Sammanfattning Förlusten av en förälder förknippas med ökad risk för kort- och långsiktiga konsekvenser för barnets psykiska hälsa, som exempelvis ångest och självskadebeteende. Föreliggande litteraturstudie ämnar beskriva kunskapsläget om skyddsfaktorer för barn som förlorat en förälder samt hur professionella kan stödja och arbeta preventivt med dessa barn. Kunskap om skyddsfaktorer för barn som förlorat en förälder ses som en viktig förutsättning för att professionella, inklusive socialarbetare i olika sammanhang, ska kunna arbeta preventivt och stödja de barn som är i behov av hjälp. Utifrån befintlig forskning har följande skyddsfaktorer identifierats: trygghet, kontinuitet, individuella egenskaper såsom självkänsla, öppen kommunikation om förlusten och sorgerelaterade känslor, den efterlevande förälders psykiska hälsa och föräldraskap samt stöd från bland annat skolpersonal. Den befintliga forskningen visar en relation mellan stärkning av skyddsfaktorer och barns psykiska hälsa. Studiens resultat analyseras i ljuset av anknytningsteori och Antonovskys teori om KASAM.

BACKGROUND: Having a parent with mental illness often means increasedresponsibility for the child, for example helping out at home or taking care of siblingsare common tasks. A constant feeling of having to be available in case anythinghappens makes it very unpredictable wich is described stressful by children. In themajority of science the children often falls behind.AIM: To describe a childs experience of living with a parent who suffer from mentalillness.METHOD: The literature consists of 8 articles with qualitative design of wich theresult has been quality examined, analysed and compiled. Searches were made in thedatabases of CINAHL, Pubmed and Scopus.RESULTS: The research emerged three clear categories in the result: Anxiety aboutthe parents mental illness, otherness of the family life and the need of support andinformation. Feelings like sadness, worries, fear, anger and envy was described inmany studies, while the love of the parent was strong despite the illness.CONCLUSION: A child to a parent with mental illness often tend to be neglected.To be able to deal with life and the consequenses of mental illness everyone in thefamily will need support in different ways. Parents and health professionals need tobe better informing the child about the illness, what it does and how it shows. / BAKGRUND: Att leva med en förälder som lider av psykisk ohälsa innebär mångagånger ett stort ansvar för barnen. Att hjälpa till med sysslor hemma eller ta hand omyngre syskon är vanligt förekommande. Att ständigt känna känslan av att behöva varatillgänglig om något händer är en oförutsägbarhet som beskrivs påfrestande avbarnen. Inom forskningen hamnar dock ofta barnens erfarenheter i skymundan.SYFTE: Att beskriva barns erfarenheter av att leva med en förälder som lider avpsykisk ohälsa.METOD: Litteraturstudien innehåller 8 artiklar med kvalitativ design där resultatethar kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Sökningar gjordes idatabaserna CINAHL, Pubmed och Scopus.RESULTAT: Det framkom tre tydliga kategorier i resultatet: Ängslan för föräldrarnaspsykiska ohälsa, familjelivets annorlundaskap och behov av stöd och information.Känslor som sorg, oro, rädsla, ilska och avund beskrevs i flertalet studier, samtidigtsom kärleken till föräldern var stark trots ohälsan.KONKLUSION: Barn till en förälder med psykisk ohälsa hamnar ofta i skymundan.Det behövs stöd till alla inom familjen på olika sätt för att handskas med livet ochohälsans konsekvenser. Föräldrar och vårdpersonal behöver bli bättre på attinformera barnen om vad ohälsan gör och hur den visar sig.

Denna studie undersöker identitetskonstruktionen gällande den arbetande föräldern inom kommunal verksamhet. Studien syftar till att diskursivt belysa identitetskonstruktionen med en teoretisk utgångspunkt inom kritisk diskursanalys (CDA) enligt Fairclough. Den metodologiska utgångspunkten är Faircloughs tredimensionella modell där de tre dimensionerna är bestående av text, diskursiv praktik och social praktik. Dessa tre är enskilt sammankopplade till tre frågeställningar underliggande det övergripande syftet. Det empiriska materialet är bestående av tio semistrukturerade intervjuer av kommunalarbetande föräldrar inom barn och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna kommun samt tre av Eskilstuna kommuns policydokument. Studiens resultat synliggör hur den diskursiva praktiken berörande den kommunalarbetande förälderns identitetskonstruktion är bestående av den kommunala medarbetarskapsdiskursen samt föräldraskapsdiskursens samverkan. Dessa inkluderar tillskrivna normativa förväntningar samt ett individuellt ansvar som produceras av individen själv, individens familj samt institutionen bestående av den kommunala verksamheten. Den arbetande förälderns identitet inom kommunal verksamhet placeras även till en kontext kännetecknat av det senmoderna samhället där det egna ansvaret samt reflexivitet i form av anpassning betonas. Den arbetande förälderns identitet inom kommunal verksamhet är i ständig förändring och sker i allt snabbare takt där den arbetande föräldern själv är ansvarig för att eftersträva de rådande normativa förväntningarna.

In this study we examine whether privacy invasions are associatedwith poor parent-adolescent relationship. We also examined if therewere differences between mothers and fathers in the frequency oftheir invasions, as well as the intent of those invasions. Lastly, welooked at associations between privacy invasions and parentadolescentrelationships and if these were modified by parent oradolescent gender. We hypothesized that intentional and frequentprivacy invasions would have a stronger association with poorparent-adolescent relationship than accidental and infrequentinvasions of privacy. The data for this study was selected from alarger database. Participants consisted of 78 adolescents, 39 girlsand 39 boys. Data were collected through questionnaires that bothadolescent and parent answered separately. The adolescents filledout the questionnaires at school in different classrooms. Weconcluded that frequent privacy invasions had a significantassociation with poor parent-adolescent relationship for mothers,but not fathers. Furthermore, the interaction between the frequencyof privacy invasions and the intent was significant for mattering tomothers. However, no significant relations were found for fathers. / I den här studien undersöker vi huruvida integritets-inkräktande ärförknippade med dålig förälder-ungdom relation. Vi undersökteockså om det fanns skillnader mellan mammor och pappor ifrekvensen av deras invasioner, liksom avsikten med dessainvasioner. Slutligen såg vi på associationer mellan integritetsinkräktandeoch föräldra-ungdoms relationer och om dessamodifierades av föräldrar eller ungdomars kön. Vi förutsåg attavsiktligt och frekvent integritets-inkräktande skulle ha en starkareförknippning med dålig förälder-ungdom relationer än oavsiktligaoch sällsynta invasioner av integritet. Uppgifter för denna studievaldes från en större databas. Deltagarna i studien bestod av 78ungdomar, 39 flickor och 39 pojkar. Uppgifterna samlades ingenom flera frågeformulär som både ungdomar och föräldrarbesvarade separat. Ungdomarna fick besvara frågeformulären iskolan i olika klassrum. Slutsatsen var att mängden integritetsinskränkandefaktiskt hade en signifikant koppling med dåligförälder-ungdom relation för mödrar, men inte för fäder. Äveninteraktionen mellan mängden integritetskränkande och derasavsikt visade sig vara signifikant för mödrar. Dock fanns ingensignifikant relation för fäder.

Under de senaste åren har personlig assistans till barn varit ett aktuellt ämne i media och uppmärksammats i politiska diskussioner i Sverige. Vi ser ett behov av att uppmärksamma detta i relation till barn som är beviljad personlig assistans stora delar av dygnet, och hur samarbetet ser ut med barnets föräldrar. För att ta reda på detta har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med personliga assistenter i en mellanstor stad i Sverige. Studiens resultat visar att personliga assistenter upplever att de beaktar barnperspektiv genom att se till barnens rätt till självbestämmande och fria vilja. De personliga assistenterna upplever relationen med barnets föräldrar som positivt. Däremot berättar de om olika exempel på när samarbetet försämras på grund av rollkonflikter mellan professionell- och privat roll. Studien har uppmärksammat flera utvecklingsområden för att som personlig assistent kunna utvecklas i sitt arbete vilket kan leda till att samarbetet med barnet och barnets föräldrar kan utvecklas.

År 2007 dog 330 barn mellan åldrarna noll till fyra år i Sverige. När ett barn dörbeskriver föräldrar att de förlorar en del av sina liv. Föräldrars sorg kan uttryckas påflera olika sätt. Föräldrarna kan uppleva ett lidande i samband med barnets död ochsjuksköterskor har till uppgift att försöka lindra detta lidande. Sjuksköterskor anser attdet finns svårigheter i mötet med föräldrar i sorg. Sjuksköterskor behöver en ökadförståelse och kunskap om föräldrars upplevelser av att förlora ett barn för att kunnabemöta, stödja och vägleda föräldrar i sorg. Därför är syftet med studien att beskrivaföräldrars upplevelser av att förlora ett barn. Metoden som används i studien är enanalys av berättelser i form av minnessidor på Internet. Resultatet mynnar ut i tre teman.Dessa är: En förändrad livsvärld, Det sista avskedet och Att stå inför en ny verklighet.Resultatet visar att de upplevelser föräldrar har av att förlora ett barn överensstämmermed den forskning som utförts. I resultatet framkommer även betydelsen avsjuksköterskors delaktighet i föräldrarnas sorgeprocess. Studiens resultat kan användasav sjuksköterskor och barnmorskor. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p>En planering av sin framtida karriär utifrån sina inre personliga förutsättningar kan vara värdefull i en förändrad arbetssituation, till exempel efter en föräldraledighet. Att öka förståelsen för individens egna upplevelser av karriärplanering kan underlätta för organisationer att utforma sådana program på bästa sätt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriärplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin föräldraledighet. Studien baserades på fem intervjuer där resultatet tolkades utifrån tillvägagångssättet för induktiv tematisk analys. Några framträdande psykologiska effekter av programmet var en ökad självkännedom, att kunna se sin arbetssituation från ett nytt perspektiv, få bekräftelse på sina värderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriärmål. Huruvida dessa upplevelser är bestående över en längre tid ligger utanför ramarna för denna studie och lämnas därför till framtida forskning.</p>

<p>Det har visat sig i studier att nätverket har betydelse för unga föräldrar. Unga föräldrar är ingen enhetlig grupp utan alla har olika förutsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka hur relationen förändrats till partner, föräldrar och vänner sedan de blev föräldrar samt att undersöka familjecentralens betydelse. För genomförandet av studien har kvalitativa intervjuer gjorts med en grupp unga föräldrar på familjecentralen. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit systemteori då den beskriver sambanden mellan olika relationer i nätverket. I resultat delen begränsas analysen till mikro och meso nivå, då individen och närområdet är det intressanta för denna studie. I resultatet framkommer att relationerna till partnern, föräldrar och vännerna har förändrats. Majoriteten av de unga föräldrarna upplevde att de respekterade varandra och tog mer hänsyn till sin partner sedan de blev familj. Umgänget bestod mestadels av andra föräldrar, därför att de tidigare vännerna saknade förståelse för deras situation. Den egna modern var viktig för råd och praktisk hjälp. Ett flertal av de unga mödrarna upplevde att relationen mognat och var mindre konfliktfylld.</p>

<p>Diagnosen Asperger syndrom är ett relativt nytt begrepp inom autismspektrumet. För bara 20 år sedan var syndromet relativt okänt världen över. År 1988 hölls den första internationella kongressen i London och där presenterades de första diagnoskriterierna av makarna Gillberg. Efter kongressen har ytterliggare tre kriterier uppkommit. Vi vill undersöka hur elever med Asperger syndrom uppfattar sin skolgång. Vi vill även undersöka hur lärare och föräldrar till barn med diagnosen upplever barnets skolsituation. </p><p>Vi har utfört en kvalitativ studie, där vi med hjälp av sju ungdomar med diagnosen Asperger syndrom, fyra lärare som arbetar med barn i behov av särskilt stöd och två föräldrar som har barn med diagnosen Asperger syndrom. Resultatet av intervjuerna visar att eleverna är väl medvetna om vad som krävs av skola och lärarna för att de ska känna delaktighet i undervisningen. Vår studie visar att regelbunden kontakt med hemmet är mycket viktigt för både barnet, föräldern och läraren. Denna studie ger tänkvärd information för pedagoger och föräldrar som antingen arbetar eller kommer i kontakt med barn med diagnosen Asperger syndrom.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Psykisk sjukdom tros ha funnits i alla tider och påverkan på familjen är stor, inte minst för barnen. Det finns lagar som betonar att anställda inom hälso- och sjukvård ska se till barnets bästa. Trots detta var det svårt att få fram uppgifter om antal barn i Sverige som växer upp med psykiskt sjuk förälder. Enligt kartläggningar gjorda av Socialstyrelsen uppskattas det att mellan 20-40 % av vuxenpsykiatrins patienter har minderåriga barn.</p><p><strong>Syfte: </strong>Att få kunskap om barns upplevelse av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder.</p><p><strong>Metod: </strong>Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga originalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat: </strong>I studien framkom sex olika kategorier. Dessa var: Att leva i ovisshet, Upplevelse av stöd och brist på stöd, Känslan av att vara annorlunda, Upplevelse av extra ansvar, Upplevelse av vårdmiljö och vårdpersonal och Kärleken till föräldrarna.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Barnen upplevde brist på stöd och information vilket enligt författarna till denna litteraturstudie ledde till att dessa barn fick leva med en ovisshet om vad som skulle hända härnäst. Med detta som grund anser vi att sjuksköterskor i allmänhet behöver mer kunskap om barns upplevelser av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder.</p><p> </p>