Glesbygden står inför stora utmaningar både ekonomiskt och resursmässigt. Men även där ska lika vård för alla erbjudas. Nya lösningar behöver därför testas. Användning av telemedicin i psykologisk behandling kan vara en möjlig lösning om det fungerar för patienter och behandlare. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en DBT-färdighetsträning via telemedicin upplevdes av deltagarna. Två färdighetstränare och fyra patienter som deltog i pilotprojektet DBT-färdighetsträning via telemedicin intervjuades med frågeställningen hur de uppfattade själva tekniken, hur de upplevde kommunikationen via telemedicin och om de kände sig trygga under DBT-färdighetsträningen. Sammanfattningsvis visar resultatet att DBT- färdighetsträningen via telemedicin togs emot positivt av patienterna. Användningen av telemedicin har fungerat väl för denna grupp av patienter med en emotionell instabil personlighetsstörning. Även färdighetstränarna uttrycker sig positivt till att fortsatt använda telemedicin, men man framhåller att man vill lära sig mer och förbättra sitt arbetssätt. Största orosmomentet för färdighetstränarna var deras osäkerhet om de kunde avläsa sina patienters stämningsläge tillräcklig väl, via telemedicin. För att kunna göra undervisningen mer pedagogisk och mer varierande önskas nya tekniska funktioner och lösningar.

I denna kvalitativa uppsats undersöks anställda inom krogbranschens upplevelser av att arbeta i en sexualiserad miljö och vad det får för betydelse. Uppsatsen söker också svar på hur krogen som sexualiserad arbetsplats framställs och vilken betydelse den har, hur de anställda inom krogbranschen förhåller sig till den organisationskultur och de känsloregler som dominerar där samt hur kön skapas, upprätthålls och utmanas på krogen som sexualiserad arbetsplats. Tidigare forskning i form av krogbranschen som yrke och som sexuell mötesplats kommer att presenteras. Likaså sexuella handlingar och sexuella trakasserier, och att gynnas, eller inte gynnas av en sexualiserad miljö. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes totalt och materialet från intervjuerna utgör den empiri som används i uppsatsen. Det teoretiska ramverket i uppsatsen utgår ifrån organisationskultur, emotionellt arbete, social identitet och görande av kön. Uppsatsens har tre huvudsakliga resultat där det första är att branschen är motsägelsefull organisatoriskt, vilket innebär att branschen är kvinnodominerad och emotionellt arbete och ansvar är en viktig del. Samtidigt har branschen en typiskt mansdominerad hierarkisk organisation. Uppsatsens andra resultat är att branschens sociala identitet är väldigt stark vilket gör att det är viktigt för de anställda att anpassa sig efter de andra, samtidigt som man inte ska tappa sig själv. Det tredje resultatet är att i krogbranschen finns könade förväntningar som man ska leva upp till men i praktiken fungerar det inte eftersom det finns skiljaktigheter i förväntningar och faktiska handlingar.

<p>Syftet med undersökningen är att beskriva och försöka skapa bättre förståelse för av vad hästen betyder för elever på Naturbruksgymnasiets hästinriktning i relation till deras skolframgång, motivation och emotionella utveckling. Där min intention även har varit att undersöka om det finns något samspel mellan hästen och elevers utveckling till ansvarstagande människor och om det finns något i samvaron med hästarna och i stallmiljön som bidrar till att ungdomar utvecklar en förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Uppsatsen knyter an till tidigare forskning och teori, både pedagogisk forskning och forskning kring interaktion häst- människa.</p><p>Hästen kan vara ett fantastiskt stöd för eleverna i deras emotionella utveckling och genom relationen kan många olika behov, värden, motiv och attityder existera och få utlopp. Informanterna anser dock inte att de har den relation till skolhästen som krävs för att kunna utveckla ett fungerande samspel, eftersom de upplever att det i skolans undervisning saknas grundläggande kunskaper om hästens perception och kognitiva egenskaper samt ett holistiskt synsätt på lärande. Även brister i kommunikationen lärare emellan och mellan elever och lärare gör att eleverna tappar motivationen. Det är den egna hästen de lär sig av och utvecklas tillsammans med. Trots det kan hästen vara en motivationshöjande faktor i skolans undervisning eftersom eleverna gärna vill lära sig så mycket som möjligt som de kan ha nytta av för att sköta sin egen häst bättre.</p>

<p>Syftet med denna studie var att förstå offentliganställdas uppfattningar om att vara anställd i en politiskt styrd organisation. För att få denna förståelse för de anställdas uppfattning ställde vi oss frågorna, hur politiska beslut påverkar de anställdas arbetssituation samt hur de anställda agerar utifrån politiska beslut. Vi besvarade frågorna med en kvalitativ undersökningsmetod och analyserade resultaten med sociologiska begrepp. Huvuddragen i resultatet är att de anställda uttryckte att de accepterar och anpassar sig till att arbeta utifrån politiska beslut och att de har funnit ett handlingsutrymme inom ramarna. De såg sig själva agera budbärare för besluten och vi fick intrycket av att deras arbete är emotionellt och att de hanterar detta genom ett professionellt förhållningssätt.</p>

<p><strong>Frågeställning:</strong> Hur kan en tillämpning av de fem sinnena skapa en djupare emotionell känsla för varumärket Yasuragi?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för sinnesmarknadsföring genom att</p><p>• Tolka sinnessenationers betydelse i tjänstelandskapet</p><p>• Analysera hur sensoriella strategier kan stärka varumärkesidentiteten</p><p>• Diskutera sinnenas inverkan för upplevelsen av ett varumärke</p><p><strong>Metod:</strong> I denna uppsats har vi gjort en kvalitativ fallstudieundersökning för att få en djupare förståelse för ämnet sinnesmarknadsföring som tillämpats på spaverksamheten Yasuragi Hasseludden. Studien bygger på en abduktiv ansats där teorin varit utgångspunkten och där det sedan skett en alternering mellan teori och empiri. Studien är baserad på deltagande observationer i Yasuragis tjänstelandskap samt åtta intervjuer med perspektiv från både kunden och företagets sida.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Vår studie visar hur ett företag kan arbeta utefter sinnesstrategier, i syfte till att skapa en starkare emotionell känsla för varumärket. Studien har visat att spaverksamheten Yasuragi tar förutom de rationella också fasta på de emotionella aspekterna. Genom att stimulera kundernas sinnen i tjänstelandskapet skapar Yasuragi en emotionell koppling till kunder, och lyckas på så sätt tillfredställa kunderna på ett mer personligt plan. Studien tyder på att Yasuragi lyckas skapa en upplevelse som kunderna kan minnas länge. Av den anledningen gör det sig tydligt att Yasuragi levererar ett mervärde till sina gäster genom att arbeta med de fem sinnena och tar spaupplevelsen till en helt ny dimension. Vi är av den åsikten att det underlättar att arbeta utefter ett tema då det gäller en naturlig tillämpning av sinnesstrategier. I Yasuragis fall skapar det japanska temat tydliga riktlinjer för att arbeta konsekvent med sinnesstrategier. Något som vi tror grundar sig i den japanska kulturen att finna inre ro och harmoni inom sig själv.</p>

Syftet med denna studie var att förstå offentliganställdas uppfattningar om att vara anställd i en politiskt styrd organisation. För att få denna förståelse för de anställdas uppfattning ställde vi oss frågorna, hur politiska beslut påverkar de anställdas arbetssituation samt hur de anställda agerar utifrån politiska beslut. Vi besvarade frågorna med en kvalitativ undersökningsmetod och analyserade resultaten med sociologiska begrepp. Huvuddragen i resultatet är att de anställda uttryckte att de accepterar och anpassar sig till att arbeta utifrån politiska beslut och att de har funnit ett handlingsutrymme inom ramarna. De såg sig själva agera budbärare för besluten och vi fick intrycket av att deras arbete är emotionellt och att de hanterar detta genom ett professionellt förhållningssätt.

Syftet med undersökningen är att beskriva och försöka skapa bättre förståelse för av vad hästen betyder för elever på Naturbruksgymnasiets hästinriktning i relation till deras skolframgång, motivation och emotionella utveckling. Där min intention även har varit att undersöka om det finns något samspel mellan hästen och elevers utveckling till ansvarstagande människor och om det finns något i samvaron med hästarna och i stallmiljön som bidrar till att ungdomar utvecklar en förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Uppsatsen knyter an till tidigare forskning och teori, både pedagogisk forskning och forskning kring interaktion häst- människa. Hästen kan vara ett fantastiskt stöd för eleverna i deras emotionella utveckling och genom relationen kan många olika behov, värden, motiv och attityder existera och få utlopp. Informanterna anser dock inte att de har den relation till skolhästen som krävs för att kunna utveckla ett fungerande samspel, eftersom de upplever att det i skolans undervisning saknas grundläggande kunskaper om hästens perception och kognitiva egenskaper samt ett holistiskt synsätt på lärande. Även brister i kommunikationen lärare emellan och mellan elever och lärare gör att eleverna tappar motivationen. Det är den egna hästen de lär sig av och utvecklas tillsammans med. Trots det kan hästen vara en motivationshöjande faktor i skolans undervisning eftersom eleverna gärna vill lära sig så mycket som möjligt som de kan ha nytta av för att sköta sin egen häst bättre.

Uppsatsen tar upp hotellreceptionisters känsloarbete samt det eventuella skådespel de använder sig av i interaktionen med gäster samt medarbetare. Eftersom deras positionering är centralt belagd i hotellets huvudentré är det oftast receptionisterna som först möter gästerna när de kommer innanför hotellets dörrar. Följden av deras placering samt yrkesroll innebär att de får stå ut med gästernas bekymmer, klagomål, aggressioner och andra känslor. Den övergripande frågeställningen för studien är därmed: Hur hanterar hotellreceptionister sin serviceroll, och vilket känsloarbete utför de i interaktionen med gäster och medarbetare? Uppsatsen utgår teoretiskt från dramaturgisk teori och emotionsteori främst representerat av Erving Goffman och Arlie Hochschild. Goffman utgår från det dramaturgiska perspektivet och för in begrepp från teatervärlden för att förklara människans sociala värld, där scen rekvisita och skådespel ingår. Hochschild vidareutvecklar Goffmans teori avseende emotionellt arbete, som styrs av de känsloregler som råder i olika sammanhang. Hon menar att det emotionella arbetet inom servicebranschen innefattar ytligt och djupt emotionellt arbete. Uppsatsen utgår från kvalitativ metod och intervjuer av sex hotellreceptionister har bearbetats med hjälp av fenomenologisk analys. Resultatet visar att receptionister har lärt sig kategorisera in människotyper vilket skapar en repertoar av olika bemötanden som passar in på varje kategori. Därmed kan Goffmans teori om det skådespel som individer använder sig av när de integrerar med varandra appliceras. Receptionisterna är medvetna om det skådespel som äger rum vid varje möte men känner ändå igen sig i varje rollkaraktär. Den negativa kritik från gäster som de oundvikligen möter i arbetet försöker de distansera sig ifrån för att inte drabbas personligen, genom att skilja på yrkesrollen och den privata rollen. Lärdomen får de genom längre anställningstid i branschen, de blir mer hårdhudade och bygger upp ett slags skydd kring sin privatroll. De som misslyckas med denna rollseparation blir inte långvariga i hotellbranschen, det blir för påfrestande på den privata rollen. Resultatet visar även att receptionisterna använder sig av Hochschilds ytliga emotionella arbete. Det glada leendet blir påklistrat men gästen ska få känslan av att hon/han blir glatt bemött av receptionisten. I viss utsträckning använder de även det djupa emotionella arbetet, vilket innebär att de arbetar med att skapa en emotionell upplevelse så att känslouttrycket går ihop med vad de upplever.

Frågeställning: Hur kan en tillämpning av de fem sinnena skapa en djupare emotionell känsla för varumärket Yasuragi? Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för sinnesmarknadsföring genom att • Tolka sinnessenationers betydelse i tjänstelandskapet • Analysera hur sensoriella strategier kan stärka varumärkesidentiteten • Diskutera sinnenas inverkan för upplevelsen av ett varumärke Metod: I denna uppsats har vi gjort en kvalitativ fallstudieundersökning för att få en djupare förståelse för ämnet sinnesmarknadsföring som tillämpats på spaverksamheten Yasuragi Hasseludden. Studien bygger på en abduktiv ansats där teorin varit utgångspunkten och där det sedan skett en alternering mellan teori och empiri. Studien är baserad på deltagande observationer i Yasuragis tjänstelandskap samt åtta intervjuer med perspektiv från både kunden och företagets sida. Slutsats: Vår studie visar hur ett företag kan arbeta utefter sinnesstrategier, i syfte till att skapa en starkare emotionell känsla för varumärket. Studien har visat att spaverksamheten Yasuragi tar förutom de rationella också fasta på de emotionella aspekterna. Genom att stimulera kundernas sinnen i tjänstelandskapet skapar Yasuragi en emotionell koppling till kunder, och lyckas på så sätt tillfredställa kunderna på ett mer personligt plan. Studien tyder på att Yasuragi lyckas skapa en upplevelse som kunderna kan minnas länge. Av den anledningen gör det sig tydligt att Yasuragi levererar ett mervärde till sina gäster genom att arbeta med de fem sinnena och tar spaupplevelsen till en helt ny dimension. Vi är av den åsikten att det underlättar att arbeta utefter ett tema då det gäller en naturlig tillämpning av sinnesstrategier. I Yasuragis fall skapar det japanska temat tydliga riktlinjer för att arbeta konsekvent med sinnesstrategier. Något som vi tror grundar sig i den japanska kulturen att finna inre ro och harmoni inom sig själv.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att få en djupare förståelse för arbetsförmedlarens arbetssituation. Undersökningen utgår från sex arbetsförmedlares upplevelser av sitt arbete, där vi främst undersökt hur arbetsförmedlaren upplever sin arbetssituation. Till följd av att vi vill få en djupare förståelse för deras arbetssituation, har vi valt att även undersöka vilken betydelse socialt stöd har i deras arbete samt hur rollen som arbetsförmedlare upplevs. Uppsatsen inleds med en kort presentation av Arbetsförmedlingen i syfte om att delge relevant information som har betydelse för vår undersökning. Därefter inleds den teoretiska referensramen, där vi framställer de teorier som hjälpt oss under undersökningen. Eftersom vi vill få en djupare förståelse för arbetsförmedlarens arbetssituation, valde vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Analysarbetet av intervjuerna resulterade i tre teman: hög arbetsbelastning, gemenskap på arbetsplatsen och rollen som arbetsförmedlare. Resultatet visar att arbetsförmedlarna upplever sin arbetssituation orimlig till följd av att arbetet innehar alldeles för höga arbetskrav i förhållande till deras möjlighet att påverka sin arbetssituation. Det visar sig att socialt stöd har en betydelsefull funktion och att en god relation mellan chef och arbetskollegor kompenserar den orimliga arbetssituationen. Slutligen visar det att rollen som arbetsförmedlare generar många känslor, där rollen som arbetsförmedlare innefattar många olika perspektiv och det blir därmed svårt att finna rätt balansgång. Det framkommer att en arbetsförmedlare ska både vara empatiskt men även rationell, där det blir viktigt att bry sig om andra människor samtidigt som en myndighetsperson ska följa regelverket och inte glömma bort det huvudsakliga uppdraget.