Döende patienter som vårdas på sjukhus har ibland minderåriga barn. Dessa barn är i stort behov av stöd vilket sjuksköterskan har som uppgift att tillgodose. I nuläget brister detta då många sjuksköterskor saknar kunskaper inom området. För att stödja barn till en döende förälder på ett optimalt sätt krävs kunskap om barns förståelse av döden, reaktioner på förlust av en förälder samt hur sjuksköterskan kan kommunicera med barn och föräldrar. En litteraturstudie har genomförts i syfte att belysa sjuksköterskans stöd till barn som anhöriga när en förälder är döende. Resultatet är uppdelat i fyra olika teman: Information och kommunikation, Anpassa miljö och omgivningsfaktorer, Stöd till föräldrar samt Främja relationen och avskedet mellan barn och förälder. Sjuksköterskan kan genom att ge adekvat information främja barnets delaktighet i vården. Miljön på sjukhus kan anpassas så att den blir mindre skrämmande för barnen. Sjuksköterskan kan också stödja barnen indirekt genom att ge stöd till föräldrarna. För att möjliggöra ett positivt avsked bör sjuksköterskan främja relationen mellan barn och döende förälder. Om sjuksköterskan ska ha möjlighet att tillgodose barnens behov av stöd krävs utbildning i ämnet. Ytterligare forskning gällande barns upplevelser och behov när en förälder är döende är betydelsefullt för att öka förståelsen för dessa barn. / Dying patients being cared for in a hospital may have minor children. These children are in dire need of support which the nurse has the duty to accommodate. At present many nurses lack knowledge in this area. Knowledge of children’s understanding of death, their reactions to the loss of a parent and communication with children and parents is needed to optimally support children of dying parents. A literature review was conducted to illustrate the nurses’ support for children of dying parents. The result is divided in four different themes: Information and communication, Adapt environment and surrounding factors, Support to parents and Enabling the relationship and farewell between child and parent. By giving adequate information the nurse can promote the child’s participation in the parent’s care. The environment can be adapted to make it less scary for children. The nurse can also help the children indirectly by providing support to the parents. In order to allow a positive farewell the nurse should facilitate the relationship between children and dying parents. To be able to do this, the nurse requires education in the subject. Further research is also needed to increase the understanding of these children’s needs.

Bakgrund: Det finns cirka 30 000- 40 000 personer i Sverige som har sjukdomen schizofreni. Sjukdomen debuterar ofta i unga år med symtom som vanföreställningar, hallucinationer, osammanhängande tal och rörelser samt viljelöshet. Den påverkar hela familjen då barnet genomgår en stor förändring. Den brist på förståelse från omgivningen som förekommer bidrar till stor besvikelse och oro hos föräldrarna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara förälder till ett barn med schizofreni. Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts och den baserades på tolv empiriska artiklar. Resultat: I resultatet framgår det att föräldrar kände skuld över att de inte sökte hjälp tidigare då schizofrenins första symtom yttrade sig. Det fanns en oro över deras barns stora förändring och föräldrarna upplevde en ovisshet inför framtiden. Den information och hjälp som erbjöds då barnet fick sin diagnos ansåg föräldrarna som bristfällig. Att delge sina erfarenheter och funderingar i särskilda stödgrupper med personer i samma situation gav föräldrarna en trygghet. Diskussion: Det bör etableras en kontakt med sjukvården tidigast möjligt vid insjuknandet. Som sjuksköterska är det viktigt att främst se till den enskilda individen men vid en sjukdom som schizofreni är familjen väldigt betydelsefull att ta hänsyn till. Slutsats: Tidigare insatta åtgärder så som bättre och mer regelbunden information skulle kunna underlätta föräldrarnas vardag och på så sätt skapa en mer fungerande familjesituation. / Background: There are about 30 000-40 000 people in Sweden who have schizophrenia. The disease often starts at a young age with symptoms such as delusions, hallucinations, incoherent speech and movements and inertia. The whole family is affected as a child undergoes the major transformations the disease involves. The lack of understanding from the surrounding environment contributes to great disappointment and concern among parents. Aim: The purpose of this study has been to describe the experience of being a parent of a child with schizophrenia. Method: A systematic literature review has been carried out, based on twelve scientific articles. Results: Results state that parents feel guilty about not have given their child the proper attention as they identified the first symptoms of schizophrenia. There is also a major concern due to the changes a child undergoes, which makes the parents feel very uncertain and insecure about the future. The information and help offered as the child was given its diagnosis was by parents considered as inadequate. The sharing of experience and reflections within specific support group, consisting of people in similar situations, gave parents a sense of security. Discussion: Contact to health services should be established as early as possible at disease onset. As a nurse it is important to primarily take care of the individual, but in dealing with diseases like schizophrenia the family is also very important to take in to account. Conclusion: If measures, such as better and more regular flow of information was introduced earlier on in the process the parents everyday life would be greatly improved and thus, lead to a better functioning family situation.

BAKGRUND: Barncancer drabbar inte bara det sjuka barnet utan också dess föräldrar. Eftersom föräldrarna är barnets trygga bas i livet, är det viktigt att också stödja dem. För att som sjuksköterska kunna ge en god omvårdnad till dessa föräldrar är det av stor vikt att få tillgång till samlad kunskap om föräldrarnas uttryckta behov av det stöd och bemötande de behöver från sjuksköterskor. SYFTE: Syftet med denna studie är att beskriva vilket stöd och bemötande föräldrar till barn diagnostiserade med cancer behöver från sjuksköterskor. METOD: En kvalitativ litteraturbaserad studie av tidigare utförd forskning, där tretton vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserades. RESULTAT: Föräldrarna uttrycker att de behöver följande stöd och bemötande från sjuksköterskan; anpassad och tillräcklig information, en mellanmänsklig relation mellan föräldrarna och sjuksköterskan, och att få känna sig delaktiga i deras barns vård. DISKUSSION: Det är en stor utmaning för sjuksköterskan att förse föräldrarna med anpassad och tillräcklig information och att upprätta en god mellanmänsklig relation till dem. Som sjuksköterska är det viktigt att vara lyhörd för föräldrarnas behov, inte minst för att sjuksköterskan genom föräldrarna ökar barnets välbefinnande. / BACKGROUND: Childhood cancer does not only affect the child, but also the parent. Since the parents’ are the child’s secure base in life, it is important to also help the parent.PROBLEM: As a nurse it is important to have access to comprehensive knowledge about these parents´ expressed needs of support and how they want to be met. AIM: The purpose of this study is to describe parents’ need of how to be met and supported by nurses when their child has cancer. METHOD: A qualitative literature-based review of previous research, where thirteen scientific qualitative articles were analyzed. RESULTS: The parents’ expressed need of how to be met and supported by nurses is to receive: adapted and adequate information, a good interpersonal relationship with the nurse and to feel participation in their child’s care. CONCLUSION: It is a big challenge to provide parents with adapted and adequate information and to establish interpersonal relationship with them. As a nurse it is important to be perceptive to the needs of the parents, not least because the nurse through parents increases the child’s wellbeing.

Bakgrund: Psykisk sjukdom tros ha funnits i alla tider och påverkan på familjen är stor, inte minst för barnen. Det finns lagar som betonar att anställda inom hälso- och sjukvård ska se till barnets bästa. Trots detta var det svårt att få fram uppgifter om antal barn i Sverige som växer upp med psykiskt sjuk förälder. Enligt kartläggningar gjorda av Socialstyrelsen uppskattas det att mellan 20-40 % av vuxenpsykiatrins patienter har minderåriga barn. Syfte: Att få kunskap om barns upplevelse av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga originalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I studien framkom sex olika kategorier. Dessa var: Att leva i ovisshet, Upplevelse av stöd och brist på stöd, Känslan av att vara annorlunda, Upplevelse av extra ansvar, Upplevelse av vårdmiljö och vårdpersonal och Kärleken till föräldrarna. Slutsatser: Barnen upplevde brist på stöd och information vilket enligt författarna till denna litteraturstudie ledde till att dessa barn fick leva med en ovisshet om vad som skulle hända härnäst. Med detta som grund anser vi att sjuksköterskor i allmänhet behöver mer kunskap om barns upplevelser av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder.

När en förälder drabbas av allvarlig fysisk sjukdom eller skada kan det få en påverkan på en hel familj. Det som vanligen är ett barns trygghet kan istället påverka barnets hälsa och välbefinnande negativt. Studier visar att barn kan utveckla både emotionella problem och beteendeproblem när en förälder blir allvarligt sjuk eller skadad. Skolsköterskor har som uppgift att hjälpa barn genom att vara uppmärksam på förhållanden i deras omgivning som kan leda till ökad risk för ohälsa. Det saknas forskning om skolsköterskors erfarenhet av att möta barn som har allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som har en förälder med allvarlig fysisk sjukdom eller skada. Kvalitativ design med induktiv ansats har använts. Inklusionskriterier var sjuksköterskor med specialistutbildning inom elevhälsa. Åtta skolsköterskor har intervjuats, alla hade erfarenhet av att möta barn till allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Detta resulterade i fem kategorier; att ha en helhetssyn, att få vetskap om barnen, att finnas för barnen, att stötta genom bearbetning samt att samverka. Vidare framkom elva underkategorier. Utifrån detta resultat har två huvudfynd framkommit; att få vetskap är en förutsättning och vad skolsköterskan kan göra för barnen. Det framkom att skolsköterskor inte alltid får vetskap om barn som har en allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Skolsköterskorna beskrev även att det framför allt är genom samtal med barnen som de kan ge sitt stöd. Resultatet visar på en vilja att hjälpa och vårda barnen men att förutsättningar inte alltid finns.

No description available.

Varje år drabbas ca 300 barn av någon form av cancer i Sverige. Att ett barn insjuknar i cancer påverkar inte bara det sjuka barnet utan även föräldrarna. Cancerdiagnosen skapar en krissituation hos hela familjen. I samband med denna krissituation uppkommer även begreppet hopp. Föräldrars hopp i upplevelsen av att ha ett barn med cancer. För att föräldrarna ska kunna ha en chans att klara av den krävande situationen är det av betydelse att belysa de faktorer som kan påverka hoppet hos föräldrarna på ett positivt eller negativt sätt. Vad kan sjukvårdspersonalen göra för att eliminera de faktorer som utgör ett hot mot hoppet samt hur hopp ska upprätthållas. Vilket svarar mot litteraturstudiens syfte. Fem kategorier har identifieras som speglar resultatet för att beskriva faktorer som främjar och hotar hoppet; Kunskap ger hopp, Socialt stöd ger hopp, Familjecentrerad vård ger hopp, Hot mot hoppet och Framtidstro ger hopp. Är föräldrarna väl informerade, får socialt stöd från familj, vänner och andra föräldrar i liknande situation och har framtidstro gör det att föräldrarna har goda möjligheter att bibehålla hoppet. Dock finns det faktorer som kan hota känslan och upplevelsen av hopp. / Each year about 300 children gets sick in some sort of cancer in Sweden. That a child becomes ill in cancer do not only affects the sick child even the parents. Cancer diagnosis creates a crisis to the whole family. In connection with this crisis situation arising also the concept of hope. Parents hope in the experience of having a child with cancer. To enable parents to be able to have a chance to cope with the challenging situation it is important to illuminate the factors that can affect the parents hope in a positive or in a negatively way. What can the medical personnel do to eliminate the factors that are a threat to the hope and how hope can be maintained. Which corresponds to the literature study’s purpose. Five categories have been identified to reflect the result to describe the factors that promotes and threats the hope; Knowledge gives hope, Social support gives hope, family-centered care gives hope, Threats to the hope and Belief in the future gives hope. If the parents are well-informed, receive social support from family, friends and other parents in a similar situation and have belief in the future makes the parents to have good opportunities to maintain hope. However, there are factors that can threaten the feelings and experiences of hope.

Bakgrund: Varje år föds 1 % av alla barn i Sverige med medfött hjärtfel. Barnet med denna diagnos och dess föräldrar är i stort behov av omvårdnad. Viktiga komponenter i denna omvårdnad är stöd och uppmuntran, information på rätt nivå för mottagaren och att frågor blir besvarade. Föräldrar till barn med medfött hjärtfel lider i större mån än andra föräldrar av någon form av psykosocial stress eller ångest relaterat till barnets diagnos. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha barn med medfödda hjärtfel. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna hittades via sökningar i CINAHL Complete, MEDLINE, Academic Search Elite och CINAHL with Full Text där tio artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Resultat: I studiens analys av artiklarna framkom fyra teman som präglade föräldrarnas upplevelser under barnens uppväxt. Dessa var; känslan av otillräcklighet och osäkerhet, en ny komplex situation, stress samt stöd och tillit. Slutsats: När ett barn får diagnosen medfött hjärtfel står hela familjen inför en ny situation som innebär stora omställningar i vardagen. Stress var en konstant börda och föräldrarna upplevde att de kände sig otillräckliga och osäkra i föräldrarollen. Behovet av stöd och tillit, från både vårdpersonal, släkt och vänner, var stort för att orka med situationen. Klinisk betydelse: Resultatet i denna litteraturstudie kan bidra med kunskap om föräldrars upplevelser av att ha ett barn med medfött hjärtfel. Studien kan medvetandegöra behoven hos denna grupp föräldrar, vilket kan vara till hjälp för utformning av riktlinjer inom denna ram för omvårdnad. / Background: Each year, 1% of all children born in Sweden are diagnosed at birth with congenital heart defects. The child with this diagnosis and its parents are in great need of care. Key components of this care are support and encouragement, information given at the right level for the receiver, and making sure that questions are answered. Parents of children with congenital heart disease suffer to a greater extent than other parents from some form of psychosocial stress or anxiety related to their child's diagnosis. Aim: The aim of this study was to describe parents' experiences of having children with congenital heart defects. Method: A literature study based on qualitative scientific articles. The articles were found through the databases CINAHL Complete, MEDLINE, Academic Search Elite and CINAHL with Full Text and ten articles were included after quality control. Findings: The study's analysis of the articles revealed four themes that characterized the parents' experiences as the children grew. These were; feeling of inadequacy and insecurity, new complex situation, stress, and also support and trust. Conclusion: In the new situation in which a child where diagnosed with congenital heart defect, the whole family underwent major changes in everyday life. Stress was a constant burden and parents experienced inadequacy and insecurity in the parental role. The need for support and trust from both health care workers, friends and, family was great when dealing with the situation. Relevance to clinical practice: The results of this study will hopefully contribute knowledge about parents' experiences of having a child with congenital heart defects. The study may sensitize the needs of this group of parents, which can be helpful for the development of guidelines within this framework of nursing care.

<p>Målet med den här studien var att beskriva upplevelsen av att få ett barn med Down Syndrom. Vi valde att använda oss av självbiografier då det inte har gjorts så många kvalitativa studier inom detta ämne i Sverige. Vår kvalitativa innehållsanalys följer modellen: Att analysera berättelser (Friberg, 2006). Resultatet blev åtta teman: <em>Personalens påverkan i samband med förlossningen, ovisshet och oro vid den första misstanken, upplevelser i samband med beskedet, upplevelse av skuld, flykt och misslyckande, upplevelse av sorg och smärta, omgivningens reaktioner och påverkan, fördomar och oro inför framtiden och så blev vardagen</em>. Resultatet visar att nyblivna föräldrar till barn med Downs Syndrom har ett stort behov av stöd från omvårdnadspersonalen. Föräldrarna beskriver en väldigt påfrestande situation som kräver uppmuntran från omgivningen. De beskriver också svårigheter med att hantera de egna fördomarna. Omvårdnadspersonal bör känna till hur viktigt det är med adekvat information om Downs Syndrom. Föräldrarna behöver detta för att bearbeta sina förutfattade meningar men också för att delge denna information till släktingar och vänner. Genom en god förståelse för hur föräldrarna upplever sin situation kan omvårdnadspersonal bättre tillgodose föräldrarnas behov.</p> / <p> </p><p>The aim of the study was to describe the experience of becoming a parent to a child with Down Syndrome. We chose to analyse autobiographies since there are few qualitative studies made in Sweden in this area. To do our qualitative content analysis we used Fribergs (2006) method to analyse narratives, which resulted in eight themes: <em>The nursing staff's impact during and after childbirth, uncertainty and dread at the first suspicion, experiences in connection with the reply, to experience feelings of blame and escape and failure, to experience sorrow and pain, reactions and impact from the environment, prejudices and dread for the future and everyday existence. </em>The results indicates that becoming a parent to a child with Down Syndrome means a great need of support from the nursing staff. The parents describe a very stressfull situation that requires encouraging from the environment. They also describe difficulties in handling their own prejudices. Nursing staff should know how important it is with adequate information about Down Syndrome, the parents need it to control their prejudices and also inform their relatives and closest friends. By understanding this situation nursing staff can meet the parents needs and requirements.</p>

Inledning: Av de barn som har separerade föräldrar i Sverige så är det 35 procent som bor växelvis dvs. halva tiden hos respektive förälder. Frågeställningar: Hur har särlevande föräldrar upplevt omställningsprocessen från att ha varit "förälder på heltid" i kärnfamiljen till att vara "förälder på deltid" och träffa barnen varannan vecka samt hur upplever de att relationen till barnen och andra personer förändrats efter omställningen. Metod: Kvalitativ metod har valts och fem särlevande föräldrar som separerat för minst tre år sedan intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Resultat: Resultatet visar att en separation är en process vars förlopp startar med olika påfrestningar inom kärnfamiljen och som leder till praktiska, känslomässiga, sociala och relationella förändringar som varierar över tid. Diskussion: Resultatet har undersökts med fokus på i vilken utsträckning det stöds av de tre teorierna; transitions-, kris- och ex-teorin.  Informanternas upplevelser stämmer överens med samtliga teorier i olika delar. Separationsprocessen med växelvis boende innebär en djupgående förändring som pågår parallellt; i den intrapsykiska världen (kris-teorin),  identitets- och rollförändring samt inom den relationella världen mot såväl barnen som andra vuxna (ex-teorin). Transitions-teorin  ger möjlighet till en mer differentierad beskrivning av processen med hjälp av sina sex faktorer. / Introduction: In Sweden, 35% of thechildren whose parents are separated have alternating residence i.e. they livehalf of the time with their mother and father respectively. Questions: Howhave separate parents experienced this process of adjustment from having been a"full-time parent"  in the nuclear family to becoming a"part-time parent" and see the child every fortnight and how do theyexperience that their relation to the children and those around has changedafter the adjustment? Method: A qualitative method has been chosen andfive separate parents living apart for at least 3 years have been interviewedin accordance with a semi-structured interview guide. Results: Theresult reveals that a separation is a process whose course of events startswith various strains within the nuclear family and leads to practical,emotional, social and relational changes that vary over time. Discussion:The result has been analysed focusing on the question to what extent it isbased on the three theories: the Transition theory, the Crisis theory and theEx-theory. The experiences of the informants correspond with all the threetheories in different parts. The separation process with alternating residenceinvolves a profound change going on parallelly; in the intrapsychic world (the Crisistheory), changes relating to identity and role and also witin the relationalworld towards the children as well as to other grown-ups (the Ex-theory). TheTransition theory makes a more differentiated description of the processpossible by means of its six factors.