Tidenpå barnintensivvårdsavdelningen (BIVA) kan vara en traumatiserande tid för bådebarnet och dess föräldrar. Föräldrarna kan må bättre genom att delta i vårdenav barnet. Föräldrafokuserad omvårdnad (FFO) inbjuder till delaktighet därföräldrarna får möjlighet att fungera och definiera sin nya roll som förälderoch fortsätta vara ett stöd till sitt barn. Ett av fundamenten i FFO ärinformation. Föräldrarna behöver vara välinformerade om sitt barns tillståndoch vårdplaneringen. Ett ömsesidigt informationsflöde var viktigt, därföräldrarna gavs möjlighet att delge information om sitt barn och bli lyssnadepå. Vid lyckad FFO uppstod ett partnerskap byggt på ömsesidig respekt ochförtroende. Föräldrarnas och barnets stressreaktion var kopplade och kunde ledatill posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos bägge upp till ett år efterutskrivningen från sjukhus.

I Sverige är det inte tillåtet att genomföra surrogatarrangemang inom den svenska sjukvården. De som inte själva kan genomgå en graviditet, t.ex. manliga samkönade par, ges idag inget alternativ inom assisterad befruktning för att lösa barnlöshet. Tekniken inom assisterad befruktning gör det möjligt att genomföra fullständiga surrogatarrangemang där könsceller från tilltänkta föräldrar placeras i en utomstående kvinnas livmoder för att bära barnet. En följd av det blir att svenska par vänder sig utomlands, bl.a. till USA, för att genomföra surrogatarrangemang. Barn som tillkommer genom surrogatarrangemang utomlands riskerar att hamna i kläm då föräldraskapet för de tilltänkta föräldrarna är oklara. Långa handläggningstider och avsaknad av reglering försvårar för föräldrarna att uppnå status som rättslig förälder när de återvänt till Sverige. Frågan om reglering av surrogatarrangemang har varit uppe för utredning ett par gånger men hittills inte ändrat rättsläget. I den senaste utredningen ansåg man bl.a. att det finns kunskapsluckor kring hur barn som tillkommit genom surrogatarrangemang mår efteråt och att detta inte stämmer överens med principen om barnets bästa. Vi har i uppsatsen försökt redogöra för hur hanteringen av internationella surrogatarrangemang behandlas när lagstiftningen kring det saknas. Med utgångspunkt i gällande rätt har vi studerat hur par som vänder sig till USA löser föräldrafrågan när de återvänt till Sverige. Den krokiga väg som följer av surrogatarrangemang utomlands väcker ett intresse för att se hur lagstiftningen är förenlig med principen om barnets bästa. Utifrån det har uppsatsen behandlat huruvida surrogatarrangemang inom svensk hälso- och sjukvård är ett bättre alternativ utifrån barnets bästa. / Surrogacy arrangements is not permitted through Swedish healthcare. Couples who cannot carry a baby, such as homosexual men, are not given any alternative in assisted reproduction to solve childlessness. IVF enables complete surrogacy arrangements by using the intended parents’ egg and sperm and placing the fertilized egg into another woman’s womb. As a consequence, Swedish couples travel abroad to countries such as the United States to carry out surrogacy arrangements. The children who are born through surrogacy abroad risk being without legal parents in Sweden during court proceedings. Long processing times and lack of regulation make it difficult for parents to gain status as legal parent when returning to Sweden. The regulation of surrogacy has been discussed in the Swedish Parliament a few times but the law has not changed. The main reason being that it hasn’t been determined whether surrogacy arrangements are in line with the principle of the child’s best interest. In this essay we have attempted have tried to explain how the management of international surrogacy arrangements is dealt with when legislation is lacking. Based on current law, we have studied how couples who turn to the United States for surrogacy treatment solve the issue of legal parenthood when returning to Sweden. The difficulties that follow international surrogacy arrangements has raised the issue whether current Swedish law is consistent with the principle of the best interest of the child. Would a change to existing legislation, which would permit surrogacy arrangements within Swedish healthcare be a better option based on the best interests of the child.

I denna studie om stjärnfamiljer som genomgått en adoptionsprocess har fokus legat på att besvara frågan: Vad innebär det att ha adopterat som stjärnfamilj? Studiens fokus ligger på två grupper, ensamstående kvinnor och samkönade par. Genom ett målinriktat urval i en kvalitativ studie har fokus legat på att fånga de upplevelser och emotioner som dessa respondenter erfarit och med öppna samtal där endast vägledande frågor användes. Med inspiration från hermeneutiken har vi analyserat och tolkat materialet. Resultatet visar på en kunskapsbrist inom det sociala arbetet angående dessa adoptanter samt att en exkludering kan ske då det kommer till den heterosexuella tvåsamhetsnorm som råder i samhället. Ett annat resultat som denna studie visar är att socialarbetare har en rädsla över att framstå som diskriminerande och på så sätt bemöts dessa adoptanter annorlunda än om ett heterosexuellt par ansöker om adoption. Resultatet visar även att väntan på ett barn är av varierande längd och respondenterna förklarar känslor som kan liknas med en bergodalbana. Den konklusion som framkommit är att de respondenter som intervjuats i denna studie har överlag goda erfarenheter från adoptionsprocessen men det finns även skäl till att studera detta ämne vidare för att öka kunskapen hos socialarbetare. / In this study about starfamilys who has gone thru an adoption process have focus laid on answering the question: What does it mean to adopt as a starfamily? This study has its focus on two groups, single women and samesex couples. By using a goal-oriented selection in a qualitative study where focus have been capturing the experiences and emotions that our respondents have experienced. We have analysed with a hermeneutic approach and interpreted the material. The results show there is a gap in knowledge in the social field about these selected groups and an exclusion can occur because of the twosome- and heterosexual norm in the society. Another result is that some social workers have a fear of being seen as discriminatory and because of this the treatment of these adoptive families can be different from the treatment towards heterosexual couples. The results also show that the wait for children various in lengths and feelings that are described as a rollercoaster is portrayed by the respondents. The conclusion in this study is that our respondents have a mainly positive experience from their adoptions but there are still reasons to study this topic furthermore to gain more knowledge to social workers.

The research question was whether there are differences in parentadolescentconflict across the domains of governance transfer betweenCanada and Sweden. Participants were students in classes 7 – 9, aged 13 –16 years old. Results show that the amount of conflict differed acrosscultures, across domains, and across genders. Parent-adolescent conflict isnot universal, but instead rather dependent on context. The Swedishadolescents´ reported significantly more conflict-level discussions than theCanadian adolescents´. Regarding the same issue that the Swedishadolescents reported having a lower conflict resolution, suggesting thathaving a conflict-level discussion makes it harder to reach a conflictresolution. The results of this research suggests that conflict among parentand adolescents is uncommon. What was more common was discussionsabout issues across the domains of governance transfer. / Forskningsfrågan var om det fanns skillnader i konflikt mellan föräldrar ochungdomar över domänerna i governance transfer i Kanada och Sverige.Deltagare var studenter i klasserna sju till nio, som var 13 till 16 år gamla.Resultat visade att mängden konflikt varierade över kulturer, över domäner,och mellan könen. Konflikt mellan förälder och ungdom är inte universell,utan istället beroende på kontext. De svenska ungdomarna rapporteradesignifikant fler diskussioner på konfliktnivå än de kanadensiskaungdomarna. Rörande samma fråga som de svenska ungdomarnarapporterade färre diskussioner med en konfliktlösning, vilket tyder på att haen konflikt gör det svårare att nå en konfliktlösning. Resultaten visar attkonflikt är ovanligt. Vad som är vanligare är diskussioner om frågor idomänerna av governance transfer.

Att växa upp med en förälder/föräldrar med en alkoholproblematik kan få konsekvenser för barnet, dels under uppväxten men även i vuxen ålder. Den här studien undersöker biografiska narrativ av skam och stigmatisering under uppväxten hos vuxna barn som vuxit upp med en förälder/föräldrar med en alkoholproblematik. Studien undersöker även vilka strategier de vuxna barnen använde, samt på vilka sätt de vuxna barnen beskriver sina minnen av hjälp och stöd från professionella under uppväxten. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av fyra självbiografier har tre teman skapats; känslor under uppväxten, strategier under uppväxten och minnen av professionella. Studien visar på att dessa vuxna barn upplevt skamkänslor, såsom skam över föräldern. Känslor av stigmatisering kunde ta sig uttryck i att de vuxna barnen under uppväxten upplevde att andra såg på barnet och familjen som annorlunda. Studien visar även på att de vuxna barnen använde sig av ett antal olika strategier under uppväxten för att hantera situationen. Dessa innebar bland annat att barnen var mycket ansvarstagande, ifrågasatte förälderns beteende samt använde sig av lögner för att skydda familjen. Vad gäller de vuxna barnens minnen av professionella ges beskrivningar av förskole- och skolpersonal, sjukvårdspersonal, socialtjänsten och andra yrkesgrupper. De vuxna barnen beskriver såväl positiva som negativa erfarenheter av hjälp och stöd under uppväxten. Resultaten har analyserats med hjälp av Beckers stämplingsteori, Goffmans begrepp stigma och systemteori.

EN INTERVJUSTUDIEFörfattare: Andersson. L.Vårdnadshavarens möte med sjuksköterskan i barntriagen på en akutmottagning. Intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, Masternivå. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Instutitionen för vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Internationell forskning uppvisar resultat som tyder på att vårdnadshavare söker till barnakuten med sina barn för åkommor som kan tas om hand av primärvården. Söktrycket ökar och detta beror delvis på begränsad tillgänglighet inom primärvården men även att vårdnadshavare har större tillit till akutsjukvården och många hänvisas från sjukvårdsupplysningen 1177. Detta medför att ett stort antal vårdnadshavare med barn som söker till barnakuten hänvisas till annan vårdnivå, triageras hem med egenvårdsråd medan andra blir slutbehandlade i triagen av sjuksköterskan. Syfte: att beskriva hur vårdnadshavare till barn yngre än 15 år upplevde besöket på barnakutens triage. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ studie där en semi-strukturerad intervjuguide användes som stöd och tio vårdnadshavare blev intervjuade, som hade besökt barnakutens triage med sina barn. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Burnard (1996) med manifest tolkning och resulterade i tre subkategorier; barnet i centrum, att bekräfta vårdnadshavarens oro för barnet samt vårdnadshavarens nöjdhet med information samt en huvudkategori; vårdnadshavarens belåtenhet med barntriagen. Resultat: Visade att vårdnadshavarna uppskattade att sjuksköterskorna satte barnet i centrum, att de pratade med barnen, de ansåg att sjuksköterskorna var fantastiska med barnen, att de var experter och att de kunde lita på deras bedömningar. Flera av vårdnadshavarna poängterade att de var mycket nöjda med att barnen hade en egen kö till triagen, de var även nöjda med den information de fick vid hemgång från triagen. Slutsats: Vårdnadshavarna var mycket positiva till både barntriagen, sjuksköterskorna som de träffade och var nöjda med de egenvårdsråd de fick för att kunna sköta det sjuka barnet hemma. Vårdnadshavare behöver stöd i egenvårdsbeslut, tillgången på någon att fråga är begränsad, mer utbildning behövs för att de ska själv ska kunna ta hand om de banala åkommorna såsom feber, magsjuka o dyl. i hemmet.Nyckelord: Akutmottagning, barn, förälder, upplevelse, triage, vårdnadshavare / AN INTERVIEW STUDYAuthor: Andersson, L. Guardians´ meeting with a nurse in a paediatric emergency departments triage. An Interview study. Master´s Degree Project in Nursing 15 Credits points, Malmö University: Faculty of Health and Society Department of Care Science, 2019.Background: International research has shown that guardians´ tend to make use of paediatric emergency department for disorders that the primary care provider is able to address. The pressure to seek healthcare increases in part due, to the fact that it is difficult to book an appointment at primary health care centres. Additionally guardians´ have an increased trust in paediatric emergency departments and many are referred there by the healthcare guide 1177. This means that a large number of guardians´ seeking health care for their children from the pediatric emergency departments, are referred to another level of care, and thus either return home with self-care counsel or be treated by a triage nurse. Purpose: The aim of this study is to describe how guardians´ with children younger than fifteen years old, perceived the experience of emergency paediatric triage. Method: This study is qualitative and data was gathered using semi-structured interviews. Ten guardians´ who took their children to a paediatricemergency department triage took part in the study. The collected data was analysed using Burnard´s (1996) qualitative content method and three subcategories were identified; placing the child at the centre, confirming the guardian´s concern for the child and the guardians´ satisfaction with the information they received. One main category was also identified; the guardians´ satisfaction with the emergency department triage. Results: The results indicates that guardians´ appreciate when nurses place children at the centre, they communicate well with children, were fantastic with children and they were experts whose assessment guardians´ relied on. Most guardians´ were satisfied with the fact that children have their own triage and were also satisfied with the home-care information they received from nurses. Conclusion: Guardians´ responded positively to the emergency paediatric triage and to the triage nurses. They were pleased with the self-care advice that they received when they had to take care of the child at home. Guardians´ need support when making self-care decisions as there are few people to ask. Moreover guardians´ need more education to help them treat trivial illness such as fever or gastric disorders.Keywords: emergency department, guardian, paediatric, parent, experience, care, triage

Föräldrars användning av en smartphone i barns närhet är ett aktuellt och omtalat ämne. Vi intervjuade föräldrar och förskollärare baserat på deras erfarenheter av föräldrars användning av en smartphone runt barn i allmänhet men också gällande den sociala interaktion. Det finns inga studier om långsiktig påverkan men vi har analyserat respondenternas berättelser med hjälp av tidigare forskning och teorier om barns anknytning och utveckling. Föräldrarnas närvaro och tillgänglighet är avgörande för barnets anknytning och utveckling. Forskning visar att interaktionen kan påverkas och att barn reagerar på föräldrars smartphoneanvändning. Samtidigt visar forskning att det är en minoritet av föräldrar som använder sin smartphone i närheten av barnet. Den sociala interaktionen mellan förälder och barn är viktig för barnets utveckling då det är genom denna barnet utvecklar viktiga förmågor. I situationer som är relaterade till anknytningen är det viktigt att föräldern är tillgänglig och närvarande för barnets signaler och behov. Slutsatsen av vår studie är att den sociala interaktionen mellan förälder och barn kan påverkas om föräldern använder en smartphone i barnets närhet. Men det handlar om hur ofta, hur länge, i vilka situationer och om föräldern är tillgänglig och närvarande för barnets signaler och behov för om det ska komma att påverka barnet. / Parents use of a smartphone around children is a current and well spoken topic. We interviewed parents and preschool teachers based on their experiences of parents use of a smartphone around children generally but also regarding the social interaction. There are no studies on long-term impact but we have analyzed the respondents stories with the help of previous research and theories on child attachment and development. The parents presence and availability are crucial for the child's attachment and development. Research shows that the interaction can be affected and that children respond to parents smartphone use. At the same time, research shows that it is a minority of parents who use their smartphone in the vicinity of the child. The social interaction between parent and child is important for the child's development as it is through this the child develops important abilities. In situations related to the attachment it is important that the parent is available and present for the child's signals and needs. The conclusion of our study is that the social interaction between parent and child kan be affected if the parent use a smartphone around the child. However it is about how often, how long, in what situations and if the parent is available and present for the child's signals and needs for it to affect the child.

Inledning: Det råder en brist i forskning kring hur psykosociala behandlingarinverkar på närstående. Ännu mindre insikt finns i hur familjehem upplever enpsykodynamisk behandling av ett barn i deras vård. Avsikten med denna studie är attskapa en bild av den subjektiva upplevelsen av att ha ett familjehemsplacerat barn ipsykoterapi samt vad intervjupersonerna har uppfattat som behandlingens syfte ochmålsättning. Frågeställningar: Hur har intervjupersonerna upplevt att ha ansvaret för ett barnsom samtidigt går i barnterapi och hur upplever de att terapin har påverkat barnetsamt den övriga familjen?Vad har intervjupersonerna förstått av behandlingens syfte och mål och i vilken gradhar de upplevt sig vara delaktiga i behandlingsprocessen ? Metod: Via fem semistrukturerade djupintervjuer har författaren ämnat att skapa enförståelse för intervjupersonernas subjektiva upplevelser av att ha ett professionelltansvar för ett familjehemsplacerat barn i psykoterapi. Intervjuerna har analyseratsoch tematiserats utifrån de gemensamma latenta teman i det grundläggandematerialet. Resultat: Materialet har kategoriserats utifrån ett huvudtema och tre underteman.Den övergripande teman som framstår i materialet är en ambivalent hållning till denpsykodynamiska behandlingen. Huvudteman har sedan brutits ner i treunderkategorier utifrån hur den ambivalenta hållningen belyses i relation tillupplevelsen av delaktighet , allians och förändring .Diskussion: Studien visar att ambivalensen som uppstår i förhållande till detpsykodynamiska arbetet är ett förväntat resultat av behandlingens inverkan påfamiljesystemet. Vidare instämmer studien med tidigare forskning som lägger tonviktpå betydelsen av en stark allians mellan föräldrar och terapeuten för att möjliggör ettframgångsrikt behandlingsarbete. / Introduction: There currently exists a dearth of research studying how psychosocialtreatment methods affect relationships outside of the treatment. Still less insightexists into how foster families experience the psychodynamic treatment of childrenin their care. This study attempts to examine and describe foster families experienceof psychodynamic child therapy and what they themselves have understood to be thetreatments purpose and goal. Question:How have the interview subjects experienced having responsibility for a child intherapy and what have they understood to be the treatments purpose and goals?What effect has the therapy had on the child itself and how has the therapy affectedtheir own relationship to the child?Method: The author has attempted to gain an understanding of the interviewsubject’s subjective experience of having responsibility for a foster child inpsychotherapy. The method chosen has been five semi-structured interviews thathave then been analyzed to uncover the underlying latent themes in the originalmaterial. Result: The material has been categorized into one main theme and threesub-themes. The main theme that the material shows is an ambivalent to thepsychotherapeutic treatment. The main theme has then been broken down in thethree subsets based upon how the interview subjects ambivalence appears in relationto their experience of participation , alliance , and change. Discussion: Results of the study show that the ambivalence that i felt towards thepsychodynamic treatment is an expected result of the treatment influence on thefamily system. The study confirm earlier research that places importance on a strongalliance between the therapist and the parents in the facilitation of a successfultherapeutic treatment.

Förskollärares tankar och uppfattningar om trygga övergångar vid lämning och hämtning ligger till grund för studien. Studien använder anknytningsteorin som teoretisk ansats med centrala begrepp utifrån teorin. Tidigare forskning och styrdokument menar att förskollärare ska agera och vara så att de alltid sätter barnets behov i första hand. Det studien vill ta reda på är om forskningen stämmer överens med hur förskollärarna gör i praktiken. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Förskollärarna talade fritt och vi fick möjlighet att ställa följdfrågor. Av intervjuerna framkom det som förskollärarna anser är viktigt för deras roll och vad trygghet för barnet innebär. Vi har sökt efter kategorier som likheter, skillnader och mönster från förskollärarnas intervjuer. Resultatet visar att förskollärarnas erfarenhet är betydande för trygga övergångar vid lämning och hämtning. Resultatet visar även att förskollärarna tänker och gör olika i olika slags övergångar.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att det finns en korrelation mellan föräldrars och barns oro under pre-anestesifasen. Forskning har också visat att ett oroligt barn ökar risken för komplikationer under pre-anestesifasen. Det saknas studier om föräldrars upplevelser och behov under pre-anestesifasen i tidigare forskning.    Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva föräldrars upplevelser och omvårdnadsbehov under pre-anestesifasen.   Metod: Studien är kvalitativ och grundar sig på 11 semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.    Resultat: I analysen framkom 13 subkategorier som sedan grupperades i fyra kategorier vilka visade på föräldrarnas upplevelser och behov. Kategorierna delades in i: att känna sig trygg och kunna lita på personalen, barnet i fokus, känsla av hjälplöshet samt miljön i pre-anestesifasen. Resultatet visade på att föräldrarna betonade vikten av att deras barn blev sett och omhändertaget av personalen.   Slutsats: Anestesipersonalen har inverkan på föräldrarnas välbefinnande under pre-anestesifasen. Om personalen uppmärksammar föräldrarnas fysiska, psykosociala och relationella behov kan en personcentrerad vård ges till föräldern. Föräldrarna tyckte att det var viktigt att de fick närvara och vara nära sitt barn under pre-anestesifasen och att personalen uppmärksammar både barnet och föräldern. Om barnet fick en personcentrerad vård upplevde föräldrarna att de fick sina behov tillgodosedda. / Background: Previous research has shown that there is a correlation between parents´ and children´s anxiety during the pre-anesthesia phase. Research has also shown that an anxious child increases the risk of complications during the pre-anesthesia phase. There are no studies on parents´ experiences and needs during the pre-anesthesia phase in previous research.   Objective: The purpose of this study is to describe parents´ experiences and need of care during the pre-anesthesia phase.   Method: The study is qualitative and is based on 11 semi structured interviews. The interviews were analyzed with qualitative content analysis.   Results: The analysis revealed 13 sub categories that were grouped into four categories which showed the parents´ experiences and needs. The categories were divided into: feeling safe and being able to trust the staff, the child in focus, the feeling of helplessness and the environment in the pre-anesthesia phase. The results showed that the parents emphasized the importance of their child was seen and cared for by the staff.   Conclusion: The anesthesia staff has an impact on the parent´s well-being during the pre-anesthesia phase. If the staff pay attention to the parents physical, psychosocial and relational needs, they can give person-centered care to the parent. The parents thought it was important that they were allowed to attend and be close to their child during the pre-anesthesia phase and that the staff paid attention to both the child and the parent. If the child received good person-centered care, the parents felt that their needs were met.