Bakgrund: Inom akutsjukvård föreligger ofta stora medicinska behov hos patienter, där luftvägar, andning och cirkulation kräver noga kontroll. Samtidigt behöver patienter även bemötas ur ett helhetsperspektiv, där empati och respekt för situationens skörhet utgör två grundstenar. Sjuksköterskan är ansvarig för patientens omvårdnad som skakaraktäriseras av ett personcentrerat förhållningssätt där individen får utrymme att uttrycka sina behov. Idag står svensk akutsjukvård inför utmaningar med överbelastning, vilket resulterat i svårigheter att upprätthålla garantier för patientsäkerhet och bemötanden utifrån ett holistiskt förhållningssätt. Travelbees omvårdnadsteori grundas på interaktionen mellan sjuksköterska och patient, vilket således lämpar sig för studiens syfte som innefattar bemötande där kommunikationen är en central del. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av bemötandet från vårdpersonal inom svensk akutsjukvård.  Metod: En deskriptiv design med kvalitativ ansats användes för följande litteraturöversikt av elva artiklar.  Resultat: Ett huvudtema kunde kondenseras från resultatet: Ett gott bemötande inbegriper god information vilket innebär att kommunikationen speglar god kompetens bland personalen där individens behov står i centrum. Följaktligen presenteras tre kategorier, vilka är: vikten av information, betydelsen av kommunikation och kompetens samt se individen. Slutsats: Hur personal bemöter patienter inom akutsjukvård påverkar deras upplevelser av vård och personal. Genom att ta de aspekter som presenteras i resultatet i beaktning, har personal goda möjligheter att främja patienters upplevelser av vårdbesöket. / Background: In emergency care the patient is often in a great medical need where airways, breathing and circulation requires thorough observation. Simultaneously, patients need an encounter with a holistic perspective, where empathy and respect for the vulnerability of the situation are two elements. The nurse is responsible for the care of the patient, which is intended to be characterized by a person-centered approach, including room for the individual to express his or her needs. Today, Swedish emergency care is facing challenges regarding overload. It causes difficulties to ensure safety for the patient as well as an encounter with a holistic approach. Travelbee’s theory is rooted in the interaction between the registered nurse and patient, for which communication is central, and is thereby suitable for the objective of this study. Objective: To describe the experienced encounter with health care professionals in Swedish emergency care. Method: A descriptive design with qualitative approach was used in this literature review of eleven articles. Result: A synthesis emerged from the result: A good encounter includes information, in which the communication reflects competence of the health care professionals, and where the individual needs of the patients are at the center. Thus, three categories are presented: the importance of information, the meaning of communication and competence and seeing the individual. Conclusion: The way health care professionals encounter patients in emergency care, affects their experiences of care and personnel. Taking presented aspects of the result in consideration, staff have great possibilities to promote patients' experiences of health care encounters

Bakgrund: Överbeläggningar och förlängda vistelsetider på akutmottagningar beskrivs globalt som en av de mest akuta utmaningarna inom den moderna hälso- och sjukvården. Ett ökat patientflöde leder till ökad dödlighet men kan också leda till sårbarhet i mötet med den enskilda patienten. Mindre tid med varje patient kan leda till en försämrad vårdrelation mellan sjuksköterska och patient. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhet i omvårdnad på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Artikelsökningar utfördes med databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Två kategorier och fyra underkategorier identifierades. Kategorierna var omvårdnadsmiljöns betydelse för patientsäkerheten och professionens utmaningar i relation till patientsäkerhet. Omvårdnadsmiljöns betydelse för patientsäkerheten innefattade att möta barriärer i omvårdnadsarbetet och att känna tidsbrist. Professionens utmaningar i relation till patientsäkerhet innefattade att ha goda praktiska kunskaper samt att känna sig otillräcklig. Slutsats: Att utforma akutmottagningen på ett sätt som främjar god omvårdnad, det vårdande mötet och god handledning är av stor vikt enligt sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna menade också att otillräcklig personalstyrka leder till sämre omvårdnad och hotar patientsäkerheten. Ytterligare forskning om akutmottagningsmiljön rekommenderas för att förbättra patientsäkerheten i omvårdnaden på akutmottagningen. / Background: Overcrowding and prolonged stays in the ED is globally described as one of the most acute challenges of modern healthcare. An increased patient flow leads to increased mortality but can also cause vulnerability in the caring encounter for each individual. Less time with patients can lead to a compromised nurse-patient-relationship.  Purpose: Purpose of this study was to describe nurses' experience of patient safety in nursing in ED. Method: This study used a literature review with a qualitative approach. Articles were searched using CINAHL and PubMed. Results: Two categories and four subcategories were identified. Categories were importance of nursing environment for patient safety and challenges of the profession in relation to patient safety. Importance of nursing environment for patient safety included facing barriers in nursing work and lack of time. Challenges of the profession in relation to patient safety included having good practical knowledge and feeling inadequate. Conclusion: Designing the ED to promote good nursing, the caring meeting and good supervision is of immense importance, according to nurses. The nurses also believed that insufficient staffing leads to poorer care and threatens patient safety. Further research into the ED environment is recommended to improve patient safety in nursing care in ED.

Bakgrund: Våldsutsatta kvinnor söker sig oftast först till akutmottagningen där sjuksköterskor har ett ansvar att fånga upp och ge dem vård. Våldsutsatta kvinnor har behov av stöttning och önskar bli bemötta med förståelse och empati från sjukvården. Studier visar att sjuksköterskor känner oro och osäkerhet inför uppgiften att möta dessa kvinnor. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer som söker sig till akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien har en allmän design där arbetsprocessen utgår från niostegsmodellen. Resultatet består av nio kvalitativa originalartiklar. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att hitta artiklarna och dessa analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades; 1) en utmanande arbetssituation med underkategorierna tidsbrist upplevs hindra god kommunikation och kunskapens betydelse i mötet samt 2) ett mångfacetterat möte med underkategorierna emotionell påverkan och osäkerhet i yrkesrollen. Slutsats: Utbildning och organisatoriska förändringar krävs för att sjuksköterskor ska få adekvat kompetens och resurser för att möta våldsutsatta kvinnor och ge dem god omvårdnad. / Background: Women who are victims of violence usually first go to the emergency department, where nurses have a responsibility to intercept and provide them care. Moreover, women exposed to violence need support and wish to be met with understanding and empathy from healthcare. Studies show that nurses are concerned and uncertain about meeting these women. Aim: This study aims to describe nurses' experiences of meeting women exposed to intimate partner violence who come to the emergency department. Method: The literature study has a general design where the work process is based on a nine-step model. The resultconsists of nine original qualitative articles found in databases CINAHL and PubMed. These articles were then analyzed using qualitative content analysis. Result: Two categories were identified; 1) A challenging work situation with the subcategories time constraints is perceived to hinder good communication and the importance of knowledge in the meeting, and 2) a multifaceted meeting with subcategories emotional impact and uncertainty in the professional role. Conclusion: Education and organizational changes are vital to providing nurses with adequate skills and resources to meet women exposed to violence and ensure them good care.

Att bedriva personcentrerad vård vid ett akut omhändertagande kan vara utmanande. Situationerna är ofta kritiska och stressfulla vilket kan försvåra patientens delaktighet. Patienten söker ofta stöd hos närstående, då situationen kan upplevas både obehaglig och skrämmande. I de fall då närstående närvarar kan de stödja patienten och samtidigt bidra med viktig information till vårdpersonalen. Trots att patienter oftast upplever stöd från sina närstående förlitar sig vårdpersonal fortfarande på sina egna uppfattningar om vad som är bäst för familjen. Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att närvara vid omhändertagandet av en akut sjuk familjemedlem. Metoden var en litteraturöversikt med ett systematiskt sätt tillämpades. Databaserna PubMed och CINAHLComplete användes för att söka efter vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. När sökningen avslutades återstod 14 artiklar som granskades och analyserades. I litteraturöversiktens resultat framkom två kategorier och nio underkategorier. Kategorin Upplevelser som försvårade närvaron med underkategorierna Känslor, Negativt bemötande, Brist på kommunikation och Lokaler, regler och policys. Kategorin Upplevelser som underlättar närvaro med underkategorierna Vårdpersonalens kompetens, God kommunikation, tidigare erfarenheter och Religion, tro och stöd. Slutsatsen var att trots att närstående upplever olika former av obehag, finns en önskan hos de allra flesta att bli inbjudna. Vårdpersonal bör därför bjuda in och tillmötesgå även närstående behov och ge dem det stöd de behöver för att kunna närvara. På så vis skapas ett partnerskap med patient och närstående i fokus. / Providing person-centered care in an emergency setting can be challenging. Situations are often critical and stressful, which can make it difficult for the patient to participate. The patient often seeks support from close relatives, as the situation can be experienced as both unpleasant and frightening. In cases where close relatives are present, they can support the patient and at the same time contribute important information to the care staff. Despite the fact that patients often experience support from their loved ones, healthcare professionals still rely on their own perceptions of what is best for the family. The aim was to illuminate relatives' experiences of attending the care of an acutely ill family member. A literature review in a systematic way was applied as a method. Used databases were PubMed and CINAHL Complete. Articles with both a qualitative and quantitative approach that corresponded to the purpose of the literature review were included. When the search was completed, 14 articles remained that corresponded to the purpose which were examined and analyzed. In the results of the literature review, two categories and nine subcategories emerged. The category Experiences that made presence more difficult with the subcategories Emotions, Negative treatment, Lack of communication and premises, Rules and policies. The category Experiences that facilitate attendance with the subcategories Staff competence, Good communication, Previous experiences and Religion, faith and support. The conclusion were that despite the fact that relatives experience various forms of discomfort, there is a desire in most relatives to be invited. Healthcare staff should therefore invite and meet the needs of close relatives and give them the support they need to be able to attend. In this way, a partnership is created with the patient and relatives in focus.

Bakgrund: Den svenska definitionen på prehospital akutsjukvård är omedelbara medicinska åtgärder som vidtas utanför vårdenhet och vidare benämns prehospital ambulanssjukvård som hälso- och sjukvård som utförs i eller i anslutning till ambulans. Sedan 1980-talet har den prehospitala akutsjukvården i Sverige utvecklats inom forskning, kompetens och utrustning. Utvecklingen inom prehospitala akutsjukvården har medfört att det ställs högre krav på personalen som är verksam inom ambulanssjukvård, kraven föreligger för att upprätthålla god och säker vård av patienten. Sveriges ambulanser bemannas idag med minst en legitimerad sjuksköterska. Litteratur och omvårdnadsteoretiker har tidigare belyst att vårdmötet bör präglas av ett personcentrerat förhållningssätt, där patienten betraktas som en unik individ med mångfacetterade behov att tillgodose, oavsett om dessa behov är medicinska eller omvårdnadsmässiga. Sjuksköterskor verksamma inom prehospital akutsjukvård har arbetat utifrån ett medicinskt fokus som resulterat i att patienternas behov inte alltid tillgodoses. När patientens känslomässiga och existentiella behov inte anses vara lika viktig som det medicinska utesluts det holistiska perspektivet och patientens mångfacetterade behov tillgodoses inte. Forskning tyder även på att det råder brist på forskning utifrån patientperspektivet. Patienternas perspektiv är inte välbeskrivet och behöver således belysas. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av vårdmötet vid prehospital akutsjukvård. Metod: Studien är en litteraturöversikt med systematisk metod och integrerad dataanalys där totalt 19 artiklar inkluderades. Arton artiklar var av kvalitativ design och en artikel var mixad metod. Resultat: Patienternas positiva och negativa upplevelser presenterades under två huvudkategorier som arbetades fram: Att vara patient i den prehospitala akutsjukvården, Patientens upplevelse av ambulanspersonalens förhållningssätt. Patientens upplevelse av vårdmötet vid prehospital akutsjukvård baseras till stor del på personalens förhållningssätt. Kommunikation, delaktighet, bekräftelse, kompetens och attityd är hörnstenar som presenterades i resultatet och som svarade till tidigare litteratur som belyser fördelar som personcentrerad vård leder till.  Slutsats: Internationell forskning har påvisat att det råder brist på forskning utifrån patientperspektiv och att sjuksköterskan verksam inom ambulans efterfrågar återkoppling. Majoriteten av artiklarna i litteraturöversikten hade ursprung från Sverige, därmed drogs slutsatsen att Sverige är på framkant inom forskning av prehospital akutsjukvård utifrån ett patientperspektiv. Vikten av att belysa patientens perspektiv av vårdmötet är att öka förståelsen hos personalen och således höja kvalitén på vården av patienten som bör präglas utifrån personcentrerat perspektiv. Sjuksköterskan kan se denna litteraturöversikt som en generell återkoppling och bör i sin vård av patienten sträva efter ett samspel med patienten. Att vårda varje enskild patient utifrån ett holistiskt perspektiv där så många behov som möjligt tillgodoses, oavsett om behoven avser medicinsk vård eller omvårdnadshandling. / Background: The Swedish definition of pre-hospital acute care is immediate medical measures that are taken outside the hospital and is further referred to as prehospital ambulance care as care and care that is carried out in or in connection with an ambulance. Since the 1980s, pre-hospital acute care in Sweden has developed in terms of research, competence, and equipment. Developments in pre-hospital emergency healthcare have meant that higher demands are placed on the staff who work in ambulance healthcare, the requirement is to maintain good and safe care for the patient. Ambulances in Sweden are currently staffed with at least one registered nurse. Literature and care theorists have previously highlighted that the caring encounter should be characterized by a person-centred approach, where the patient is regarded as a unique individual with multifaceted needs to be met, regardless of whether these needs are medical or care-related. Nurses who work in pre-hospital acute care have worked based on a medical focus, which has resulted in patients' needs not always being met. When the patient's emotional and existential needs are not considered as important as the medical ones, the overall perspective is excluded, and the patient's multifaceted needs are not met. Research also indicates that there is a lack of research from the patient perspective. The patients' perspective is not well described and therefore needs to be elucidated. Purpose: To explore the patient's experiences of the caring encounter in the prehospital emergency care. Method: The study is a literature review with a systematic method and integrated data analysis in which a total of 19 articles were included. Eighteen articles were of qualitative design and one article was mixed method. Results: The patients' positive and negative experiences were presented under two main categories that were developed: Being a patient in pre-hospital emergency care, The patient's experience of the treatment of the ambulance staff. The patient's experience of the caring encounter in pre-hospital acute care is largely based on the staff's approach. Communication, participation, confirmation, competence, and attitude are cornerstones that were presented in the results and that corresponded to previous literature that highlights the benefits that person-centered care leads to. Conclusion: International research has shown that there is a lack of research from the patient's perspective and that nurses working in ambulances require feedback. Most of the articles in the literature review originate in Sweden, therefore it was concluded that Sweden is at the forefront of prehospital acute care research from a patient perspective. The importance of highlighting the patient's perspective at the care meeting is to increase the understanding of the staff and thereby raise the quality of the patient's care, which should be based on a person-centred perspective. The nurse can see this literature review as general feedback and should strive for an interaction with the patient in their care of the patient. To care for each individual patient from a holistic perspective whereas many needs as possible are met, regardless of whether the needs relate to healthcare or nursing.

Bakgrund: Sjuksköterskan i ambulans verkar i en prehospitala kontext som kan vara komplex då varje situation är unik. Det är i vårdmötet en personcentrerad bedömning kan ske med helhetsvård vilket innebär både omvårdnads- och medicinska omhändertagande av patienten. Förväntningarna är att göra rätt bedömning för människan i sjukdom, vård och hälsa för att få rätt vård och behandling i rätt vårdnivå och inom rimlig tid. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av bedömningar i vårdmötet, både vad som stärker och begränsar inom ambulanssjukvård. Metoden som valdes var en litteraturöversikt och för att inhämta och sammanställa materialet användes en systematisk metod och integrerad analys. Fjorton artiklar analyserades och kvalitetsgranskades. För datainsamling användes Public Medline (PubMed) samt The Culmative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) med hjälp av specifika sökord. Resultatet kopplas till vårdmötet och dess påverkan på bedömningar inom ambulanssjukvård och har klassificerats i tre kategorier med sju underkategorier. Kategori ett betydelsen av en vårdrelation med underkategori, en ömsesidig tillit och förtroende genom att använda behandlingsriktlinjer. Kategori två är att känna styrka inom den egna professionen med underkategorier, förstå betydelsen av sin egen kompetens, behandlingsriktlinjer skapar trygghet och att vara lösningsinriktad. Kategori tre, möjlighet till klinisk utveckling, med underkategori betydelsen av erfarenhet och att alltid reflektera över sitt handlande. Slutsatsen är att i vårdmötet finns både styrkor och begränsningar som påverkar bedömningar inom ambulanssjukvården. Att arbeta personcentrerat i ett partnerskap med patienten och deras närstående är grunden för patientsäkerheten. Att ha tillgång till tillfredsställande behandlingsriktlinjer stärker sjuksköterskan i bedömningarna. Om möjligheten till feedback och reflektion finns kan det skapa medvetenheten hos sjuksköterskan som kan leda till att arbeta med både vetenskaplig förankring och beprövad erfarenhet. / Background The nurse in an ambulance operates in a prehospital context which can be complex as each situation is unique. It is in the care meeting that a person-centered assessment can take place with holistic care, which means both nursing and medical care of the patient. The expectations are to make the right assessment for the person in illness, care and health in order to receive the right care and treatment at the right level of care and within a reasonable time. The purpose of this literature study was to shed light on the nurse's experiences of assessments in the care meeting, both what strengthens and limits within ambulance healthcare.  The method chosen was a literature review and a systematic method and integrated analysis was used to collect and compile the material. Fourten articles were analyzed and quality reviewed. For data collection, Public Medline (PubMed) and The Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) were used using specific keywords. The result is linked to the care encounter and its impact on assessments in ambulance healthcare and has been classified into three categories with six subcategories. Category one the meaning of a caring relationship with subcategory, a mutual trust and confidence using treatment guidelines. Category two feel strength within one's own profession with subcategories, understand the importance of one's own competence, treatment guidelines creates security and being solution oriented. Category three opportunity for clinical development with the subcategory the importance of experience and always reflecting on one's actions. The conclusion is that in the care meeting there are both strengths and limitations that affect assessments in ambulance healthcare. Working person centred in a partnership with the patient and their relatives is the basis for patient safety. Having access to satisfactory treatment guidelines strengthens the nurse in the assessments. If the opportunity for feedback and reflection exists, it can create the awareness of the nurse that can lead to working with both scientific anchoring and proven experience.

Bakgrund Aggressivitet, hot och våld förekommer inom hälso- och sjukvården och är ett ökande problem, där en av de särskilt utsatta verksamheterna är akut- och ambulanssjukvård. Sjuksköterskors patientnära arbete gör att sjuksköterskor är en av de yrkesgrupper som löper högre risk att utsättas för hot och våld på arbetsplatsen. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av aggressivitet, hot och våld inom akutsjukvård. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av metodologi som appliceras vid systematiska översikter genomfördes med 16 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2014-2023. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Resultatet visar att aggressivitet, hot och våld är frekvent förekommande och har därför normaliserats. För att hantera våldsamma situationer kan sjuksköterskor identifiera varningstecken för våld samt använda copingstrategier. Det förebyggande arbetet såsom utbildning i våldshantering och stöd från kollegor eller chefer är betydande för sjuksköterskors känsla av trygghet på arbetsplatsen. Både emotionella konsekvenser för sjuksköterskor och konsekvenser för omvårdnaden har identifierats. Slutsats Aggressivitet, hot och våld är vanligt förekommande inom akutsjukvården och är något som påverkar sjuksköterskor både på en personlig nivå och i sitt arbete. Eftersom förekomsten av aggressivitet, hot och våld är vanlig är det av stor vikt att detta uppmärksammas. Rutiner och riktlinjer för våldshantering skulle därmed kunna utvecklas på verksamhetsnivå för att stötta sjuksköterskan i sitt arbete. / Background Aggression, threats and violence occur in health care, and it is an increasing problem, where emergency care is one of the most exposed departments. Due to nurses’ close patient care they run a higher risk of being exposed to threats and violence in the workplace. Aim The aim of this literature review is to illustrate nurses’ experiences of aggression, threats and violence in emergency healthcare. Method A structured literature review with elements of the methodology applied in systematic reviews was conducted with 16 scientific articles, published between 2014-2023. The databases used to obtain the articles were CINAHL and PubMed. Results The results show that aggression, threats and violence occur frequently and have therefore been normalized. To handle violent situations, nurses can identify warning signs of violence and use coping strategies. Preventive work such as education in violence management and support from colleagues or managers is significant for nurses’ sense of security in the workplace. Both emotional consequences and consequences for nursing care have been identified. Conclusions Aggression, threats and violence are common in emergency healthcare and affects nurses both on a personal level and in their work. Since the occurrence of aggression, threats and violence is common, it is of great importance that this is being acknowledged. Routines and guidelines could thus be implemented at management level to support the nurses in their work.

Bakgrund: Akutsjuksköterskan är specialiserad inom akutsjukvård och ska klara av att hantera oväntade och oförutsägbara situationer som exempelvis hjärtstopp. Akutsjuksköterskor hanterar årligen flertalet patienter som drabbas av hjärtstopp, där den vanligaste orsaken är bakomliggande hjärt-och kärlsjukdom. Trots insatser med HLR svävar den drabbade mellan liv och död. Detta kan leda till negativa känslor och upplevelse av stress hos de som deltar i situationen. Sjuksköterskor upplever att reflektion efter dödsfall kan användas för hantering av stress och ge ett känslomässigt stöd. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av reflektion efter hjärtstopp inom akutsjukvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där 14 informanter intervjuades. Intervjuerna analyserades med en innehållsanalys.  Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier, vilka var: faktorer som påverkar behovet av reflektion, reflektion som hjälp att komma vidare efter hjärtstopp, att hitta utrymme för reflektion samt deltagarna påverkar reflektionens kvalitet. Kategorierna resulterade i ett övergripande tema: Reflektion - ett mellanmänskligt stöd med varierande möjligheter och behov som innebär att reflektion kan vara ett stöd i sjuksköterskans profession och person tillsammans med arbetsgruppen. Behovet av reflektion skiljer sig beroende på person och situation. Även möjligheterna till reflektion varierar eftersom tiden ofta saknas. Slutsatser: Det finns behov av att utveckla reflektion inom akutsjukvården. Stress och ohälsa hos sjuksköterskorna riskerar att leda till en sämre vård för patienterna. Reflektion möjliggör en minskning av den mentala stressen och därmed ge en bättre upplevd hälsa hos sjuksköterskorna för att i slutändan ge bättre vård till patienterna. / Background: The emergency nurse is specialized in emergency care and must be able to handle unexpected and unpredictable situations such as cardiac arrest. Emergency nurses handle several patients with cardiac arrest every year, the most common cause is underlying cardiovascular disease.  Despite efforts with CPR, the victim hovers between life and death. This can lead to negative emotions and stress for those involved in the situation. Healthcare professionals find that reflection after death can be used to manage stress and provide emotional support. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of debriefing after cardiac arrest within emergency care.  Method: A qualitative interview study with an inductive approach and 14 informants were interviewed. The interviews were analyzed with a content analysis.  Results: The result emerged into four categories, which were: factors that influence the need for reflection, reflection as a help to move on after a cardiac arrest, finding space for reflection and the participants influence the quality of reflection. The categories resulted into an overarching theme: Reflection - an interpersonal support with varying possibilities and needs which means that reflection can be a support for the nurse in her professional and personal life together with the co-workers. The need for reflection varies depending on the person and situation. The possibilities for reflection vary due to lack of time.  Conclusions: There is a need to develop reflection within emergency care. Stress and poor health among the nurses could risk leading to inferior care for the patients. Reflection enables a decrease in mental stress and thus provides a better perceived health for the nurses to ultimately provide better care to the patients.

Smärta är den vanligaste sökorsaken för patienter på akutmottagningar, trots detta visar forskning att underbehandling av akut smärta förekommer över hela världen På grund av att smärta är subjektiv kan det vara mycket svårt att mäta patienternas smärta. Bedömningen av smärta bygger på patienternas självskattning. Adekvat bedömning av smärta är avgörande för att effektiv smärtlindring ska kunna ges. Syftet med kvalitetförbättringsstudien var att införa ett nytt smärtskattningsverktyg samt att utvärdera om en utbildningsintervention i form av korta utbildningstillfällen kan öka antalet smärtskattningar på en akutmottagning. Studien hade en kvasi-experimentell design. Avbruten tidsserie användes för utfallsmätning före och efter utbildningsinterventionen. Utbildningsinterventionen bestod av korta utbildningstillfällen under en veckas tid där information gavs om smärtskattning med hjälp av smärtskattningsskalan Verbal Rating Scale och hur smärtskattningen skulle dokumenteras. Studien utfördes simultant på två akutmottagningar i södra Sverige under en period av totalt 13 veckor under våren 2022. Resultatet av studien visar att före interventionen genomfördes i medel 5,6% smärtskattningar och efter interventionen ökade antalet smärtskattningar per vecka i till 9,3%. Kvalitetsförbättringsstudien har varit till fördel på respektive akutmottagning då dokumentation av smärtskattning har ökat. För att bibehålla och vidareutveckla denna kunskap krävs det fortlöpande utbildningstillfällen och påminnelser kring smärtskattning samt regelbunden utvärdering av mängden dokumenterad smärtskattning. / Pain is the most presenting complaint to emergency departments. Despite this, research shows that undertreatment of acute pain occurs worldwide Because pain is subjective, it can be very difficult to measure patients pain. The valuation of pain is based on patients self-assessment. Adequate assessment of pain is crucial for effective pain relief to be provided. The purpose of this study was to introduce a new pain assessment tool and to evaluate whether an educational intervention in the form of short training sessions can increase the number of pain estimates in an emergency department. The study had a quasi-experimental design. Interrupted timeseries was used for outcome measurement before and after the training intervention. The training intervention consisted of short micro sessions over a period of one week where information was given about pain assessment using the Verbal Rating Scale and how the pain assessment was to be documented. The study was performed simultaneously in two emergency departments in southern Sweden for a period of a total of 13 weeks in the spring of 2022. The results of the study show that before the intervention, 5.6% pain estimates were performed and after the intervention the number of pain estimates per week increased to 9.3%. The quality improvement study has been to the advantage of the respective emergency department as documentation of pain assessment has increased. In order to maintain and further develop this knowledge, continuous training opportunities and reminders about pain assessment are required, as well as regular evaluation of the amount of documented pain assessment.

Background: One of the ambulance nurse's six core competences is safe care. Safe care meansto conduct care without any unwanted consequences for the patient, their next of kin or anypersonnel from the ambulance team. The environment in the prehospital setting is complex andcontains physical challenges for the ambulance nurse. There is a lot of research on how theambulance nurses safety is affected by their physical ability but there is a lack of research onhow the patient safety is affected. Aim: To explore how patient safety is affected by thephysical ability of the ambulance nurse. Method: A qualitative interview study based on acontent analysis. The participants were eight nurses specializing in ambulance care. Results:The results show that the ambulance nurse's different physical conditions had both positive andnegative effects on patient safety. It was of great importance to have self-awareness of one'sphysical conditions in order to avoid performing risky actions. When the physical ability wasinsufficient, methods such as mobility equipment and help from colleagues were used topreserve the patient safety. Conclusion: It is difficult for ambulance nurses to have a physicalability that meets all patient needs, thus the ambulance nurse was faced with situations wherethe patient care risked not being patient safe. In the case of time-critical patients, they thereforeneeded to weigh up whether the risk of injury during the patient care was less than delaying thetime at the scene in the event of serious injury or illness.