivt ta del av sin egen hälso- och sjukvårdsprocess. Resultatet visar även på en diskrepans mellan patienten och vårdpersonalen när det kommer till uppfattningar och förväntningar på vården och bemötandet.

ABSTRACT Every year approximately 90,500 people die in Sweden, about 19 000 of these die suddenly. A large portion dies in the hospital and many times the death comes unexpected. It is the health professionals task to find and support the relatives. Nurses working with emergency care, almost daily come in contact with relatives who have lost a loved one and they are expected to manage the related parties grief in a professional manner. Some of the people have undergone a preparation time, while others may experience a more unexpected and sudden death of their relatives. The aim of this literature overview was to examine nurses' experiences to meet and take care of the relatives after a sudden death in emergency care. The method has been implemented as a literature review with descriptive design that is to say that the result is based on an already published research, which the author has compiled into an elaborated text in the results section. The literature review is based on fourteen scientific articles. Articles were searched in approved scientific databases and all the articles included was of good quality according to the guidelines from Sophiahemmets quality control and all the included articles were relevant to the literature review purpose. The result is based on three main categories that were developed during the data analysis. The main categories were the nurse's perspective, factors influencing the meeting with the relatives and the effect of care relationship when meeting with the relatives. The nurse's obvious task was to support and see and meet the needs of the related parties. To do so required a good care relationship. The articles gave examples of what the nurses were considered to be part of and the difficulty in the meeting with the relatives who have suddenly lost a loved one. Articles highlights the nurses own feelings and experiences, but also the organization behind the nurses, both the good and bad sides. The nurses also noticed a deficiency in their education and that they lacked the knowledge and guidance of activities in the area. The discussion shows that in situations where relatives lose their loved one suddenly and unexpectedly, often perceived as a difficulty by nurses. In some cases nurses are experiencing emotional difficulties and discomfort that causes that they feel that they are not enough for the family and their needs and expectations. Which means that the nurses are unsure whether they satisfy the related enough in these situations. From previous studies it is seen that nurses' experiences is that the training and knowledge of the subject is, and inadequate grounds. In order to prevent their negative thought patterns and their uncertainty in the care of relatives who unexpectedly lost a loved one, it will need more knowledge and theoretical knowledge given space in practice. Conclusion of the literature is that emergency nurse would strengthen their working profession in the care of relatives who have suddenly lost a loved one through more knowledge and then with both theoretical and practical teaching, better structure and clearer guidelines. Keywords: Sudden death, relatives, emergency care, nurse and experiences. / Varje år dör det cirka 90 500 människor i Sverige, cirka 19 000 av dessa dör plötsligt. En stor del avlider på sjukhuset och många gånger mycket oväntat. Det är vårdpersonalens uppgift att finnas och stötta de närstående. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvård kommer nästan dagligen i kontakt med närstående som förlorat en anhörig och förväntas kunna hantera de närståendes sorg på ett professionellt sätt. En del närstående har genomgått en förberedelse tid medan andra får uppleva en mer oväntad och plötsligt bortgång av sina anhöriga. Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta och ta hand om de närstående efter ett plötsligt dödsfall inom akutsjukvård. Metoden har genomförts som en litteraturöversikt med deskriptiv design det vill säga att resultatet bygger på ett redan publicerat forskningsresultat som författaren har sammanställt till en genomarbetad text i resultatdelen. Litteraturöversikten bygger på 14 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i vetenskapliga godkända databaser och alla artiklar som inkluderades höll god kvalitet enligt riktlinjer från Sophiahemmets kvalitetsgranskning och alla inkluderade artiklar var relevanta till litteraturöversiktens syfte. Resultatet grundar sig på tre huvudkategorier som arbetades fram under dataanalysen. Huvudkategorierna var sjuksköterskans perspektiv, faktorer som påverkar möte med närstående och vårdrelationens betydelse i mötet med närstående. Sjuksköterskans tydligaste arbetsuppgift var att stödja och se och tillmötesgå de närståendes behov. För att kunna göra det krävdes en god vårdrelation. Artiklarna gav exempel på vad sjuksköterskorna ansågs vara en del av svårigheten i att möta närstående som förlorat en anhörig plötsligt. Artiklarna lyfter framförallt fram sjuksköterskornas egna känslor och erfarenheter men även verksamheterna och då både bra respektive dåliga orsaker. Sjuksköterskorna upplevde även en bristfällighet i deras grundutbildning och att de saknade kunskap och riktlinjer från verksamheten inom området. Diskussionen visar att i situationer där närstående förlora sin anhörig plötsligt och oväntat många gånger upplevs som en svårighet av sjuksköterskorna. I vissa fall upplever sjuksköterskorna känslomässiga svårigheter och obehag som leder till att de upplever en känsla av att de inte räcker till för de närstående och deras behov och förväntningar. Det leder till att sjuksköterskorna är osäkra på om de tillgodoser de närstående tillräckligt i dessa situationer. Tidigare studier visar att sjuksköterskor upplever att grundutbildningen är bristfällig, utbildningen erbjuder inte tillräckligt med kunskap om vården av närstående. För att förhindra deras negativa tankemönster och osäkerhet vid omvårdnaden av närstående som plötsligt har förlorat en anhörig, behövs mer kunskap och att den teoretiska kunskapen får utrymme i praktiken. Slutsatsen är att akutsjuksköterskan skulle stärka sin yrkesprofession i omhändertagandet av närstående som plötsligt har förlorat en anhörig genom mer kunskap och då med både teoretiskt och praktiskt undervisning, bättre struktur och tydligare riktlinjer ute i verksamheten.

<p>Sjuksköterskan i ambulanssjukvården ska snabbt och tillförlitligt utföra prehospitala bedömningar av medicinska tillstånd hos patienter. En bedömning av ett medicinskt tillstånd är en kontinuerlig process och utgår från patientens första symtom eller tecken, och ska klargöra de möjliga underliggande fysiologiska faktorerna till hur det uppkommit. Bedömningen är viktigt för att det medicinska tillståndet kan vara livshotande för patienten. I jämförelse med miljön på sjukhus är förutsättningarna annorlunda för att utföra bedömningar av medicinska tillstånd hos patienter i prehospital miljö. De prehospitala miljöerna är inte anpassade för att bedriva akutsjukvård och medicinska tillstånd hos patienter kan vara svårbedömda.</p><p>Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att bedöma medicinska tillstånd hos patienter i prehospital ambulanssjukvård.</p><p>Metoden var en kvalitativ intervjustudie med nio sjuksköterskor inom den prehospitala ambulanssjukvården. Intervjuerna har analyserats med innehållsanalys.</p><p>Resultatet redovisas i tre kategorier: Förmåga och ett behov av att identifiera kroppsliga tecken, behov av tillgång till hela människan och miljöns påverkan på bedömning samt de nio underkategorierna: medicinsk kunskap, diagnostiska instrument, kroppsundersökning, få tillgång till patientens värld, relationsbyggande, beroendeställning till patienten, yrkeserfarenhet, miljöns påverkan och anhöriga.</p><p>Resultatet visade på att sjuksköterskorna upplevde att det var viktigt för bedömningen att ha ett bra bemötande till patienten. De upplevde också att medicinska kunskaper, yrkeserfarenheter, diagnostiska instrument och en bedömningsstruktur var viktigt för bedömningen av ett medicinskt tillstånd. De upplevde även att det var en tillgång att utföra bedömningen i patientens hemmiljö. Sjuksköterskorna upplevde att bedömningen blev svårare om patienten var i ett berusat eller medvetslöst tillstånd. Sjuksköterskorna upplevde otrygghet i miljöer som var osäkra och stress om det var mycket människor i omgivningen där patienten skulle bedömas. Sjuksköterskorna upplevde en frustration över att inte känna sig tillräckliga i vårdsituationer där barn och anhöriga var i behov av ett omhändertagande i samband med patientens bedömning. Anhöriga upplevdes vara en tillgång för bedömningen när information skulle inhämtas om tillståndet hos patienten.</p><p>Slutsatsen blev att sjuksköterskorna upplevde det var viktigt att ha kunskap, bra bemötande, flexibilitet och uppmärksamhet vid bedömningen av det medicinska tillståndet hos patienten. Sjuksköterskorna upplevde att bedöma patienten utifrån ett sammanhang skapade information till bedömningen om det medicinska tillståndet hos patienten.</p>

Katastrofer inträffar varje år på flera ställen i världen och sjukvården kommer att ta hand om skadade vid händelse av katastrof. Vid en katastrof i Sverige kommer akutmottagningarna att vara den mottagande enheten på sjukhuset för majoriteten av patienter. De akutsjuksköterskor som arbetar på akutmottagning har därför ett behov av katastrofmedicinsk beredskap och kompetens. I litteraturen beskrivs hur akutsjuksköterskor många gånger upplever sin egen katastrofmedicinska beredskap som bristfällig. I sjukvården finns det ett lagstadgat krav på att upprätthålla en katastrofmedicinsk beredskap. Akutsjuksköterskor i Sverige behöver förhålla sig till begreppet katastrofmedicinsk beredskap vars innehåll Socialstyrelsen har definierat. Syftet var att beskriva akutsjuksköterskans uppfattning om katastrofmedicinsk beredskap.  I studien användes en kvalitativ fenomenografisk ansats då fenomenografin är utformad för att fånga olika uppfattningar. Urvalet bestod av akutsjuksköterskor med varierande erfarenhet och rekryterades från två olika akutmottagningar med demografiskt skilda upptagningsområden. Datainsamlingen gjordes via semistrukturerade intervjuer och databearbetningen utfördes i sju olika steg enligt en modell vilken används inom fenomenografin.  Resultatet av analysen gav tre utfallsrum med därtill kopplade beskrivningskategorier. Strukturförändring var ett utfallsrum med förändrat uppdrag, omstrukturerad arbetsplats och förändrad ledningsstruktur som beskrivningskategorier. Det kunde innebära hur akutmottagningen behövde förändra både arbetssätt och ledning för att kunna ta emot ett stort antal patienter. Utfallsrummet mental beredskap bestod av två beskrivningskategorier. Stödjande vilkens faktorer ökade förtroendet för den egna beredskapen eller hämmande vilkens faktorer minskade förtroendet. Det sista utfallsrummet bestod av moraliskt ansvar med två beskrivningskategorier. De bestod av inre eller yttre drivkrafter vilka genererade det moraliska ansvaret.  Slutsatsen från resultatet blir att trots en given definition av begreppet katastrofmedicinsk beredskap förekom det olika uppfattningar i det undersökta materialet vad fenomenet innebar för akutsjuksköterskor men fokus var mot behovet om omhändertagandet av de som drabbas vid en katastrof. Katastrofmedicinsk beredskap innebar ett strukturförändrat uppdrag samt en mental beredskap och ett moraliskt ansvar som drivkrafter. Nyckelord: Omvårdnad, katastrofmedicinsk beredskap, fenomenografi, akutsjukvård / Disasters occur every year in many places around the world and health care will take care of the injured in the event of disaster. When a disaster occurs in Sweden, the emergency department will be the receiving unit in the hospital for the majority of patients. The emergency nurses working in the emergency department therefore have a need for emergency preparedness and competence. The literature describes how emergency nurses often perceive their own emergency preparedness flawed. In health care, there is a legal requirement for maintaining an emergency preparedness. Emergency nurses in Sweden need to relate to the concept of emergency preparedness whose contents the National Board has defined. The aim of the study was to describe the emergency nurse's perception of emergency preparedness. The study used a qualitative phenomenographic approach since phenomenography is designed to capture different perceptions. The samples consisted of emergency nurses with varying experience and were recruited from two different emergency departments with demographically diverse catchment areas. The data was collected through semi-structured interviews and data processing was carried out in seven stages according to a model which is used in phenomenography. The result of the analysis yielded three possible outcome spaces with related categories of description. Structural change was an outcome space with changed mission, restructured workplace and altered management structure as categories of description. It could be how the emergency department had to change both working methods and management in order to receive a large number of patients. The outcome space mental preparedness consisted of two categories of description. Supportive factors which increased confidence in their readiness or inhibiting factors which decreased confidence. The final outcome space consisted of moral responsibility where the categories of description consisted of internal and external motivations. The conclusion from the result is that despite a given definition of emergency preparedness, there were different opinions within the material what the phenomenon meant for emergency nurses, but the focus was on the need for care of those affected by a disaster. Emergency preparedness was a structural changed mission as well as a mental preparedness and a moral responsibility as driving forces. Keywords: nursing, emergency preparedness, phenomenography, emergency care