SAMMANFATTNING Bakgrund: Förstoppning är ett vanligt återkommande problem hos barn och kan uppträda som  diffusa symtom som magont, irritabilitet, uppblåst buk och minskad aptit. Tillståndet kan skapa  stress i familjen vilket resulterar i en ond cirkel som blir allt svårare att ta sig ur. I dagens samhälle samt för många föräldrar är “att bajsa på sig” förknippat med skuld och skam. Symtom som avföringsläckage, förstoppningsdiarré samt sängvätning gör anamnesen svårtolkad och symtombilden omfattande. Att se sitt barn lida av både fysiska och psykiska besvär på grund av förstoppningen är påfrestande för föräldern.   Syfte: Syftet är att beskriva vilka egenvårdsråd samt vilket stöd som sjuksköterskan kan ge till föräldrar vid förstoppningsproblematik hos barn i åldrarna 2-17 år. Metod: En deskriptiv design med kvantitativ ansats och litteraturstudie som metod användes för att besvara syftet. Resultatet baseras på 11 kvantitativa originalartiklar. Resultat: Resultatet delades in i tre delar, vilket var information, rekommendationer och uppföljning. Information behövs för tidig identifiering samt för att barnet och föräldrar kan känna igen symtom men även veta varför de uppkommer. Då riskfaktorer som stillasittande, ohälsosamma livsstilsvanor, lågt intag av grönsaker, frukt, fibrer och vätska ökar prevalensen av förstoppning behövs rekommendationer då dessa riskfaktorer kan påverkas hemifrån av barnets föräldrar genom egenvårdsråd och stöd från sjuksköterska. För att undvika återkommande förstoppning är uppföljning en viktig del av behandlingen. I samtliga delar har sjuksköterskan en nyckelroll för ett lyckat resultat.  Slutsats: Det visade sig att egenvårdsråd, stöd och information i ett tidigt skede leder till ökad förståelse, stärkt självförtroende samt hur kostvanor och fysisk aktivitet påverkar tillståndet. / ABSTRACT Background: Constipation is a common recurring problem in children and can occur as diffuse  symptoms such as stomach pain, irritability, bloated abdomen and decreased appetite.  The condition can create stress in the family, which results in a vicious circle that becomes increasingly difficult to get out of. In today's society and for many parents, "accidentally pooped in their trousers” is associated with guilt and shame. Symptoms such as soiling, stool diarrhea and bedwetting make the anamnesis difficult to interpret and the symptom picture extensive. To see your child suffering from physical and mental disorders due to constipation are stressful for the parent.   Aim: The aim with this study was to describe self care advice and what kind of support a nurse could give the parents of constipated children aged 2-17 years.   Methods: A descriptive design with a quantitative approach and literature study as a method is used to answer the purpose. The result is based on 11 quantitative original articles. Results: The result of this study was divided up in categories such as information, recommendation and follow up. Parents and children need information for early identification of symptoms and why they appear, but also knowledge about risk factors such as sedentary, unhealthy lifestyle habits, low intake of vegetables, fruits, fiber and fluids increase the prevalence of constipation. These risk factors can be influenced by the parents of the children at home through self-care advice and support from a nurse. To avoid recurrent constipation, follow-up is an important part of the treatment. In all parts, the nurse has a key role to play in a successful outcome.   Conclusion: It turned out that self-care advice, support and information in an early stage leads to an increased understanding of the condition, strengthened self-confidence and the effects of diet and physical activity as well.

Bakgrund: Hälften av samtliga föräldrar upplever ångest inför att barnet ska genomgå anestesi. Preoperativ oro och ångest hos föräldrar kan exempelvis bero på att operationsmiljön upplevs skrämmande och att barnet kan tänkas uppleva smärta under vårdförloppet, men kan även relateras till anestesiinduktion och den separation från barnet som uppkommer härvid. Den ångest som föräldrar upplever kan överföras och inverka negativt på barnet. Syfte: Syftet var att undersöka tillgängliga interventioner samt deras effekt med avsikten att reducera preoperativ oro och ångest hos föräldrar till barn som ska genomgå kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där 12 kvantitativa originalstudier söktes fram i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo, vilka kvalitetsgranskades och systematiskt analyserades. Relevanta resultat ur artiklarna extraherades i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry där avsikten var att via syntetisering generera föreliggande studies resultat. Resultat: Den systematiska litteraturstudien påvisar att preoperativa förberedelser i form av Undervisning via digitala hjälpmedel, Distraktion via lek, humor och musik, Förberedelser via preoperativ information samt Kombinerad preoperativ undervisning, medicinsk lek och rundvandring är interventioner som reducerar preoperativ oro och ångest hos föräldrar. Slutsats: Resultatet påvisade att flera interventioner hade en reducerande effekt avseende preoperativ oro och ångest hos föräldrar, men därtill att interventioner måste vara individuellt anpassade och i tillräckligt hög grad vara riktade till föräldrar för att erhålla önskvärd effekt. / Background: Half of all parents experience anxiety before the child undergoes anesthesia. Preoperative worry and anxiety in parents may, for example, be due to the fact that the surgical environment is experienced as frightening and that the child may experience pain during the course of care, but may also be related to anesthesia induction and the separation from the child that arises. The anxiety that parents experience can be transmitted to and cause negative effects on the child. Aim: The aim was to examine available interventions and their effects regarding intention of reducing preoperative worry and anxiety in parents of children undergoing surgery. Method: A systematic literature review was conducted where 12 quantitative original studies were applied from the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo, which were quality checked and systematically analyzed. Relevant results from the articles were extracted in accordance to Bettany-Saltikov and McSherry where the intention was to generate the results of this review by synthesization. Results: The systematic literature review demonstrates that preoperative preparations in terms of Teaching by digital aids, Distraction by play, humor and music, Preparation by preoperative information and Combined preoperative teaching, medical play and tour are interventions reducing preoperative worry and anxiety in parents. Conclusion: The results demonstrate that several interventions had a reducing effect regarding preoperative worry and anxiety in parents, but in addition that interventions must be individually customized and sufficiently directed at parents to obtain the desired effect.

Bakgrund: En litteraturgenomgång av aktuell forskning visar bristande riktlinjer för samarbete och ansvarsfördelning mellan föräldrar och sjuksköterskor i den palliativa vården av barn. Det framkommer kunskapsbrister kring vilka behov föräldrar har under barnets palliativa vårdtid och hur de på bästa sätt kan stödjas. Syfte: Studiens syfte var att belysa föräldrars upplevelser av sin relation med sjuksköterskan under den tid deras barn vårdas palliativt. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Med modifierad innehållsanalys analyserades berättelser från tio bloggar skrivna av föräldrar till svårt sjuka barn. Resultat: Ur analysen framkom fyra teman; lämnad ensam i ovisshet, beroendet som förlamar, relationens trygghet och delad verklighet. Analysfynden förklarades med hjälp av begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet från teorin om KASAM. Slutsats: I början av relationen med sjuksköterskan saknar föräldrarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och visar på en svag känsla av sammanhang. När relationen etableras och utvecklas ses även en ökning i känslan av sammanhang. Så länge föräldrarna upplever i sin relation med sjuksköterskan ett beroende som förlamar och att vara lämnad ensam i ovisshet så kan relationens trygghet och en delad verklighet inte uppnås. Klinisk betydelse: Den nya kunskapen kan användas till att problematisera relationen mellan förälder och sjuksköterskor. En ökad kunskap om individers känsla av sammanhang ger möjlighet för att skapa en individanpassad vård vilket kan förbättra omvårdnaden. / Background: A literature review of current research shows a lack of guidelines when it comes to the cooperation and division of responsibilities between the parents and nurses within the palliative care of children. There are knowledge gaps regarding parents’ needs during this critical time and what nurses should do to best support them. Purpose: The purpose of the study was to examine parents' perceptions of their relationship with nurses during the time their child is in palliative care. Method: Empirical study with a qualitative approach. Narratives from 10 blogs written by parents of seriously ill children were analysed with a modified content analysis. Results: From the analysis four overall themes were revealed; abandoned in uncertainty, paralyzing dependence, security of the relationship and a shared reality. Conclusion: In the beginning of the child’s palliative care the parents’ relationship with the nurse is dominated by a lack of comprehensibility, manageability and meaningfulness and therefore shows a low sense of coherence. When the relationship deepens one can also note an increased sense of coherence. As long as the parents feel abandoned in uncertainty and experience a paralyzing dependence in the relationship with the nurse the security of the relationship and a shared reality cannot be achieved. Clinical implications: The new knowledge can be used to problematize relationships between parents and nurses. A deeper understanding of an individuals' sense of coherence provides an opportunity to create individualized care, which in turn can lead to an improved care.

Varje år är det omkring 8000 minderåriga barn och unga i Sverige som påverkas av att ha minst en förälder som är frihetsberövad i fängelse. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur relationen mellan barn och en förälder påverkas av frihetsberövandet och hur omgivningens syn på barn och unga med en frihetsberövad förälder påverkar barnen. För att besvara syftet undersöks två frågeställningar som följer; ”hur påverkas barns uppväxt och bandet mellan barn och deras förälder av förälderns frihetsberövande i fängelse?” och ”hur påverkas barn och unga med en förälder i fängelse av omgivningens syn?”. Studien utgår ifrån 12 vetenskapliga artiklar som analyseras utifrån Bowlbys anknytningsteori och Goffmans begrepp stigma. Resultat visar på att barn och unga med en frihetsberövad förälder riskerar att dagligen utsättas för stigma av omgivningen som för barnen främst uppenbarar sig i skolan. På grund av stigmat väljer många barn att hemlighålla deras förälders frihetsberövande vilket kan skapa en stor oro för barnet. Resultat visar även på att en trygg anknytning mellan barn och förälder kan vara en skyddsfaktor för barnet i separationen från föräldern. Slutligen resulterar studien i forskning som visar på att många barn och unga upplever känslor som utanförskap, oro och ångest vilket tenderar att leda till att barnen utvecklar en skadlig psykisk ohälsa. / Every year around 8,000 minor children and youths in Sweden are affected by having at least one parent who is deprived of their liberty in prison. The purpose of this literature study is to examine how the relationship between children and a parent is affected by the parents deprivation of liberty and the society’s view of children and youths with a custodial parent affects the children. To answer the purpose of the studie, two questions are examined that follows; ”how are children’s childhood and the relationship between children and their parents affected by the parents deprivation of liberty in prison?” and ”how are children and youths with a parent in prison affected by the view of the society?”. The study is based on 12 scientific articles that are analyzed based on Bowlby’s attachment theory and Goffman’s concept of stigma. Results show that children and youths with a custodial parent risk being exposed to stigma by the society daily, which for the children mainly manifests itself in school. Due to stigma many children choose to keep their parents detention secret which can create a great concern for the child. Results also show that a secure attachment between children and their parent can be a protective factor for the child in the separation from the parent. Finally the study results in research that shows that many children and youths experience emotions such as exclusion, concern and anxiety which tends to lead to children developing an adverse mental illness.

Bakgrund: Den specialiserade palliativa vården av barn i Sverige är i dagsläget begränsad. Detta ställer stora krav på sjuksköterskan som ska synliggöra och tillgodose barnets önskemål och behov. Samtidigt ska sjuksköterskan även se de närståendes perspektiv och behov. En ökad kunskap och förståelse av föräldrarnas upplevelser kring den pediatriska palliativa vården skulle sedan kunna ligga till grund för att stärka allmänsjuksköterskans professionella stöd i omvårdnadsarbetet.   Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse av stöd från allmänsjuksköterskan när ett barn får palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats genomfördes baserad på 10 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Datamaterialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 9 subteman och tre teman; (1) Vårdmiljöns betydelse, (2) Helhetssyn i vården och (3) Professionellt bemötande. Slutsats: Genom att ha en familjecentrerad omvårdnad och att stärka sjuksköterskans professionella roll skulle en optimal palliativ vård för svårt sjuka barn kunna skapas. Därför blir ett bra bemötande och en tydlig kommunikation till föräldrar och barn extra betydelsefullt och viktigt. Forskning som belyser barnets och hela familjens upplevelser skulle dessutom ytterligare kunna stärka ett optimalt omvårdnadsstöd.

Growing up with parental substance abuse is a common social problem in the present society. The extent of this social problem is hard to determine and a childhood marked by parental substance abuse leads to an increased risk of serious consequences to the child, both during childhood and as an adult. The aim of this study is to examine, analyze and make these consequences visible in order to increase the knowledge and further improve the opportunities to be able to help these children in time. The scoping review methodology has been used in this study and the empirics consist of 15 scientific studies. The result shows that children tend to be negatively affected by growing up with parental substance abuse. During childhood, these children tend to feel bad and have feelings of sorrow, anxiety and fear. Children growing up in these types of families also tend to take an unnatural proportion of responsibility. Another recurring pattern is lack of trust, as well in their parents as in people outside their own family. Growing up in these conditions also increases the risk of not being able to finish school, to develop mental illness and to get into social problems later in life. The most important conclusion is that the parent’s substance abuse generally implies negative consequences to their children, but also that a lot of factors are involved and that all children are therefore affected in different ways and variations. / I dagens samhälle är det många barn som växer upp med föräldrar som har ett missbruk. Omfattningen av detta sociala problem är väldigt svår att fastställa och en uppväxt med föräldrar som har ett missbruk riskerar att ge allvarliga konsekvenser för barnet, såväl under barndomen som i vuxen ålder. Syftet med detta examensarbete är att undersöka, analysera och synliggöra dessa konsekvenser för att öka kunskapen och i större mån kunna hjälpa dessa barn i tid. Metoden litteraturöversikt har tillämpats och empirin i denna studie utgörs av 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar på att barn i regel påverkas negativt av en uppväxt med föräldrar som har ett missbruk. Under uppväxten tenderar barn till föräldrar med missbruk att må dåligt och känna känslor som ledsamhet, oro och rädsla. I många fall behöver barn till föräldrar med missbruk ta onaturligt mycket ansvar för familjen. Ett återkommande mönster har också varit brist på tillit, både gentemot sina föräldrar men också till människor utanför familjen. Barn som växt upp under dessa förhållanden har också en avsevärt högre risk att till exempel inte klara av skolan, att utveckla psykisk ohälsa eller att senare i livet själva hamna i sociala problem. Den viktigaste slutsatsen är att föräldrarnas missbruk i regel innebär negativa konsekvenser för barnen, men också att många faktorer påverkar och att alla barn påverkas olika mycket och på olika sätt.

SammanfattningBakgrund: Tidig separation i samband med födseln av ett för tidigt fött och svårt sjukt barn kan leda till att anknytningen mellan föräldrar och barn påverkas. För att ett barn ska få en god känslomässig och psykosocial utveckling behövs en trygg anknytning. Barnsjuksköterskan har i sitt ansvarsområde att arbeta främjande för att anknytningsprocessen ska bli så god som möjligt.Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att stötta föräldrar i anknytningsprocessen efter att de separerats från sitt för tidigt födda eller sjuka nyfödda barn.Metod och tillvägagångssätt: En kvalitativ metod med en induktiv ansats tillämpades. Elva barnsjuksköterskor på fyra olika neonatalavdelningar i Mellansverige intervjuades och innehållet analyserades därefter enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys.Resultat: Det framkom att barnsjuksköterskorna främjade anknytning mellan förälder och barn genom att göra anpassningar i miljön för att möjliggöra närhet och hud mot hudkontakt. Barnsjuksköterskan lade vikt i arbetet på att ge föräldrar emotionellt stöd för att främja anknytningsprocessen. Resultatet presenterades i två huvudkategorier med tillhörande subkategorier: Betydelsen av att skapa förutsättningar för noll-separation (Arbeta för att främja fysisk närhet mellan förälder och barn efter tidig separation, Optimera miljön kring barnet för att öka chanserna att främja anknytning, Att ha tillräckligt med resurser) och Betydelsen av att stärka föräldrarna i deras föräldraroll (Ge föräldrarna emotionellt stöd, Stötta föräldrarna i att de är huvudansvariga för barnets omvårdnad).Slutsats: Det finns fysiska och emotionella hinder som kan påverka anknytningsprocessen mellan föräldrar och barn. Barnsjuksköterskan spelar en viktig roll i att ge föräldrar det stöd de behöver för att främja anknytningsprocessen. / SummaryBackground: Early separation in connection with the birth of a premature and seriously ill child can lead to the attachment between parents and children being affected. In order for a child to have a good emotional and psychosocial development, a secure attachment is needed. The pediatric nurse has in her area of responsibility to work to promote the attachment process to be as good as possible.Purpose: Describe pediatric nurses' experiences of supporting parents in the attachment process after they have been separated from their premature or sick newborn child.Method and approach: A qualitative method with an inductive approach. Eleven pediatric nurses at four different Neonatal wards in middle of Sweden were interviewed and the content was then analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis.Results: It emerged that the pediatric nurses promoted attachment between parent and child by making adjustments in the environment to promote closeness and skin to skin contact. The pediatric nurse placed emphasis in the work on giving parents emotional support to promote the attachment process. The results were presented in two main categories: The importance of creating the conditions for zero separation (Working to promote physical closeness between parent and child after early separation, Optimizing the environment around the child to increase the chances of promoting attachment, Having enough resources) and The importance of empowering parents in their parental role (Give the parents emotional support, Support the parents in being primarily responsible for the child's care). Conclusion: There are physical and emotional barriers that can affect the attachment process between parents and children. The pediatric nurse plays an important role in giving parents the support they need to promote the attachment process.

Föräldrar till barn med intellektuella funktionsnedsättningar har genom historien haft en mer eller mindre betydande roll i sina barns liv. Unga med intellektuella funktionsnedsättningar har blivit tvångssteriliserade, omyndigförklarade och inlåsta på institutioner ofta utan att föräldern har kunnat säga något om saken. Samhället har haft stor makt och inflytande över dessa ”annorlunda” familjer. I dag ser både förälderns roll och ungdomens situation och samhällets makt annorlunda ut. Fördomarna om intellektuella funktionsnedsättningar är seglivade och påverkar än idag den situation föräldrarna har att uppfostra sina barn i. Denna studie har som syfte att undersöka hur föräldrar till ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar tänker kring sina ungdomars vuxenblivande och sexualitet. Vår studie baseras på kvalitativa datainsamlingsmetoder i form av fokusgrupper och enskilda intervjuer med föräldrar till ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar. Uppsatsens teoretiska ramverk baseras på fem sociologiska och psykologiska teorier och perspektiv: symbolisk interaktionism, sexuellt script, KASAM, mognadsprocessen och Eriksons utvecklingsteori. Studiens resultat visar att föräldrar till ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar är till viss del fokuserade på att dra sig undan och låta samhället ta över ansvaret. Samtidigt är de oroliga över de brister som de ser finns i samhällets insatser för unga vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar. / Parents of children with intellectual disabilities have historically had a more or less significant role in their children's lives. Young people with intellectual disabilities have been victims of forced sterilization, made legally incompetent and locked up in institutions, often without their parents having been able to say something about it. The community has had great power and influence over these "different" families. Today the parent's role, situation of the youth and power of society is different. Prejudices about intellectual disabilities are long-standing and influence even today the situation of parents to raise their children in. This study aims to investigate how parents of adolescents with intellectual disabilities think about their youths process of becoming an adult and sexuality. Our study is based on qualitative data collection methods in the form of focus groups and individual interviews with parents of adolescents with intellectual disabilities. The thesis theoretical framework is based on five sociological and psychological theories and perspectives: symbolic interactionism, sexual scripts, SOC (Sense Of Coherence), maturation and Erikson's developmental theory. Our results demonstrate that parents of adolescents with intellectual disabilities are partly focused on pulling back and letting the community take over. Yet they are concerned about the shortcomings they see in society's efforts for young adults with intellectual disabilities.

Bakgrund: Trots barns rätt till information, råd och stöd vid en förälders sjukdom går barn miste om hjälp. Lagen lyfter att barns behov särskilt ska beaktas och ”barnets bästa” ska gälla i alla åtgärder som rör barn. Trots det uppger vårdpersonalen att tidsbrist, bristande rutiner, erfarenhet och intresse för barn, påverkar bemötandet av barn. Barn till sjuka föräldrar löper en större risk att drabbas av oro, stressymptom och depression jämfört med jämnåriga.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns erfarenheter av en sjuk förälder. Metod: En litteraturstudie utfördes med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Studiens resultat är baserat på 15 originalartiklar, från databaserna Cinahl och PubMed. Huvudresultat: Barns erfarenheter av en sjuk förälder, är en förälder som inte känns igen och barnet tar en föräldraroll till sin sjuka, frånvarande förälder, ibland med förändrat humör. När den friska familjen blivit sjuk, tar barn ett vuxenansvar för familjen och samtal hemma blir viktigt. Vården upplevs utelämna barn, med otillräcklig information och att ej bli sedd. En ständig oro finns för föräldern, med svåra känslor, men också nya perspektiv, förhållningssätt och samhörighet.  Slutsats: Barn erfarenheter av en sjuk förälder är av en förälder och familj som inte längre går att känna igen, där barn tar på sig ett stort ansvar. Kommunikation är viktig, likaså att bli sedd, förstådd och få möjlighet till återhämtning. Barns erfarenheter av en sjuk förälder, är viktig information till all vårdpersonal, för att bidra med rätt hjälp och underlätta för barn som har en sjuk förälder. / Background: Despite children's right to support in the event of a parent's illness, children are deprived of help. The law states that children's needs must be given special consideration in all measures concerning children. Despite this, the healthcare professionals state that a lack of routines and experience may affect the treatment of children. Children of sick parents are at a greater risk of stress symptoms compared to their peers. Aim: The aim of this literature review was to describe children's experiences of a sick parent. Methods: A qualitative literature review with a descriptive design, based on 15 original articles from the Cinahl and PubMed.  Main results: Children's experiences of a sick parent are of one who isn`t recognizable, where children become the parent of their parent. Children take on responsibility for the family and communication in the family becomes important. The healthcare is perceived as leaving children out, with insufficient information and the experience of not being seen. Children carry a constant concern for the parent, which manifests as difficult feelings, new perspectives and attitudes. Conclusion: Children's experiences of a sick parent are of a parent and family that can no longer be recognized, where children take on a great deal of responsibility. Communication is important, as is being seen, understood and given the opportunity to recover. Children's experiences of a sick parent are important information for all healthcare personnel, in order to contribute with the right help and make it easier for children who have a sick parent.

Bakgrund När ett barn är svårt sjuk kan pediatrisk palliativ vård vara en lämplig vårdform. Den palliativa vården fokuserar på att lindra när tillståndet inte går att vårda kurativt och bota och är en total omvårdnad av barnet och föräldrarna både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskans jobb inom den pediatriska palliativa vården innebär att vårda barn och familj, och bygga en relation till båda. Sjuksköterskan ska arbeta för att göra föräldrar delaktiga och hjälpa till att stötta när det behövs. Teorin om Personcentrerad omvårdnad betonar även relationsbygget mellan sjuksköterska och patient samt familj för att främja patientens och föräldrars delaktighet i omvårdnaden. Syfte Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse av delaktighet inom pediatrisk palliativ vård. Metod Denna litteraturöversikt har varit icke-systematisk och de 15 inkluderade originalartiklarna har varit av både kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod. Sökningar efter artiklar har gjorts i PubMed och CINAHL och de valda artiklarna har kvalitetsgranskats enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Datan har analyserats med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat Sammanställningen av resultatet har genererat tre huvudteman; delaktighet genom tvåvägskommunikation, delaktighet genom beslutsfattande, samt delaktighet genom närvaro i vården. Samtliga studier visade att föräldrar har ett behov av tillräcklig information från sjuksköterska och annan vårdpersonal för att de skulle kunna vara delaktiga i barnets vård. När föräldrar fick informationen de behövde och ville ha, minskade ångest och oro, samtidigt som viljan och möjligheten för delaktighet ökade. Slutsats Litteraturöversikten har visat att föräldrar vill vara delaktiga i sitt barns vård till olika grad. Sjuksköterskan behöver arbeta personcentrerat för att säkerställa att alla barn och föräldrar får vara delaktiga på det sättet som de önskar. När vården är personcentrerad ökar dess kvalitet samt graden av nöjdhet hos patienter och föräldrar. / Background When a child is seriously ill, a suitable form of care could be pediatric palliative care, which focuses on providing relief when the illness can’t be treated curatively. It is a form of total care of the child and the parents both physically and mentally. The nurse’s job within the pediatric palliative care is to treat and build a relationship with the child and the family. The nurse should promote parent participation and help and support when it is needed. The theory of person-centered care emphasizes the relationship between nurse and patient as well as family in order to promote participation in nursing care. Aim The aim was to describe parents’ experience of participation in nursing care in the pediatric palliative care. Method This literature study was non-systematic and the 15 original articles included were of qualitative, quantitative and mixed methods. The searches for articles were made in the databases PubMed and CINAHL and the articles were quality checked according to Sophiahemmet University’s assessment basis. The data was analyzed with an integrated review method. Results The results generated three main themes; participation through two-way communication, participation through decision-making, and participation through presence in the care. All studies showed that parents have a need for sufficient information from nurses and other healthcare personnel in order for them to be able to participate in the child’s care. When parents received the information that they needed, anxiety and worry decreased, while willingness and opportunity to participate increased. Conclusions This literature study showed that parents wanted to be involved in their child’s care to varying degrees. The nurse has to work person-centered to make sure that children and parents can be involved in the way they wish. When care is person-centered, its quality increases and the degree of satisfaction increases.