Bakgrund: Hjärtstopp eller kammarflimmer/ventrikelflimmer är ett livshotande tillstånd som kräver snabba åtgärder i form av hjärt-lungräddning (HLR). Det är ett moment som förekommer intermittent, detta gör det svårt för sjuksköterskan att hålla sina kunskaper uppdaterade då kunskap är en färskvara. Sjuksköterskans kärnkompetens samverkan i teamvaldes som ett teoretiskt perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskors möjlighet till att bibehåller och utvecklar kompetens och trygghet i sjukhus hjärt-lung räddning inom akutsjukvård. Metod: Designen på uppsatsen är ämnad en allmän litteraturöversikt. Databaserna CINAHL och PubMed har nyttjats för insamling av data. Resultatets underlag bestod av 13 artiklar varav nio var tillämpade med kvalitativ metodik och fyra artiklar med kvantitativ metodik. En tematisk analys valdes för att analysera datan. Resultat: Totalt identifierades ett tema och fyra subteman; Övning, Erfarenhet, kommunikation och förhållningssätt som alla gick under temat framgångsfaktorer och hinder. Slutsats: Faktorer som kan påverka sjuksköterskans kompetens och trygghet är; hur utbildningen utformas, sjuksköterskans erfarenhet, inställning samt akutteamets samarbete. / Background: Cardiac arrest is a life-threatening condition that needs prompt action in the form of cardiopulmonary resuscitation (CPR). It is an element that occurs intermittently, this makes it difficult for the nurse to keep her knowledge up-to-date, and if knowledge is not put into practice it is easily forgotten. The nurses core competence collaboration in teams was chosen as a theoretical perspective. Aim: The aim was to describe factors that may affect nurses ability to maintain and develop competence and security in cardiopulmonary resuscitation in emergency care. Method: The study design is a general literature overview. The databases CINAHL and PubMed have been used to collect data. The basis for the results consisted of 13 articles, nine of which were applied with qualitative methodology and four articles with quantitative methodology. A thematic analysis was chosen to analyze the data. Results: A total of one theme and two sub themes were identified; practice, experience, communication and approach which all went under the theme of factors related to success and obstacles. Conclusion: Factors that can affect the nurse's competence and security are; the design of the training, the nurse's experience, attitude and the emergencyteams collaboration.

Carta al editor / Revisión por pares

Bakgrund Utformningen av miljön i akutsjukvården leder till svårigheter att tillvarata patientens integritet. Lyhördhet krävs från sjuksköterskans sida gällande att ge en individanpassad omvårdnad utifrån patientens egna preferenser och kultur. Integritet har flera dimensioner och innefattar personlig, psykisk och fysisk integritet. Integritet är kopplat till människans upplevelse av värdighet och egenvärde. Individens etiska hållning kan skapa en medvetenhet om andra människors värdighet. En grundläggande aspekt inom omvårdnad är att tillvarata patientens värdighet och därmed autonomi. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa patientens upplevelse av integritet inom akutsjukvård. Metod Designen till denna studie var en litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga artiklar. Dessa har tagits fram genom databassökning. Sökningar avgränsades till CINAHL och PubMed. Resultatet baseras på 17 artiklar för granskning och analys. Av de 17 artiklarna var sju av kvalitativ design, sju av kvantitativ design medan tre var mixstudier. Artiklarna kvalitetsgranskades sedan enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Dataanalysen genomfördes med hjälp av en integrerad analysmetod. Resultat Resultatet visade på att patientens upplevelse av integritet var beroende av miljöfaktorer, sjuksköterskans förhållningssätt i vårdrelationen samt sjuksköterskans förmåga att tillämpa integritetsskyddande beteenden. Miljöfaktorer och sjuksköterskans förhållningssätt var avgörande för att upprätthålla patientens värdighet. Slutsats Slutsatsen blev att integritet är ett kontextberoende fenomen. Integritet anses vara personbunden samt att den kan avgöras av människans kultur. Kunskap och reflektion hos sjuksköterskan gällande integritetsskyddande beteenden hade en central roll för att patientens integritet skulle bibehållas. Värdighet och därmed autonomi kunde upplevas av patienterna när integriteten tillvaratagits. / Background The design of the environment in emergency care leads to difficulties in safeguarding the patient's privacy. Responsiveness is required from the nurse's side to provide individualized care based on the patient's own preferences and culture. Privacy has several dimensions and includes personal, psychological and physical privacy. Privacy is linked to the human experience of dignity and intrinsic value. The individual's ethical stance can create an awareness of other people's dignity, something that is changeable throughout life. A fundamental aspect of nursing care is to protect the patient's dignity and thus autonomy. Aim The purpose of this literature review was to illustrate the patient experience of privacy in emergency care. Method The design for this study was a literature review covering scientific articles. These have been developed through database search. Searches were separated into CINAHL and PubMed. The result is based on 17 articles for review and analysis. Of the 17 articles, seven were of qualitative design, seven of quantitative designs while three were of both qualitative and quantitative design. The articles were then quality-reviewed according to Sophiahemmet University's assessment dossier. The data analysis was carried out using an integrated analytical method. Results The results consisted of that the patient ́s experience of privacy depended on environmental factors, the nurse ́s approach in the care relationship and the nurse ́s ability to apply privacy-protection behaviors. Environmental factors and the nurse's approach were crucial to maintaining the patient's dignity. Conclusions The literature review highlights privacy as a context-dependent phenomenon. Privacy is considered to be person bound and can be determined by human culture. The knowledge and reflection of the nurse regarding privacy behaviors had a central role in maintaining the patient's privacy. Dignity and thereby autonomy could be experienced by the patients when the privacy was exploited.

Bakgrund Inom den svenska akutsjukvården påbörjas hjärt- och lungräddning på ungefär 10 000 personer per år, men ändå överlever bara 600. Hjärtat är ett centralt organ gällande upprätthållandet av liv. Vid ett hjärtstopp förlorar kroppen sin funktion att upprätthålla funktioner som är förenliga med liv. Närstående är ofta närvarande under återupplivningen. Sjuksköterskans ansvar vid hjärtstopp innefattar att påbörja hjärt- och lungräddning samtidigt som hon ska ta hand om närstående. Syfte Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att närvara vid hjärt- och lungräddning inom akutsjukvård. Metod Studien genomfördes som en icke systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen utfördes idatabaserna PubMed och CINAHL complete samt via manuell sökning. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dessa analyserades genom en integrerad analys och sammanställdes i en matris. Resultat Litteraturöversiktens resultat visade på att upplevelsen av att närvara under hjärt- och lungräddning var fördelaktig för närståendes psykiska hälsa samt utvecklingen i deras sorgeprocess. Valet om att få närvara uppgavs vara en stor del av närståendes delaktighet. Slutsats Närståendes upplevelser av att närvara under hjärt- och lungräddning uppgavs till största del vara positiv och väckte känslor som lättnad. Men även känslor som ovisshet, brutalitet och våld belystes. Det visade sig att närstående som inte fick möjlighet att närvara utvecklade i större grad symtom på PTSD än hos de som närvarade. Kunskap och förståelse för närståendes reaktion eller handlingar kan öka kompetensen hos all vårdpersonal samt att om kompetensen stärkt kan närståendes upplevelse i sin helhet bli mer positiv. / Background In Swedish emergency health care, an approximate of 10 000 people are subject to cardiopulmonary resuscitation each year, but still only 600 people survive. The heart is a central organ for maintaining life. During a cardiac arrest the body loses its ability keep the vital functions working properly. The relatives of the patient often witness the resuscitation. The nurse's responsibility for cardiac arrest permits her to begin cardiopulmonary resuscitation while also taking care of relatives. Aim The aim was to describe the relatives' experiences of witnessing cardiopulmonary resuscitation in emergency care. Method The study was conducted as a non- systematic literature review. The data was collected in databases PubMed and CINAHL complete and with a manual search. After quality scrutiny, 15 articles of both qualitative and quantitative approach were included. These were analyzed through an integrated analysis and compiled into a matrix. Results The results of the study showed that the experience of being present during a cardiopulmonary resuscitation had a positive effect on the mental health of the relative attending, as well as the grieving process. The choice to be present at this difficult moment was stated to be a large part of the relative’s participance. Conclusions Relatives' experiences of being present during cardiopulmonary resuscitation were largely evaluated as positive and aroused feelings as relief. But also emotions such as uncertainty, brutality and violence were illuminated. It was found that relatives who were not able to witness developed more symptoms of PTSD than those who witnessed. Knowledge and understanding of the reaction or handling of relatives can increase the competence of all health care professionals and to compete intensely, the tasks of the relatives as a whole can be more positive.

Internationellt varierar ambulanspersonalens kompetensnivåer, utbildningssystem och utbildningsnivåer. I Sverige utförs ambulanssjukvård av legitimerade sjuksköterskor med eller utan specialistutbildning, vidareutbildade undersköterskor och läkare. I samband med ambulanssjukvård ska god hälso- och sjukvård utföras med hög patientsäkerhet. Ambulanspersonal behöver hög kompetens för att kunna bedöma subjektiva och objektiva data samt att vårda patienter i alla åldrar med akuta vårdbehov utifrån gällande lagstiftning, förordningar och riktlinjer. För att optimera prehospital omvårdnad kan personcentrerad vård användas för att ge vård och behandlingar ur ett holistiskt omvårdnadsperspektiv till patienter och närstående. Hot och våld vid ambulanssjukvård är ett globalt och nationellt problem som ökar i omfattning. Prehospitalt arbete kan innebära att säkerhetsläget snabbt kan ändras utan förvarning från ett lugnt läge till kaotiskt. Samtidigt finns inte tillgång till de säkerhetssystem som finns intrahospitalt. Syftet var att beskriva ambulanspersonals upplevelser och erfarenheter av prehospitalt hot och våld. Uppsatsen designades som en litteraturöversikt. Ansatsen innebar ett systematiskt och induktivt arbetssätt. Översikten omfattade 15 vetenskapliga orginalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Artiklar söktes i databaserna MEDLINE, CINAHL och PsycINFO. Granskning av artiklarnas vetenskapliga kvalitet genomfördes med hjälp av granskningsmall för kvalitetsbedömning som fanns tillgänglig från Sophiahemmet högskola. Dataanalys utfördes genom integrerad dataanalys. Artiklar som inkluderades hade erhållit etiskt godkännande från etiska nämnder. Resultatet sammanställdes i fyra kategorier och 12 underkategorier. Ambulanspersonalens utsatthet för riskfyllda situationer påverkades av demografiska skillnader, verbala hot, fysiskt våld och osäkra platser. Hotfulla och våldsamma situationer kunde medföra negativa konsekvenser vid omvårdnad. Konsekvenserna kunde inverka på vårdrelationer och omvårdnadskvalitet, skillnad mellan oavsiktliga och avsiktliga incidenter samt brister i samverkan med larmcentraler. Utsattheten för incidenter kunde ge inverkan på välbefinnande, vilket kunde orsaka akuta behov av sjukvård och psykologiskt stöd, påverkan på psykisk och social hälsa samt utmattning och stressreaktioner. Ledarskapets betydelser inverkade på rapportering av incidenter från ambulanspersonal samt hjälp och stöd från arbetsgivare. Ambulanspersonal riskerar att utsättas för riskfyllda situationer där hotfulla och våldsamma incidenter kan uppstå. Incidenter där prehospitalt hot och våld förekommer kan orsaka att patienter erhåller omvårdnad med försämrad kvalitet och sänkt patientsäkerhet. Ambulanspersonal kan riskera sänkt välbefinnande och ohälsa som kan kvarstå under lång tid efteråt. Arbetsgivares preventiva arbete och ledarskap anses vara bristfälliga vilket orsakar att mörkertalet blir stort över inträffade incidenter. Ledarskapet i ambulansorganisationer behöver ge betydelse för ambulanspersonal för att kunna förebygga och hantera incidenter med hotfulla och våldsamma situationer. / Internationally, the level of competence of the ambulance personnel as well as education and training varies. In Sweden, ambulance care is performed by registered nurses, specially trained or not, assistant nurses and doctors. Ambulance care should provide good and safe health care based om current legislation, regulations and guidelines. Ambulance personnel need high qualifications to be able to access subjective and objective data and care for patients of all ages who need acute pre-hospital care. In order to optimize pre-hospital care person-centered care can be used to form a holistic care perspective. Ambulance personeel exposed to threat and violence has become a global and national problem that increase in scale. Pre-hospital work can involve quick changes regarding the security of the situation and place. This without the access to security systems available in the hospital. The aims were to describe the ambulance personnel’s experiences of pre-hospital threat and violence. The method was designed with a literature review. The work involved systematic and inductive methods. The review included 15 scientific original articles with both qualitative and quantitative methods. Articles were searched in the databases MEDLINE, CINAHL and PsycINFO. Review of the scientific quality of the articles was conducted using a quality assessment review template available from the Sophiahemmet University. The result was analyzed with an integrated data analysis. Articles that were included had obtained ethical approval from ethics committees. The result was described in four categories and 12 subcategories. Ambulance personnel exposure to risky situations was affected by demographic differences, verbal threats, physical violence and unsafe places. Threatening and violent situations could give negative consequences on nursing. The consequences could affect the impact of care relationships and quality of care, differences between accidental and intentional incidents and problems in cooperation with emergency centers. Ambulance personnel exposure to incidents could have an impact on well-being, which could cause acute need for healthcare and psychological support, impact on mental and social health, fatigue and stress responses. Leadership meanings influenced the reporting of incidents and help and support for ambulance personnel. Ambulance personnel are at risk of being exposed to risky situations where threatening and violent incidents can occur. Incidents with prehospital threats and violence can cause patients receive care with reduced quality and reduced patient. Ambulance personnel may risk lower well-being and illness that may persist for a long time afterwards. Employers preventive work and leadership are inadequate, causing the number of unreported cases is high over the incidents. The leadership of the ambulance organizations need to involve significant for the ambulance personnel to prevent and respond to incidents of threatening and violent situations.

Non invasiv ventilatorbehandling, NIV, är en behandlingsmetod för patienter med akut respiratorisk svikt. Både ventilatoriska och hypoxiska tillstånd kan behandlas med denna metod som blivit vanligare inom akutsjukvården de senaste decennierna. Det ställs stora krav på sjuksköterskan att arbeta både patientsäkert och personcentrerat inom akutsjukvården. Krav om behandlingsmetod, effekt och omvårdnadsåtgärder vid biverkningar leder till att sjuksköterskan kan arbeta självständigt och effektivt. För att kunna minska patientlidande och vårdskador som kan leda till höga kostnader för hälso- och sjukvården krävs att kunskapen om NIV-behandling följer normen för aktuell evidens samt riktlinjer. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att genomföra non invasiv ventilatorbehandling av patienter med akut respiratorisk svikt. Litteraturöversikt valdes som metod. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO samt manuell sökning med hjälp av sökord som bedömds besvara studiens syfte. Sökningarna genererade 16 vetenskapliga originalartiklar av både kvantitativ och kvalitativ design, publicerade år 2008 – 2018, som inkluderades i studien. Artiklarna analyserades med en integrerad analys. Tre huvudteman framkom i analysen: fördelning vid riskbedömning och ansvar, samverka i interprofessionellt team och faktorer som påverkar omvårdnad vid NIV-behandling. Alla teman hade i sin tur två till fyra underkategorier. Samarbete och kommunikation var ett av de mest framträdande teman som framkom i studien. Slutsatsen av sjuksköterskors erfarenheter av att genomföra NIV-behandling involverar flera olika faktorer. Såsom kunskapen om behandlingen, interaktion med patienten och samarbete samt kommunikation med läkaren som var otillräckliga för att genomföra och upprätthålla en högkvalitativ vård för patienten. För att kunna bedriva en god vård krävs att sjuksköterskan erhålls kunskap, utbildning och träning samt får stöd och återkoppling för sitt arbete. Stödet kan erhållas från både kollegor och organisationsledningen för att kunna skapa förutsättningar för ökat samarbete. Genom att tillse personal och arbeta för goda arbetsförhållanden. / Non-invasive ventilation treatment, NIV, is a treatment method for patients with acute respiratory failure. Both ventilatory and hypoxic conditions can be treated with this method, which has become more common in emergency care in recent decades. There are great demands on the nurse to work both patient-safe and person-centered in emergency care. Requirements for treatment method, effect and nursing measures in case of side effects lead to the nurse being able to work independently and efficiently. In order to reduce patient suffering and healthcare injuries that can lead to high costs for health and medical care, knowledge of NIV treatment must comply with the norm for current evidence and guidelines.  The aim of this study was to highlight nurses' experiences of carry out non-invasive ventilator treatment to patients with acute respiratory failure. A literature review was chosen as a method. The data collection was carried out in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO as well as manual search using keywords that were judged to respond to the purpose of the study. The searches generated 16 original scientific articles of both quantitative and qualitative design, published year 2008 – 2018, which were included in the study. The articles were analyzed with integrated analysis. Three main themes emerged from the analysis: distribution of risk assessment and responsibility, collaborate in interprofessional teams and factors that affect nursing in NIV treatment. The themes in turn had two to four subcategories. Cooperation and communication were one of the most prominent themes that emerged in this study. The conclusion of the nurse's experience of carrying out NIV treatment is lined with several different factors. Such as the knowledge of the treatment, interaction with the patient and collaboration as well as communication with the doctor who were insufficient to carry out and maintain a high-quality care for the patient. In order to be able to carry out good care, the nurse must receive knowledge, education and training, and receive support and feedback for their work effort. The support can also be obtained from colleague and the organization management in order to be able to create the conditions for increased cooperation by ensuring staff and work for good working conditions.

Sammanfattning Patienter har enligt lag rätt att vara delaktiga i hälso- och sjukvården. Akutsjukvården är en speciell del av vårdkedjan där det är viktigt med snabba beslut och interventioner för att åtgärda akuta sjukdomar och skador. När en person blir patient hamnar personen i en viss beroendeställning till personalen. Sjuksköterskan och övrig personal i vården har möjligheten att stärka eller försvaga patientens roll genom sitt agerande. I jämförelse med andra likvärdiga länder är svenska patienters möjlighet till delaktighet i vården eftersatt. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av delaktighet i vården på en akutvårdsavdelning. Studien bygger på tio intervjuer med patienter på en akutvårdsavdelning. En intervjuguide med semistrukturerade frågor användes och det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Respondenterna beskrev att ett vänligt bemötande, dialog och information var handlingar och attityder som möjliggjorde delaktighet i vården. Stress, nonchalans och bristande empati från personalens sida beskrevs som hinder för delaktighet. Respondenterna beskrev även två helt olika strategier för hur de själva kunde påverka sin delaktighet i vården. Patienters delaktighet inom akutsjukvården är ingen självklarhet. För att delaktighet ska uppstå krävs vilja från båda parter och en förutsättning för medbestämmande är möten och samtal. Ansvaret för att skapa dialog ligger hos hälso- och sjukvårdspersonalen men långt ifrån alla patienter vill eller orkar vara aktivt delaktiga i beslut om sjukvården, vilket också måste respekteras. Stress och tidsbrist är reella hinder i vården idag, men det finns fortfarande mycket personalen kan göra för att möjliggöra delaktighet för patienterna. Även inom akutsjukvården finns hela tiden möjligheter till delaktighet både i stora beslut och i små dagliga val, det gäller bara att se dem.

För många människor blir besöket på akutmottagningen deras första kontakt med sjukvården. Specialistsjuksköterskan i akutsjukvård har en ledande funktion i bemötandet och omvårdnaden av patienten. Bemötandet ska vara professionellt och akutsjuksköterskan ska ha ett empatiskt och har ett etiskt förhållningssätt så patienterna känner sig uppmärksammade och omhändertagna. Sjuksköterskans initiala bemötande och omsorg är essentiella för den fortsatta vården och patientens upplevelse.  Syftet var att beskriva patienters upplevelser av akutsjuksköterskans bemötande på akutmottagningen.  Metoden är en litteraturöversikt med systematisk metod användes för att analysera befintliga studier vars syfte var att beskriva patienters upplevelser. Databaser som användes för sökning av vetenskapliga artiklar var CINAHL, MEDLINE, och PubMed.  Resultatet delades in i två huvudkategorier och 8 underkategorier. Kategorierna var Akutsjuksköterskans profession, attityd, holistiska perspektiv, uppmärksamhet, kommunikation, förmedlande av information, inställning till delaktighet, tillfredsställande av behov och övergivenhet. I vår litteraturstudie framkom flera perspektiv av hur patienterna upplever akutsjuksköterskans bemötande på akutmottagningen som de anser vara mycket viktiga. De viktigaste aspekterna för positiv upplevelse för patienten var att bli bemött professionellt med respekt, empati, holistisk omvårdnad, delaktighet, god kommunikation, uppmuntran och trygghet.  Slutsatsen är att patienternas upplevelser av akutsjuksköterskans bemötande på akutmottagningen blir positivt då patienten bemöts på ett professionellt, trevligt och respektfullt sätt. Patienterna upplevde trygghet då akutsjuksköterskan visade ömsesidig respekt, arbetade strukturerat och professionellt. En annan viktig aspekt var att man var tydlig i sin kommunikation där patienten kontinuerligt får personlig information om den fortsatta vården. Patientens upplevelse blir negativt då det brister i bemötandet, kommunikationen, där patienten inte känner sig sedd, hörd. Genom denna litteraturstudie var tydligt att akutsjuksköterskans bemötande spelade en viktig roll för patienternas upplevelse av vården. / To many people the visit to the emergency department becomes the first contact with healthcare. The specialist nurse of emergency care has a leading function in the meeting with the patient and in the caring of the patient. The contacts are supposed to be professional, and the emergency nurse should have an empathic and an ethical approach, so the patients feel noticed and cared for. The nurse's initial contact and caring are essential for the proceeding care and the patient's experience. The aim of the study was to describe patients' experiences of the emergency nurse's treatment in the emergency department. The method used was a literature review with a systematic method was performed to analyze existing research where the purpose was describing patients' experiences. Databases used for searching scientific articles were CINAHL, MEDLINE and PubMed. The result was divided into two main categories: emergency nurses professional perspective and emergency nurses attitude towards patients wellbeing. In our literature review, several perspectives emerged of how patients experience the emergency nurse's treatment in the emergency department that they consider to be very important. The most important aspects of a positive experience for the patient were to be treated professionally with respect, empathy, holistic care, participation, good communication, encouragement and security. The conclusion is that the patients' experiences of the emergency nurse's treatment in the emergency department are positive when the patient is treated in a professional, pleasant and respectful manner. The patients felt safe when the emergency nurse showed mutual respect, worked in a structured and professional manner. Another important aspect was that they were clear in their communication where the patient continuously receives personal information about the continued care. The patient's experience becomes negative when there is a lack of treatment, communication, where the patient does not feel seen, heard. Through this literature review, it was clear that the emergency nurse's treatment played an important role in the patients' experience of care.

Bakgrund Trauma är ett akut sjukdomstillstånd orsakat av något plötsligt inträffande, såsom en olycka eller annan typ av våld, och kan innebära ett hot mot liv, hälsa och integritet. En person drabbad av trauma är i behov av omedelbar sjukvård, och kommer sannolikt erhålla vård genom hela akutsjukvårds kedjan. Detta ställer höga krav på sjuksköterskor att vårda och bemöta personen bakom skadorna. Personcentrerad vård användes som teoretisk utgångspunkt i denna litteraturöversikt för att identifiera eventuella likheter och skillnader mellan personcentrerad vård och traumadrabbade personers upplevelser av akutsjukvård. Syfte Syftet var att belysa personers upplevelser av akutsjukvård i samband med trauma. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt, och den genomfördes på ett systematiskt sätt. Artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl, och resulterade i 15 inkluderade vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom integrerad analys. Resultat Bland deltagarnas upplevelser fanns såväl likheter som skillnader. Det framkom att deltagarnas informationsbehov var olika, men gemensamt var att otillräcklig information hade negativ inverkan på det egna måendet och vården. Välfungerande kommunikation upplevdes viktigt. Vårdpersonalen upplevdes generellt som professionella och kompetenta, och flera deltagare ansåg att de ingav en känsla av trygghet. Deltagarna hade olika upplevelser av smärtlindring, psykosocialt stöd och involvering i vården. Slutsats Personer drabbade av trauma kan ha olika behov av information, olika definition av god kommunikation, se olika på vårdpersonalens roll och önskat bemötande, olika upplevelser av smärta och vilja vara involverade i vården på olika sätt. För att tillmötesgå dessa personers olika behov och önskningar kan ett personcentrerat förhållningssätt tillämpas. / Background Trauma is an acute state of disease caused by a sudden event such as an accident or another type of violence and may be a threat against life, health, and integrity. A person affected by trauma needs immediate healthcare and will probably continue to do so throughout the entire emergency healthcare chain. This means that nurses are subject to high standard requirements as to the treatment of individuals affected by trauma. Person-centered care was used as the theoretical starting point of this literature review to identify possible similarities and differences between person-centered care and the perception of emergency healthcare by individuals affected by trauma. Aim The purpose was to illustrate individual perception of acute health care in connection with trauma. Method The method was a literature review, and it was carried out systematically. Searches for articles were conducted in the databases PubMed and Cinahl, resulting in 15 included articles. These articles were quality reviewed and analyzed using an integrated analysis method. Result Similarities and differences among the participants' experiences were identified. Participants presented different needs for information, but there was a common perception that inadequate information had a negative impact on their own well-being or care. Effective communication was felt to be important. Health care staff were generally perceived as professional and competent, and several participants felt that they provided a sense of security. Participants had different experiences of pain relief, psychosocial support, and involvement in care. Conclusion People affected by trauma may have different needs for information, definitions of good communication, perceptions of the role of health care professionals and the desired treatment, different experiences of pain and wish to be involved in care in different ways. To accommodate the different needs and wishes of these people, a person-centred approach can be applied.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har en stor påverkan i samhället och förväntas vara den största utmaningen för folkhälsan och akutsjukvården i framtiden.   Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever den vård de får inom akutsjukvården.   Metod: Metoden som användes i studien var en allmän litteraturöversikt. Artiklar söktes i rån databaserna Cinahl, PsychInfo och PubMed. Vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2016 – 2022 inkluderades och analyserades med hjälp av integrerad innehållsanalys.   Resultat: Totalt 15 artiklar inkluderades och huvudkategorin beskriver hur patienter vill bli förstådda och sedda som människa. Subkategorierna var att ha en god kommunikation, olika upplevelser av stigmatisering, ta hänsyn till integritet och ge hopp om förändring. Vid god kommunikation upplevde patienterna en bra vård och vårdrelation. Det förekom olika upplevelser av attityder framför allt negativa attityder från patienternas perspektiv. Patienterna upplevde att integriteten respekterades och vårdmötet förbättrades när vårdpersonalen visa engagemang och motivation, vilket gav dem hopp inför framtida vårdsituationer och ökad tillit till vårdsystemet.   Slutsats: Studiens slutsats belyser det akuta behovet av att öka kunskapen för att bemöta och förstå patienter med psykisk ohälsa inom akutsjukvården. För att möta den växande utmaningen med psykisk ohälsa krävs en satsning på kontinuerlig forskning och utbildning inom området. Det är också av vikt att främja nära samarbete mellan olika vårdinstanser och förbättra tillgängligheten till psykiatrisk vård och resurser. Ytterligare åtgärder bör fokusera på att minska stigmatiseringen kring psykisk ohälsa, främja samhällsmedvetenhet och investera i psykiatrisk kompetens och förebyggande åtgärder för att upprätthålla psykiskt välbefinnande. / Background: Mental illness has a significant impact on society and is expected to be the greatest challenge for public health and emergency healthcare services.   Purpose: The purpose of this study was to describe how patients with mental illness experience the care they receive from emergency healthcare services.  Method: The method used in the study was a literature review using data collected from the Cinahl, PsychInfo, and PubMed databases. Scientific articles published between 2016 and 2022 were included and analyzed using integrated content analysis.  Results: A total of 15 articles were included, and the main category describes how patients want to be understood and seen as human beings. The subcategories were having good communication, different experiences of stigmatization, considering privacy, and providing hope for change. Patients experienced good care and a positive care relationship when there was effective communication. Various attitudes, predominantly negative attitudes from the patients' perspective, were observed. Patients felt that their privacy was respected, and the care encounter improved when healthcare professionals showed engagement and motivation, which gave them hope for future healthcare situations and increased trust in the healthcare system.  Conclusion: The study's conclusion emphasizes the urgent need to increase knowledge in order to address and understand patients with mental illness within emergency healthcare services. To meet the growing challenge of mental illness, a focus on continuous research and education in the field is required. It is also important to promote close collaboration among different healthcare providers and improve access to psychiatric care and resources. Additional measures should focus on reducing the stigma surrounding mental illness, promoting community awareness, and investing in psychiatric expertise and preventive measures to maintain mental well-being.