Bakgrund: För att ge god vård behövs ett gott bemötande. Barn har lika stor rätt som vuxna att bli bemötta utifrån sina individuella behov. Sjuksköterskan ska stödja barn till att vara delaktiga i sin vård för att barnens rättigheter ska kunna tillgodoses. Kommunikation och att vårda utifrån livsvärlden är viktiga aspekter i bemötandet och föräldrar utgör en stor del av barnets livsvärld. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens bemötande av barn, utifrån ett föräldraperspektiv. Metod: Studien genomfördes som en enkätstudie med kvalitativ analys. Resultat: Resultatet synliggör betydelsen av ett gott bemötande för att barn ska känna sig trygga och involverade i sin vård. Fyra huvudkategorier formulerades, vilka är: Vikten av riktad och barnanpassad kommunikation, tonlägets betydelse, pedagogiska förhållningssättets betydelse för delaktighet och tid är en faktor. Konklusion: För att möjliggöra ett gott bemötande bör sjuksköterskan se varje barn som en unik individ och utforma bemötandet utifrån varje barns unika behov. Sjuksköterskan behöver även ha kunskap om barns utveckling och förståelse relaterat till mognad, och vara flexibel i bemötandet. / Background: To provide good care, good treatment is needed. Children have as much right as adults to be treated well based on their individual needs. Nurses must support children's involvement in their own care so that the children's rights can be met. Communication and caring based on the lifeworld are important aspects of the treatment and parents make up a large part of the child's lifeworld. Aim: To describe healthcare professionals treatment of children, from a parent's perspective. Method: The study was conducted as a questionnaire study with qualitative analysis. Results: The results highlight the meaning of good treatment for children to feel safe and involved in their care. Four main categories were formulated, which are: The importance of directed and child-adapted communication, the importance of tone, the meaning of the pedagogical approach for participation and time is a factor. Conclusion: To enable good treatment, the nurse should see each patient as a unique individual and tailor the treatment based on each child's unique needs. The nurse also needs to have knowledge of children's development and understanding related to maturity, and adjust treatment accordingly.

Bakgrund: Psykiska besvär beskrivs som uppkomst av symtom såsom oro, ångest, nedstämdhet, sömnsvårigheter eller annan sorts psykisk obalans. Psykisk ohälsa kan påverka vårdnadshavarens förmåga att vara känslomässigt tillgänglig och kan bli otillräcklig. Barnens behov riskerar då att hamna i skugga av vårdnadshavarens problem och behov. Studier visar på samband mellan obehandlad depression hos modern samt kognitiva och beteendemässiga underskott hos barnet. Detta kan leda till anknytningssvårigheter som ger svårigheter i känsloreglering, men att anknytningsmönstret kan förändras och utfallet av de negativa konsekvenserna minskas genom att sätta in insatser tidigt. Under barnets första tid är det dock helt beroende av familjen, vilket leder till vikten av att BVC-sköterska i barnhälsovården har ett familjeperspektiv. Motiv: BVC-sköterskan har en betydande roll i att uppmärksamma barn och vårdnadshavare med psykisk ohälsa för att stödja föräldraskapet tidigt och värna barnet. Därför är det viktigt att beskriva BVC-sköterskans erfarenheter av att möta vårdnadshavaren med psykisk ohälsa för att få kunskap i hur barn uppmärksammas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC- sjuksköterskors erfarenheter av att möta barn och vårdnadshavare, där vårdnadshavaren har psykisk ohälsa. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor som var verksamma inom barnhälsovården. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier “Att uppmärksamma vårdnadshavarnas mående”, “Att stödja föräldraskapet”, “Att vara professionell” och “Att synliggöra barnets situation”. Konklusion: BVC-sköterskorna uttrycker en osäkerhet just kring psykisk ohälsa och att identifera omsorgsbrist, medan resultatet visar att de i stor utsträckning gör just detta. Studier på effekter av utökat samarbete mellan psykiatrin och barnhälsovården föreslås.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdslagen fick år 2010 en ny paragraf som resulterat i nya riktlinjer i flera av Sveriges landsting angående bemötandet av barn som anhöriga. Årligen förlorar 3361 barn en förälder på grund av svår sjukdom och detta kan resultera i en sämre fysisk och psykisk hälsa hos barnet. En ökad medvetenhet inom sjukvården skulle möjliggöra igenkännande och stöd till drabbade barn. Syfte: Att beskriva hur barn hanterar sin situation då en förälder är svårt sjuk och hur sjuksköterskan kan stödja barnet. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 studier med kvalitativ ansats. Resultat: Utifrån syftet presenterades fyra respektive tre underteman; Hur barn hanterar sin situation – ta på sig en vuxenroll, distraktion, känna kontroll genom information och att ta vara på det positiva; Hur sjuksköterskan kan stödja barnet – information, att involvera barnen och emotionellt stöd och förståelse. Slutsats: Det bör vara angeläget att sjuksköterskor har kunskap om hur barn hanterar sin situation när de har en svårt sjuk förälder och vad brist på stöd till dessa barn kan ge för konsekvenser i framtiden. Denna kunskap hos sjuksköterskor kan bidra till större uppmärksammande och bättre stöd till barn som anhöriga. Sjuksköterskor kan stödja genom information och delaktighet och på så vis minimera eventuell risk för framtida ohälsa hos barnen. Klinisk betydelse: Nästan all sjukvårdspersonal kan komma att möta barn som anhöriga till svårt sjuka föräldrar. Resultatet från studien borde även kunna tillämpas inom andra områden, till exempel då ett syskon, mor- eller farförälder är svårt sjuk. / Background: In 2010 the Health care law introduced a new statute that resulted in new guidelines for several of Sweden’s county councils regarding the treatment of children as dependants. Every year, 3361 children lose a parent due to severe illness, and this may result in a poorer physical and mental health of the child. An increased awareness by health care professionals would allow detection and support to these vulnerable children. Purpose: To describe how children cope with their situation when a parent is seriously ill and how the nurse can support the child. Method: A literature review based on 13 studies with a qualitative approach. Results: Based on the purpose, all together seven subthemes were presented: How children cope with their situation - taking on an adult role, distraction, feel in control through information and highlighting the positive; How the nurse can support the child - information, involve the children and emotional support and understanding. Conclusion: It should be important that the nurse has knowledge of how children handle the situation when they have a seriously ill parent, and what the consequences might be from the lack of support. This knowledge among nurses can contribute to better detection and support for these children. Nurses can support through information and participation, and thus minimize risk of future health problems among children. Clinical implications: Almost all healthcare professionals might encounter children of severely ill parents. The result from the study could also be applied in other areas, such as when a sibling or grandparent is severely ill.

I denna undersökning är syftet att ta reda på vad det är pedagogen arbetar med utöver elevundervisningen. Delvis gick undersökningen ut på att ta reda på pedagogens fördelning av planerings-timmar, olika arbetsmoment såsom utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter. Enligt våra intervjupersoner handlar deras arbete utöver elevundervisning mycket om barnuppfostran, barnpsykologi och relationer vilket oftast inte framgår i pedagogens arbete. Metoden som vi har valt att använda oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat två pedagoger i två olika kommuner. Genom intervju och samtal med pedagoger, fick vi en bild av pedagogens arbete, att det var utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter som pedagogerna arbetar mest med.Resultatet som vi fick fram i vår undersökning är att pedagogerna lägger ner mest tid på att förbereda utvecklingssamtal samt att genomföra dem. Löpande utvärderar de sina elever i varje moment de går igenom samt håller föräldrarna uppdaterade och finns till hands när de behöver något eller undrar över något som har med skolan att göra. Resultatet visar även att pedagogerna har väldigt mycket att jobba med under läsårets gång med sina elever. Under hela läsåret samlar de information och dokumenterar för att sedan kunna visa detta för exempelvis föräldrarna. Samarbetet med föräldrarna har även under arbetets gång visat sig vara ett mycket tyngre arbete och mer att göra som vi inte ser utåt. Dessa uppgifter är de uppgifter som pedagogerna måste göra hemma enligt våra intervjupersoner.

Att utföra en aktionsforskande undersökning med familjemedlemmar som deltagare, skapar ambivalens inför mina egna roller i sammanhanget. Jag är förälder, pedagog och skribent i en och samma person. Mitt syfte med denna studie har varit att får vetskap om mina roller (föräldra- och pedagogrollen) kan tydliggöras, samt förståelse för hur barn uppfattar sin verklighet. Målet har varit barnens interna förståelse för varandra och att de gemensamt skulle bygga upp ett förtroende i gruppen. Jag tror på tesen att ju mer kunskap som erövras, desto mindre våld skapas. Därför har min arbetssätt varit dialog, parallellt med dramapedagogiska övningar. Övningarna valdes med omsorg och syftet var att väcka tankar till vidare förståelse genom dialog. Jag har även lagt vikt vid en deltagares motvilja till fysisk beröring. Metoden jag arbetat efter är Aktionsforskning. För att kunna analysera och tolka processen har jag använt mig av videoupptagning. Resultatet visar att mitt angreppssätt i denna process har varit riktig.

När ett barn blir inlagt på sjukhus, är oftast en förälder tillsammans med barnet under hela sjukhusvistelsen. Alla föräldrar är inte nöjda med sjukvårdspersonalens bemötande och den information de får. Föräldrar som inte är trygga i vårdsituationen kan bli ett sämre stöd till sitt sjuka barn. Syftet med denna litteraturstudie var att öka förståelsen för föräldrars behov och förväntningar på vården då deras barn var inlagt på sjukhus. Metoden var en litteraturstudie innehållande tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att när barnet var inneliggande på sjukhus, önskade föräldrarna kontinuerlig information angående sitt barns tillstånd, behandling och prognos. Den information som gavs skulle vara rak, ärlig och lättförståelig. För att föräldrar skulle känna trygghet och få förtroende för sjukvårdspersonalen var det första mötet mellan sjukvårdspersonal, barn och förälder ofta det allra viktigaste. Det var viktigt för föräldrarna att barnet blev sett och uppskattat som en unik person av sjukvårdspersonalen och inte enbart som en patient med en sjukdom. Föräldrarna önskade att sjukvårdspersonalen skulle vara trevlig mot både dem och barnet, att de skulle bli respekterade som föräldrar och att familjen skulle ses som en helhet. För de flesta föräldrar var det viktigt att vara delaktig i barnets vård och vara en länk mellan barnet och sjukvårdspersonalen. De önskade att sjukvårdspersonalen mer frekvent hade frågat om de behövde hjälp med sitt sjuka barn. Föräldrarna ville inte själv fråga om hjälp eftersom sjukvårdspersonalen ofta verkade stressad och upptagen. Om sjukvårdspersonalen på bästa möjliga sätt försöker bemöta föräldrarnas förväntningar och behov när deras barn är inlagda på sjukhus, kan det leda till att föräldrarna blir trygga i vårdsituationen och därmed blir de ett bättre stöd till sitt sjuka barn. / When a child is hospitalized, a parent is often present during the whole stay. All parents are not pleased with the appearance and the information given by the medical staff. When parents are not feeling secure with the situation at the hospital, they become less supportive to their sick child. The purpose of this study was to increase understanding of parents’ needs and expectations, when their child was hospitalized. The method was a literature study including ten scientific articles. The result showed that when a child was hospitalized, the parents wished to receive continuous information about their child’s state of health, treatment and prognosis. The information given by the medical staff needs to be straightforward, honest and easy to understand. The first meeting between the medical staff, the parents and their child were most important in order to make the parents feel secure and get a feeling of trust. It was of great value to the parents, that the child was recognised and appreciated as a unique person and not just as a patient. Parents wished that the medical staff should be nice to them and their child, and that they would be respected as parents and that the whole family would be seen as a unit. Most parents considered it important to be involved in the care and to be a connection between their child and the medical staff. They wished that the medical staff more frequently had asked them if they needed assistance with their sick child. Since the medical staff often was stressed out and busy, the parents hesitated to ask for assistance. If the medical staffs, in their best possible way try to meet the parents' expectations and needs when their child is hospitalized, it can lead to the parents being ensured in the care situation and thus they become a better support for their sick child.

Bakgrund: En organtransplantation är en livräddande operation när ett organ har slutat fungera eller fungerar dåligt. En organtransplantation ändrar barnets livskvalitet men komplikationer och medicinering orsakar ofta lidande. Det är en omvälvande upplevelse för föräldrar att gå genom ett barns organtransplantation. Sjuksköterskan kan hjälpa både barn och föräldrar genom processen genom att vara lyhörd för familjens behov. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som genomgått organtransplantation. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie innehållande tio vetenskapliga artiklar vilka bearbetades med inspiration från innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: (i) upplevelser av den nya vardagen, (ii) upplevelser av relationer, (iii) upplevelser av oro inför framtiden. Konklusion: Föräldrarna upplevde att barnets organtransplantation gjorde livet lättare än innan men den sågs också som ett falskt hopp om ett bättre liv. Det sociala livet begränsades och det fanns både en negativ och positiv påverkan på föräldrarnas relationer. Föräldrarna upplevde även oro inför att inte veta vad framtiden skulle innebära. Föräldrar behöver stöd och information från sjuksköterskan för att klara av att ta hand om och vårda ett svårt sjukt barn som genomgått en organtransplantation. / Background: An organ transplant is a life-saving operation when an organ has stopped working or is working inadequate. An organ transplant changes a child's quality of life, but complications and medication can often cause suffering. It is a transformative experience for parents to go through a child's organ transplant. The nurse can help both children and parents through the process by being sensitive to the needs of the family. Aim: To shed light on parents’ experiences of having a child who has undergone an organ transplant. Method: The study is a general literature study containing ten scientific articles. The articles were processed with inspiration from content analysis. Result: Three main categories emerged: (i) experiences of the new everyday life, (ii) experiences of relationships, (iii) experiences of anxiety about the future. Conclusion: The parents felt that the child's organ transplant made life easier, but it was also seen as a false hope for a better life. The social life was limited and there were both a negative and positive impact on the parents’ relationships. The parents also experienced anxiety about not knowing what the future would entail. Parents need support and information from the nurse to cope with looking after and caring for a seriously ill child who has undergone an organ transplant.

När en förälder drabbas av en allvarlig fysisk sjukdom kan barn eller ungdomar som närstående uppleva det otryggt och oroligt. Sjuksköterskans ansvar kring barn och ungdomar som närstående består exempelvis av att fatta beslut för en ökad möjlighet till att återfå en god hälsa, antingen förbättra, bibehålla eller stödja människor i den aktuella situationen. Konsekvensen av bristande stöd till barn och ungdomar kan leda till att psykisk ohälsa utvecklas. Syftet i detta examensarbete var att belysa sjuksköterskans upplevelse vid möte med barn och ungdomar till föräldrar med allvarlig fysisk sjukdom. Metoden som används i examensarbetet är en litteraturöversikt enligt Friberg (2022, s. 185). Resultatet visar att sjuksköterskor upplever mötet med barn och ungdomar som närstående till en allvarligt fysiskt sjuk förälder som utmanande. Utmaningarna grundas i känslor av otillräcklighet och att hantera den egna sårbarheten. Kunskapsbrist beskrivs vara bidragande orsak till deras upplevelser. Genom att arbeta utifrån olika strategier upplever sjuksköterskor att det bidrar till betydelsefulla möten med barn och ungdomar, detta kan leda till att barnet eller ungdomen känner sig sedd och bekräftad. För att kunna möjliggöra en god vård och en trygghet för de närstående behöver sjuksköterskan få mer kunskap genom utbildning inom ämnet. Genom att se och bekräfta barn och ungdomar kan det även hjälpa föräldrarna hur de ska kommunicera med sina barn. Blir inte barnet eller ungdomen inkluderad i vården bidrar det till att lidandet ökar.

The purpose regarding this literature study is to illustrate children’s experiences of growing up with a parent suffering with mental illness. This literature study will investigate how these experiences are described based on eight autobiographies, where two of these are sequels, collected from the databases libris, libsearch Malmö University and google. This is later supported with already existing research and theories. The study is based on stories told by six different children and can therefore not be used to generalize a larger group of children in similar situations. Research has shown that there is a higher risk for children who grow up with a parent struggling with mental illness to develop this themselves as well as developing substance abuse problems. The struggle the parent in question goes through might also bring challenges in parenthood where the mental illness can negatively affect the family constellation. Unpredictable behavior, abuse and attachment difficulties to the mentally ill parent are some aspects that the children have been shown to experience. Based on the autobiographies, this study has selected recurring themes and subcategories from the children’s experiences where social consequences and maintaining the facade are two that repeatedly appear. Subcategories such as physical abuse, taking responsibility and hiding the parent’s mental illness from people around them are recurring in the autobiographies. The children in question have described feelings such as shame, isolation and fear as a result of the parent’s mental illness. However, by educating and giving information to children about parents' mental illness, could in order provide support for the child regarding handling and communicating in relation to the child’s reality.

Bakgrund: Att ha ADHD påverkar många aspekter i livet. Barn kan ha svårigheter med att bibehålla uppmärksamhet, impulskontroll och känsloreglering. Sjuksköterskor möter barn med ADHD inom all hälso- och sjukvård. Sjuksköterskors roll sträcker sig från bedömning till att ge individanpassat stöd, därför är det viktigt att förstå helheten om det barn som är i behov av hjälp vilket kan erhållas genom mötet med barnet och dennes föräldrar. Kunskap om hur föräldrar upplever sjukvården gällande sitt barn kan hjälpa sjuksköterskor att bidra till bättre hälsa för barn och föräldrar. Syfte: Att sammanställa och beskriva föräldrars upplevelse av sjukvården gällande sitt barn med ADHD. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design och tematisk analys inkluderande tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att föräldrar hade olika upplevelser av sjukvården gällande sitt barn med ADHD. Sjuksköterskors bemötande gällande kommunikation och information påverkade upplevelsen hos föräldrar. När föräldrarna upplevde brister kunde det leda till svårigheter i deras barns fortsatta behandling men om de fick individanpassad omvårdnad ledde det till en trygghet, lättnad och ett mer fungerande vardagsliv. Slutsats: Hur vårdpersonal bemöter och ger information gällande vårdprocessen och behandling påverkar föräldrars upplevelse av situationen. En del föräldrar upplevde stress, ångest och skam och beskrev det som en kamp att hitta rätt väg till individanpassad hjälp. Detta kan däremot förbättras genom tydlig kommunikation och fasta vårdkontakter som ser helheten gällande problematiken. Bättre kunskap inom ämnet är avgörande för att kunna ge personcentrerad och förbättrad omvårdnad vilket denna litteraturstudie bidrar med. / Background: ADHD affects a person in many aspects of life. Children can have difficulties with maintaining attention, problems with controlling their impulses and emotions at home, at school and during playtime. Nurses meet children with ADHD in all aspects of healthcare. Nurses’ role regarding children with ADHD extends from assessment to providing individually customized support. How parents experience healthcare received by their child can help nurses contribute to better health for children, which in the long run leads to better health for parents as well. Aim: the purpose of this study was to describe parent’s experiences of healthcare regarding their child with ADHD. Method: A literature review with descriptive design and thematic analysis based on ten qualitative scientific articles. Main results: The results showed that parents had different experiences of healthcare regarding their child with ADHD. The main finding was how healthcare staff communicate and gave information affected parents experience, which also affected the health of child and parent. When parents experienced lack from healthcare staff, it could lead to difficulties in their child's continued treatment, but if they received individualized care, it led to a feeling of comfort, security and a more functioning everyday life. Conclusion: How healthcare staff communicate and provide information regarding the process and treatment affects parents' experience of healthcare. Some parents experienced stress, anxiety and guilt because of the way the healthcare staff treat them and described it as a struggle to get individualized help. However, this can be improved through communication and receiving continuous care with healthcare staff who know the full extent of the history. Better knowledge for nurses in this subject is crucial and the results of this literature review can contribute to an improved person-centered care.