Bakgrund: Patienter med EIPS är ofta drabbade av kronisk eller akut suicidalitet och kan därför vara i behov av heldygnsvård. Problemet är att patienter med EIPS tenderar att försämras i heldygnsvård. Vården baseras ibland på fördomar om patienter med EIPS vilket kan leda till att de behandlas sämre än andra patientgrupper. Patienterna redogör för hur de ofta känner sig misstrodda i kontakt med vården. Syfte: Att genom ett fenomenografiskt perspektiv studera vad sjuksköterskor uppfattar verksamt i vård av patienter med EIPS inom heldygnsvård. Metod: Kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk design. 12 sjuksköterskor med erfarenhet av fenomenet intervjuades. Genom analys av likheter och skillnader i redogörelser identifierades beskrivningskategorier som visar sjuksköterskornas skilda uppfattningar av fenomenet. Resultat: Tre beskrivningskategorier identifierades. Vårdmötet ansåg sjuksköterskorna bör bygga på en sund anknytning där patienten blir validerad och hens förmågor och styrkor får utrymme. Under Omgivande struktur uppfattade sjuksköterskorna att heldygnsvården behöver vara förutsägbar och begriplig för patienten samt utformas med patientens delaktighet. Självkännedom borde enligt sjuksköterskorna inkludera både teoretisk kunskap samt kompetens att analysera och hantera sina egna attityder och reaktioner. Konklusion: Studiens resultat visar att sjuksköterskorna uppfattar att det finns flera åtgärder som är verksamma i vård av patienter med EIPS i heldygnsvård. Sjuksköterskorna ansåg att vården behöver präglas av odömande attityder och individanpassas med patientens delaktighet i fokus. / Background: Patients with EUPS often suffer from chronic or acute suicidality and may therefore be in need of inpatient care. The issue is that patients with EIPS tend to worsen during inpatient care. Care is sometimes based on prejudices about patients with EIPS, which can lead to them being treated worse than other patient groups. Patients report feeling often mistrusted in their interactions with healthcare. Aim: To study, through a phenomenographic perspective, what nurses perceive effective in the care of patients with EIPS in inpatient care. Methods: Qualitative interview study with a phenomenographic design. Twelve nurses with experience in the phenomenon were interviewed. Through analysis of similarities and differences in descriptions, descriptive categories were identified, illustrating the nurses' varied perceptions of the phenomenon. Results: Three descriptive categories were identified. In the Care Encounter category, nurses believed that care should be built on a healthy attachment where the patient is validated and their abilities and strengths are recognized. Under Structure, nurses perceived that inpatient care needs to be predictable and comprehensible for the patient and designed with the patient's involvement. Self-awareness, according to the nurses, should include both theoretical knowledge and the ability to analyze and manage one's own attitudes and reactions. Conclusions: The study’s results show that the nurses perceive that there are several interventions that are effective in care of patients with EUPS in inpatient care. The nurses believed that care needs to be characterized by non-judgmental attitudes and tailored to the individual with the patient's involvement at the center. / <p>Sjuksköterskors uppfattningar om vad som är verksamt i vård av patienter med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) i heldygnsvård © 2024 by Rinaldo, Emma &amp; Karlsson, Frida is licensed under CC BY 4.0   </p>

In Sweden, new parents are always offered a visit from a child health care nurse. Usually the home visit takes place with only the child health care nurse. In a smaller municipality in Sweden, a decision has been made that home visits should take place in teams. The team consists of a child health care nurse and a representative from the Social Services. The aim of this study is to explore the role of emotions and emotional rules in meetings between parents, child health care nurses and representatives from the Social Services that take place in a home environment. The study also aims to investigate how emotions are shaped by the professional role (as child health care nurse and Social Services representative) as well as the place (the home of the parents). The data in the study has been gathered through a qualitative research method and eight interviews were conducted with child health care nurses as well as representatives from the Social Services. The data has been analyzed through sociology of emotions as well as Goffman's dramaturgical perspective. The results of the study shows that emotional rules and professional emotional rules are most present in the emotional labour that child health care nurses and representatives from the Social Services perform at home visits in teams. The professionals strive to convey and provide security to the new parents by adhering to emotional rules and professional emotional rules. Furthermore, it appears that the professional role and the place are of great importance for the role of emotions during home visits. Given that the meeting takes place in the private sphere of the home means that the professionals refrain from ending up in a discussion with the parents. However, they feel more comfortable having that kind of discussion at the health center.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse för hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen upplever sitt handlingsutrymme utifrån gräsrotsbyråkratens roll samt att identifiera vilka faktorer påverkar handlingsutrymmet. Fem intervjuer med sju informanter, varav sex kvinnor och en man, har genomförts och studien har en kvalitativ ansats. Analysen av resultatet visade att handlingsutrymmet ökar eller minskar vilket beror på ett antal identifierade faktorer. Dessa faktorer är: bakgrund, stödfunktioner, påtryckningar, reglementen och arbetssätt. I studien beskrivs hur handlingsutrymmet utförs och hur det upplevs av informanterna. En konsekvens av ett litet handlingsutrymme är att biståndshandläggarnas position mellan myndighetens uppdrag och medborgarnas behov kan bidra till stress. / The aim of this study was to gain a deeper understanding of how social worker in elderly care experience their discretion based on the street-level bureaucrats role and to identify the factors affecting the discretion. Five interviews with seven informants, six women and one man, have been completed and the study has a qualitative approach. The analysis of the results showed that the discretion increases or decreases due to a number of identified factors. These factors are: the background, support functions, pressure, regulations and practices. The study describes how the discretion is performed and how it is perceived by the informants. A consequence of a small discretion is that the social workers position between the authority´s  mission and the needs of citizens can contribute to stress.

Syftet med studien var att undersöka de anställdas upplevelser av vårddjurssamspel. Utifrån ett grundat teoretiskt perspektiv har vi utgått ifrån insamlade data och låtit informanternas talan föra arbetet framåt. Vi har dels studerat äldreboenden där personalen får ta med sina djur och där det även bor djur. Dels hundförare med sina hundar som arbetar inom äldrevården samt behandlingshem där terapin med djur sker. Studien baseras på elva datainsamlingar: tre observationer och åtta intervjuer. Tre av intervjuerna var etnografiska. Utifrån intervjuerna fick vi personalens och hundförarnas åsikter kring detta fenomen. Genom observationerna fick vi se hur interaktion med djur kan se ut. Resultatet visar på ett antal faktorer som är viktiga i interaktionen. Dessa är omtanke, ömsesidig uppmärksamhet, förväntningar och djurets uppgifter. Samspelar faktorerna leder det till en positiv emotionell påverkan. Vi fann att personal, hundförare, boende och djur blev positivt emotionellt påverkade av att ha djur i sin omgivning. I och med att det tydligt framkom olika aspekter av djurens arbete har vi funnit samband mellan effekterna som djuren ger. För att tydliggöra interaktionen mellan vårddjuret och individer har vi använt oss av Hochschilds begrepp emotionellt arbete, kopplat till terapihundarnas arbete, samt Goffman och hans teori om dramaturgi, kopplat till hur samspelen ser ut på fältet, för att analysera resultatet. Vår studie fyller en lucka i den tidigare forskningen, som visat att djur har en positiv påverkan men inte vad som krävs för att det ska ske ett lyckat samspel. Vi har även utgått från de anställdas perspektiv istället för de boendes. / The aim of this study is to examine staffs experience of interaction with animals. With the method grounded theory we have let the informants’ words steer the direction of the study. We have studied elderly care who have their own animals and where the staff is able to bring their pets to work. We have also studied dog handlers with their therapy dogs who work in the elderly care and health and rehabilitation clinic who work with animals. The study is based on eleven data collections, three observations and eight interviews. Three of the interviews were of an ethnographic character. From the interviews we found the opinions of the staff and the dog handlers concerning the phenomenon. We were also able to observe the interaction with animals. This result shows several factors that are important in the interaction. These are: care, expectations, the animals task and mutual attention. If there is a connection between them it can lead to a positive emotional effect. We found that the staff, dog handlers, patients and animals were positively emotionally affected during the interaction with animals. To get a sociological connection we have used the term emotional labor from Hochschild and dramaturgy from Goffman to analyze the findings. We found that our study is important and there is a gap in previous research, our studie shows the importance of different factors for a well-functioning interaction. Another supplement is that this studie have focus on the staffs perspective.

Bakgrund: Patienter med emotionell instabil personlighetsstörning upplevs som en svårbehandlad patientgrupp inom heldygnsvården. Omvårdnadspersonalens kunskap kring bemötande och behandling av denna patientgrupp är varierande vilket gör att vården ser olika ut. Detta kan resultera i ett ökat lidande hos patienten och frustration i personalgruppen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva faktorer som bidrar till stabilare mående hos patienter med emotionellt instabilt personlighetsstörning under heldygnsvård. Metod: Som metod har använts en kvalitativ design med induktiv ansats. Studien baserades på sex intervjuer där informanterna var patienter med diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att bemötandet och engagemang hos personal var av stor vikt. Struktur och delaktighet var andra viktiga faktorer för att nå ett stabilare mående. Det framkom att heldygnsvården kunde bidra med ett avbrott i vardagen och att meningsfulla aktiviteter under vårdtiden var en annan viktig faktor. Slutsats: Patienterna upplevde att bli bemött som en individ av engagerad personal och att få vara delaktig i sin vård som två viktiga faktorer i processen mot ett stabilare mående. Heldygnsvårdens struktur och miljöombytet stod för återhämtning och en möjlighet att återfå rutiner. Det framkom även en önskan om fler meningsfulla aktiviteter såsom fysisk aktivitet och psykoedukation för att på bästa sätt ta tillvara på vårdtiden. / Background: Patients with emotional unstable personality disorder is experienced as a difficult to treat patient population in inpatient care. Nursing staff knowledge surrounding the introduction and the treatment of this patient population is diverse, which means that the care is different. This can result in increased suffering of the patient and frustration in the staff group. Aim: The aim of the study was to describe factors that contribute to a more stable mood in patients with emotionally unstable personality disorder. Method: The method that has been used is a qualitative design with inductive approach. The study was based on six interviews with informants that who were patients diagnosed with emotionally unstable personality disorder. The interviews were analyzed using content analysis. Result: The results showed that the hospitality and commitment of the staff was of great importance. Structure and participation were other important factors for achieving a stable mood. It was revealed that inpatient care could contribute to an interruption of everyday life and meaningful activities were another important factor that emerged. Conclusion: Patients experienced to be treated as an individual by committed staff and to be involved in their care was part of the process towards a stable mood. Inpatient care structure and change of environment support for recovery and an opportunity to regain routines. There was a desire for more meaningful activities such as physical activity and psycho education to best take advantage of the period of care

Background: Patients with borderline personality disorder represent a large group in healthcare who are struggling with painful emotions in life. Caring should be based on strengthening health processes by focusing on the patients, but research made by the patient's perspective has shown that this population rather felt that their health processes was counteracted, than promoted. The patients felt that the nurses displayed a negative attitude towards them. Attitudes are defined as a system of values, emotions and actions towards others.   Aim: the purpose of this study was to highlight the attitudes and experiences of nurses towards caring for people with borderline personality disorder   Methods: A study on the literature based on nine scientific papers was performed. The articles have been analyzed, systematically coded and compiled into a new unit.   Results: This study shows that nurses have an overall negative attitude towards patients with borderline personality disorder. Three main categories emerged, which was lack of knowledge, difficult patients and experiences influence. The nurses expressed the lack of knowledge as a feeling of not being competent enough to provide the right care and because of the fact that they had little faith in the care options that existed. Difficult patients was the biggest theme which showed that patients were seen as strong, dangerous ruthless forces that evokes powerlessness among nurses. Something that was seen as consistent throughout the study was that the patients were seen as dishonest and manipulative. The third main theme ”experiences influence” showed that experiences affects and touches the nurse that then contributes to the selection of treatment strategies.   Discussions: It appears that there is a gap between nurses' attitudes and the needs of patients resulting in health suffering. This is discussed by Katie Erikson's theory of care suffering from nursing science theory of health and care, patients 'and nurses' views on health promotion.   Keywords: Borderline personality disorder, experiences, attitudes, nursing, nurse, nurses.

I denna studie har vi fokuserat på långtidsarbetslösas berättelser och erfarenheter. Studiens syfte är att undersöka hur långtidsarbetslösa upplever interaktionen i mötet med Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsenheten och vilka konsekvenser upplever de att mötet emotionellt får. Studien som genomförts är explorativ som innebär att vi vill få veta mer om individernas egna berättelser. Genom att besvara syftet har tre frågeställningar ställts upp: (1)I hur hög utsträckning omfamnas rollen som långtidsarbetslös i interaktionen med handläggare på Arbetsförmedlingen/Arbetsmarknadskonsulent? (2)Vilka emotioner skapar interaktionen för intervjupersonerna i mötet med handläggare på Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadskonsulenten?(3) Hur skiljer sig intervjupersonernas upplevelser i mötet med Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsenheten? Metoden som använts är kvalitativ och 11 personer inom målgruppen har intervjuats. Den teoretiska referensram som använts är roller och emotioner. Ytterligare har även en jämförelse gjorts för att belysa eventuella skillnader gällande upplevelser i mötet med både handläggare på Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadskonsulenter.  Resultatet som framkommit är relativt överensstämmande hos alla intervjupersoner som deltagit i studien. Intervjupersonerna uttrycker en missnöjdhet över ständiga byten av handläggare på Arbetsförmedlingen. Detta har tolkats av oss och benämns som den cyniska aktören i mötet. Intervjupersonerna önskar att det finns ett emotionellt utbyte och tillit mellan dem, handläggaren på Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadskonsulenten på Arbetsmarknadsenheten. Intervjupersonerna vill bli bemötta som människor och inte statistik, de upplever att handläggarna på Arbetsförmedlingen arbetar efter rutin och inte lyssnar och tror på dem i mötet. I mötet med Arbetsmarknadskonsulenterna upplever däremot intervjupersonerna att de blir bemötta som människor och det emotionella utbytet och tilliten finns i samspelet. På Arbetsmarknadsenheten sker inga ständiga byten av Arbetsmarknadskonsulenterna som det görs av handläggarna på Arbetsförmedlingen vilket resulterar i att en tillit har byggts upp i mötet och den ärliga aktören antas istället. Slutsatsen är att det är viktigt för individen att bli trodd och lyssnad på i mötet om inte detta sker så antas den cyniska aktören av deltagaren.

Skolfrånvaro är ett aktuellt ämne i svensk media och har även uppmärksammats i en statlig utredning. Syftet med studien var att undersöka hur lärare och specialpedagoger arbetar främjande gällande skolnärvaro och förebyggande gällande skolfrånvaro. Fokus för studien var hur dessa två yrkesgrupper beskrev detta arbete och att genom observationer studera graden av emotionellt stöd i klassrum. Studiens forskningsansats var mixed method. Semistrukturerade intervjuer, strukturerade observationer samt dokument kring skolnärvaro/skolfrånvaro användes som datainsamlingsmetoder. Studien genomfördes på tre skolor, där totalt 6 lärare och 6 specialpedagoger intervjuades. Vid varje skola genomfördes 2 observationer à 3 timmar och 2 dokument gällande skolnärvaro/skolfrånvaro studerades. Studien visade på vikten av att skapa goda relationer till elever och vårdnadshavare för att på så vis skapa ett välfungerande samarbete som kan generera goda förutsättningar för eleven att vilja komma till skolan. Studien visade även att de lärare som skapade goda relationer, individualiserade och anpassade undervisningen, var lyhörda och skapade ett positivt klassrumsklimat som skattades högt i det emotionella stödet i klassrummet. Samarbetet med instanser utanför skolan behöver förbättras vilket alla lärare och specialpedagoger i studien framhöll. Flera i studien hade inte kännedom om lokala handlingsplaner (dokument) gällande skolnärvaro/skolfrånvaro vilket kan resultera i brister i rutiner i arbetet med skolfrånvaro. Studien visade därtill att insatser riktade mot elever med skolfrånvaro inte behövde vara kostsamma utan att det handlade om mellanmänskliga relationer för att elever skulle vilja komma till skolan och trivas där.

Uppsatsen belyser den aktuella emotionella arbetssituationen avseende yrkesverksamma socialsekreterare. Syftet med studien är att undersöka hur det emotionella arbetet påverkar socialsekreterare som arbetar i Umeå Kommun. Vidare är syftet att undersöka om detta påverkar dem utanför arbetslivet. För att besvara syftet har studien utgått från följande forskningsfrågeställningarna:  Hur påverkas socialsekreterare emotionellt av sitt yrke, hur hanterar socialsekreterare emotionell börda på jobbet samt hur märker socialsekreteraren av sin yrkesroll utanför arbetslivet? Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där det empiriska materialet inhämtats med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod. Urvalet består av yrkesverksamma socialsekreterare från Vuxenenheten samt Barn - och Ungdomsenheten, ett målinriktat urval som resulterade i snöbollsurval. Avgränsningen i urvalet avser socialsekreterare i Umeå Kommun. En konventionell innehållsanalys användes för att analysera det empiriska materialet. Vidare för analys användes teori bestående av Affektteori och Emotionellt Arbete som teoretiska begrepp. Studiens resultat visar på olika faktorer som påverkar socialsekreteraren emotionellt. Resultatet visar att det emotionella arbetet synliggörs i klientrelationer, arbetsmiljön, individuella och kollektiva strategier samt effekter på socialsekreterarens privatliv. Betydelsen av professionalitet och gränssättning var väsentlig för hantering av det emotionella arbetet. Således påverkar det emotionella arbetet socialsekreteraren både psykiskt och fysiskt på arbetstid som utanför arbetstid. Resultatet visar således på att de är individuellt hur mottaglig man är för emotionell påverkan. Vidare framkom att det är oundvikligt att vara i kontakt med det emotionella inom verksamhetsfältet.  Den emotionella påverkan upplevdes som negativ men resultatet visar även på att det emotionella arbetet kan ha en positiv inverkan på arbetsuppgifter. Detta som ett redskap för socialsekreteraren att använda sig utav. Studiens slutsats visar på en tydlig parallell mellan emotionell påverkan och socialsekreterarens arbete som likväl styrks av presenterad forskning.

Influencermarknadsföring är en ny sorts marknadsföringsstrategi som har förändrat dynamiken i hur företag arbetar idag. Många företag använder sig av mediapersonligheter, så kallade influencers, på sociala medier för att göra reklam för sina produkter. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan influencers användning av ett personligt budskap i marknadsföringen av en produkt på Instagram och dennes följares varumärkesattityd och köpintention. Ett personligt budskap definieras enligt teori om emotionell marknadsföring och storytelling. En analysmodell utvecklas med inspiration från Lutz och MacKenzies (1989) modell om attitydbildning kring ett marknadsföringsobjekt. En digital enkätundersökning genomförs med ett personligt/opersonligt fokus där cirka hälften av de 160 respondenterna svarar på enkäten med ett personligt fokus och resterande svarar på samma enkät med ett opersonligt fokus. Syftet med denna indelning är att jämföra huruvida det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan de två grupperna. Två av sex formulerade hypoteser om trovärdighet och attityd i relation till influencern och Instagram-inlägget samt varumärkesattityd och köpintention kan accepteras enligt undersökningens resultat.