O estudo tem como objetivo caracterizar a vivência da enfermeira na assistência à criança em situação de emergência cardiorrespiratória, na Unidade de Emergência de um hospital universitário público, do interior do estado de São Paulo. Teve como abordagem a metodologia qualitativa e como instrumento de coleta de dados a entrevista semi-estruturada, realizada com oito enfermeiras da unidade de atendimento pediátrico. A entrevista compreendeu questões relacionadas ao perfil sociodemográfico e profissional, a seguir questões norteadoras sobre o tema estudado. Os dados foram organizados por meio da análise de conteúdo, segundo Bardin (1997), sendo identificados e analisados três temas: a enfermeira como mediadora do atendimento à criança em parada cardiorrespiratória; atendendo à família da criança em parada cardiorrespiratória e vivenciando sentimentos e emoções na atenção à criança. A presente pesquisa permitiu-nos descrever a atuação da enfermeira na sala de emergência, no atendimento à criança em parada cardiorrespiratória, a partir de sua atuação integradora e dinâmica, num ambiente de trabalho que exige conhecimento, capacitação técnica e tecnológica, habilidade, tomada de decisões e trabalho em equipe. A enfermeira age com segurança, calma, agilidade, empatia, racionalidade e sensibilidade, denotando envolvimento emocional e afetivo com a criança e sua família; esta vivência também é acompanhada de sofrimento, de estresse e de dor ao lidar com a criança em estado crítico ou com sua morte. / The purpose of this study was to characterize the experiences of nurses in the care to children in situation of cardiorespiratory emergency, at a pediatric emergency unit of a public University Hospital located in the interior of the state of São Paulo, Brazil. The methodology was qualitative and in order to collect data, the author used a semi-structured interview with 8 nurses who work at the pediatric emergency unit. The interview included questions related to the social and demographic profile, followed by questions on the theme studied. Data were organized according to Bardin (1977), resulting in the identification of three themes: the nurse as the mediator in the care to children with cardiorespiratory problems; providing care to children with cardiorespiratory problems and experiencing feelings and emotions related to children’s care. This investigation enabled the description of the nurses’ experience in the emergency room in the care provided to children with cardiorespiratory problems based on an integrated and dynamic action in a work environment that requires knowledge, technical and technological capacitation, ability, decision making skills and team work. The nurses act with security, are calm and quick, denoting emotional and affective involvement with the children and their families; this experience is also followed by suffering, stress and pain in coping with a child in a critical stage or also with his/her death.

Lättvårdsambulansen, ett sätt för ambulanssjukvården i Kronobergs län att anpassa vårdnivån vid överflyttningar mellan vårdenheter och öka tillgängligheten av ambulanser för akuta uppdrag. Sedan våren 2010 finns ett fordon placerat i Ljungby och ett i Växjö. Det som skiljer detta fordon från en traditionell ambulans är att det är bemannat med endast en personal, en ambulanssjuksköterska. Lättvårdsambulansen saknar mellanvägg, personalen finns på verbalt avstånd och patienten kan påkalla uppmärksamhet med hjälp av en larmklocka. Den medicinska utrustning som går att finna i en ambulans finns även tillgänglig på lättvårdsambulansen. Personalen arbetar efter de behandlingsriktlinjer som finns fastslagna för kliniken. De lagar och författningar som reglerar ambulanssjukvården gäller även för lättvårdsambulansen. Det innebär bland annat att vården skall särskilt vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet. Lättvårdsambulansen är ett nytt koncept. Det finns inget beskrivet som liknar funktionen och det finns ingen forskning inom området. Den forskning som finns är gjord på traditionella ambulanser bemannade med två personal. Viktigt är att på ett tidigt stadium belysa patientperspektivet, hur patienten upplever vården.Syftet med studien är att utvärdera patienternas tillfredsställelse med vården på lättvårdsambulanserna i Ljungby och Växjö, vid överflyttningar mellan vårdenheter. Enkäter delades ut till patienterna under tre månader i början av 2012.Resultatet visar på en hög grad av tillfredsställelse, vilket är jämförbart med studier gjorda på traditionella ambulanser. Hänsyn måste tas till det låga antal enkäter som resultatet bygger på. Endast 30 enkäter skickades in till Högskolan i Borås.Lättvårdsambulansen är ett nytt fenomen inom ambulansorganisationen, detta öppnar för ytterligare forskning. Både ur ett patientperspektiv men också ur ett vårdarperspektiv. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Primärvårdens uppdrag innebär att erbjuda patienter i alla åldrar sjukvård som inte kräver sjukhusets specialistkompetens. Primärvård innefattar både vårdcentral och jourcentral där patienter med både akuta och icke akuta åkommor ska kunna omhändertas. Distriktssköterskan besitter fördjupade kunskaper genom specialistutbildning och ska kunna bedöma patientens hälsotillstånd och agera utifrån det. Vården ska vara av god kvalité och ska vara säker och trygg för patienten. Vårdpersonalen ska värna om patientens integritet och respektera individens självbestämmande. Det saknas studier som beskriver hur distriktssköterskor upplever och erfar det akuta omhändertagandet av patienter i primärvård. Syftet med intervjustudien är att undersöka distriktssköterskans upplevelse och erfarenhet av omhändertagande av akuta patienter inom primärvård. Kvalitativ forskningsansats har använts med fokus på livsvärlden, för att fånga fenomenet. Alla informanter som deltog var distriktssköterskor med erfarenhet inom primärvård och uppfyllde därmed kriterierna för deltagande. Resultatet framkom genom Dahlbergs innebördsanalys och gav fem teman med subteman. De övergripande teman var distriktssköterskans erfarenhet, vikten av kunskap och utbildning, kollegornas betydelse, vårdmötet i det akuta omhändertagandet och rutiner i arbetet. Det visade sig i studien att distriktssköterskor har behov av kontinuerlig utbildning i akut omhändertagande samtidigt som erfarenhet, intuition och personlighet bidrar till patientsäkra bedömningar. Kollegorna har stor betydelse för det akuta arbetet och kan inverka på både ett positivt och negativt sätt. Professionaliteten och kommunikationen är av vikt i det vårdande mötet mellan distriktssköterska och patient, likväl som tydliga strukturer är viktiga i de akuta situationerna.

O estudo tem como objetivo caracterizar a vivência da enfermeira na assistência à criança em situação de emergência cardiorrespiratória, na Unidade de Emergência de um hospital universitário público, do interior do estado de São Paulo. Teve como abordagem a metodologia qualitativa e como instrumento de coleta de dados a entrevista semi-estruturada, realizada com oito enfermeiras da unidade de atendimento pediátrico. A entrevista compreendeu questões relacionadas ao perfil sociodemográfico e profissional, a seguir questões norteadoras sobre o tema estudado. Os dados foram organizados por meio da análise de conteúdo, segundo Bardin (1997), sendo identificados e analisados três temas: a enfermeira como mediadora do atendimento à criança em parada cardiorrespiratória; atendendo à família da criança em parada cardiorrespiratória e vivenciando sentimentos e emoções na atenção à criança. A presente pesquisa permitiu-nos descrever a atuação da enfermeira na sala de emergência, no atendimento à criança em parada cardiorrespiratória, a partir de sua atuação integradora e dinâmica, num ambiente de trabalho que exige conhecimento, capacitação técnica e tecnológica, habilidade, tomada de decisões e trabalho em equipe. A enfermeira age com segurança, calma, agilidade, empatia, racionalidade e sensibilidade, denotando envolvimento emocional e afetivo com a criança e sua família; esta vivência também é acompanhada de sofrimento, de estresse e de dor ao lidar com a criança em estado crítico ou com sua morte. / The purpose of this study was to characterize the experiences of nurses in the care to children in situation of cardiorespiratory emergency, at a pediatric emergency unit of a public University Hospital located in the interior of the state of São Paulo, Brazil. The methodology was qualitative and in order to collect data, the author used a semi-structured interview with 8 nurses who work at the pediatric emergency unit. The interview included questions related to the social and demographic profile, followed by questions on the theme studied. Data were organized according to Bardin (1977), resulting in the identification of three themes: the nurse as the mediator in the care to children with cardiorespiratory problems; providing care to children with cardiorespiratory problems and experiencing feelings and emotions related to children’s care. This investigation enabled the description of the nurses’ experience in the emergency room in the care provided to children with cardiorespiratory problems based on an integrated and dynamic action in a work environment that requires knowledge, technical and technological capacitation, ability, decision making skills and team work. The nurses act with security, are calm and quick, denoting emotional and affective involvement with the children and their families; this experience is also followed by suffering, stress and pain in coping with a child in a critical stage or also with his/her death.

A dengue é uma doença infecciosa febril aguda causada por um arbovírus com quatro sorotipos conhecidos: DENV-1, DENV-2, DENV-3 E DENV-4. É transmitida pelo mosquito Aedes aegypti. Manifesta-se clinicamente por febre alta associada à cefaleia, mialgia, prostração, dor retrorbitária, artralgia e exantema. Geralmente é de curso benigno, porém pode evoluir para formas graves e óbito. A dengue é um dos principais problemas globais de saúde pública: a OMS estima que a cada ano ocorram 50-100 milhões de infecções. No ano dengue 2014-2015 uma epidemia da doença atingiu o Brasil em toda a sua extensão. A região sudeste foi a mais acometida e, dentre os seus Estados, São Paulo contabilizou um número aumentado de casos e óbitos. Ribeirão Preto, município situado no nordeste paulista, permaneceu em estado de alerta durante o período. Frente à possibilidade de epidemia local, a estruturação do plano de contingência municipal para dengue 2015-2016 tornou-se prioritária. Dentre os seus elementos estruturais destacou-se a necessidade de organização dos serviços de atendimento para pacientes com suspeita de dengue e a Comissão de Urgência e Emergência, participante do gerenciamento da assistência em urgências e emergências no município foi imbuída desta tarefa. Objetivo: Descrever a experiência do processo de organização da assistência em urgências e emergências para pacientes com suspeita de dengue no Município de Ribeirão Preto, mediante a estruturação do plano de contingência municipal para dengue, 2015-2016, com elaboração de novas propostas. Métodos: Trata-se de um estudo descritivo do tipo relato de experiência, que ocorreu no Município de Ribeirão Preto, no período correspondente a junho de 2015 a janeiro de 2016. Foi solicitada dispensa do Termo de Consentimento Livre e Esclarecido uma vez que foram utilizados dados retroativos de materiais previamente elaborados e autorizados. Os dados coletados foram submetidos à análise estatística descritiva. Resultados: Através da descrição da experiência do processo de organização da assistência em urgências e emergências no Município de Ribeirão Preto e elaboração de propostas norteadoras em gestão de epidemias, vislumbrou-se 11 enriquecer a composição do plano municipal de contingência para dengue e proporcionar o incremento do cuidado aos pacientes com suspeita de dengue. / Dengue fever is an acute febrile infectious disease caused by an arbovirus with four known serotypes: DENV-1, DENV-2, DENV-3 and DENV-4. It is transmitted by the mosquito Aedes aegypti. The dengue is clinically manifested by high fever associated with headache, myalgia, prostration, retro-orbital pain, arthralgia and rash. It is usually benign, but can progress to severe forms and death. Dengue is a major global public health problem: WHO estimates that each year 50 million to 100 million infections occur. In the dengue year 2014-2015 a disease epidemic hit Brazil in all its extension. The Southeast region was the most affected, and among the states, São Paulo recorded an increased number of cases and deaths. Ribeirão Preto, São Paulo municipality located in the northeast, remained on alert during the period. Faced with the possibility of local epidemic, the structure the municipal contingency plan for 2015-2016 dengue has become a priority. Among its structural elements highlighted the need for the organization of care services for patients with suspected dengue and the Emergency Committee, service management participant in emergency care in the city was imbued with this task. Objective: To describe the experience of the care organization process in emergency care for patients with suspected dengue in Ribeirão Preto, through the structuring of municipal contingency plan for dengue, 2015-2016, with elaboration of new proposals. Methods: This is a descriptive study of type experience report, which occurred in the city of Ribeirão Preto, in the corresponding period June 2015 to January 2016. Informed Consent Term waiver was requested and informed as they were used retroactive data previously elaborated and approved materials. Data were submitted to descriptive statistical analysis. Results: Through the description of the experience of the process of organization in emergency care in the city of Ribeirão Preto and preparation of guiding proposals for epidemic management, envisioned to enrich the composition of the municipal contingency plan for dengue and provide increased care patients with suspected dengue.

<p>According to the health care law and the national care guarantee, all individuals with mental illness have the right to good health care that is knowledge based as well as to rehabilitation where and when they need it. They also should be able to choose and have control over who is performing the care, including the design of these efforts. The purpose of this study is to investigate patients' experiences of general psychiatric emergency care and the cooperation between outpatient care, inpatient care and the municipality. This study is a descriptive cross-sectional study, conducted with a quantitative and qualitative method. The study is performed in collaboration with Akademiska Sjukhuset and is part of a larger quality improvement project. The participants in the study are patients who got in contact with the general psychiatric emergency care during a 6 weeks period. Data collection method consists of a questionnaire that was distributed to patients at discharge from different units. The questionnaire was designed by the project's principals, in collaboration with department managers, operations manager and the authors. The results show that the psychiatric care can be improved in all the areas this study has highlighted, where; encounter, information, participation and staff availability are included. The improvements, which need to be done, are not only between patients and health professionals, but also improvements between and within different professions in the mental health services.</p> / <p>Enligt hälso- och sjukvårdslagen och den nationella vårdgarantin ska alla individer med psykisk sjukdom ha rätt till en god vård som är kunskapsbaserad samt till rehabilitering där och när de behöver den. De ska även ha möjlighet att välja och ha inflytande över vem som utför vården samt utformningen av dessa insatser. Syftet med detta arbete är att undersöka patienters upplevelser av allmänpsykiatrisk vård samt av samarbetet mellan öppenvård, slutenvård och kommun. Denna studie är en deskriptiv tvärsnittsstudie, utförd med kvantitativ och kvalitativ metod. Studien utförs i samarbete med Akademiska Sjukhuset och är en del av ett större kvalitetsförbättrings-projekt. Deltagarna var de patienter som kom i kontakt med den allmänpsykiatrisk akutvården under en sex-veckorsperiod. Datainsamlingsmetoden bestod av en enkät som delades ut till patienterna vid hemgång från olika enheter. Enkäten utformades av projektets huvudansvariga i samarbete med avdelningschefer, verksamhetschef samt författarna. Resultatet visar att den psykiatriska vården kan förbättras i alla de områden som denna studie har belyst där; bemötande, information, delaktighet och personalens tillgänglighet ingår. Det inte bara förbättringar mellan patienter och vårdpersonalen som behöver göras, utan även förbättringar mellan och inom olika yrkeskategorier i den psykiatriska vården.</p>

According to the health care law and the national care guarantee, all individuals with mental illness have the right to good health care that is knowledge based as well as to rehabilitation where and when they need it. They also should be able to choose and have control over who is performing the care, including the design of these efforts. The purpose of this study is to investigate patients' experiences of general psychiatric emergency care and the cooperation between outpatient care, inpatient care and the municipality. This study is a descriptive cross-sectional study, conducted with a quantitative and qualitative method. The study is performed in collaboration with Akademiska Sjukhuset and is part of a larger quality improvement project. The participants in the study are patients who got in contact with the general psychiatric emergency care during a 6 weeks period. Data collection method consists of a questionnaire that was distributed to patients at discharge from different units. The questionnaire was designed by the project's principals, in collaboration with department managers, operations manager and the authors. The results show that the psychiatric care can be improved in all the areas this study has highlighted, where; encounter, information, participation and staff availability are included. The improvements, which need to be done, are not only between patients and health professionals, but also improvements between and within different professions in the mental health services. / Enligt hälso- och sjukvårdslagen och den nationella vårdgarantin ska alla individer med psykisk sjukdom ha rätt till en god vård som är kunskapsbaserad samt till rehabilitering där och när de behöver den. De ska även ha möjlighet att välja och ha inflytande över vem som utför vården samt utformningen av dessa insatser. Syftet med detta arbete är att undersöka patienters upplevelser av allmänpsykiatrisk vård samt av samarbetet mellan öppenvård, slutenvård och kommun. Denna studie är en deskriptiv tvärsnittsstudie, utförd med kvantitativ och kvalitativ metod. Studien utförs i samarbete med Akademiska Sjukhuset och är en del av ett större kvalitetsförbättrings-projekt. Deltagarna var de patienter som kom i kontakt med den allmänpsykiatrisk akutvården under en sex-veckorsperiod. Datainsamlingsmetoden bestod av en enkät som delades ut till patienterna vid hemgång från olika enheter. Enkäten utformades av projektets huvudansvariga i samarbete med avdelningschefer, verksamhetschef samt författarna. Resultatet visar att den psykiatriska vården kan förbättras i alla de områden som denna studie har belyst där; bemötande, information, delaktighet och personalens tillgänglighet ingår. Det inte bara förbättringar mellan patienter och vårdpersonalen som behöver göras, utan även förbättringar mellan och inom olika yrkeskategorier i den psykiatriska vården.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Akutsjukvården har genomgått stora förändringar de senaste decennierna vilket inneburit att kraven på sjuksköterskan höjts. Den kliniskt verksamma sjusköterskan inom akutsjukvård utsätts dagligen i sitt arbete för påfrestande händelser och stress. Vissa av dessa händelser kan upplevas som särskilt påfrestande och kan föranleda krisstöd i olika former. För att motverka stressrelaterade resttillstånd kan olika former av krisstöd nyttjas. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vad sjuksköterskor inom akutsjukvård upplever som en särskilt påfrestande händelse, hur ofta det förekommer och vilken typ av krisstöd som erbjöds. Studien undersökte även om omvårdandsarbetet påverkades samt arbetsledningens inställning till krisstöd och om sjuksköterskorna ansåg att det kunde förbättras. Metod: En kvantitativ enkät med kvalitativa inslag valdes som datainsamlingsmetod.         198 enkäter skickades ut till sjuksköterskor vid ambulansen och två akutmottagningar i ett län i Mellansverige.100 enkäter kom in, svarsfrekvensen blev 51 %. En enklare form av innehållsanalys med deskriptivt anslag användes som analysmetod. Resultat: 55 % av sjuksköterskorna inom akutsjukvård har upplevt behov av krisstöd p.g.a. händelser relaterade till arbetet. Resultatet visar att ett flertal situationer upplevs som särskilt påfrestande händelser. De i särklass två mest angivna händelserna inkluderar situationer med barn och unga människor. Resultatet visar att behovet av krisstöd har starkt samband med antal yrkesverksamma år genom att behovet ökar beroende på hur länge personerna arbetet. Socialt stöd från kollegor s.k. kamratstöd var den stödform som respondenterna föredrog mest efter en påfrestande händelse. Slutsats: Särskilt påfrestande händelser hos sjuksköterskor inom akutsjukvård är vanligt förekommande, behovet av krisstöd är starkt sammankopplat med antal yrkesverksamma år. Ingen större skillnad mellan män och kvinnor förekom. Detta till trots förekom det sällan svårigheter att utföra omvårdnadsarbete efter en påfrestande händelse. Kollegialt stöd ansågs vara det bästa stödet. Nyckelord: Akutsjukvård, krisstöd, sjuksköterskor, särskilt påfrestande händelser, upplevelser. / ABSTRACT Background: Emergency medical care has undergone major changes in recent decades which have led to increased demands on nurses. The clinically active registered nurses in emergency care are daily exposed to stressful events and stress in their work. Some of these events can be experienced as particularly stressful and can lead to need for crisis support in various forms. To counteract stress related sequelae, various forms of emergency support is used. Objective: The aim of the study was to identify what nurses in emergency care experience as a particularly stressful event, how often it occurs and what type of crisis support that was offered. The study also examined whether the nursing practical was affected and the employer approach to crisis support and the nurses thought that it could be improved. Method: A quantitative survey with qualitative elements was chosen as a data collection method. 198 questionnaires were sent to nurses in the ambulance and two emergency departments in a county in Sweden.100 questionnaires were received, the response rate was 51%. A simpler form of content analysis with descriptive appropriation was used for data analysis. Results: 55% of nurses in emergency care have been in need of crisis support due to events related to the work. The result showed that several situations experienced as particularly stressful events. By far the two most mentioned events include situations with children and young people. The result shows that the need for crisis support was strongly associated with number of years worked, the need was greater the longer they worked. Social support from colleagues was the assistance that respondents preferred after a stressful event. Conclusion: Particularly stressful events for nurses in emergency care are common, the need for crisis support is strongly linked with number of years in the profession. No significant difference between men and women were present. It was rarely difficult to perform nursing work after a stressful event. Social support from colleagues was considered to be the best support. Keywords: Crisis support ,emergency care, nurses, experiences, stressfull events.

Syftet med denna litteraturstudie var att ur ett patientperspektiv, belysa upplevelser av möten mellan patient, sjuksköterskan och vården på akutmottagningen. Data till litteraturstudien insamlades via databaserna Cinahl och studiens resultat bygger på 11 artiklar från tre länder som publicerats år 2000-2010. Resultatet i litteraturstudien visade att sex faktorer återkom; Respekt, kommunikation, kunskap och kompetens, tillgänglighet, helhet, och kontinuitet. Resultatet visade att patienter upplever en bristande respekt från vårdpersonal. Kommunikationen uppgavs ofta bristfällig eller inriktad på, för patienten icke relevanta saker. Många patienter upplevde kommunikationen som en envägsdialog. Patienter uppgav att kunskap och kompetens samt bemötande med emotionell omsorg i gav en god relation till vårdpersonal. Brist på resurser ansåg många patienter ledde till en minskad tillgänglighet av vård- och omsorg samt att patienter inte får hjälp i den utsträckning de anser sig ha rätt till. Patienternas helhetsupplevelse av vården visade på en kombination mellan väntetid, information, kompetens samt förståelse där missnöje ledde till upplevelsen av sjuksköterskans kompetens och vården i helhet som mindre tillfredsställande. Kontinuitet för patienterna var viktig för att ge en trygghet och förtroende att kunna söka vård igen vid behov. Slutsatsen är att patienter vill bli sedda som individer, bli respekterade och få relevant information i mötet med akutsjukvården. / The purpose of this literary study was to illustrate experiences, from a patient perspective, during a visit to the Emergency Room. The data for this literary study was collected through the data base Cinahl. The study’s result is based on 11 different articles studied, from three different countries. The articles published between the years 2000-2010. The results of the study reveal six recurring aspects; respect, communication, knowledge and competence, availability, entirety and continuity. The result shows that patients experience a lack of respect from hospital staff. The communication was frequently depicted as insufficient or focused on, from the patient’s perspective, irrelevant aspects. Many patients perceived the communication as a “one-way-communication”. Patients stated that knowledge and competence combined with an approach with emotional care created a good relation with the hospital staff. Lack of resources stated many patients resulted in a reduced availability to treatment and care, when the patients do not receive the required level of help that they perceive themselves to be entitled to. The entirety experience of the visit at the Emergency Room by the patients was a combination of waiting time, information, competence and understanding where dissatisfaction often judge the nurse’s competence and the treatment and care in its entirety as less satisfying. Continuity for the patients was important in order to give security and confidence to seek treatment again when required. The conclusion is that patients wants to be seen as an individuals, be respected and receive relevant information in the meeting with emergency medical services.

Bakgrund: Vårdplatserna på svenska sjukhus har minskat drastiskt det senaste decenniet.  Detta har inneburit en högre beläggning på de kvarvarande och medfört längre väntetid på landets akutmottagningar. Platsbristen skapar, ibland dagliga, överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor och läkare upplever att vårdplatssituationen påverkar deras arbete och vad detta får för konsekvenser för patienterna. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer med tre läkare och nio sjuksköterskor från akutvårdsavdelning med inriktning infektion, mottagning med akutintag och akutmottagning. Analysarbetet genomfördes med Malteruds (2009) innehållsanalys. Resultat: Vårdplatssituationen kommer sig av en brist på vårdplatser inom främst medicindivisionen, samt en oförmåga att hålla de platser som finns öppna på grund av sjuksköterskebrist. Bristen på vårdplatser har inneburit en oförmåga för läkare och sjuksköterskor att utföra sitt arbete i enlighet med sin kompetens och beprövad erfarenhet. Slutsats: Svårigheterna med att finna platser till patienterna på deras hemavdelningar samt de ständiga omflyttningarna av patienter medför svårigheter för vårdpersonalen att ge god medicinsk vård och omvårdnad vilket medför stora risker för patientsäkerheten. / Background: Under the last decade hospital beds in Swedish hospitals have been reduced dramatically which have increased the bed – occupancy rates as well as the waiting hours at the emergency departments.  As a consequence to this the medical wards become overcrowded and patients are been located in other wards then the ward with the right expertise.   Purpose: To examine how registered nurses and physicians are affected by the lack of patient beds in an emergency hospital and how they think the situation affect patient safety. Method: Qualitative study consisting of semi –structured interviews with nine registered nurses and three physicians, all working in an emergency department, an surgery with acute intake and a department for acute infectious diseases. Content analysis (Malterud, 2009) was used to analyse the material. Vårdplatssituationen kommer sig av en brist på vårdplatser inom främst medicindivisionen, samt en oförmåga att hålla de platser som finns öppna på grund av sjuksköterskebrist. Bristen på vårdplatser har inneburit en oförmåga för läkare och sjuksköterskor att utföra sitt arbete i enlighet med sin kompetens och beprövad erfarenhet.   Results: The problem to find adequate in-hospital beds for the patients are caused by the lack of physical beds in especially the medicine division and the inability to keep existing beds open as a result of the lack of registered nurses. The lack of hospital beds have made it difficult for the physicians and the registered nurses to give safe and adequate care to their patients. Conclusion: The shortage of hospital beds, and the constant relocation of patients, is making it difficult for nurses and physicians to give patients the medical care they need which have a great effect on patients safety.