Bakgrund Arbetet inom akutsjukvård har ett högt tempo, är omväxlande och avancerat samt innefattar patienter som drabbats av trauma. Tidigare studier visar att trauma innebär ett lidande för den drabbade personen men de visar även att personer som bevittnar effekterna av dessa trauman kan påverkas av dem. Stora krav ställs på sjuksköterskorna som arbetar med akutsjukvård då de förväntas kunna hantera alla aspekter av arbetet.   Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta inom akutsjukvård samt beskriva inkluderade artiklars undersökningsgrupp.   Metod Studien är en beskrivande litteraturstudie som har sammanställts av tolv vetenskapliga artiklar. Av dessa var en av kvantitativ ansats och en av mixad metod med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resterande artiklar var kvalitativa.   Huvudresultat Sjuksköterskor inom akutsjukvård upplevde arbetet som oförutsägbart och hektiskt. Det beskrevs som ett givande men samtidigt utmanande jobb som var krävande för sjuksköterskan. Sjuksköterskorna påverkades emotionellt av de traumarelaterade skador som de bevittnade i arbetet, för att hantera dessa använde sig sjuksköterskorna av olika resurser och copingstrategier.   Slutsats Genom att applicera copingstrategier och få stöd i form av olika resurser hade sjuksköterskorna lättare för att hantera och bearbeta arbetet inom akutsjukvård. / Background Emergency care is a versatile and complex setting which is performed at a high pace. Patients within the critical care units are often victims of trauma. Previous studies have shown that the sufferers of trauma are not only the injured person but also the people who witness the effects of these traumatic injuries. Nurses who work in the emergency care setting is faced with high demands and are expected to cope with all the aspects of their work.   Aim The aim of this study was to describe nurses experience and perspective of working with emergency medical care and to describe the included articles test groups.   Method This was a literature study with a descriptive design. The result was composed of twelve scientific reports. Of these were one of quantitative approach and one had a mixed method approach with both qualitative and quantitative design. Remaining articles had qualitative approaches.   Main results Nurses who were stationed in the emergency care setting perceived their work as unpredictable and hectic. It was viewed as a rewarding but also challenging profession. The nurses felt that it required a lot of them and they also got emotionally affected by the traumatic injuries they encountered. To handle their work the nurses used different coping strategies.   Conclusion By applying the right coping strategies, get support from others and access to different resources the workload which had a mental impact got easier to manage.

Orientador: Helena Zerlotti Wolf Grotto / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Ciencias Medicas / Made available in DSpace on 2018-08-14T15:00:17Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Anjos_BarbaraLimados_M.pdf: 1374406 bytes, checksum: ec94e23babc71511d9a13089be02f29c (MD5) Previous issue date: 2009 / Resumo: Introdução: A resposta de fase aguda é composta de uma complexa rede de eventos envolvendo diversas células e mediadores pró e anti-inflamatórios. O diagnóstico clínico dessa condição nem sempre é facilmente obtido. O desempenho de diversos marcadores da resposta aguda é constantemente avaliado em variados grupos de doença, com o objetivo de otimizar o diagnóstico, proporcionando ao médico e ao paciente uma definição terapêutica precisa e em curto espaço de tempo. Além de parâmetros como os relacionados aos leucócitos e velocidade de hemossedimentação, a determinação de proteínas como a proteína C reativa (PC-R) e a amilóde sérico A (SAA) são propostas como úteis na detecção da presença do processo inflamatório/infeccioso. O objetivo do presente estudo foi a avaliação de alguns marcadores da resposta inflamatória, comparando a eficiência entre eles na identificação de crianças atendidas num Serviço de Urgência com suspeita de apresentarem inflamação ou infecção, além disso, nas crianças com quadro suspeito de dengue avaliar tais parâmetros. Materiais e métodos: Foram estudadas 90 crianças com idade entre 1 mês e 10 anos atendidas na Unidade de Emergência Referenciada do Hospital das Clínicas da UNICAMP. De acordo com os dados clínicos, consulta dos prontuários e exames subsidiários, essas crianças foram divididas em grupo inflamatório (n= 17) e infeccioso (n= 66) e dentro do infeccioso em sugestivo de infecção bacteriana, viral e dengue. Foram avaliados os seguintes parâmetros: contagem de leucócitos e presença de granulócitos imaturos por equipamentos hematológicos automatizados e por observação microscópica do esfregaço de sangue; dosagem de PC-R por 2 sistemas, determinação dos níveis de SAA e IL-6 por kits comerciais. Resultados: O melhor marcador do processo inflamatório/infeccioso foi a PC-R (> 80% de positividade pelos 2 sistemas), seguido da SAA (73,3%) e da VHS (72,1%). A contagem de leucócitos e a detecção de granulócitos imaturos revelaram desempenho inferior ao recomendado, não sendo úteis para o diagnóstico. Não houve diferença nos valores de leucócitos, VHS, PC-R, SAA e IL-6 entre os grupos inflamatório e infeccioso, mas apresentaram níveis superiores no grupo bacteriano quando comparado ao viral a contagem de leucócitos, níveis de PC-R e SAA. Nos pacientes com suspeita clínica de dengue apresentaram níveis inferiores de leucócitos e plaquetas e quanto aos marcadores séricos a VHS apresentou valores significativamente diminuídos. Conclusões: A PC-R foi o biomarcador com melhor desempenho no grupo de crianças estudado, enquanto as informações fornecidas pelo hemograma identificaram o menor número de pacientes. Os resultados da SAA foram semelhantes aos da PC-R sendo, portanto, discutível a sua utilização na rotina diagnóstica. De acordo com os nossos dados, deve ser encorajada a associação da interpretação de mais de um parâmetro na detecção do processo inflamatório/infeccioso. / Abstract: Introduction: the acute-phase response consists of a complex network of events involving various cells and pro anti-inflammatory mediators. The clinical diagnosis of this condition is not always easily obtained. The performance of several markers of the acute response is constantly evaluated in different groups of diseases, aiming to optimize the diagnosis and in order to establish a precise therapeutic in a short time. In addition to parameters such as those related to leukocyte and erythrocyte sedimentation rate (ESR), the determination of levels of proteins such as C-reactive protein (CR-P) and serum amyloid A (SAA) are proposed as useful in detecting the presence of the inflammatory/infection process. The objective of this study was the assessment of some markers of inflammatory response, comparing the efficiency among them in identifying children from the emergency room with infection or inflammation suspicious. Materials and methods: a total of 90 children aged between 1 month and 10 years with a clinical suspicious to have inflammation or infection diseases attended in the Emergency Unit of Clinical Hospital of the UNICAMP were enrolled. According to clinical data, medical records and subsidiary exams, these children were divided into inflammatory (n = 17) and infectious groups (n = 66). Infectious group was subdivided into bacterial or viral infection. The following parameters were evaluated: white blood cell count and presence of immature granulocytes by automated hematology equipment and microscopic observation of blood smears, determination of PC-R by 2 systems, and measurement of SAA and IL-6 levels by commercial kits. Results: the best marker of the inflammatory/infection process was the CR-P (> 80% positivity from both systems), followed by SAA (73.3%) and ESR (72.1%). The leukocyte count and the detection of immature granulocytes showed performance below the recommended and, consequently not useful for diagnosis. There was no difference in the values of leukocytes, ESR, CR-P, SAA and IL-6 between inflammatory and infectious groups, but higher leukocyte counting, PC-R and SAA levels were observed in the bacterial group when compared to the viral one. Conclusions: The CR-P was the biomarker with better performance in the group of children studied, while information supplied by the blood cells analysis identified the smallest number of patients. The results of SAA was similar to PC-R; therefore is questionable the SAA measurement utility in routine diagnosis. According to our data, the association of more than one parameter in the detection of the inflammatory/ infection response should be encouraged. / Mestrado / Ciencias Biomedicas / Mestre em Ciências Médicas

Bakgrund: Hot och våld från patienter är ett återkommande fenomen på akutmottagningar världen över som sjuksköterskor blir utsatta för. Det tar sig uttryck i både verbala och fysiska angrepp i form av hot, trakasserier eller aggressivt beteende. Dessa angrepp kan medföra konsekvenser för omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mötet mellan patient och sjuksköterska i hotfulla och våldsamma omvårdnadssituationer inom akutsjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Tre teman genererades ”hot och våld som vårdutmaning”, ”barriärer för mötet” och ”betydelse för omvårdnadsarbete”. Slutsats: Studien kan bidra med ökad förståelse och kunskap hos både sjuksköterskor, ledning och allmänheten gällande utsattheten av hot och våldsincidenter på akutmottagningar. Med denna kunskap kan vården utvecklas och främja både sjuksköterskors välbefinnande och patientmötet. / Background: Threat and violence from patients are a recurring phenomenon at emergency departments worldwide that nurses are exposed to. It manifests itself in both verbal and physical attacks in the form of threats, harassment or aggressive behavior. These attacks can cause consequences for the practice of nursing. Aim: The aim of this study was to describe the encounter between patient and nurse in threatening and violent nursing situations in emergency care. Method: A general literature study based on eleven articles with qualitative approach. Result: Three themes were generated “threats and violence as a care challenge”, “barriers to patient encounter” and “importance for nursing work”. Conclusion: The study can contribute to increased understanding and knowledge to both nurses, managements and the public regarding the exposure of threat- and violence incidents in emergency departments. This knowledge can develop health care and promote both the nurses’ well-being and the patient encounter.

Background: Healthcare-associated infections (HAIs) are a major problem that affects patients treated in emergency care every year. If healthcare personnel follow the hygiene guidelines, HAIs can be reduced. In Sweden, Basic hygiene routines (basala hygienrutiner) are usually used as guidelines for hygiene in health care. Nationally, World Health Organization (WHO) guidelines are used in 5 steps to help healthcare professionals follow the hygiene guidelines. Working in emergency care means that healthcare personnel are faced with pressure and quick action in decisions in emergency situations. Unfortunately, adherence to hygiene routines is often given priority for a variety of reasons.  Aim: The aim of this literature study was to describe the compliance of healthcare professionals to hygiene routines in emergency care.  Method: A descriptive literature study with results based on 12 scientific articles. The literature search was performed in the MedLine database via PubMed.  Main result: The result showed that healthcare personnel in emergency care had low adherence to hygiene routines. The adherence to performing hygiene routines according to regulations after the medical staff had tended to a patient proved to be the step that was best followed. Adherence to hygiene routines before patient contact as well as prior to routine was found to be lower. The results differ between different occupational categories and depending on whether the health care professionals estimated themselves or were observed.  Conclusion: Adherence of healthcare personnel to hygiene routines in emergency care was low. When introducing interventions and training, the staff's compliance with hygiene routines increased. By highlighting the importance of good adherence to hygiene routines to avoid HAIs, patients' suffering and additional costs in healthcare can be reduced / Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett stort problem som varje år drabbar patienter som vårdas inom akutsjukvård. Om sjukvårdspersonal följer de riktlinjer som finns inom hygien kan VRI minskas. I Sverige används vanligtvis basala hygienrutiner som riktlinjer för hygien inom sjukvården. Nationellt används World Health Organisations (WHO) riktlinjer i 5 steg för att hjälpa sjukvårdspersonal att följa riktlinjerna för hygien. Att arbeta inom akutsjukvård innebär att sjukvårdspersonal ställs inför press och snabb handling i beslut vid akuta situationer. Tyvärr prioriteras följsamheten till hygienrutiner ofta bort av olika anledningar.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjukvårdspersonals följsamhet till hygienrutiner inom akutsjukvård. Metod: En beskrivande litteraturstudie med resultat som bygger på 12 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databasen MedLine via PubMed. Huvudresultat: Resultatet visade att sjukvårdspersonal inom akutsjukvård hade låg följsamhet till hygienrutiner. Följsamheten till att utföra hygienrutiner enligt föreskrifter efter att sjukvårdspersonalen hade varit hos en patient visade sig vara det steg som efterföljdes bäst. Följsamhet till hygienrutiner innan patientkontakt samt innan ren rutin visade sig vara lägre. Resultaten skiljer sig mellan olika yrkeskategorier och beroende på om sjukvårdspersonalen skattat sig själva eller blivit observerade. Slutsats: Sjukvårdspersonals följsamhet till hygienrutiner inom akutsjukvård var låg. Vid införande av interventioner och utbildning ökade sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienrutiner. Genom att belysa vikten av en god följsamhet till hygienrutiner för att undvika VRI kan patienters lidande samt att sjukvårdens merkostnader minskas.

Bakgrund: Det är inte ovanligt att sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning träffar på anhöriga som befinner sig i ett akut kristillstånd. Detta möte kan vara mycket komplext. Krisen kan utlösas när de anhöriga får se sin närstående snabbt föras iväg för att få akutsjukvård. I denna svåra stund har de anhöriga behov av stöd från sjuksköterskan. Det ingår i sjuksköterskans professionella ansvar att möta och tillgodose dessa behov.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta anhöriga i kristillstånd på en akutmottagning.  Metod: En litteraturöversikt som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var CINAHL Complete, Medline och PubMed. Artiklarna som valdes ut var av både kvalitativ och kvantitaiv ansats. Dataanalysen utfördes enligt Fribergs anvisningar. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre övergripande teman med tillhörande subteman. Det första temat är sjuksköterskans utmaningar. Det andra temat är sjuksköterskans kunskap. Det tredje temat är sjuksköterskans strategier.  Diskussion: Diskussionen delas upp i metod respektive resultatdiskussion. I metoddiskussionen reflekteras om vald metods styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen diskuteras litteraturöversiktens resultat med Phil Barkers tidvattenmodell som teoretisk referensram. / Background: It is not uncommon for nurses who works in the emergency department to meet relatives who are in a state of crisis. This meeting can be very complex. The crisis of the relatives can be triggered when they see their relative quickly getting taken away to recieve emergency care. At this difficult moment, the relatives need support from the nurse. It is part of the nurses' professional responsibility to meet these needs.  Aim: The aim was to describe nurses' experiences of meeting relatives in crisis in the emergency department.  Method: A literature review based on ten scientific articles. The databases used were CINAHL Complete, Medline and PubMed. The articles selected were of both qualitative and quantitative approach. The data analysis was done according to Friberg's instructions.  Results: The result is presented based on three general themes and associated subthemes. The first theme is the nurses' challenges. The second theme is the nurses' knowledge. The third theme is the nurses' strategies.

Bakgrund: Suicidförsök är en medveten handling som görs för att avsluta livet. Detta är ett växande folkhälsoproblem i Sverige men även i världen. Sjuksköterskor i den somatiska akutsjukvården vårdar dessa patienter. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap och kunna bemöta dessa patienter för att kunna ge god vård och förebygga ytterligare suicidförsök.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet inom den somatiska akutsjukvården med patienter som utfört ett suicidförsök. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Etikkommittén Sydost har rådfrågats innan studien genomfördes.  Resultat: Den somatiska akutsjukvården upplevdes inte optimal för patienter som utfört ett suicidförsök och patienterna ansågs inte få optimal vård. Patienter som utfört ett suicidförsök beskrevs som vanligt förekommande och sjuksköterskans bemötande och kommunikation var av betydelse. Känslor såsom otillräcklighet, maktlöshet och hopplöshet kunde uppkomma hos sjuksköterskan. Upplevelserna kunde variera beroende på olika faktorer såsom arbetsmiljö, patientens ålder, patientens beteende och anhöriga. Sjuksköterskornas upplevelse varierade även beroende på vilken kompetensnivå de hade. Erfarenheter och utbildningar bidrog till sjuksköterskornas kompetensutveckling inom ämnet. Slutsats: Den somatiska akutsjukvården borde bli bättre på att vårda patienten i sin helhet och inte endast det somatiska vilket kräver förändringar i verksamheten. Avsaknaden av utbildning inom ämnet leder till att sjuksköterskorna upplever vårdandet begränsande och utmanande. En mer kompetent sjukvårdspersonal kan leda till bättre förebyggande arbete vilket kan leda till minskad psykisk ohälsa och få positiva konsekvenser i hela samhället. / Background: Suicide attempt is a conscious act done with the goal of ending their life. Suicide is a growing public health problem in Sweden but also globally. As a nurse in the somatic emergency department you meet these patient. It is important that the nurse have the knowledge to care and meet these patients in order to provide good care and prevent further suicide attempts.  Aim: The purpose of this study was to examine nurses experiences of the caring meeting in the somatic emergency department with patients who have performed a suicide attempt. Method: A qualitative interview study with an inductive approach was used. Nine semi-structured interviews were conducted and analyzed with a qualitative content analysis. The Southeast Ethics Committee has been consulted before the study was conducted. Results: The somatic emergency department was not considered optimally for patients who had performed a suicide attempt and the patients were not considered to receive optimal care. Patients who had carried out a suicide attempt were described as common and that the nurse´s approach and communication were of importance. The nurses could have feelings such as insufficiency, powerlessness and hopelessness. The experiences of the care could vary depending on various factors such as the patients age, patients behaviour and relatives. The nurses experience varied depending on the level of knowledge they had. Experience and training increased the nurses competence development about the subject. Conclusion: The somatic emergency department should be better at caring for the patient as a whole and not only the medical care and this requires a change in the department. The lack of knowledge in mental illness causes the nurses to feel that the care is limiting and challenging. Competent healthcare personnel can lead to preventative work in the subject, which can lead to reduced mental illness and have positive consequences throughout the society.

Bakgrund: Sepsis erfordrar att tidiga behandlingsåtgärder initieras, annars riskerar patienten utstå svåra komplikationer som i värsta fall kan leda till döden. Då sjukdomstillståndet uttrycks genom diffusa symtom kan denna tidiga initiering av behandlingsåtgärder vara svår, vilket ställer höga krav på vårdpersonalens kunskap. Syfte: Att kartlägga vårdpersonalens kunskaper gällande definition, identifiering och hantering av sepsis i ett tidigt skede inom akutsjukvården. Metod: Litteraturstudie baserad på nio kvantitativa artiklar. Databassökningar genomfördes i CINAHL, PubMed, Scopus och Web of science. Artiklarna är kvalitetsgranskade och analyserade med Fribergs analysmodell och sammanställd i text samt i tabeller.  Resultat: Kunskapsbrister redovisas. Professionerna med högre utbildningsnivå redovisar högre kunskapsnivåer. Lägst kunskapsnivåer redovisas gällande minskad kroppstemperatur, vätskeinfusion, vasopressorer och mätning av laktat- och leukocyter. Konklusion: Genom kontinuerlig och uppdaterad utbildning, implementering av evidensbaserade riktlinjer och ett bra teamarbete kan minska mortaliteten. Senges teori om lärande organisationer visar på vikten av teamarbetet. Vidare forskning bör fokusera på hur kunskapsnivåerna kan förbättras då resultatet redovisar kunskapsbrist hos vårdpersonal. / Background: Sepsis requires that early treatment measures are initiated, otherwise the patient risks enduring severe complications which in the worst case can lead to death. As the disease state is expressed through diffuse symptoms, this early initiation of treatment measures can be difficult, which places high demands on the care staff’s knowledge. Aim: To map the care staff’s knowledge regarding definition, identification and management of sepsis at an early stage in emergency care. Method: Literature study based on nine quantitative articles. Database searches were performed in CINAHL, PubMed, Scopus and Web of science. The articles are quality reviewed and analyzed with Friberg's analysis model and compiled in text and tables. Results: Knowledge gaps are reported. The professions with a higher level of education report higher levels of knowledge. The lowest levels of knowledge are reported regarding reduced body temperature, fluid infusion, vasopressors and measurement of lactate and leukocytes. Conclusion: Through continuous and updated training, implementation of evidence-based guidelines and good teamwork can reduce mortality. Seng's theory of learning organizations shows the importance of teamwork. Further research should focus on how the levels of knowledge can be improved as the results report a lack of knowledge among care staff.

Bakgrund: Hjärt- och lungräddning innebär att hjärtkompression och inblåsningar ska utföras vid ett hjärtstopp. Läkare kan besluta att HLR ej ska utföras vid hjärtstopp. Beslutet ska tas i samråd med en annan legitimerad sjukvårdspersonal samt med patient och närstående om möjligt. Efter beslut är taget ska information delges patient och närstående. Tidigare studier har visat på olika uppfattningar mellan läkare, sjuksköterska och patient om när diskussion önskas gällande Ej HLR-beslut och om information om beslut delges. Mycket begränsad vetenskap finns gällande Ej HLR-beslut på akutmottagning. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om sjuksköterskor och läkare anser att de involverade och informerade patienter och närstående i ett Ej HLR-beslut och vem som tog initiativet till att diskutera ett Ej HLR-beslut på akutmottagningen. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie genom webbenkät till akutmottagningar på tre större sjukhus. Av 475 tillfrågade deltog 133 (28 %) personer i studien, 70 sjuksköterskor (52 %) och 64 läkare (48 %). Resultat: Hälften av deltagarna ansåg att patient och närstående involverades och informerades om Ej HLR-beslutet. Läkare ansåg i större utsträckning än sjuksköterskor att de samrådde med annan läkare innan beslut fattades och fler specialistsjuksköterskor än grundutbildade sjuksköterskor ansåg att sjuksköterskor tog initiativ till diskussion gällande Ej HLR-beslut. Slutsats: Patienter och närstående informeras och involveras i olika grad gällande Ej HLR-beslut på akutmottagning vilket missgynnar vårdrelationen. Lagar och riktlinjer följs inte alltid vilket resulterar i att vården inte bedrivs jämlikt. Specialistsjuksköterskans kompetens kan öka patienternas involvering och dialogen mellan yrkeskategorierna. Ytterligare forskning krävs för fördjupad kunskap gällande Ej HLR-beslut på akutmottagning. / Background: Physicians can decide that cardiopulmonary resuscitation [CPR] should not be performed if a cardiac arrest occurs, called do-not-resuscitate [DNR] order. DNR orders must be made in consultation with another licensed healthcare professional and with patient and relatives if possible. After a DNR order, information must be provided to the patient and relatives. Previous studies show different perceptions between physicians, nurses and patients about when a DNR discussion is desired. There are limited studies regarding DNR orders in the emergency department. Aim: Aim of this study was to investigate whether nurses and physicians believe they involved and informed patients and relatives in a DNR order and who took the initiative to discuss DNR orders in the emergency department. Method: Quantitative cross-sectional study through a survey in three emergency departments. Of 475 respondents 133 (28 %) participated in the study, 70 nurses (52 %) and 64 physicians (48 %). Results: Half of the participants considered that the patient and relatives were involved and informed about the DNR order. Physicians considered they consulted with another physician before a DNR order more than nurses. Advanced nurses considered that nurses took a greater initiative to discuss DNR orders. Conclusion: A variation of information and involvement for patient and relatives in DNR orders disadvantages the care relationship. Laws and guidelines are not always followed, and care is not conducted equally. Advanced nurse's competence can increase patient involvement and dialogue between nurses and physicians. Further research is required regarding DNR orders in the emergency department.

Akutsjukvård bedrivs dygnet runt. Akutsjukvård bedrivs prehospitalt, hospitalt men även inom öppenvården och här vårdas tusentals patienter varje dag. Miljön inom akutsjukvården är hektisk och förändras snabbt. Dessutom är akutmottagningarna överbelagda relaterat till minskat antal sjukhussängar vilket påverkar patientsäkerheten och patientens vård. Arbetsuppgifterna för akutsjuksköterskan är kraftigt varierande och ställer höga krav på dennes kompetens för att möta patientens behov på ett personcentrerat sätt. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse i kontakten med specialistsjuksköterskan inom akutsjukvården. Metoden som använts för att besvara syftet är en allmän litteraturöversikt med hjälp av en systematisk metod. Datainsamlingen har utförts i Public/Publisher Medical Literature On-Line och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. I studien inkluderades sedan 20 artiklar som hade kvalitativ och kvantitativ ansats och dessa har analyserats med en integrerad analys, vilket skapade sex kategorier och två teman. Utifrån två kategorier framkom det i resultatet att patienternas tillfredsställelse med vården ökade om sjuksköterskorna vårdade patienterna som individer och inte ett sjukdomstillstånd. I sjuksköterskans vårdande var det viktigt med ett vänligt bemötande, att sjuksköterskan var artig och hade medkänsla samt behandlade patienten med respekt och värdighet. När sjuksköterskorna lyssnade omsorgsfullt på patienten var detta en annan faktor som ökade patientens tillfredsställelse av sitt besök. En faktor som påverkar patientens tillfredsställelse var väntetiden och var starkt kopplat till information. Att erhålla information vad patienten väntade på, att få kontinuerliga uppdateringar och en uppskattad väntetid ökade tillfredsställelsen och gjorde att patienten inte kände sig bortglömd. Vår slutsats är att resultatet påvisar att det är många faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse i kontakten med specialistsjuksköterskan inom akutsjukvården. Genom kunskap om vilka faktorer som påverkar patienttillfredsställelsen kan specialistsjuksköterskan utveckla sitt patientnära arbete och fortsätta utveckla den personcentrerade vården. / Emergency care is provided 24 hours a day. Emergency care is provided prehospital, hospital but also in primary care and cares for thousands of patients every day. The environment in emergency care is hectic and changing rapidly. In addition, the emergency rooms are overcrowded related to a reduced number of hospital beds, which affects patient safety and patient care. The tasks of the emergency nurse vary greatly and place high demands on his or her competence in order to meet the patient's needs in a person-centered manner. The aim of the study was to illustrate factors that affect the patient's satisfaction in contact with advanced nurse in emergency care. The method used to answer the aim is a general literature review using a systematic method. The data collection has been performed in Public / Publisher Medical Literature On-Line and Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. The study included 20 articles that had a qualitative and quantitative approach, and these have been analyzed with an integrated analysis, which created six categories and two themes. Based on two categories, the results showed that patients' satisfaction with care increased if the nurses cared for the patients as individuals and not as a disease or condition. In the nurse's care, it was important to have a friendly attitude, that the nurse was polite and had compassion and treated the patient with respect and dignity. When the nurses listened carefully to the patient, this was another factor that increased the patient's satisfaction with their visit. One factor that affects patient satisfaction was the waiting time and was strongly linked to information. Receiving information about what the patient was waiting for, getting continuous updates and an estimated waiting time increased satisfaction and made the patient not feel forgotten. Our conclusion is that the results show that there are many factors that affect the patient's satisfaction in contact with the advanced nurse in emergency care. Through knowledge of the factors that affect patient satisfaction, the advanced nurse can develop her work close to the patient and continue to develop the person-centered care.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar ständigt i världen. Unga som äldre människor drabbas och det ökade trycket inom primärvården är ett faktum. Akutsjukvården drabbas i stor uträckning då primärvården inte har resurser för att hjälpa personer med psykisk ohälsa i den omfattning som krävs. Sjuksköterskor inom vården möter patienter med olika sjukdomar och diagnoser. I nuläget är det inte ovanligt att en sjuksköterska vårdar patienter med psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom, trots att sjuksköterskan inte har någon vidareutbildning inom psykiatri. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom akutsjukvården. Metod: Denna litteraturstudie är av deskriptiv design och grundad på 12 vetenskapliga artiklar. Samtliga vetenskapliga artiklar har noggrant studerats med hjälp av relevans- och kvalitetsmallar. Databaser som använts för att finna de vetenskapliga artiklarna är PubMed och CINAHL genom Högskolan i Gävle. Resultat: I resultatet framkom 6 olika huvudteman, dessa var: upplevelse av tidsbrist inom akutsjukvården, upplevelse av brist på utbildning om psykisk ohälsa och vad det leder till, upplevelse av att miljön inom akutsjukvården påverkar vården, upplevelse av triageringssvårigheter av patienter med psykisk ohälsa inom akutsjukvården, upplevelse av känslor inom akutsjukvården och upplevelse av brist på hjälp från andra vårdenheter. Alla dessa upplevelser påverkade vården av patienten med psykisk ohälsa. Diskussion: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom akutsjukvården var utmanande och svår. De upplevde både tidsbrist och kunskapsbrist vilket försvårade möjligheterna till att ge likvärdig och god vård till patienter med psykisk ohälsa. Det är därför viktigt med fortlöpande utbildning för sjuksköterskor så att den psykiska ohälsan kan få ett större fokus inom akutsjukvården. / Background: Mental illness is constantly increasing in the world. Young and old people are affected and the increased pressure in primary care is a fact. Emergency care is affected to a large extent as primary care does not have the resources to help people with mental illness to the extent required. Nurses in healthcare meet patients with various diseases and diagnoses. At present, it is not uncommon for a nurse to care for patients with mental illness or mental disease, even though the nurse has no further education in psychiatry. Aim: To describe the nurse's experiences of caring for patients with mental illness in the emergency care. Method: This literature study is of descriptive design and based on 12 scientific articles. All scientific articles have been carefully studied with the help of relevance- and quality templates. Databases used to find the scientific articles are PubMed and CINAHL through the University of Gävle. Results: The results revealed 6 different main themes, these were: experience of lack of time in the emergency care, experience of lack of education about mental illness and what it leads to, experience that the environment in the emergency care affects care, experience of triage difficulties of patients with mental illness in the emergency care, experience of emotions in the emergency care and experience of lack of help from other care units. All of these experiences affected the care of the patient with mental illness. Discussion: Nurses' experiences of caring for patients with mental illness in the emergency care were challenging and difficult. They experienced both a lack of time and a lack of knowledge, which made it difficult to provide equal and good care to patients with mental illness. It is therefore important to have continuous training for nurses so that mental illness can have a greater focus in the emergency care.