Bakgrund: Diabetes typ 1 är en långvarig sjukdom som oftast uppstår hos barn och ungdomar. Det innebär att bukspottkörteln inte längre kan producera tillräckligt med insulin. Det är inte bara barnet som lider av denna sjukdom utan även föräldrar som får en omställning i sin vardag. Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser av att leva med barn som har diabetes typ 1. Metod: En litteraturöversikt med tio kvalitativa artiklar hämtade från databaserna PubMed och CINAHL complete som analyserats utifrån Fribergs analysmetod. Resultat: Tre teman framkom i resultatet: 1). oro hos föräldrar 2). förändrade familjerelationer och 3). ökat ansvar. Resultatet beskriver föräldrars upplevelser och känslor kring barnets egenvård, samt det ansvar som tillkommer vid behandling av diabetes typ 1. Oron som finns kring komplikationer och hur detta kan påverka det psykiska måendet. Slutsats: Resultat visar hur föräldrar påverkas av att ha ett barn med diabetes typ 1 och stöd från vårdpersonal var en viktig faktor i föräldrarnas vardag. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll genom att skapa förståelse och empati till den drabbade familjen. Detta kan skapa minskat lidande och en bättre bearbetning kring vård och behandling av diabetes typ 1. / Background: Type 1 diabetes is a long-term disease that most often occurs in children and adolescents. This means that the pancreas can no longer produce enough insulin. It is not only the children who suffer from this disease but also the parents who get a change in their everyday lives. Aim: The purpose was to investigate parents' experiences of living with children with type 1 diabetes. Method: A literature review with ten qualitative articles taken from the databases PubMed and CINAHL complete, which have been analyzed based on Friberg’s analysis method. Results: Three themes emerged in the result: 1). anxiety of parents 2). changing family relationships and 3). increased responsibility. The results describe parents' experiences and feelings about the child's self-care, as well as the responsibility that arises in the treatment of type 1 diabetes. The concern that exists about complications and how this can affect the mental health. Conclusion: The results show how parents are affected by having a child with type 1 diabetes and that support from healthcare professionals was an important factor in their parents' everyday lives. Therefore, the nurse has a significant role in creating understanding and empathy for the affected family. This can create reduced suffering and a better processing around care and treatment of type 1 diabetes.

Denna studie använder Antonovskys teori om känslan av sammanhang och Bronfenbrenners ekologiska systemteori för att utforska förälder-tonåring-relationen. Genom intervjuer med tio ungdomar, 17-19 år, utvalda via bekvämlighets- och snöbollsurval, undersöktes föräldrarnas engagemang och dess inverkan på ungdomars välbefinnande. Tematisk analys identifierar fyra huvudteman: socialt stöd och engagemang, brist på föräldrastöd, gemensam tid och den generella relationen med föräldrarna. Resultaten betonar betydelsen av föräldrars interaktion och stöd. Trots uppfattningar om otillräcklighet eller överkontroll, präglas en stark förälder-tonåring-relation av närvaro, stöd och öppen kommunikation. Studiens överensstämmelse med tidigare forskning förstärker trovärdigheten och tillförlitligheten i dess slutsatser om förälder-tonåring-dynamiken.

Abstrakt Bakgrund: Ungefär en procent av världens barn har autismspektrumtillstånd, en funktionsnedsättning med brister i kommunikation, interaktion, perception och beteende. Barnets behov och beteende skapar utmaningar i familjelivet. Föräldraskapet kan vara krävande med svårigheter att prioritera och hitta en balans i vardagen. Syfte: Att belysa föräldrars erfarenheter av att leva med barn som har autismspektrumtillstånd. Metod: En litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl, Psycinfo och Pubmed. För att analysera studierna användes Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Livet blir aldrig detsamma, Vardag på bristningsgränsen och Pressad tillvaro. Samt tio underkategorier: Ett chockartat besked, Utlämnad i vårdens händer, Kunskapens avgörande roll, Barnets behov går först, Börda som tynger ned, Kämpa med ekonomin, I ett utsatt läge, Oro för framtiden, Relationen skakas om och Vikten av stöd. Konklusion: Föräldrar beskrev att kunskapen om autismspektrumtillstånd var låg. Vardagen påverkades socialt, känslomässigt och ekonomiskt. För att se helhet och arbeta personcentrerat bör sjuksköterskor reflektera över sin medvetenhet och förståelse för människors olika kunskap, bakgrund och kultur. / Abstract Background: Approximately one percent of the world's children have autism spectrum disorders, a disability with deficits in communication, interaction, perception and behavior. The child's needs and behavior create challenges in family life. Parenthood can be demanding with difficulties in prioritizing and finding a balance in everyday life. Aim: To illuminate parents' experiences of living with children who have autism spectrum disorder. Methods: A literature study based on twelve qualitative studies. Database search was carried out in Cinahl, Psycinfo and Pubmed. Friberg's five-step model was used to analyze the studies. Results: The result of the analysis presents in three main categories: Life will never be the same, Everyday life on the breaking point and Existence under pressure. As well as ten subcategories: Shocking information, Left in the hands of healthcare, The decisive role of knowledge, The child's needs come first, Burden that weighs down, Struggles with economy, In a vulnerable position, Worry about the future, Ordeals in the relationship and The importance of support. Conclusion: Parents described that knowledge about autism spectrum conditions was low. Everyday life was affected socially, emotionally and financially. Nurses should work person-centred and have a holistic view, reflect on their awareness and understanding of people's different knowledge, background and culture.

Behavoral Parental Training, BPT, är en stödinsats där föräldrar till barn som ofta hamnar i konflikter lär sig strategier som minskar både föräldrars stress och barnens risk för sociala problem. Denna uppsats frågar vilka kvalitéer som kännetecknar föräldrarnas lärande genom BPT och vill därför studera, beskriva och förstå detta lärande. Lärande förstås här som en förändrad relation till en del av omvärlden. Utifrån forskningsansatsen och metodologin ”kontextuell analys” görs en fallbaserad studie där 2 kursledare och 4 deltagare delar sina erfarenheter i kvalitativa intervjuer. När fallen jämförs framträder en dominerande bild av föräldrar som förändrat beteende, tankar och känslor och fått en mer positiv syn på sig själva och färre konflikter i relation till sina barn. Dessa förändringar kommer ur samtal, instruktioner, praktiska läxor och andra aktiviteter. Ett fall avviker då det endast visar ett begränsat lärande och att variationen är större än vad som enkelt låter sig generaliseras.

ABSTRAKT Bakgrund: Var tredje person i Sverige drabbas någon gång i livet av cancer. Vanliga cancerformer hos kvinnor är bröstcancer, gynekologisk cancer och colo-rektalcancer. Många drabbade kvinnor lever i familj och har ansvar för barn och andra närstående, vilket ställer särskilda krav under sjukdomstiden. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenhet av att ha genomgått cancerbehandling i relation till familj och närstående. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes år 2016 med tio cancerbehandlade kvinnor som lever i familj. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien utmynnade i ett huvudtema: ”Familj och närstående är i en interpersonell process med den sjuka”, och tre teman: ”Att vara en belastning och i utanförskap, ”Kampen att värna familjen” och ”Familj i förändring”, samt tio subteman. Cancerdrabbade kvinnor bar ett praktiskt och känslomässigt ansvar för familjen. Nya insikter om närstående erfors och ensamhetskänslor uppstod då de inte orkade finnas till hands, vilket orsakade en känsla av alienation. Barn och partner gav också tröst och kvinnorna upplevde en gemensam styrka i familjen. Tillit och bättre kommunikation uppstod i familjen. Slutsats: När en mamma drabbas av cancer involveras hela familjen, då den fungerar som ett system där den interpersonella processen påverkar helheten. För att omvårdnad ska fungera tillfredsställande behöver familjen involveras under sjukdomstiden. Nyckelord: Cancer, familj, förälder, gender, kommunikation, omvårdnad, sjuksköterskor, system. / ABSTRACT Background: In Sweden, one third of the population is afflicted with cancer at some point in life. Dominant forms among women are breast cancer, gynaecological cancer and colo-rectal cancer. Many afflicted women live in family settings and are responsible for children and other relatives, which poses special demands during their illness. Aim: To illuminate women's experience of undergoing cancer treatment in relation to the family and related parties. Method: Semi-structured interviews were undertaken in 2016 with ten women who had gone through cancer treatment while living in a family setting. The applied method was qualitative contents analysis. Results: The study resulted in the main theme” Families and related parties are in an inter-personal process with the ill person” and three themes: “To be a burden and alienation”,” The struggle to safeguard the family”, “Family affected by change” and ten sub themes. Women afflicted by cancer had practical and emotional responsibilities for their families. New insights about members were gleaned and feelings of loneliness arose when others could not offer enough support, and a sense of alienation could follow. But children and partners were also sources of consolation and many women found strength in their families. Trust and deeper communications developed. Conclusion: When a mother is afflicted by cancer, her whole family is involved, as families function systemically through inter-personal processes. Satisfactory nursing thus requires family involvement during the time of illness. Key words: Cancer, family, parent, gender, communications, nursing, nurses, system.

Bakgrund: Personal inom hälso- och sjukvården ska “beakta ett barns behov av information, råd och stöd” när ett barns förälder eller annan vuxen i barnets närhet lider av eller drabbas av sjukdom, skada, beroende eller vid dödsfall. Barn i familjer där minst en förälder har ett missbruk eller beroende löper större risk att utsättas för fysiskt och psykiskt våld. Barn som växer upp under sådana förhållanden löper även en ökad risk att själva utveckla beroendeproblematik. Information och stöd kan vara avgörande för deras framtida hälsa. Syfte: Att undersöka vilken kunskap och vilka erfarenheter sjuksköterskor verksamma inom beroendepsykiatrin har av att uppmärksamma om det finns barn i patientens närhet som är i behov av information och stöd, samt vilka hindrande respektive främjande faktorer som finns för att kunna tillgodose detta behov. Metod: Sex sjuksköterskor deltog i individuella intervjuer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Samtliga respondenter uppgav att de alltid tillfrågar sina patienter om det finns barn i deras närhet. De främjande faktorer som har framkommit är att det hos sjuksköterskorna fanns en vilja till förbättring och utveckling i verksamheten samt att barnen uppmärksammas. De hindrande faktorerna beskrivs vara miljön inom beroendepsykiatrin, sjuksköterskornas utbildningsläge, olika rädslor samt viss tidsbrist. Slutsats: Om en strukturerad handlingsplan för att stödja och informera barnen fanns att tillgå skulle detta tillsammans med det engagemang som redan finns hos sjuksköterskorna kunna leda till ett förbättrat stöd till de barn som lever tillsammans med en vuxen med missbruksproblematik. / Background: Staff within the Swedish health care should “consider a child’s need of information, advice and support when the child’s parent or other adult in the child’s vicinity suffers from illness, injury, addiction or death”. Children in families where one parent suffers from substance addiction or abuse are at greater risk of being exposed to physical and psychological violence. Children who grow up under those circumstances are also at greater risk of developing addiction problems. Information and support may be vital for their future quality of life. Aim: To examine the knowledge and experiences nurses working in the field of addicition psychiatry have regarding inquiring about whether there are children close to their patient who are in need of information, support, and also what impeding and promoting factors they experience in regards to providing that information and support to the child. Methods: Six nurses participated in individual interviews. The interview results was analyzed using a manifest content analysis. Results: All of the nurses said that they always ask their patients if they have children among them. The promoting factors are their will to improve and development of the business and that they pay attention to the children. The impeding factors are described as the environment within the psychiatry, the nurses education, different fears and a lack of time. Conclusions: If a structured plan to support and inform the children were available, together with the commitment the nurses have expressed, could lead to an improved support for children living with an adult with substance abuse problems.

Att som barn förlora en förälder i en för tidig död är något av det mest dramatiska som kan hända ett barn. Hur reaktionerna yttrar sig beror på flera faktorer såsom barnets inre sårbarhet, ålder och omgivningens påverkan. Om en förälder drabbas och dör av en allvarlig sjukdom löper barn som anhöriga större risk för psykisk ohälsa. Studiens syfte är att belysa distriktsköterskans upplevelse av att möta barn som är anhörig till en förälder som vårdas palliativt i hemmet. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta intervjuer inkluderades i resultatet. Studiens resultat visar att mötet med barn som anhöriga ofta är en stor utmaning för distriktssköterskan. Flera apsekter influerade mötet såsom osäkerhet hos distriktssköterskan, att föräldrarna eller barnen inverkar på mötet men också vilken kunskap och erfarenhet distriktsköterskan besitter. Vidare belyses vikten av att våga ta ansvar för att skapa kontakt med barnet och främja delaktighet.  Tidigare forskning om sjuksköterskors upplevelser inom den kliniska verksamheten stämmer till viss del överens med studiens resultat. Resultatet visar att distriktssköterskorna sätter värde i och önskar utbildning, personalstöd och tydliga riktlinjer för att känna sig trygga i att kunna möta barn till en förälder som vårdas palliativt i hemmet. Författarna vill lyfta att det är av stor vikt att distriktssköterskorna aktivt arbetar för att tidigt identifiera barn som är  anhörig när en förälder vårdas palliativt i hemmet. Detta för att distriktssköterskorna i hemsjukvården ska kunna arbeta för en hållbar utveckling gällande en framtid med minskad risk för psykisk ohälsa för dessa barn.

<p>The aim of this descriptive review was to elucidate how the literature describes how children of parents with mental illness experience and have knowledge about their parent’s illness. The aim was furthermore to describe how the children’s existence is affected, can be improved and why the children so often are invisible. Search through Medline (through PubMed) database and additional manual search was conducted. In total fourteen articles fulfilled the inclusion criteria and were reviewed. The chosen method for analysis was qualitative and the results are presented on the basis of different subjects that elucidated the questions at issue. The study shows that children of parents with mental disorder often takes responsibility for the parents disease, a disease that has to be kept a secret and often lead to social isolation for the children. The children often have poor knowledge of the parent’s illness. Due to different obstacles these children are difficult to identify and thereby also difficult to help. The children themselves have clear opinions of what kind of help they want, mainly economic and domestic support, conversational support and information. One of the authors’ conclusions is that new research needs to be done regarding Swedish conditions.</p> / <p>Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att belysa hur litteraturen beskriver hur barn till föräldrar med psykisk sjukdom upplever och har kunskap om föräldrarnas sjukdom. Dessutom var syftet att beskriva hur barnens tillvaro påverkas, kan förbättras och varför barnen ofta är svåra att identifiera. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning. Fjorton artiklar som mötte inklusions-kriterierna granskades. Analysmetoden var kvalitativ och resultatet presenteras utifrån olika områden som belyser frågeställningarna. Studien visar att barnen till föräldrar med psykisk sjukdom ofta tar på sig ansvaret för förälderns sjukdom, en sjukdom som måste hållas hemlig och ofta leder till social isolering för barnen. Barnen har ofta dåliga kunskaper om förälderns sjukdom. På grund av olika hinder är dessa barn svåra att identifiera och därmed också svåra att ge stöd och hjälp. Barnen själva har tydliga uppfattningar om vilken hjälp de önskar, främst ekonomiskt stöd och hjälp i hushållet samt samtalsstöd och information. En slutsats författarna drar är att ny forskning behöver göras avseende svenska förhållanden.</p>

The aim of this descriptive review was to elucidate how the literature describes how children of parents with mental illness experience and have knowledge about their parent’s illness. The aim was furthermore to describe how the children’s existence is affected, can be improved and why the children so often are invisible. Search through Medline (through PubMed) database and additional manual search was conducted. In total fourteen articles fulfilled the inclusion criteria and were reviewed. The chosen method for analysis was qualitative and the results are presented on the basis of different subjects that elucidated the questions at issue. The study shows that children of parents with mental disorder often takes responsibility for the parents disease, a disease that has to be kept a secret and often lead to social isolation for the children. The children often have poor knowledge of the parent’s illness. Due to different obstacles these children are difficult to identify and thereby also difficult to help. The children themselves have clear opinions of what kind of help they want, mainly economic and domestic support, conversational support and information. One of the authors’ conclusions is that new research needs to be done regarding Swedish conditions. / Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att belysa hur litteraturen beskriver hur barn till föräldrar med psykisk sjukdom upplever och har kunskap om föräldrarnas sjukdom. Dessutom var syftet att beskriva hur barnens tillvaro påverkas, kan förbättras och varför barnen ofta är svåra att identifiera. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning. Fjorton artiklar som mötte inklusions-kriterierna granskades. Analysmetoden var kvalitativ och resultatet presenteras utifrån olika områden som belyser frågeställningarna. Studien visar att barnen till föräldrar med psykisk sjukdom ofta tar på sig ansvaret för förälderns sjukdom, en sjukdom som måste hållas hemlig och ofta leder till social isolering för barnen. Barnen har ofta dåliga kunskaper om förälderns sjukdom. På grund av olika hinder är dessa barn svåra att identifiera och därmed också svåra att ge stöd och hjälp. Barnen själva har tydliga uppfattningar om vilken hjälp de önskar, främst ekonomiskt stöd och hjälp i hushållet samt samtalsstöd och information. En slutsats författarna drar är att ny forskning behöver göras avseende svenska förhållanden.

Kunskap och förståelse för kommunikation och interaktion mellan sjuksköterskan och barn/föräldrar är nödvändigt för att förbättra patientsäkerheten. Alla har rätt att få information utifrån sina egna förutsättningar, individanpassad information. Litteraturstudiens syfte var att belysa kommunikationens betydelse för föräldrars delaktighet i barnets vård. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar hittades vilket matchade syftet. Slutsatserna i artikelresultaten ledde fram till följande kategorier: omgivande faktorer, sjuksköterskans förhållningssätt och kommunikationsstrategier. Faktorer som påverkar kommunikationen och föräldrars delaktighet i barnets vård var: tidspress, bemanning, hjälpmedel i form av informationsblad på olika språk, sagor och tolk. Även förmågan att individanpassa informationen utifrån förälderns kunskapsnivå utifrån deras situation framkom som viktigt. Kommunikationsstrategier som fungerade var att upprepa information på ett enkelt språk och att föräldern återberättade. En öppen och personlig attityd hos sjuksköterskan gjorde att föräldern kände sig delaktig. Användandet av nutidens teknik inom vården bör öka. Forskning kring olika skattningsinstrument av föräldrarnas läs- och skrivförmåga, och deras "health literacy", känns angeläget att fokusera på för att anpassas till svenska förhållanden.