Vi har valt att i vår uppsats studera en specifik säljargrupp på ett företag. Detta genom att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 8 säljare. Bilden som vi först hade av en säljare var en person med stor social kompetens, vassa argument som fick kunden på fall direkt. Därför vill vi inrikta oss på och försöka förklara den socialpsykologiska aspekten i det aktuella fenomenet kopplat till den säljargrupp vi fått tillgång till. Förståelsen får vi genom att använda oss av olika teorier, vilka är: Asplunds sociala responsivitet, Vrooms motivationsteori, Allvin et al. Gränslöst arbete samt Hochschild teori om emotionellt arbete. Vi kommer att förhålla oss till hermeneutiken som vetenskapligansats för att med hjälp av del och helhet tolka vårt empiriska material. Att pendla mellan del och helhet gör det möjligt för oss att få en närmare förståelse för fenomenet. Vi redovisar det empiriska materialet i en resultat del. Resultatet analyseras utifrån ovan nämnda teorier. En sammanfattning över hela arbetet placeras efter analysdelen till sist redovisar vi våra reflektioner över arbetet. Nyckelord: motivation, social responsivitet, emotionellt arbete och flexibelt arbete / We have in this paper chosen to study a group of salespeople on a company. This by conducting semi-structured qualitative interviews. The image that we had of a salesman was a person that has got social skills and sharp arguments who do not give the customer so much as a chance to protest. We want to focus and try to explain the aspect of social psychology in this phenomena connected to a group of salespeople that we have got access to. This we get by making use of various theories such as Asplund’s social responsivity, Vroom’s theory of motivation, Allvin et al. boundless work and Hochschild’s emotional labor. We are going to use the hermeneutic as a scientific point of view and use parts of the phenomena to understand it on a deeper level. We are also going to have an overlooking view so that we can se the phenomena in a complete picture. In that way we are going to understand the phenomena better. We present the empirical material in a result and use the theories mentioned above to analyze the result. Then we make a summary of the paper and end it with a reflection over our paper.

Varje år drabbas ca 30 000 individer av stroke i Sverige. Sjukdomen innebär ofta bestående funktionsnedsättningar och behov av både socialt och professionellt stöd från närstående och hemsjukvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd till strokedrabbade och deras närstående. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades närstående under vårdtiden på en strokeenhet. En kvalitiativ metod valdes och datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetade på strokeenhet. Intervjumaterialet analyserades genom en kvalitiativ manifest innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna gav stöd till strokedrabbades närstående främst genom information. Sjuksköterskorna gav ibland information till patient och närstående i grupp. Det som patienten och de närstående främst fick information om var strokesjukdomen och behandling. Vidare visade resultatet att sjuksköterskorna gav emotionellt stöd genom enskilda samtal och att det var viktigt att sjuksköterskorna uppmärksammade de närståendes behov. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns hinder för att ge stöd till närstående. De hinder som främst framkom var brist på tid och brist på avskildhet för samtal. Resultatet kan användas för att medvetandegöra betydelsen av att ge stöd till närstående och därmed se närstående som en resurs i omvårdnaden.

<p>Varje år drabbas ca 30 000 individer av stroke i Sverige. Sjukdomen innebär ofta bestående funktionsnedsättningar och behov av både socialt och professionellt stöd från närstående och hemsjukvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd till strokedrabbade och deras närstående. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades närstående under vårdtiden på en strokeenhet. En kvalitiativ metod valdes och datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetade på strokeenhet. Intervjumaterialet analyserades genom en kvalitiativ manifest innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna gav stöd till strokedrabbades närstående främst genom information. Sjuksköterskorna gav ibland information till patient och närstående i grupp. Det som patienten och de närstående främst fick information om var strokesjukdomen och behandling. Vidare visade resultatet att sjuksköterskorna gav emotionellt stöd genom enskilda samtal och att det var viktigt att sjuksköterskorna uppmärksammade de närståendes behov. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns hinder för att ge stöd till närstående. De hinder som främst framkom var brist på tid och brist på avskildhet för samtal. Resultatet kan användas för att medvetandegöra betydelsen av att ge stöd till närstående och därmed se närstående som en</p><p>resurs i omvårdnaden.</p>

I denna studie har jag beskrivit delar av socialarbetares emotionella arbete i mötet föräldrar och/eller barn. Jag undersöker på vilket sätt personer som jobbar i eller i anslutning till socialtjänsten arbetar emotionellt i mötet med sina klienter, samt hur detta påverkar dem. Jag har även undersökt huruvida stöd från kolleger och ledning underlättar det emotionella arbetet. Studien har genomförts med utgångspunkt i emotionssociologisk forskning. De teoretiska begrepp som studien utgår från är framförallt emotioner, emotionellt arbete, tillit samt emotionshantering. Detta för att skapa förståelse för intervjupersonernas emotionella situation på arbetsplatsen. Arbetet har genomförts med hjälp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna är personer som jobbar inom eller i anslutning till socialtjänsten, direkt eller indirekt med barn och familjer. De huvudsakliga resultaten visar att socialarbetarna väljer de att försöka trycka bort sina egna emotioner i mötet med klienter. Detta kan de ta igen i efterhand exempelvis genom att diskutera med sina kolleger, och att släppa fram känslor exempelvis genom att gråta. En svårighet de upplever är att inte bara behöver hantera sina egna emotioner, utan även klienternas.Socialarbetarna påverkas av arbetet genom att de har svårt att släppa arbetet på fritiden och har ibland sömnsvårigheter. De upplever ett stort ansvar som kan vara svårt att släppa. De menar trots allt att det egna livet ändå rullar på, vilket gör att de lär sig hantera tankar på jobbet med tiden och mer erfarenhet.Nära relationer till kolleger är viktiga för välmåendet, medan relationer till chefer tycks vara sekundärt i den aktuella studien. Goda relationer på arbetsplatsen tycks underlätta de svårigheter som kan uppstå. De hanterar sina känslor på olika sätt, men att ha avlastning av kolleger och i form av handledning tycks vara två av de viktigaste delarna. / In this study I have described parts of social workers emotional labout i the meeting with parents and/or children. I have studied the way people who work with social services work with their emotions in relations with the clients, and how this effects the social workers. I also studied in what way support from colleagues and manegement can help with the emotion labour. The study has been implemented with the base in sociologic research with emotions in centre. The theoretic concepts that has been used is first and foremost emotions, emotional labour, trust and handling emotions. I have used these concepts to try and create understanding for the inteviewees emotional situation in the workplace. In this study I have done six semi-structured interviews. The interviewees is people who work with or in close contact to the social services, direct or indirect with children and families. The primary results shows that social workers chose to try and hide their own emotions in the meeting with clients. They can compensate this afterward, for example by talking with colleagues, and let their emotions some forward for example by crying. One thing they say is hard is dealing with not only their own emotions, but also the clients.The social workers are affected by their work in the way that they have a hard time to let the work go when they go home for the day, and sometimes they have trouble sleeping. They experience a big responsability that can be hard to let go. Although, they say their own life runs it course, which makes it easier to learn to handle thoughts about work. Time and experience also helps. Close relationships to colleagues are important for their wellbeing, but the relation to manegers seems to be less important in this study. Good relations on the workplace seems to make hardships easier. They handle their emotions in different ways, but support by colleagues and by guidance appears to be two of the most important parts.

Mobiltelefonen som ett objekt har en stor betydelse för ungdomarna i dagens samhälle. Unga människor uppfattar sin mobiltelefon som en förlängning av sig själva och kan inte uthärda tanken på att vara borta från den. Men i olika situationer som tillexempel ett reklamationstillfälle, har den unga konsumenten inget annat val än att lämna in sin mobiltelefon för reparation. Reklamation är något som är oundvikligt och kan ses som ett misslyckande i sig, men det är hanteringen av reklamationen som avgör om den anses vara lyckad eller misslyckad för kunden.Denna studie syftade till att undersöka relationen mellan den unga konsumenten och deras mobiltelefon och hur detta förhållande kan påverka varför de uppfattar en reklamation som misslyckad. Genom sju intervjuer har vi bett våra respondenter att prata om deras specifika reklamationstillfälle och hur de använder sin mobiltelefon i vardagen.Resultaten visade att de främsta anledningarna till att våra respondenter funnit sin hantering av reklamationen som ett misslyckande berodde på faktorer såsom väntetid, merkostnader, dålig ersättningsprodukt och ovänliga personal. Det visade också att våra respondenter har en anknytning till sin mobiltelefon och på grund av detta förhållande kan ovannämnda faktorer komma att ändras beroende på hur fästa en individ är till hans eller hennes produkt. / The mobile phone as an object has a great meaning for the youth in today's society. Young people perceive their mobile phone as an extension of themselves and cannot bear the thought of being apart from it. However, in different situations such as a customer complaint handling, the young customer has no other option but to hand it in for reparation. The customer complaints is something that is unavoidable and can be seen as a failure in itself but it is the handling of the customer complaint that decide if a customer complaint has been successful or not.This study aimed to investigate the relationship between the young consumer and their mobile phone and how this relationship might affect why they perceive a customer complaint handling as failed. Trough seven conducted interviews we asked our respondents to talk about their specific customer complaint situation and how they use their mobile phone.The results showed that the main reasons why our respondents found their complaint handling as failed depended on factors such as, waiting time, additional costs, poor substitute product and unfriendly personnel. It also showed that our respondents have an attachment to their mobile phone and because of this relationship the aforementioned factors might change dependent on how attached an individual is to his or her product.

Denna uppsats undersöker bemanningsföretagen och hur konsultcheferna arbetar för att tillgodose krav från kundföretag och omgivningen. Som en del av detta studeras även vilka krav som ställs på de uthyrda konsulterna och vad uppförandet har för betydelse inom bemanningsbranschen. De teoretiska utgångspunkterna som används i uppsatsen är dels nyinstitutionell teori och främst begreppet legitimitet, dels Hochschilds teori om emotional labor. Det insamlade empiriska materialet består av nio intervjuer med konsultchefer från fyra olika bemanningsföretag. Resultatet visar att konsultchefsarbetet präglas av rutiner och att det ställs krav på uppförande på den uthyrda personalen för att passa in i konsultrollen. I den avslutande diskussionen diskuteras uppträdandekrav och personlighetens betydelse för konsulter inom bemanningsbranschen. I samband med detta diskuteras även hur bemanningsföretagen har fått legitimitet genom att rekryteringsarbetet professionaliserats och kommit att innefatta förmedling av både kompetens och personlighet till kundföretag. En slutsats är att det emotionella arbetet kan ses som nyckeln till framgångsrika konsultuppdrag. / This essay examines the staffing industry and how the consultant managers are working to meet the requirements from customer business and the environment. It also studies the demands placed on the consultant and why behavior is significant in the staffing industry. The theoretical approach used in this paper is partly a new institutional theory and above all, the concept of legitimacy - and partly Hochschilds theory of emotional labor. The empirical data that have been collected consists of nine interviews with consultant managers from four different staffing companies. The results show that the consultant manager’s work is characterized by routines, further the result illustrates the behavior requirements of the consultants in order to fit into the role as a consultant. The essay concludes with a discussion of behavior requirements and the importance of personality for consultants within the staffing industry. In this context we also discussed how agencies have gained legitimacy through the recruitment process that has been professionalized including mediation of both skills and personality to the client companies. One conclusion is that the emotional labor can be seen as the key to successful consulting

No description available.

Syftet med denna studie har varit att besvara frågan hur ett medarbetarsamtal upplevs av den anställde. Att ställa frågan ”är det värt det” innebär att se om den anställde upplever att medarbetarsamtalet är en givande kommunikationsform eller om den anställde känner det som ett otillfredsställande samtal. Uppgifterna och svaren är inhämtade genom individuella intervjuer genomförda med deltagare i ett arbetslag inom den privata vårdsektorn. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på semistrukturerade intervjuer. Studien har visat att medarbetarsamtalet inte upplevs som tillfredställande när det gäller kommunikationen med och till överordnad. Det har framkommit att anställda föredrar kommunikation inom hela arbetsgruppen via öppnare samtal mellan samtliga anställda. Vad studien också visar är att de anställda upplever sin chef och kontakten med chefen på olika sätt beroende på situation och kontext. Vi har utgått ifrån teorier kring institutionaliserade samtal, emotionellt arbete och tvång samt sociala band för att behandla och analysera informanternas upplevelse av medarbetarsamtalet. Den anställdes emotionella arbete påverkas av rollen den anställda upplever som passande för yrket samt att relationen till chefen påverkas av status och ställning. / The purpose of the studie is to examine how a performance review is perceived by the employee. By asking the question”is it worth it” the study aims to see however the employees perceive the performance review as a fruitful tool of communication. The empirical data is collected by interviewing a business unit within the private healthcare sector. The study has a qualitative approach and semi structured interviews are used. The study has shown that a performance review is not perceived as satisfying regarding the communication between the subordinate and the superior. The communication should rather be an open one between all the employees and the superiors. It has also been shown that the employees perceive the communication to their superiors differently depending on the situation and context. The employee's emotional work is influenced by the role of the employees perceive as appropriate for the occupation, and the relationship to the superior is affected by the status and position.

Syftet med denna studie är att undersöka vilket samband föräldrabeteendena emotionellt stöd och psykologisk kontroll har för svenska ungdomars välmående. Deltagarna (n = 76), fördelade på 40 flickor och 36 pojkar, läser vid en svensk gymnasieskola där enkätundersökningen också genomfördes. Enkäten byggde på fem befintliga mätinstrument som avsåg mäta emotionellt stöd, psykologisk kontroll, affektivt välbefinnande, livstillfredsställelse och depressiva känslor. Enkäten utformades så att det skulle vara möjligt att genomföra analyser för respektive kön samt för mammors och pappors föräldrabeteende var för sig. Resultaten visar på positiva samband mellan föräldrabeteendet emotionellt stöd och ungdomars affektiva välbefinnande och livstillfredsställelse samt ett negativt samband mellan emotionellt stöd och depressiva känslor. Mellan föräldrabeteendet psykologisk kontroll och både affektivt välbefinnande och livstillfredsställelse framkom negativa signifikanta samband. En deskriptiv jämförelse avseende könsskillnader visade indikationer på att mammors respektive pappors föräldrabeteende har olika inverkan på ungdomars välbefinnande.

Studiens syfte har varit att undersöka huruvida individer som väljer att utbilda sig i en kommunikationsmodell upplever förändring i interaktion med andra människor efter avslutad utbildning. Studien är kvalitativ och grundar sig på en hermeneutisk forskningsansats vilket innebär att vi har tolkat några individers upplevelser av sin utbildning i Nonviolent Communication (NVC), både före, under och efter utbildningen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med en man och åtta kvinnor. Åldern på respondenterna har varierat och de har arbetat eller arbetar inom olika sociala yrken. I tolkningen av det empiriska materialet spelar Randall Collins begrepp interaktionsritualer en viktig roll i tydningen av utbildningstillfällets betydelse för respondenterna. Moira Von Wrights tolkning av George Herbert Meads olika begrepp är vår andra huvudteori, och den blir relevant i förhållande till den perspektivväxling som många av respondenterna beskriver att de upplevt efter utbildningen. Von Wright beskriver två möjliga perspektiv människor betraktar varandra på i interaktion, ett punktuellt och ett relationellt perspektiv. Arlie Hochschilds begrepp emotionellt arbete är relevant eftersom NVC som modell handlar om att förstå känslornas betydelse. Ulla Holms tankar om empatins två riktningar fyller även dessa en viktig funktion i uppsatsen eftersom vi tolkar det som att respondenterna pendlar mellan den känslomässiga empatin och den intellektuella empatin och att båda behövs. I uppsatsen finns en sammanfattning av intervjuerna med respondenterna, där de beskriver hur de har formats och påverkats av sina upplevelser under och efter sin utbildning i NVC. Det har även framkommit att respondenternas intentioner är att leva upp till ett relationellt förhållningssätt och att möta andra individer som ett vem, vilket är Von Wrights begrepp, och att denna förmåga ökat efter utbildningen. Men det har även visat sig att det finns omständigheter som styr respondenterna mot ett punktuellt perspektiv och i interaktion möter andra som Von Wrights begrepp ett vad. Dock finns det en medvetenhet hos respondenterna när förflyttningen mellan att möta och se andra som ett vem till ett vad eller tvärtom sker.