Självvald inläggning är en vårdform som möjliggör för patienter inom psykiatrin att själv bestämma när en sjukhusinläggning är nödvändig. För patienter med emotionelltinstabiltpersonlighetsssyndrom(EIPS) och självskadebeteendehar denna vårdform kommit att ses som en lämplig intervention, eftersom studier visar att längre psykiatriska inläggningar är kontraproduktiva och således har en potentiell skadlig effektpå dessa patienter. Utöver dettaanses vårdformen passande utifrån de kliniska riktlinjer som lyfter främjandet av autonomi som särskilt viktig i behandlingen av patienter med EIPS. Några särskilda riktlinjer för hur autonomin i praktiken kan främjas ges dock inte, vilket innebär att det varit fritt för vårdgivare att omsätta dessa rekommendationer i den praktiska vården. Motbakgrund avdenna osäkerhetär det viktigt att utvärderaeffekterna av SI som vårdform.I dennauppsatsundersöktes patienternas syn och erfarenhet av vårdformen, med fokus på hur den ökade egenmakten upplevts i relation till de olika delkomponenterna i SI. Till hjälp i analysen av materialet användes de teoretiska begreppen autonomi, empowerment och paternalism. Analysen visar att patienterna upplevde vissa delar som egenmaktstärkande(empowering)och andra delar som svåra och ångestskapande. Vidare visar analysen att SI innebär ett lärande i att ta egenansvar. Etttydliggörande avmotiven bakomdelkomponenterna ökar patientens autonomi,samt kan hjälpa patienten att stå ut med svåra och ångestskapandekänslori läroprocessen mot att hantera egenansvaroch såledespå siktbli mer autonom.Analysen visar även attsjuksköterskan kan ha en viktig roll i att stödja patienten i denna process tillatt uppleva egenmaktoch utöva sin autonomi. Uppsatsens slutsatserangående de olika delkomponenternaär atttillgång till två stödsamtal per dag, egenhantering av medicin, tredagars-bestämmelsenkanbidra till attstärka patientens autonomiom motivenbakom dem tydliggörs för patienten.Möjligheten att själv bestämma tidpunkt för inläggning är särskilt gynnsamt för patienterna, eftersom de upplever en större trygghet i att få tillgång till vård i akuta situationer.En del patienter kan dock behöva stöd i att få veta att beslutet att lägga in sig själv var berättigat.Vid kontraktsskrivningen bör patienten bli ännu mer noggrant informerad om vårdformen med dess motiv och de eventuella utmaningar patienten kan uppleva i relation till de olika delkomponenterna. Vidare kan regeln om förtida utskrivning, i fall där en patient bryter mot avdelningens regler, leda till ettännu merakut försämrat psykiskt mående, eftersom patienten riskerar att uppleva utskrivningen som ett svek från vårdens sidaoch ett personligt misslyckande. I värsta fall kan detta få förödande konsekvenser såsom självmord. Regeln bör därför tas bort. SI-kontraktet bör inte ha formen för ett kontrakt, eftersom det implicerar att vården är villkorad, vilket kanha en negativ inverkan på patientens tillit till vården. Enkelrummet uppskattades i hög grad och bör utvärderas ytterligare, samtförslagsvis erbjudas som alternativ till delat ruminom ramen för den vanliga akutpsykiatriska slutenvården. Detta eftersom detkan vara gynnsamtför andra patientgrupper också.

Introduktion: Abort är ett vanligt ingrepp och en rättighet för alla kvinnor. Sjuksköterskans perspektiv är viktigt att studera för att möta kraven på ett omhändertagande där både fysiska och emotionella behov tillgodoses, samtidigt som sjuksköterskan på ett hållbart sätt hanterar påfrestningar som uppstår. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda kvinnor som genomgår inducerad abort på gynekologisk vårdavdelning. Metod: Litteraturstudie enligt Polit och Becks (2016) nio steg. Litteratursökning i Cinahl, PubMed och PsychInfo resulterade i åtta artiklar, sex kvalitativa, en kvantitativ och en mixad-metod. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Under den induktiva databearbetningen framkom sex teman som beskriver sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter: Att känna starkt engagemang och arbetstillfredsställelse, Att skaffa sig erfarenheter av kvinnornas omvårdnadsbehov, Att uppleva negativa känslor och möta utmaningar, Att hantera och reglera känslor, Att påverkas av egna abortupplevelser eller fertilitetsrelaterade problem och Att finna strategier för stöd och kompetensutveckling, Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar med aborter känner ett stark engagemang för sitt arbete men erfar även att det innebär ett känslomässigt arbete som kan vara skadligt om inte tillräckliga resurser eller kunskap kring hur känslor hanteras finns. De behöver därför stöd att utveckla detta. Sjuksköterskornas erfarenheter av kvinnornas omvårdnadsbehov var att behoven var individuella och de belyste de emotionella delarna av omvårdnaden samt vikten av närvaro och empati.

Denna uppsats behandlar serveringspersonalens upplevelse av sin yrkesroll i restaurangbranschen. Frågeställningen fokuserar på serveringspersonalens egna upplevelser av kundmötet och det tillhörande emotionella arbetet. Den innefattar även personalens egna beskrivningar av hur de hanterar den återkommande konflikten mellan uppvisad och upplevd känsla. Restaurangyrket ställer höga krav på yrkeskompetens och sociala färdigheter men innebär också situationer som personalen kan uppleva som emotionellt ansträngande. Den teoretiska bakgrunden till studien utgår ifrån Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Arlie Hochschilds teori om emotionellt arbete.   Det empiriska materialet består av data från sju semistrukturerade intervjuer med restauranganställda i Stockholm. Respondenterna beskriver hur de anpassar sitt framträdande efter vilken gäst de serverar. Anpassningen består främst av de känslor som visas utåt, exempelvis genom samtalston, gester och ansiktsuttryck. Detta sker således på en ytlig nivå, och oftast innefattas inte det som serveringspersonalen känner på riktigt i anpassningen. Resultatet tyder på att respondenterna upplever en dissonans mellan de känslor de visar utåt och de känslor som de känner inombords. Studien utforskar därför även olika strategier personalen använder i syfte att minska den emotionella dissonansen. Vissa strategier tycks vara vanligt förekommande bland respondenterna, samtidigt som andra strategier bara används av några få. Denna variation kan tänkas bero på kontextuella och personlighetsmässiga skillnader.  Slutligen så tillhandahåller denna studie en bild av hur serveringspersonal i Stockholm upplever sitt arbete, hur de hanterar sin yrkesroll samt hur serveringsyrket i sig till mångt och mycket kan betraktas som emotionellt arbete. Inom den svenska kontexten så är forskning av detta slag bristfällig, och vår studie fyller därför en kunskapslucka inom området. Avslutningsvis föreslås fortsatt forskning i området av kvantitativ karaktär.

Det finns ett gap mellan kvinnor och män avseende sjukskrivningar, då kvinnor är sjukskrivna i större utsträckning än män. Detta har av forskningen förklarats av ett antal olika faktorer. Vi ville därför undersöka om könsskillnaderna i sjukskrivningar fortfarande gäller, samt om de faktorer som tidigare forskning har lyft fram som förklaringar till skillnader fortfarande är hållbara för att förstå fenomenet. Vi har kommit fram till att skillnaderna i uttag av sjukpenning idag finns kvar mellan män och kvinnor. Den procentuella skillnaden mellan könen har under en förhållandevis lång tid varit konstant, trots att de totala sjuktalen har sjunkit. Vi har därför valt att studera tre tidigare förklaringsfaktorer till dessa skillnader för att se om dessa har förändrats sedan millennieskiftet. De tre förklaringsfaktorer utgår från fördelningen mellan könen av obetalt hushållsarbete, den könssegregerade arbetsmarknaden och slutligen på ekonomiska drivkrafter. Genom sekundäranalys av data från bland annat Statistiska centralbyrån (SCB) har vi tittat på hur de ovan angivna faktorerna har förändrats under olika år. Eftersom andelen sjukskrivningar mellan könen har varit konstant borde således även förklaringsfaktorerna ha varit konstanta. Utifrån resultatet kan vi sluta oss till att utförandet av det obetalda arbetet är mer jämställt mellan könen. Dock ser arbetsmarknaden ut att vara lika segregerad som tidigare forskning har visat, och de ekonomiska drivkrafterna har inte heller förändrats mellan könen. Vår slutsats är att det inte är könssegregeringen i sig, utan skillnader i de krav och den kontroll som föreligger mellan kvinno- och mansdominerade yrken, som kan tänkas vara en av flera faktorer som leder till att kvinnor har ett större uttag av sjukpenning än män.

Bakgrund: En upplevelse är subjektiv vilken värderas och tolkas utifrån individens förförståelse och dessa upplevelser behöver sjuksköterskan tillvarata för att kunna bedriva professionell omvårdnad. Omvårdnadsprocessen används av sjuksköterskor för att bedriva omvårdnad på ett optimalt sätt och en del av denna process är mötet mellan människor. Ett gott möte leder till ett bättre informationsutbyte vilket i sin tur är en central del i omvårdnadsarbetet. Emotionellt instabilt personlighetssyndrom, även förkortat EIPS, är en psykisk funktionsnedsättning där de allmänna kriterierna för personlighetssyndrom samt fem av nio EIPS-specifika kriterier ska vara uppfyllda för att ställa diagnos. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Metod: Kvalitativ litteraturstudie grundad på nio empiriska studier. Artikelgranskningen genomfördes enligt Högskolan i Kristianstads granskningsmall för kvalitativa studier. Analysen utgick från Fribergs (2012a) fem-stegs metod. Resultat: Resultatet sammanställdes i fyra huvudteman; Upplevda känslor, Upplevelse av kunskap, Upplevelse av arbetssätt samt Upplevelse av beteenden hos personer med EIPS. Sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med EIPS varierade. Känslor som obehag, frustration och optimism uppstod i samband med vårdandet. När sjuksköterskor upplevde att de hade lämplig kunskap skapades självförtroende i vårdandet. Brist på kunskap bidrog till osäkerhet kring hur personalen ska förhålla sig till personer med EIPS. Diskussion: Studiens styrkor och svagheter diskuteras i relation till Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. I resultatdiskussionen diskuteras fynden Hoppfull optimism, Kunskap underlättar vårdandet samt Frustration i relation till omvårdnadsteorier, samhällsperspektiv samt etisk teori.

In this essay, I want to achieve an accessible and applicable entrance to Alexander Technique as a method for learning to use the body in such a way as to allow emotional expression in music. It is necessary to see the real need of Alexander Technique for the active musician, and therefore important components of music-making will be presented. These components are presented from an Alexander-perspective in order to produce a clear picture of the method of application.The prerequisite for emotional expression in music is musicians and music listeners with the ability to generate, and respond after emotional impressions. Alexander Technique provides an approach to make it easier for musicians, especially guitarists, to express emotions in a performance situation.After years of practice and obtaining musical knowledge and practical skills at the instrument, it is common that muscle tension and ingrained patterns contribute to limited expression. Muscle tensions arising from pressured situations such as auditions, competitions and concerts. Repetitive movements contribute to this, and lays the foundation for an insufficient technique. It is clear that traditional learning methods need to be complemented with an approach that treats body awareness as an essential part of musical performances. The notion that the use of the body affects mental states is now a truism, and one can see an opening towards new approaches that facilitate learning as well as performance of musical works. The emotional expression is in focus here, and this study deals with musical production based on the philosophy that music should be driven by decisions involving emotional expression.

Religiositet och dess effekt på lycka är något som under de senaste decennierna varit föremål för omfattande undersökning. Många gånger återfinns en länk mellan religiositet och lycka, men vilka de bakomliggande mekanismerna är varigenom religiositet leder till ökad lycka återstår en del oklarheter om. Till följd av att religiositet är ett multidimensionellt begrepp och inverkar på många aspekter av livet för religiösa människor är det problematiskt att konceptualisera och fånga dess helhet i syfte att undersöka det empiriskt. Återkommande i litteraturen är dock att delaktighet i religiösa sammankomster är ett betydelsefullt mått på religiositet, och att sociala parametrar och positiva upplevelser har potentiellt medierande effekter. Vidare kan man fråga sig om religionens betydelse för människors välbefinnande minskat i takt med religionens allmänna minskande inflyttande i samhället som helhet till följd av sekulariseringen. I denna uppsats undersöks länken mellan religiositet och lycka i en europeisk kontext, genom en jämförande analys mellan två religiösa och två sekulära länder samt med fokus på sociala nätverk, social delaktighet och emotionellt stöd som potentiellt medierande variabler. De indikatorer för religiositet som används är subjektiv religiositet, delaktighet i religiösa sammankomster samt bönefrekvens. Av analysen framkommer att religiositet tenderar att predicera lycka bättre i de mer religiösa länderna, samt att de sociala parametrarnas medierande effekter ibland med inte alltid verkar kunna förklara sambandet mellan religiositet och lycka.

No description available.

The purpose of this essay is to describe some dimensions of the psychosocial work environment for priests and deacons in the Church of Sweden. The essay aims to describe the essay occurrence of a spiritual dimension wich can work as additional support in the psychosocial work environment. With a starting-point in Karasek & Theorell’s (1990) demand-control-support theory, Hochschilds theory (1983) in emotional labor and Collins (2004) theory in emotional energy has this essay searched for the answer in to what extent demand, control, emotional work and stress occurs in the Church of Sweden, and to what extent priests and deacons experience emotional energy and social and spiritual guidance. This was made by quantitative method, 95 paper surveys were answered by priests and deacons. The result of the study shows that there is a reasonable demand level and a high extent of control in the Church of Sweden. It occurred that the emotional work occurre in a high extent and the informants in the survey experienced a low stresslevel. Furthermore the existent of social support was high and there were a high grade of private social support. The informants also experienced an emotional energy and a spiritual guidance in a high grade. The conclusion of the essay was that in the Church of Sweden the social work environment was good for the informants in this survey. Social support and the spiritual guidance contribute the informants to be less responsive to stress-issues

Bakgrund: Cancer är en av världens vanligaste sjukdomar och den näst vanligaste dödsorsaken. Patienters rätt till delaktighet i vård och behandling är lagstadgad och ligger till grund för medicinsk behandling och omvårdnad. Att se människan bakom patienten är viktigt för att förstå patientens livsvärld. Sjuksköterskans grundläggande omvårdnadsroll är att stötta patienter med det som de inte själva klarar av. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av hur sjuksköterskan kan främja en god vårdrelation, i samband med vård på en onkologisk avdelning. Metod: Studien är en litteraturöversikt, där datamaterialet utgörs av tolv kvalitativa, tre kvantitativa, samt två vetenskapliga artiklar med mixad design. Resultat: Det analyserade resultatet redovisas i fyra olika huvudteman med tillhörande underrubriker. Dessa huvudteman är: Bemötande och information som grund för vårdrelationen, Tillgodose patientens behov, Emotionellt stöd, Skapandet av en nära vårdrelation. Diskussion: Diskussionen visar att patienter behöver individanpassad information och stöd. För att det ska ske behöver sjuksköterskan kunna identidfiera patientens behov. Om inte behoven tillgodoses kan det skapa ett vårdlidande för patienten. En god vårdrelation bygger alltså på att patienten känner sig trygg och sedd i vården. / Background: Cancer is one of the world's most common diseases and the second most common cause of death. Patients' right to participate in care and treatment is statutory and underpins medical treatment and care. Seeing the person behind the patient is important to understand their life world. Nursing's basic care role is to support patients with what they do not manage. Objective: To describe patients' experience of how the nurse can promote a good care relationship, at an oncology department. Method: The study is a literature review. The data material consisted of twelve qualitative, three quantitative and two mixed designed scientific articles. Results: The analyzed result is presented in four different main themes and associated subheadings. These main themes are: Treatment and information as a basis for the care relationship, Relieving patient needs, Emotional support, Creation of a close care relationship. Discussion: The discussion shows that patients need personalized information and support. In order for this to happen, the nurse must be able to identify the patient's needs. Unless the needs are met, it can create an unnecessary care suffering for the patient. A good care relationship is therefore based on the patient feeling safe and seen in the care.