Bakgrund Tidigt föräldraskap redan på neonatalvårdsavdelning med aktivt deltagande och hud-mothudkontakt påvisar positiva effekter hos det prematura barnet och främjar en sund anknytning. För att främja deltagande behövs ett respektfullt samarbete mellan sjuksköterska och familj enligt familjecentrerad vård (FCC). Syfte Syftet var att sammanställa tidigare forskning för att beskriva föräldrars upplevelser av delaktighet i omvårdnaden av prematura barn. Metod Litteraturstudien inkluderade 15 studier med kvalitativ design och utformades som en strukturerad litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Inför inklusion lästes artiklarna av båda författarna och kvalitetsgranskades enligt Fribergs granskningsfrågor för kvalitativa studier. Dataanalys utfördes strukturerat utifrån Fribergs fyra steg för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat Två kategorier med respektive sex underkategorier identifierades där främjande respektive hindrande faktorer av föräldrars upplevelser av delaktighet speglas. Att vara närvarande i omvårdnaden samt hud-mot-hudkontakt med barnet fick föräldrarna att känna sig delaktiga. Stöd och vägledning från vårdpersonal hade stor betydelse och upplevdes underlättade för föräldrarna. Det fanns känslomässiga hinder för anknytningen samt svårigheter med miljöns utformning. Slutsats Delaktigheten i omvårdnaden var viktigt för att gynna amningen, stärka föräldrarollen samt öka självförtroendet och kan uppnås med implementering av FFC. / Background Early parenthood already in the neonatal care unit with active participation and skin-to-skin contact demonstrates positive effects in the premature baby and promotes a healthy bonding. To promote participation, a respectful collaboration between nurse and family is needed according to family-centered care (FCC). Aim The aim of this study was to compile previous research to describe parents' experiences of participation in the care of premature infants. Method The literature review included 15 studies with qualitative design and was designed as a structured literature review. The data collection was performed in the databases PubMed and CINAHL. Prior to inclusion, the articles were read by both authors and quality reviewed according to Friberg's review questions for qualitative studies. Data analysis was performed in a structured way based on Friberg's four steps to analyze and set the results. Results Two categories with six subcategories were identified where promoting and barrier factors of parents' experiences of participation are reflected. Being present in the care and skin-to-skin contact with the child made the parents feel involved. Support and guidance from healthcare professionals was of great importance and was perceived as easier for the parents. There were emotional barriers to the connection as well as difficulties with the design of the environment. Conclusions Participation in nursing was important to promote breastfeeding, strengthen the parental role and increase self-confidence and can be achieved with the implementation of FCC.

After pregnancy and maternity leave some women choose to quit their jobs as police officers out on the streets. In this study ten women from the same police district has been interviewed about their experiences of as a woman and police officer becoming a mum. The study includes the period from when the woman tells her boss that she´s pregnant, trough the temporary work assignment during pregnancy, maternity leave, the return to work and to the time when she´s back in original duty. The study clearly shows that the experiences is both positive and negative. Some experienced the period at work during pregnancy as meaningful and developing for their competence, some experienced the opposite. The study shows that influence of desicions about the temporary duty and the welcoming to the new group are important factors for making it a positive experience. During maternity leave some of the women felt forgotten and experienced loss of membership to their original work group. The study shows that it is important to be offered educations and being informed about vacant jobs even during pregnancy and maternity leave. The interviewed women pointed out a number of factors they see as most important for a positive experience being a mum and a police officer out in the streets. They rank understanding from bosses and colleagues high. When you become a parent you need to get the family life and work life to work together to be able to keep your original job. If the Police department work for these women the experience of being back in duty has a good chance to be positive. It´s important to make sure they don´t loose the membership in their original work group during pregnancy and maternity leave, that they don´t miss out om education and vacant jobs and that they get a good introduction when coming back to duty. In that way maybe the chanses increases that she´s not necessarily the one who changes her work situation if the family life doesn´t work out.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka föräldrars upplevelser och erfarenheter av sitt föräldraskap, sin parrelation, sin intimitet och sitt sexliv när man har barn med autism och ADHD. Syftet är även att undersöka om det finns något samband mellan föräldraskapet, parrelationen, intimiteten och sexlivet hos dessa föräldrar. Om det finns något sådant samband så är syftet även att försöka förstå detta samband. Empirin bygger på semi-strukturerade intervjuer av 10 föräldrar, 7 kvinnor och 3 män, som har levt eller lever med en partner och som är föräldrar till barn 4–20 år med autismdiagnos eller barn med autismdiagnos och ADHD. Analysen bygger på systemteori (Johnsen & Torsteinsson, 2015, Lundsbye, 2010 med flera), den interpersonella metoden för intimitet (Reis och Shaver, 1988) samt begreppet intimitet (Moss & Schwebel, 1993). Analysen visar, tolkat med hjälp av systemteorin, att föräldrarna sitter fast i samma omvårdnadsbehov som föräldrar har till små barn samt har svårt att vara i partnerrollen då de tvingas vara i föräldrarollen hela tiden. Analysen visar även, tolkat med hjälp av den interpersonella modellen för intimitet (IPM) samt begreppet intimitet, att föräldrarna har svårt att få till en intimitet i sin parrelation, känna sexlust samt få till ett aktivt sexliv. / This qualitative study aims to investigate parents' experiences with parenting, marital relationships, intimacy and sex life when they have children with autism and children with autism and ADHD. The study also aims to investigate whether there is any connection between parenthood, the marital relationship, intimacy and the sex life of these parents. If there is any such connection, the purpose is also to try to understand this connection. The empirical data is based on semi-structured interviews of ten parents, seven women and three men, who live with or have  lived with a partner and who are parents of children 4-20 years old who have autism or children with an autism diagnosis and ADHD. The analysis is based on systems theory (Johnsen & Torsteinsson, 2015, Lundsbye, 2010 et al.), the interpersonal method of intimacy (Reis and Shaver, 1988) and the concept of intimacy (Moss & Schwebel, 1993). The analysis shows, interpreted with the help of systems theory, that the parents are stuck in the same care needs as parents have for young children and have difficulty being in the partner role as they are forced to be in the parental role all the time. The analysis also shows, interpreted with the help of the interpersonal model of intimacy (IPM) and the concept of intimacy, that the parents have difficulty achieving intimacy in their relationship, feeling sex drive and achieving an active sex life.

Den här studien sker mot bakgrund av uppgifter i nyhetsmedier där det berättats om de svårigheter som hemlösa möter om det är föräldrar till barn som inte delar deras situation i hemlöshet. Den sker också mot bakgrund av att Barnkonventionen inom kort inkorporeras i svensk lagstiftning. Studiens syfte är att undersöka hur det sociala problemet “att vara hemlös förälder i missbruk” konstrueras i vetenskapliga texter om två modeller för arbete med motverkan av hemlöshet i Sverige. Studiens syfte är också att skapa en djupare förståelse av om, och i så fall hur, nämnda modellers lösningar möjliggör för föräldern att tillgodose den rätt barnet enligt Barnkonventionen har till sina föräldrar, till bostad och till skydd, genom förälderns deltagande i respektive modell. Studiens metod är kvalitativ innehållsanalys och perspektivanalys utgör både teori och analysmetod utifrån socialkonstruktivistisk grund. De två problemperspektiv vi funnit har vi valt att kalla för ”behandling först – boende sedan” respektive ”boende först – behandling sedan”. De skiljer sig avsevärt från varandra beträffande hur det sociala problemets karaktär, orsak, konsekvenser, lösning och utveckling konstrueras. Det visar sig också finnas skillnader mellan hur problemperspektiven möjliggör tillgodoseendet av barnets rättigheter enligt Barnkonventionen. En viktig slutsats är avsaknaden av tydliga barnperspektiv i de bägge problemperspektiven. Studien finner även att ”behandling först – boende sedan” är ett problemperspektiv som bygger på en voluntaristisk orsaksförklaring medan ”boende först – behandling sedan” istället bygger på en deterministisk.

Joint attention (JA) is the ability to coordinate attention between a conversation partner and an outside object, while being aware of the other’s attention. This study investigates JA in 14 parent-child dyads at the ages 0;9, 1;0, 1;3, 1;6, 1;9 and 2;0, and aims to examine how the initiation of JA develops with age, as well as the relationship between JA and later vocabulary size and syntactic level. The strategies for initiating JA were recorded for both parents and children, and the total amount of JA, as well as child-initiated JA, was calculated for each age point. The results show that children with a higher language level, calculated as a composite score of vocabulary at 4;0 and syntactic level at 3;0, spent on average more time in JA than children with a lower language level. In line with previous research, the present study found a positive relationship between JA and vocabulary. Furthermore, the results suggest a relationship between JA and syntactic development. Especially the amount of child-initiated JA was related to both vocabulary size at the age of 4;0 and syntactic level at the age of 3;0, which indicates the importance of this type of interaction for language acquisition. / Joint attention (JA) är förmågan att koordinera sin uppmärksamhet mellan en konversationspartner och ett tredje objekt, och samtidigt vara medveten om den andres uppmärksamhet. Den här studien undersöker JA i 14 förälder-barndyader vid åldrarna 0;9, 1;0, 1;3, 1;6, 1;9 och 2;0, med syftet att utröna hur initieringen av JA utvecklas med åldern, och hur relationen mellan JA och senare ordförrådsstorlek och syntaktisk nivå ser ut. Strategierna för att initiera JA undersöktes för både föräldrar och barn, och den totala mängden JA och barninitierad JA räknades för varje ålderspunkt. Resultaten visar att barn med en högre språklig nivå, räknat som kompositpoängen av vokabulär vid 4;0 och syntaktisk nivå vid 3;0, i genomsnitt spenderade mer tid i JA än barn med en lägre språklig nivå. I linje med tidigare forskning påvisade denna studie ett positivt samband mellan JA och ordförråd. Därutöver tyder resultaten på ett samband mellan JA och syntaktisk utveckling. Särskilt mängden barninitierad JA var positivt relaterad till både ordförråd vid 4;0 och syntaktisk nivå vid 3;0, vilket indikerar att denna typ av interaktion är viktig för språkutveckling. / Modelling infant language acquisition from parent-child interaction (MINT)

Delinquent behavior is often a consequence of complex interactions between social contexts. In this study, we examined if the quality of relationships with mothers or fathers and relationships with delinquent peers predicted change in adolescents’ delinquent behavior. We used a sample of 2024 Swedish adolescents between the ages of 13 and 18 years (M = 14.8, SD = .71). We analyzed the data using hierarchical regressions, testing interactions intended to determine if the relationships with peers moderated the association of peers’ delinquent behavior with changes in adolescents’ own delinquent behavior. We further tested if this interaction was moderated by the quality of relationships with parents. The results suggested that association with delinquent peers was moderated by the quality of the relationship with peers. We did not find, however, evidence that the relationships with mothers or fathers predicted change in delinquent behavior or moderated the association of peer variables with delinquent behavior. While having delinquent peers matters for predicting delinquent behavior, when the relationships are high-quality relationships there is a greater increase in delinquent behavior than when the relationships are lower quality. The results of this study have implications for practice and further research on delinquent behavior, particularly for creating and improving prevention and intervention programs. / Delinquent beteende är ofta en konsekvens av komplexa interaktioner mellan sociala sammanhang. I denna studie undersökte vi om kvaliteten på relationerna med mödrar eller fäder och relationer med brottsliga kamrater förutspådde förändring av ungdomars brottsliga beteende. Vi använde ett urval av 2024 svenska ungdomar mellan 13 och 18 år (M = 14.8, SD = .71). Vi analyserade datan genom att använda hierarkiska regressioner, testande interaktioner som avsåg att avgöra om relationerna med kamrater modererade associeringen av kamraternas brottsliga beteenden med förändring av ungdomars egna brottsliga beteende. Vi testade fortsättningsvis om denna interaktion var modererad av kvaliteten på relationerna med föräldrarna. Resultaten föreslår att association med delinquenta kamrater modererades av kvaliteten på relationen med kamrater. Vi hittade emellertid inte bevis för att relationerna med mödrar eller fäder förutspådde förändring i delinquent beteende eller modererade associeringen av kompisars variabler med delinquent beteende. Relationen med delinquenta kamrater är betydelsefull för att förutsäga delinquent beteende, där högkvalitativa relationer modererade en kraftigare ökning av delinquent beteende än de relationer som var lågkvalitativa. Resultaten av denna studie har implikationer för praktik och vidare forskning i brottsligt beteende, särskilt för att skapa och förbättra prevention och interventionsprogram.

Jag vill undersöka och beskriva tvärkulturell fostran. Syftet med uppsatsen är att studera hur barn formas av att växa upp med två kulturer, det vill säga där barnets/barnens föräldrar kommer från två olika kulturer och den ena kulturen inte är representerad under barnets/barnens uppväxt. Frågeställningarna utifrån detta är; Vad förmedlar föräldern till barnet/barnen av denna kultur? Vilka förhoppningar har föräldern kring innebörd och konsekvenser av den tvärkulturella fostran och uppväxten? Litteraturstudien visar att i en tvärkulturell fostran får man först se vad kulturen bär med sig,vilka kulturtraditioner och förhållningssätt som finns i de respektive kulturerna. Har de exempelvis en grund i grupp- eller individorientering där olika synsätt förespråkas och premieras, och där dessa tar sig olika uttryck i fostran och under uppväxten? Begrepp som innefattar en tvärkulturell fostran är identitet, socialisering, etnicitet och nationalism. Flera studier visar även på språkets betydelse för socialisering och kulturell identitet. Vem man är och vem man blir påverkas av språket och även speglas däri. Resultaten från studiens intervjuundersökning och autoetnografi pekar bland annat på betydelsen av kontakter med familj och släkt genom audiovisuella hjälpmedel via internet, att hålla en positiv bild av den andra föräldern, samt att visualisera kulturen genom fotografier och föremål. / My aim of this study is to investigate and describe cross-cultural upbringing. The purpose of the essay is to study how children are formed by growing up with two cultures, ie where the child's/children's parents come from two different cultures and one culture is not represented during the child's/children's upbringing. The issues from this are; What does the parent convey to the child/children of this culture? What hopes does the parent have regarding the meaning and consequences of the cross-cultural upbringing? The literature study shows that in a cross-cultural upbringing one must first see what the culture carries with it, which cultural traditions and attitudes that exist in the respective cultures. Do they, for example, have a foundation in group or individual orientation where different views are advocated and rewarded, and where these take different forms in parents’ views and during the children’s upbringing? Concepts that involve cross-cultural upbringing are identity, socialization, ethnicity and nationalism. Several studies also show the importance of language for socialization and cultural identity. Who you are and who you become are affected by language and also reflected in the language. The results of the study's interview survey and auto-ethnography point to, among other things, the importance of contacts with family and relatives through audiovisual aids via the internet, to keep a positive image of the other parent, and to visualize the culture through photographs and objects.

<p>The aim of this study has been to describe the reasoning of five immigrant parents with Swedish partners who raise their child to become bilingual. Having interviewed the informants, three central themes became apparent: bilingualism, identity and the environment. All five families reason that they raise their child with the mother tongue of the mother and the mother tongue of the father and that it is natural. Discussions about identity and culture are made in specific reference to the surrounding monolingual environment, which is often perceived as an obstacle to bilingualism.</p> / <p>Syftet med den här uppsatsen har varit att beskriva fem individers resonemang kring tvåspråkig barnuppfostran. Efter att ha intervjuat informanterna blev det tydligt att uppsatsen hade tre centrala teman: tvåspråkighet, identitet och miljön. Alla fem familjer anser att deras barn blir uppfostrad med moderns och faderns modersmål och att det är naturligt. Diskussioner om identitet och kultur är direkt knutna till den omgivande enspråkiga miljön, som ofta upplevs som ett hinder för tvåspråkighet.</p>

The aim of this study has been to describe the reasoning of five immigrant parents with Swedish partners who raise their child to become bilingual. Having interviewed the informants, three central themes became apparent: bilingualism, identity and the environment. All five families reason that they raise their child with the mother tongue of the mother and the mother tongue of the father and that it is natural. Discussions about identity and culture are made in specific reference to the surrounding monolingual environment, which is often perceived as an obstacle to bilingualism. / Syftet med den här uppsatsen har varit att beskriva fem individers resonemang kring tvåspråkig barnuppfostran. Efter att ha intervjuat informanterna blev det tydligt att uppsatsen hade tre centrala teman: tvåspråkighet, identitet och miljön. Alla fem familjer anser att deras barn blir uppfostrad med moderns och faderns modersmål och att det är naturligt. Diskussioner om identitet och kultur är direkt knutna till den omgivande enspråkiga miljön, som ofta upplevs som ett hinder för tvåspråkighet.

Syftet med denna studie är att undersöka några föräldrars upplevelser kring bortförandet av deras barn och hur stöd och hjälp från samhället upplevs. Tidigare forskning pekar på att kvarlämnade föräldrar drabbas svårt av ett bortförande då det orsakar emotionell stress. En del av forskningen som inriktar sig på riskfaktorer och kännetecken för bortföranden visar att bortföranden ofta äger rum i samband med vårdnadstvister och föregås av hot. Kvarlämnade föräldrar drabbas också ekonomiskt av ett bortförande. Forskning tyder också på att det finns brister i stöd och hjälp för drabbade föräldrar. Denna forskning utgår från en internationell kontext och myndigheter i engelskspråkiga länder. Då antalet bortföranden fortsätter att öka i Sverige finns anledning att uppmärksamma och studera frågan då det finns väldigt lite svensk forskning om bortförande av barn. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer med fem föräldrar som drabbats av ett bortförande, där den andra föräldern bortfört barnet till utlandet. Intervjumaterialet har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Aaron Antonovskys teori KASAM – Känsla av sammanhang, utgör studiens teoretiska referensram.Studiens resultat visade att föräldrarna upplevde bortförandet som en kris. Majoriteten av föräldrarna hade upplevt varningssignaler med bland annat hot från den bortförande föräldern innan bortförandet. Föräldrarna upplevde även skuldkänslor relaterat till detta. De reagerade på olika sätt på bortförandet. Reaktionerna innebar bland annat sömnsvårigheter, oro, chock, panik, ångest, sorg och saknad. Vidare visar resultatet att föräldrarna upplevde att svenska myndigheter inte gjorde tillräckligt för att hjälpa dem. Bortförandet innebar stora ekonomiska kostnader de själva fick betala och de efterfrågade även bättre psykosocialt stöd. Slutsatsen är att föräldrarna upplevde bortförandet som en kris som de kände sig maktlösa i då de upplevde att de inte fick det stöd och den hjälp de behövde från det svenska samhället. / This bachelor thesis aims to investigate a few parents' experiences of the parental abduction of their children and how they experience support and help from society. Previous research indicates that left-behind parents experience emotional stress and that the abduction of their children can be traumatic. Parts of the existing research focouses on risk factors and shows that parental abductions often occur in connection to a child-custody case, and with threats from the other parent. The abductions affect the left-behind parents' economic well-being. Research about parental support and authority responses also indicates that support needs to be extended and improve. This research was conducted in international contexts and related to authorities in the English-speaking world. Because of the increasing cases of parental abduction in Sweden, and that little research has been conducted about the left-behind parents' experinces in Sweden, there is a reason to investigate this in this bachelor thesis. Interviews have been carried out with five parents whose children have been abducted by the other parent to another country. The theoretical framework of the study is Aaron Antonovsky's theory Sense of Coherence (SOC). The analysis suggests that the parents experienced that the abduction of their children was a life crisis. The majority of the parents had seen alarming signs, and gotten threats from the other parent before the abduction. These findings confirmed previous research. The parents experienced feelings of guilt related to the alarming signs. The parents also felt powerless and stated that the Swedish authoritys, and society, did not do enough to help them.