Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga mammors tankar om sitt föräldraskap och hur det påverkar identitetsprocessen. Syftet är också att förstå vilket stöd de behöver i sin situation som unga föräldrar. Studien bygger på intervjuer med sex mammor som alla fött sitt första barn innan de fyllt 21 år. Intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av teorier om identitet och stöd. Resultatet i denna studie visar på att trots att mammorna lever ett tillsynes välordnat och vanligt liv är det en grupp med unga mammor som också upplever en ensamhet och utanförskap. De är isolerade i hemmet där de har det största ansvaret för barn och hem. Barnets pappa står för försörjningen och detta bidrar till hans frånvaro från familjen. De unga mammorna har svårt att återgå till studier och de är begränsade i deras möjligeter att komma ut i arbetslivet. De begränsas också i sina möjligheter att utveckla sin identitet då de inte får möjlighet att vistas på andra arenor än i hemmet eller med sina barn. De unga mammorna har ett behov av stöd på flera olika plan. De är i behov av samhälleligt stöd för att få en chans att komma ut till arbete och i deras vardagliga liv är deras egna nätverk en viktig del för att den unga mamman ska få vardagen att fungera men de behöver också få tillgång till kontakter med jämnåriga utanför familjen och möta andra unga föräldrar i samma situation. / The aim of this study is to describe and analyze young mothers' thoughts on parenthood and how it affects their identity process. It is also to understand what support they need in their situation as young parents. The study is based on interviews with six mothers who all gave birth to their first child before they turned 21 years of age. The interviews have then been analyzed with the help of theories about identity and support. The results of this study show that despite the mothers living seemingly well-managed lives, they are a group of young mothers who experience loneliness and exclusion. They are isolated at home where they have the greatest responsibility for the children and the home. The child's father is responsible for supporting the mother and child which contributes to his absence from the family. These young mothers have difficulty in resuming studies and are limited in their possibilities to return to working life. They are also limited in their ability to develop their identity due to the fact that they are not able to reside in physical environments other than the home or with their children. The young mothers are in need of support on several different levels. They are in need of societal support in order to have a chance to go out to work, and their own network which is an important part of the young mother's everyday life helping them function on an everyday basis but in addition they also need access to contacts of the same age outside the family and to meet other young mothers in similar situations.

Beröring är, efter att länge ha varit ganska förbisett, numera ett växande forskningsområde inom förälder-barn kommunikation. Detta har skett i takt med att man har insett vikten av social interaktion för utvecklingen av alla kognitiva förmågor, och kanske särskilt för språkutvecklingen. Denna studie undersöker hur beröring ser ut i förälder-barn interaktion, och anpassar en tidigare utarbetad mall (Agrawal, 2010) för annotering av beröring i interaktion av svenska förälder-barn dyader. Inspelningar av fyra förälder-barn-par i åtta filer, två filer per barn, annoterades och analyserades. Barnen, två flickor och två pojkar, var vid första inspelningstillfället 3 månader gamla och vid andra 6 månader. Förälderns beröring annoterades och analyserades med perspektiv på vilka kroppsdelar som berördes mest, vilken typ av beröring som var vanligast och hur mycket hudkontakt som förekom i den totala tiden av beröringen. Resultaten visar att föräldrarna vid båda inspelningstillfällena mest höll sina barn, samt att de mest förekommande kroppsdelar att beröra var händerna och överkroppen vid 3 respektive 6 månaders ålder. Det framkom även att den totala beröringen samt beröringen med hudkontakt minskade från första inspelningstillfället. Detta konfirmerar tidigare forskningsresultat som bland annat sett att hållande av barn är vanligast vid tidig ålder, samt att beröringen i stort minskar gradvis under det första levnadsåret. / MINT (MAW 2011.007)

Book reading with children has long been advocated as an important activity for parents. An aspect of this that has not been studied to the same extent, is the importance of the way in which reading is done. Educating parents in this matter in the home environment allows an intervention to begin as early as possible and can also increase children's development of communication and interaction. The purpose of this study is to investigate whether video modeling of communicative strategies in interactive shared book reading in the home environment is a working intervention method for changing parents' ways of reading a book with their young children. This is done by way of investigating whether the use of a video has any effects on the communicative strategies of the parents and on the communicative activity and ability of the young child, in an intervention study with Single Subject Research Design. An instructional video was designed for the purpose of the study containing various communicative strategies for reading with young children. Then, two parent’s ways of reading books with their young children before, during and after intervention with the instructional video was studied. The result of the study indicates that the parents utilized the communicative strategies learned through the instructional video and that their use of these strategies increased over time. Furthermore, the result also indicates that the children's communicative activity and ability have increased over time. In order to draw general conclusions about interactive home-based reading through video modeling, more studies with a larger number of participants are necessary. / Bokläsning har länge förespråkats som en viktig aktivitet för föräldrar att göra tillsammans med sina barn. Något som inte uppmärksammats i lika stor utsträckning är betydelsen av vilket sätt bokläsningen sker på. Att utbilda föräldrar inom detta område i hemmiljö, möjliggör att intervention kan påbörjas så tidigt som möjligt och kan även generera vinster i barns utveckling av kommunikation och samspel. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om videomodellering av kommunikativa strategier vid interaktiv gemensam bokläsning i hemmiljö är en fungerande interventionsmetod för att förändra föräldrars sätt att läsa bok med sina små barn. Detta undersöks genom att dokumentera effekten av användningen av en film på de kommunikativa strategierna hos föräldrarna samt på den kommunikativa aktiviteten och förmågan hos det lilla barnet i en interventionsstudie med Single Subject Research Design. En instruktionsfilm utformades för studiens syfte innehållande olika kommunikativa strategier vid bokläsning med små barn. Därefter studerades två föräldrars sätt att läsa bok med sina små barn före, under och efter intervention med instruktionsfilm. Studiens resultat indikerar att föräldrarna tillägnat sig de kommunikativa strategier som lärdes ut via instruktionsfilmen samt att deras användning av dessa ökat över tid. Vidare indikerar resultatet även att barnens kommunikativa aktivitet och förmåga vid bokläsning har ökat över tid. För att kunna dra generella slutsatser om interaktiv gemensam bokläsning i hemmiljö genom videomodellering behövs dock fler studier med ett större deltagarantal.

Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma upplever att barnperspektivet beaktas i ärenden där barn har minst en frihetsberövad förälder. Intervjuer med fem yrkesverksamma inom Kriminalvården, Socialtjänsten och Bufff (Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse) har genomförts, samt analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Det framkom tre kategorier och sex subkategorier av analysen. Av resultatet framkom att det är av vikt att beakta ett barnperspektiv i ärenden där barn har minst en frihetsberövad förälder. I studien framkom också att de yrkesverksamma arbetar utefter barnet på olika sätt beroende på vilken aktör de arbetar inom. Samt att samverkan har en betydelse för hur arbetet kring dessa barn sker idag och i framtiden. Avsikten med studien är att bidra med en medvetenhet kring vikten av att se till vad som är bäst för barnet i ärenden där barn har minst en frihetsberövad förälder. Resultatet visar också på vilken betydelse yrkesverksammas arbete och utförande har för dessa barn. / The main purpose of this study was to examine how professionals experience that the child’s perspective is considered in cases where children have at least one parent in custody. Interviews with five professionals working within probation service, social service and ”Bufff” (Child and youth with parent/family member in custody) have been completed, and analysed using a qualitative content analysis. The analysis generated three categories and six sub-categories. Results show that it is of great importance to consider a child’s perspective in cases where children have at least one parent in custody. The study also shows that professionals work differently according to the child’s needs depending on the area in which they work, and that cooperation and communication is of great importance for how the work is handled today and hereafter. The intention of the study was to contribute with an awareness about the importance of looking at the child’s needs in cases where the child has at least one parent in custody. The results also show that the work and how it is performed is of great importance for these children.

Denna studie undersökte föräldrar till barn som upplevdes ha höga problem med hyperaktivitet/impulsivitet och uppmärksamhet. Studiens syfte var att undersöka om föräldrarnas välbefinnande, föräldraroll och reaktioner på barnets beteende skiljde sig åt mellan dem som hade ett barn med Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) och dem vars barn inte hade diagnosen. Deltagarna (N=1086) var föräldrar som svarade på en enkät från Nationella Jämförelsestudien (en utvärdering av föräldrastödsprogram i Sverige). Denna studie fokuserade på de 225 föräldrar till barn som hade höga ADHD-relaterade beteenden, varav 62 barn hade ADHD-diagnos och 163 hade inte denna diagnos. Resultaten av variansanalyser visade att föräldrar till barn med ADHD-diagnos och föräldrarna till barn utan diagnos inte skiljde sig åt gällande deras välbefinnande, föräldraskap och reaktioner på barnet. Den här studien föreslår att båda grupper av föräldrar till barn som visar stora svårigheter med hyperaktivitet/impulsivitet och uppmärksamhetsproblem behöver socialt stöd. / This study evaluated parents of children who perceived high in problems with hyperactivity/impulsivity and attention. The purpose of this study was to investigate whether parents’ well-being, parenting role or reaction on the child’s behavior differed between parents’ who had a child with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) and parents of a child with no diagnose. Participants (N=1086) answered a survey from the National Effectiveness Evaluation of Parenting Programs in Sweden. Focus was on 225 parents of children who had high ADHD-related behaviors, 62 children had an ADHD-diagnose and 163 had no diagnose. The results of analyses did not show any differences on well-being, parenting role or reaction on the child’s behavior between parents of children who were diagnosed ADHD and parents of children with no diagnose. This study suggests that both these groups of parents with children high in hyperactivity/impulsivity and inattention need social support.

Syftet med denna studie är att förklara hur personliga faktorer inverkar på vilken typ av belöningar individer motiveras av. Studien har en kvantitativ ansats där vi samlat in empiri via enkäter. Respondenterna är kundtjänstmedarbetare inom försäkringsbranschen. Studien inleds med en bakgrund, problematisering och syfte. Vidare skriver vi i den teoretiska referensramen om belöningar, belöningssystem, behovsteorier och om personliga faktorers inverkan. Vi går in djupare på monetära och icke-monetära belöningar, Maslows & McClellands behovsteorier och hur kön, civilstånd, ålder och om man har barn eller inte inverkar på vilken typ av belöningar man motiveras av. Resultatet visar att personliga faktorer har inverkan på hur man motiveras. Flera signifikanta skillnader kunde fastställas och det visar sig att vissa grupper motiveras mer av monetära belöningar och andra grupper motiveras mer av icke-monetära belöningar.

Bakgrund: Att få ett barn med cerebral pares kan innebära en stor livsförändring för föräldern. Vårdandet av barnet kan vara en stor belastning som bland annat kan resultera i emotionella påfrestningar. Som sjuksköterska är det viktigt att involvera hela familjen och underlätta för föräldrarna vid vårdandet av ett barn med cerebral pares. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelser av att vara förälder till ett barn med cerebral pares. Metod: En litteraturstudie med tio artiklar som analyserades med en induktivt metod. Huvudsakliga teman identifierades i varje artikel och en jämförande analys genomfördes mellan artiklarna för att se skillnader och likheter. Resultat: I resultatet framkom åtta huvudkategorier och tre underkategorier. Huvudkategorierna var: en omställning i livet, föräldrars oro kring sitt barn, en känsla av skuld, föräldrars behov av stöd, delaktighet i vården, att bibehålla den sociala delaktigheten, en upplevelse av utmattning och dess konsekvenser samt hopp och framtidsutsikter. Underkategorierna var: stöd från familjen, stöd från vården och vikten av information. Slutsats: Föräldrar upplever att det kan vara svårt att hantera situationen de befinner sig i, och att samarbetet med vårdpersonalen ofta brister. En god relation är därför viktigt samt att föräldrarnas involvering i barnets vård främjas. / Background: Having a child with cerebral palsy can be a major life change for the parents. It can be a big burden that can result in emotional stress, among other things. As a nurse it’s important to involve parents and family members when caring for a child with cerebral palsy. Aim: The aim of the study was to investigate experiences of being the parent of a child with cerebral palsy. Method: A literature study where ten articles was analyzed with an inductive method. Main themes were identified in each article and a comparative analysis was conducted between the articles to find differences and similarities. Result: Eight main categories and three subcategories emerged. The main categories were: change in life, parents’ worry for their child, feeling of guilt, parents need for support, participation in caring, maintaining social participation, experience of exhaustion and its consequences, as well as hope and prospects. The subcategories were: family support, healthcare support and importance of information. Conclusion: Parents’ experience that it can be difficult to handle their situation, and that the teamwork with the healthcare staff is often lacking. A good relationship is therefore important as well as promoting parental involvement in the child´s care.

Background: The number of children with life-threatening illness in need of palliative care is increasing worldwide. At the same time, a wide range of childhood diseases is challenging healthcare to provide care based on children’s special needs. Through family centered care nurses can consider the whole family surrounding the child. Aim: To describe families’ experiences and perspectives of living with a child at the end of life. Method: This study is a literature review. Fifteen scientific articles with a qualitative approach were analyzed thematically. Results: The thematic analysis resulted in two main themes and four sub themes. The result is described through the main themes: Family involvement in care and The changing existence of the family. A child with a life-threatening disease often has extensive care needs where all members of the family where involved in caring for the sick child in different ways. The impending death triggered a wide range of emotions in family members who found different ways of handling the situation together. Conclusions: Families experiences revolved around the need to cherish family life. A family centered approach can contribute to valuable insights about the child’s disease and wishes at the end of life and to the family’s sense of being involved. There are indications for future research where focus should be on family members other than parents. / Bakgrund: Antalet barn med livshotande sjukdom i behov av palliativ vård ökar i världen. Samtidigt innebär mångfalden av barnsjukdomar en utmaning för sjukvården att vårda utifrån barns särskilda behov. Genom familjecentrerad omvårdnad så kan sjuksköterskan ta hänsyn till hela familjen som omger barnet. Syfte: Att beskriva familjers erfarenheter och upplevelser av att leva med barn i livets slutskede. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie. Femton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats analyserades tematiskt. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i två huvudteman och fyra subteman. Resultatet beskrivs utifrån dessa huvudteman: Familjens delaktighet i vården och Familjens föränderliga tillvaro. Ett barn med livshotande sjukdom har ofta ett omfattande vårdbehov, där hela familjen på olika sätt involverades i det sjuka barnets vård. Den stundande döden framkallade många känslor hos familjemedlemmarna, som tillsammans fann olika sätt att hantera den föränderliga tillvaron. Slutsatser: Familjers upplevelser kretsade kring behovet att värna om familjelivet. Ett familjecentrerat förhållningssätt kan bidra med värdefulla insikter om barnets tillstånd och önskemål i livets slutskede samt bidra till familjens känsla av delaktighet. Indikationer för framtida forskning finns, där fokus bör ligga på att fånga upp övriga familjemedlemmar utöver föräldrar.

Bakgrund: Den pediatriska palliativa vården syftar till vård av barn i livets slutskede. Sjuksköterskan har här en viktig roll i att bedriva en personcentrerad vård gentemot barnen likväl som föräldrar och närstående. För att kunna bedriva en personcentrerad vård är det viktigt att förstå olika perspektiv och kunna möta olika personer utifrån deras behov och önskemål. Föräldrarnas upplevelser av den pediatriska palliativa vården är därför betydelsefull för sjuksköterskors kunskap i hur de bör förhålla sig i mötet med barnet och dess föräldrar.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva föräldrars upplevelser av den pediatriska palliativa vården. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat på 18 inkluderade vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna har inhämtats från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO med hjälp av relevanta sökord i relation till syftet. De valda artiklarna granskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsinstrument. Resultat: Resultatet baserat på de vetenskapliga artiklarna skildrar både positiva och negativa upplevelser av den pediatriska palliativa vården ur en förälders perspektiv. Med hjälp av fyra identifierade teman; kommunikation, delaktighet, kontinuitet och vårdmiljö, beskriver föräldrar vad de värdesätter inom den palliativa vården samt var det förekommer brister. Slutsats: Resultatet visar hur kommunikation, delaktighet, kontinuitet och vårdmiljö samspelar och är beroende av varandra för att barnet och föräldrarna ska uppleva en god personcentrerad vård. Resultatet kan bidra med ökad förståelse kring vikten av det personcentrerade förhållningssättet i mötets alla delar, och är applicerbar inom den palliativa vården likväl som i det generella mötet med patienter inom hälso- och sjukvård. Den ökade kunskapen och en tydligare implementering av personcentrerad vård i sjuksköterskans arbete kan leda till att vården blir bättre rustad för personliga möten och kan på sikt öka vårdkvaliteten i samhället. / Background: The pediatric palliative care focuses on the care of children at their end of life. The nurse is here given an important role in providing person-centered care to the child, as well as their parents and relatives. For the nurse to conduct a person-centered care it is important to understand different perspectives and be able to meet different individuals based on their needs and wishes. The parents' experiences of the pediatric palliative care are therefore important for the nurses’ knowledge on how to meet the children and their parents. Aim: The aim of this literature review was to describe parents' experiences of pediatric palliative care. Method: A non-systematic literature review was conducted based on 18 included scientific articles of both qualitative and quantitative design. The articles have been obtained from the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO using relevant keywords in relation to the aim of the review. The selected articles were reviewed based on Sophiahemmet University's assessment instruments. Results: The result based on the scientific articles depict both positive and negative experiences of the pediatric palliative care from a parent’s perspective. Using four identified themes; communication, participation, continuity and care environment, parents describe what they value in the pediatric palliative care and where deficiencies occur. Conclusions: The results show how communication, participation, continuity, and care environments interact and are dependent on each other for the child and the parents to experience good person-centered care. The result can contribute to an increased understanding of the importance of the person-centered approach in all parts of the meeting and is applicable in palliative care as well as in the general meeting with patients in health care. The increased knowledge and a clearer implementation of person-centered care in the nurse's work can lead to the care being better equipped for personal meetings and can in the long run increase the quality of care in society.

I många länder världen över ökar antalet fängslade personer stadigt och i Sverige är det varje år tusentals barn som har minst en förälder i fängelse. När någon ur familjen blir frihetsberövad straffas indirekt också de barn som finns i familjen, trots att de är helt oskyldiga till brottet och för många barn och unga kan situationen innebära en kris med många frågor och känslor. Barnen är en bortglömd grupp då fokus ofta hamnar på vilka effekter frihetsberövandet har på fången och inte på barnet. Studiens syfte är att öka förståelsen av hur det kan påverka ett barn att ha en förälder i fängelse. Studien har genomförts genom en kartläggande litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar som tagits fram genom att söka i databaserna SocIndex, CINAHL samt i Umeå Universitetsbiblioteks fritextsökning. Efter en noggrann granskning av kvaliteten på varje artikel analyserades dem med hjälp av teoretisk tematisk analys vilket innebär att materialet är kodat utifrån specifika forskningsfrågor. De teman som resultatet kom att handla om är påverkan på fysisk hälsa, påverkan på psykisk hälsa och påverkan på sociala relationer. Det visade sig att det finns en betydande komplexitet då barnen sällan påverkas inom enbart ett område av livet. Det framkom också att det behövs mer hjälp och stöd för den här gruppen av barn, speciellt i form av tidiga insatser samt att det saknas forskning kring målgruppen. Studiens slutsats är bland annat att alla barn påverkas på ett individuellt sätt då alla barn är unika liksom den situation de ställs inför är unik. Den stigmatiseringsprocess som startar i och med att en förälder blir frihetsberövad påverkar ofta alla delar av barnens liv och startar en ond cirkel som det krävs hjälp och stöd för att ta sig ur. Det finns ingen universell påverkan som drabbar varje barn som har eller har haft en förälder i fängelse men majoriteten av barnen upplever en negativ påverkan. Det behövs mer fokus på de här barnen i framtida forskning, främst för att i god tid ha möjlighet att erbjuda stödinsatser anpassade efter den enskilde individen och dennes unika behov. Forskningen behöver också inta ett mer holistiskt perspektiv och studera alla delar av påverkan för att genom det kunna se på helheten.