No description available.

Bakgrund: Astma är en kronisk sjukdom som i dagens läge drabbar närmare 10 % av Sveriges befolkning. Då sjukdomen är av kronisk natur med i vissa fall livshotande symtom är det av stor vikt att människor med astma lär sig hantera sin sjukdom och förebygga symtomen som den medför. Faktumet att det idag fortfarande förekommer dödsfall till följd av akuta astmaanfall talar för att det finns ett behov av en ökad kunskap kring sjukdomen. Med ett vårdvetenskapligt perspektiv ses hälsa inte bara som frånvaron av sjukdom utan som en balans mellan livets olika komponenter, både biologiska och existentiella. Då upplevelsen av astma är högst individuell är det viktigt att sjuksköterskan förhåller sig till detta och strävar efter att göra patienten delaktig i sin egen hälsoprocess, utifrån hans/hennes egna förutsättningar och behov. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt har varit att beskriva faktorer som har en positiv påverkan på patientens egen förmåga att hantera sitt liv med astma. Metod: Detta är en litteraturöversikt som är baserad på 14 vetenskapliga artiklar, varav 12 med kvantitativ ansats och två med kvalitativ ansats. Samtliga finns tillgängliga på databaserna Cinahl plus with Full Text och Pubmed. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats i flera steg enligt rekommendationer för analysförfarande vid en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet presenteras fyra kategorier som beskriver faktorer som har en positiv inverkan på patientens förmåga till egenvård och sjukdomskontroll vid diagnostiserad astma; Information och utbildning, Vårdteamet och sjuksköterskan, Beslut och ansvar samt Socialt stöd och gruppverksamhet. Diskussion: I diskussionen belyses patientens behov av relevant information, möjlighet till en god dialog med vårdpersonal samt delaktighet i de beslut som rör den egna hälsan och vikten av att dela erfarenheter med andra människor med astma som är i en liknande situation. Dessa komponenter diskuteras i relation till begreppet Empowerment som syftar till att personer som på något sätt befinner sig i en maktlös position, ska kunna få den kraft och kontroll som behövs för att övervinna känslan av vanmakt. De strategier som hade en positiv påverkan på patientens förmåga att bemästra sin sjukdom ställs i relation till denna teori, som i denna kontext handlar om att personer med astma kan få en ökad känsla av kontroll och inflytande. / Background: Asthma is a chronic disease which currently affects nearly 10% of Sweden's population. This disease is of chronic nature with sometimes life-threatening symptoms, which makes it important that people with asthma learn how to manage their condition and prevent the symptoms it brings. The fact that deaths from acute asthma attacks still occur suggests that there is a need for increased knowledge about the disease. From a caring science perspective, health is seen not only as the absence of illness but as a balance between life's various components, both biological and existential. As the experience of asthma is highly individual it is important that nurses relate to this and strive to make the patient involved in his/her own health process, based on his/her own circumstances and needs. Aim: The purpose of this literature review was to describe factors which have a positive effect on a patients’ own ability to manage their lives with asthma. Methods: This is a literature review based on 14 scientific articles, 12 of which have a quantitative approach and two with qualitative approach. All are available in the databases Cinahl Plus with Full Text, and PubMed. Articles have been quality controlled and analyzed in several steps according to the recommendations of the analysis procedure for a literature review. Results: The result presents four categories that describe the factors which have a positive effect on the patients’ ability to self-care and disease control in diagnosed asthma; information and education, and care team nurse, decision and responsibility, and social support and group activities. Discussions: The discussion highlights the patient's need for relevant information, the possibility of a dialogue with health professionals and participation in the decision making concerning their own health as well as the importance of sharing experiences with other people with asthma who’s in a similar situation. These components are discussed in relation to the concept of empowerment, aimed at people who somehow find themselves in a submissive position, to get the power and control needed to overcome the feeling of powerlessness. The strategies that had a positive effect on the patients’ ability to cope with their disease is set in relation to this theory, which in this context is about giving the person with asthma an increased sense of control and influence.

Bakgrunden till denna studie är att främja kvinnor i arbetslivet och finna metoder att förhindra ohälsa och sjukskrivningar, samt att belysa kvinnors upplevelser av empowerment-processer i närområdet gällande deras arbetssituationer. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vad som stärker kvinnor i sin yrkesroll. Har kvinnor möjlighet att ingå i empowerment-processer och påverka sin kompetensutveckling? Upplever kvinnor maktlöshet på de kvinnodominerade arbetsplatserna? Visionen om det idealiska arbetet där organisation och medarbetare prioriteras likvärdigt är human relation teorin i närhet där organisation och medarbetare behöver varandra. Sju arbetsplatser är representerade med femton informanter som intervjuades med en hermeneutisk ansats och tolkas genom IPA-modellen. Resultatet visade skillnader på de olika arbetsplatserna som gav empowerment dimensionerna egenmakt, maktlöshet och stärkande genom kompetensutveckling. Där mer kunskap ger mer makt. / The background of this study is to promote women in working life and to find methods for preventing ill health and sick leave, as well as highlighting women's experiences of empowerment processes in their area regarding their work situations. The purpose of this qualitative study is to investigate what strengthens women in their professional role. Do women have the opportunity to participate in empowerment processes and influence their skills development? Do women experience powerlessness in the women-dominated workplaces? The vision of the ideal work in which organization and employees are prioritized equally is the human relation theory where organization and employees need each other. Seven workplaces are represented by fifteen informants interviewed with a hermeneutic approach and interpreted through the IPA model. The result showed differences in the different workplaces that gave empowerment the dimensions of empowerment, powerlessness and strengthening through skills development. Where more knowledge gives more power.

Mid-level leaders are often expected to implement employee empowerment initiatives, yet many do not have a clear understanding of how to empower employees. To address this issue, a model of empowering leadership was developed. The model presents specific, actionable behaviors that a leader should perform in order to empower employees. The model comprises 13 factors built around the areas of ability, accountability, and authority. First, leaders must ensure employees have the ability to be empowered. To do so, they must (a) build employee organizational knowledge, (b) provide access to pertinent information, (c) assure employees have the necessary skill set, and (d) identify and provide needed resources. Second, leaders must create systems of accountability for employee outcomes by (e) setting a standard of continuous improvement, (f) recognizing and rewarding good work, (g) regularly evaluating employee efforts, and (h) providing continuous feedback on employee efforts. Third, leaders should provide employees with the authority to be empowered by (i) serving as advocates of employee efforts, (j) providing an environment that is conducive to empowerment, (k) setting a clear and consistent direction to guide employee efforts, and (l) building systems and structures to support employee empowerment. The thirteenth factor of the model is a constant focus on the work, because without the work there is no real reason for empowerment. A review of the existing literature suggests a need for empirical research on empowerment concepts. This dissertation empirically investigated empowering leadership with two studies. The first focused on development of measures, while the second focused on model development. The measurement study supported the three general areas of ability, accountability, and authority, although the accountability area was weak. Results of the model examination study indicated that the model largely behaved as expected, but did require some modification. Based on the model exploration, four of the original 13 dimensions (set a standard of continuous improvement, provide continuous feedback on employee efforts, set a clear and consistent direction to guide employee efforts, and focus on work) were removed. Finally, the study revealed that a relationship does exist between employee empowerment and empowering leadership.

Much has been said and written about the reasons for the slow progress of the Black Economic Empowerment interventions in South Africa. This research paper aims to explore the meaning of empowerment in the South African context, with the objective of uncovering what real and holistic empowerment means given the particular history of the country. Apartheid, through its social re-engineering intervention, targeted the minds of both whites and blacks to send an unequivocal message to each racial group about their superiority and inferiority as a race, respectively. Suffice to say; to have a nation whose majority still harbours feelings of inferiority would not only impede the progress of BEE interventions but pose a serious restraint to economic growth. It requires directed and deliberate effort to reverse a habit or to renew a mind-set; to that end this research assesses whether the current BBBEE policy is an adequate antidote to the effects of Apartheid on the minds of blacks. This study concludes that psychological empowerment is a necessary condition for economic empowerment; indicating that the current BBBEE policy is less efficacious as it does not address the essence of psychological disempowerment. / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2011. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / unrestricted

No description available.

No description available.

Syftet med den här studien var att undersöka på vilket sätt vården i Västerbottens läns landsting nyttjar den kompetens som vårdadministratörer besitter efter att ha blivit examinerad från det Vårdadministrativa programmet vid Umeå universitet. Den syftade även till att studera hur vårdadministratörer bedömer förändringsmöjligheter som kan tänkas finnas för deras yrkesgrupp idag. Studien baserades på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med till antalet åtta anställda inom Västerbottens läns landsting som alla gått det vårdadministrativa programmet på Umeå universitet. Undersökningen resulterade i en sammanställning av arbetsuppgifter som förkom i varierad frekvens i informanternas arbete, samt tre innehavda befattningar där läkarsekreterare är den klart vanligast förekommande bland informanterna. Studien visade också att den studerade yrkesgruppen bedömde personliga egenskaper snarare än utbildning som avgörande i att utveckla och förändra yrkesgruppens förutsättningar, arbetsuppgifter och titulatur. Det framkom också att det är svårt att utveckla vården i sig och att maximera användandet av intern kompetens då tidpress, brist på personal och hög arbetsbelastning försvårar nya kreativa lösningar och idéer från medarbetarna.

No description available.

Inom folkhälsovetenskapen och dess arbete för en välmående befolkning har empowerment och delaktighet varit viktiga begrepp under en längre tid. År 1986 hölls en hälsokonferens i Ottawa och World Health Organization (WHO) kom där fram till att just dessa två begrepp bör ingå när folkhälsoinsatser planeras, implementeras samt utvärderas. Tanken bakom empowerment och delaktighet är att människor själva ska vara delaktiga i beslut rörande sitt liv och sin hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning som delaktighet i närsamhället är associerat med hälsa och hälsorelaterade levnadsvanor bland skolungdomar i två mellanstora kommuner i Dalarna. En kvantitativ studie genomfördes med en tvärsnittsdesign. Studiens urval är en totalundersökning av 420 skolungdomar på högstadie- samt gymnasienivå i två mellanstora kommuner i Dalarna. Data från ”lokal uppföljning av ungdomspolitiken”-enkäten (LUPP) användes för att besvara studiens frågeställningar. Två dimensioner av delaktighet i närsamhället, viljan att påverka i skolan samt om de varit delaktiga var associerat med en ökad sannolikhet för alkoholkonsumtion även när kovariater justerats för. Delaktighet i närsamhället var också associerat med självuppskattad hälsa, psykosomatiska besvär samt rökning men dessa samband försvann när kovariater justerades för vilket indikerar att dessa samband är beroende av framförallt vilket kön och socioekonomisk position (SEP) ungdomarna har. Andra intressanta bifynd var att kovariaterna inklusive kön, SEP och fysisk aktivitet visade sig vara signifikant associerade med de olika hälsoutfallen (beroende variablerna). Då inga större samband mellan beroende och oberoende variabler sågs i resultatet så är en slutsats att det behövs fortsatta studier inom området för att upptäcka möjliga kausala samband mellan delaktighet och självuppskattad hälsa, psykosomatiska besvär samt hälsorelaterade levnadsvanor.