Bakgrund: Barnhälsovården har funnits i Sverige sedan 1937, sedan dess är flera studier gjorda för att utveckla barnhälsovården och stärka föräldraskapet. Tidigt hembesök stärker relationen mellan förälder och BVC sköterska och är uppskattat av föräldrarna. Syfte: Syftet med examensarbetet var att jämföra förstföderskor och omföderskors förväntningar och upplevelser av barnhälsovårdens innehåll de första två månaderna. Metod: Prospektiv longitudinell kohortstudie användes och resulterade i projekt ”Föda barn i Västernorrland”, delmaterial från de två inledande frågetillfällena, från mitten av graviditeten och uppföljande två månader efter barnet fötts, ingick i examensarbetet. Resultat: I examensarbetet inkluderades 918 kvinnor, jämförelse gjordes mellan förstföderskor och omföderskor som visade att förstföderskor värderade subjektiv upplevelse, (SU) lägre än omföderskor, lika så upplevd verklighet (UV) i alla frågor men när det gällde prata BB—vård och få stöd och råd de första två månaderna fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan förstföderskor och omföderskor. Balanserad kvalitet eller mer bedömde förstföderskor och omföderskor i frågan om att få prata om föräldrarollen samt att få ställa egna frågor. Slutsats. En betydande stor del av förstföderskorna upplevde bristande kvalitet vid information om amning/uppfödning samt när det gällde att få prata förlossning och BB—vård,vilket bör studeras ytterligare. / Background: Child health services have been in place in Sweden since 1937, since then has several studies been done to develop child health care and strengthen parenting. Early home visits strengthen the relationship between parent and child health care nurse and appreciated by the parents. Aim: The aim of the degree project was to compare first-time mothers and women who are a multiple expectations and experiences of the contents of child health care during the first two months. Method: Prospective longitudinal cohort study was used and resulted in project "Giving birth in Västernorrland", submaterial from the two initial questions, from the middle of pregnancy and follow-up two months after the child was born, was included in the degree project. Results: The degree project included 918 women, a comparison was made between first-time mothers and women who are a multiple which showed that first-time mothers valued Subjective experience (SU) lower than women who are a multiple. Perceived reality (UV) in all matters but when it came to talking BB care and getting support and advice the first two months significant difference between first-time mothers and women who are a multiple. Balanced quality or more assessed first-time mothers and women who are a multiple on the issue of getting to talk about the parental role and to ask their own questions Conclusion: A significant proportion of first-time mothers experienced a lack of quality in information about breastfeeding/rearing, as well as in getting to talk about childbirth and postpartum care, which should be studied further. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-23</p>

Bakgrund: Många barn lever med en cancersjuk förälder. Dessa barn görs idag inte tillräckligt delaktiga i sin förälders vård vilket leder till oro och lidande. Syfte: Belysa barns upplevelser av att vara anhörig till förälder med cancersjukdom. Metod: En litteraturöversikt över kvalitativ forskning. Resultat: Fyra teman och tolv subteman framkom. Barnen upplever oro och ångest relaterat till sin förälders cancerdiagnos. De upplever att de inte blir delaktiga och får tillräcklig information från vården. Livet kastas om och en ny vardag tar form. Förälderns cancerdiagnos för inte bara med sig negativa känslor utan barnen upplever även positiva effekter i form av nya insikter på livet, de lever hälsosammare och skapar djupare relationer. Slutsatser: Det finns ett tydligt utbildningsgap och avsaknad av rutiner kring att möta barn som anhörig inom vården. Barnens upplevelser kan även överföras på barn som anhöriga till föräldrar med andra allvarliga sjukdomar. / Background: Many children live with a parent with cancer. Currently, these children are not participating in the care of their parent, which leads to unnecessary worrying and suffering. Aim: Highlight the experience of being a dependent of a parent with cancer. Method: A literature review of qualitative research. Results: Four themes and twelve subthemes were found. The research reveals that children experience worry and anxiety concerning their parent’s cancer diagnosis. They feel excluded and that the information they receive from the health provider is insufficient. Life is turned upside down and a new normal dawns. The parent’s cancer diagnosis does not only bring out negative feelings. The children also experience positive effects, such as new insights about life, they become healthier and create stronger relationships. Conclusion: There is a clear educational gap and lack of routines in the meeting with children as relative in healthcare. The children´s experiences are transferable to children dependent on parents with other serious conditions.

Varje dag förlorar åtta barn en förälder i Sverige. En större del av dem bevittnar detta efter en förälders sjukdom och kanske en kontakt med palliativ sjukvård. 2010 kom en ny lagändring i Hälso- och sjukvårdslagen som kräver att sjukvården särskilt ska beakta barnens behov av råd, stöd och information i samband med en förälders sjukdom eller om en förälder avlider. Det förekommer kunskapsbrister om hur läget kring stöd för barn som har förlorat en förälder ser ut. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kuratorer inom palliativ sjukvård upplever sitt arbete med stöd till barn i samband med en förälders död. I en kvalitativ intervjustudie med fyra kuratorer som jobbar inom palliativ sjukvård kom det fram att de upplever sin roll i arbetet som bestående av många olika moment. Kuratorerna uppmärksammar barnet i dess sociala sammanhang, till exempel familj och skola och försöker se till att stödet därifrån fungerar. Detta görs genom att till exempel ge föräldrastöd till föräldrarna och att försöka informera föräldrarna att det gynnar barnens utveckling att de görs delaktiga och informeras. Att hänvisa till vidare kontakter som gruppverksamheter för barn i sorg eller dylikt är också en viktig del av kuratorers arbete. Kuratorernas arbete präglas av ett systemteoretiskt förhållningssätt/en helhetssyn vilket kan vara ett sätt att handskas med den komplexitet som arbetsuppgifterna innebär: att uppmärksamma barnens men även familjens behov i olika sammanhang och på olika nivåer. Vissa problemområden, till exempel motsättningen mellan barnens behov av information/delaktighet och föräldrars rätt att bestämma över sina barn har identifierats och inbjuder till vidare diskussion. / Eight children loose one of their parents every day in Sweden. The bigger part of them witness the death of the parent after a long-term illness and maybe after being in contact with the palliative care. The Swedish law of Health- and Healthcare was changed in 2010 due to emphasize that the healthcare institutions have to take into account children rights for information, counseling and support in case of a parental illness or death.  Knowledge about how the system of support for these children is functioning is limited until this day. The goal of this thesis is to examine how counselors in the palliative care experience their work with supporting the children who have lost a parent. The result of the interview study with four counselors in the palliative care implies that these counselors experience their job being complex with many different tasks. The counselors try to take into account the children and their needs in their social environments, such as family and school. To reassure that they get the support needed from these environments the counselors try to support the parents in their parenting and also by informing the parents that informing and including the children in these situations has a positive impact on their development. Another important part of the counselors’ job is referring the children to different support groups or another alternatives for support. The counselors job is characterized by the system theoretical/holistic approach which possibly can by explained as a way to work with children but even parental needs in different social environments and on different levels. Some new problematic issues arose from the interviews, such as the contradictive relationship between the children rights to information and support and the rights of the parents to decide for their children, which invites to further discussion and research in the area.

Surrogacy arrangements have become an option for many involuntarily childless couples. Although surrogacy arrangements are not regulated in Sweden, there is an implied prohibition contained in the Genetic Integrity Act which makes it impossible to facilitate such arrangements under the Swedish health care system. However, many couples go abroad to fulfill their dream of having a child. The paper discusses whether surrogate arrangements can change the view of biological / genetic motherhood. The unwritten maternity presumption makes it difficult to determine the legal parenting of children born through surrogacy arrangements, which puts the child in a lawless position. Why have surrogate arrangements become controversial? The motherhood presumption has been used as a way to mark ethical resistance to surrogate arrangements. This is evident partly from preliminary work on the presumption and the presumption and it´s definition. Arguments that are weighted heavily for the legislation are that surrogate arrangements can be harmful to women and children and that it is considered a violation of the human dignity principle. The legislator believes that a woman's body is used in such cases as a means of achieving someone else's goals. The legislator also states that it can be difficult for the birth woman to give up the child during the exchange. There are different ways to implement a surrogate arrangement and one is considered better than the other. The debate that has been made in Sweden has been that; either both forms, altruistic and commercial surrogate arrangements should be banned, or that they should only allow altruistic surrogate arrangements. Altruistic for some is considered more accepted because this form of surrogate arrangement is about a woman carrying the child without agreeing on money in exchange. In commercial surrogate arrangements, the woman carries the child in exchange for compensation, which is not considered acceptable in society. One problem that is highlighted in the paper is that there are clear differences between commissioning father and commissioning father with genetic linkage to the child in surrogate arrangements. The differences arise when the parties are to be determined as legal parents. Based on practice it appears that men's genetics are recognized to a greater extent than women by the legislature. The genetic mother becomes powerless without the consent of the genetic father. As a result of our investigation, we believe that surrogacy arrangements need regulation in Sweden. What is considered most ethically justifiable is to legalize altruistic surrogacy. When egg donation was legalized in Sweden the same discussion took place as it is today with surrogacy arrangements, whether it is ethically justifiable or not. Today egg donation is not unusual when a woman´s eggs are unusable, and we believe the future will be the same for surrogacy arrangements. Surrogacy arrangements will be normalized in society and therefore the legislation should also keep up. The view of who the child´s mother is will be expanded, and more people will be involved, if surrogacy arrangements are legalized. The child will have the opportunity for a larger network of parents and in altruistic contexts, the woman who carries the child will have a close connection without being a legal parent and guardian. / Surrogatarrangemang har blivit ett alternativ för många ofrivilligt barnlösa par när de vill bilda familj. Det är inte reglerat i Sverige och det är heller inte lagligt att utföra sådana behandlingar inom den svenska hälso-sjukvården pga. ett implicit förbud enligt genlagen. Detta medför att många par åker utomlands för att uppfylla drömmen om ett barn. Det som diskuteras i uppsatsen är huruvida surrogatarrangemang bör legaliseras i Sverige och om surrogatarrangemang kan ändra synen på biologiskt/genetiskt moderskap. Den oskrivna moderskapspresumtionen gör det svårt att fastställa det rättsliga föräldraskapet till barn födda genom surrogatarrangemang vilket sätter barnet i en rättsosäker position. Varför har surrogatarrangemang blivit kontroversiellt? Moderskapspresumtionen har använts som ett sätt att markera etiskt motstånd mot surrogatarrangemang. Detta framgår dels av förarbeten till presumtionen och den utformning som den fick år 2003. Argument som vägt tungt för lagstiftningen är att surrogatarrangemang kan vara skadligt för kvinnor och barn samt att det anses vara en kränkning mot människovärdesprincipen. Lagstiftaren menar att en kvinnokropp används i sådana fall som medel för att åstadkomma någon annans mål. Lagstiftaren framför även att det kan vara svårt för den födande kvinnan att ge upp barnet efter födseln. Det finns olika vägar att genomföra ett surrogatarrangemang och det ena anses bättre än det andra. Debatten som framförts i Sverige har handlat om att antingen bör båda formerna, altruistiskt och kommersiellt surrogatarrangemang, förbjudas eller endast tillåta altruistiskt surrogatarrangemang. Altruistiskt anses för vissa mer accepterad eftersom denna form av surrogatarrangemang handlar om att en kvinna bär barnet utan att avtala om pengar i utbyte. I kommersiella surrogatarrangemang bär kvinnan barnet i utbyte mot ersättning vilket inte är lika accepterat av samhället.  Ett problem som belyses i uppsatsen är att det uppstår tydliga skillnader mellan beställande män och beställande kvinnor med genetisk koppling till barnet i surrogatarrangemang. Skillnaderna uppstår när parterna ska fastställas som rättsliga föräldrar. Med utgång i praxis framgår det att män genetiskt erkänns i större utsträckning än kvinnor av rättstillämparen. Den genetiska modern blir maktlös utan den genetiska faderns samtycke. Resultatet av denna undersökning blev att surrogatarrangemang är i behov av reglering i Sverige. Det som anses mest etiskt försvarbart är att legalisera altruistiska surrogatarrangemang. När äggdonationer legaliserades i Sverige pågick ungefär en likadan diskussion som det idag gör kring surrogatarrangemang, huruvida det är etiskt försvarbart eller inte. Idag är äggdonationer inget ovanligt när en kvinnas ägg är obrukbara och vi anser att framtiden kommer se likadan ut för surrogatarrangemang. Surrogatarrangemang kommer normaliseras i samhället och därför bör även lagstiftningen utvecklas i takt med samhället. Synen på vem som är barnets moder kommer att utvidgas och fler personer involveras, om surrogatarrangemang legaliseras. Barnet kommer få möjlighet till ett större nätverk av föräldrar och i altruistiska sammanhang kommer kvinnan som bär barnet ha en nära anknytning utan att vara rättslig förälder och vårdnadshavare.

The aim of this thesis is to study young people's views on support, knowledge and change. The eight participants in this interview study are between 14 and 19 years old and they share the experience of growing up in a family where a parent is a substance misuser or mentally ill. Childhood sociology has been used as a theoretical framework. The main finding is that emotional and practical support based on the young person's needs and knowledge based on the ideas of empowerment and agency promotes change. The four most important insights according to the young persons are: My parent has got a problem. It is not my problem. I choose my own life. I am not alone. The theoretical perspective of childhood sociology suggests that positive change is possible when the young persons are seen as competent and active participants in their own life and when their value as human beings is acknowledged by those who aim to support them.

Sammanfattning: Syfte: Att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vård för det förtidigt födda barnet och dess föräldrar. Bakgrund: Aktuell kunskapsgrund redovisar vikten av en familjecentrerad, relationsbaserad, neonatalvård i strävan efter tidig anknytning och självständigt föräldraskap. Bakgrunden redovisar även barnsjuksköterkans erfarenheter av den relationsbaserade vården. Design: En intervjustudie utifrån en kvalitativ ansats, med ett vårdarperspektiv som studiens teoretiska referensram. Metod: Data samlas in under 2015 genom öppna och semistrukturerade intervjuer med 10 barnsjuksköterskor verksamma vid neonatalavdelningar. Som stöd för intervjuerna används en intervjuguide, som testas i en pilotintervju. Materialet bearbetas i en kvalitativ innehållsanalys, och resulterar i tre kategorier, 10 subkategorier och ett tema. Resultat: Resultatet redovisas utifrån följande kategorier: att utveckla en vårdande relation, att använda relationsfrämjande arbetssätt på neonatal, att erfara svårigheter att bedriva relationsbaserad vård. Temat för resultatet är; en varsam och utmanande vägledning. Konklusion: Barnsjuksköterskornas erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vård på en neonatalavdelning kan förstås som en varsam och samtidigt utmanande vägledning mot föräldraskap. Att bedriva relationsbaserad vård är en viktig del i att skapa föräldrar på neonatalavdelning och det finns all anledning att fortsätta att utveckla ett relationsbaserat vårdande på landets neonatalavdelningar. / Abstract: Aim: To explore pediatric nurses' experiences of practicing relationship-based care for premature infant and their parents. Background: A family centered, relationship-based, care is significant for pursuing early ties and independently parenting in the neonatal care unit. The backround also reports pediatric nurses’ experiences of relationship-based care. Design: An interview study with a qualitative approach, using caring perspective as a theoretical framework. Methods: The data is collected in 2015 through open and semi-structured interviews with 10 children nurses’ working in neonatal units. An interview guide, tested and validated in a pilot interview, is used as guidance for the interviews. The transcribed data is analysed using qualitative content analysis, and resulted in an overarching theme illustrating the latent content including three categories and 10 subcategories. Results: The findings portrayes in the following categories: development of a caring relationship, relationship promotion practices in the neonatal unit, the difficulties with practicing relationship-based care. The theme is a gentle and challenging guidence. Conclusion: Pediatric nurses' experiences in conducting relationship-based care in neonatal units can be understood as a gentle and challenging guidance on parenting. To engage in relationship-based care is an important part of creating parents in the neonatal care unit and there is every reason to continue to develop a relationship based care.

Prepositions are acquired at earliest during the second year of life. This thesis investigates 16 children acquiring Swedish spatial prepositions, i.e. på ‘on/at’, i ‘in/at’, under ‘under’, bredvid ‘beside/next to’, bakom ‘behind/back’ and framför ‘in front’. This thesis aimed toinvestigate how preposition acquisition relates to language acquisition. The thesis used three different methods: eight sessions of free parent-child interaction, one structured experiment at 2;9 years and parental reports on child passive/active vocabulary from when the children were 0;9 years until they were 3;0 years old. The data gathered was correlated to scores in the parental reports at 4;0 years, which was used as a measure of communicative level, and used as a base when dividing the children into three groups: lower, average and higher score. The results showed that both parental and child preposition production, comprehension at 2;9 years, and comprehension and production predicted communicative level at 4;0 years. The results of the thesis varied depending on the method used. This highlights the importance if using several methods when investigating child language acquisition. / Prepositioner tillägnas som tidigast under barnets andra levnadsår. I denna masteruppsats undersöks utvecklingen av spatiala prepositioner hos 16 barn under deras 4 första levnadsår. På, i, under, bredvid, bakom och framför var prepositionerna som undersöktes. Ett av uppsatsens mål var att undersöka om och/eller hur prepositionsutveckling är kopplat till språkutveckling. För att nå målet användes tre olika metoder: åtta sessioner av förälder-barn interaktion, ett semi-strukturerat test då barnen var 2;9 år gamla och aktivt/passivt ordförråd från när barnen var 0;9 år till att de var 3;0 år gamla. Detta korrelerades sedan till barnens poäng från en föräldraenkät om barnets språkförmåga vid 4;0 års ålder. Poängen vid 4-års ålder låg till grund för uppdelning av barnen i tre grupper: lägre, medel och högre språklig nivå. Resultaten från uppsatsen var bland annat att såväl föräldrars som barns produktion av prepositioner, barnens förståelse av prepositionerna vid 2;9 år, och förståelse såväl som produktion av prepositioner förutsäger barnens kommunikationsnivå vid 4;0-års ålder.  Resultaten skiljer sig beroende på vilken metod som använts, vilket understryker vikten av att använda flera metoder när barns språkutveckling undersöks. / MINT - moduling infant language acquisition from parent-child interaction

This thesis investigates emblem use exploratory in parent-child interaction. Emblems are conventional gestures with a verbal equivalent. The aim of this study was to answer if emblem use facilitates language acquisition. Formulaic gestures – fixed gestures accompanying songs – were examined as a subgesture of emblems. 20 children and their parents’ emblem use were recorded when interacting freely at seven age points: 6, 9, 12, 15, 18, 21 and 24 months. Emblem use was correlated to the children’s productive vocabulary at 30 months. The results showed that parental emblem use at 24 months and child emblem use at 15 months predicted child productive vocabulary at 30 months. T-tests showed how emblem production of children in a lower productive vocabulary group differed from children in a higher productive vocabulary group. A difference between the children of the lower productive vocabulary group and the children of the higher productive vocabulary group emblem use was also found at 15 months, indicating emblem use being important in language acquisition. Formulaic gestures did not correlate to child productive vocabulary. Emblem use developed along with child age and probably inherently with word production. Parents adjust their emblem use to the child’s age and/or possibly language skills, suggesting that child-directed gesturing occurs in parent-child interaction. / Den här studien undersöker emblemanvändning explorativt i förälder-barninteraktion. Emblem definieras som konventionella gester med en verbal motsvarighet. Målet i denna studie var att undersöka om emblemanvändning underlättar språktillägnande. Fasta gester – gester tillhörande sånger – undersöktes som en underkategori till emblem. 20 barn och deras föräldrar spelades in när de interagerade fritt vid sju ålderspunkter: 6, 9, 12, 15, 18, 21 och 24 månader vilket också korrelerades med barnets produktiva ordförråd vid 30 månader. Resultaten visade att föräldrars emblemanvändning vid 24 månader och barns emblemanvändning vid 15 månader korrelerade med barnens ordförråd vid 30 månader, vilket indikerar att emblemanvändning vid dessa ålderspunkter förutsäger ordförrådets storlek några månader senare. T-tester visade att emblemproducering hos barn skiljde sig åt mellan gruppen med barn med lägre produktivt ordförråd och gruppen med barn med högre produktivt ordförråd. Vid 15 månader fanns också en signifikant skillnad mellan grupperna vilket indikerar att emblem spelar en viktig roll vid språktillägnandet. Fasta gester visade ingen korrelation med barnets språkutveckling. Barnens emblemproduktion utvecklades med åldern och troligtvis tillsammans med ordproduktion. Föräldrar verkar justera sitt emblemanvändande till barnets ålder och/eller språkkunskaper, vilket indikerar att ett barnriktat gestikulerande finns vid förälder-barn interaktion. / Modelling child language acquisition from parent-child interaction (MINT: MAW 2011:007)

Bakgrund: Fetma bland barn och ungdomar är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen under 2000 talet. Den globala förekomsten av fetma hos barn har ökat anmärkningsvärt de senaste decennierna, och under de sista 30 åren har förekomsten dubblerats. Samhällets utveckling, livsstil och levnadsvanor, det genetiska arvet och socioekonomisk bakgrund är faktorer som visar samband med övervikt och fetma hos barn. Statistik och forskning visar att tidiga insatser är mest effektiva mot övervikt och fetma hos barn. Barnhälsovården (BVC), skolan och tandvården är arenor som möter alla barn och därför viktiga i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, för att utvecklingen av övervikt och fetma hos barn ska bromsas. Hur de olika yrkesprofessionerna arbetar med frågan i Värmland är dock mindre känt och behöver synliggöras samt undersökas vidare. Syftet: Var att undersöka hur olika yrkesprofessioner i Värmlands län arbetar med övervikt och fetma hos barn. Metod: En kvalitativ metod valdes och sex yrkesprofessioner som hade olika anställningar kopplade till arbetet med övervikt och fetma hos barn i Värmlands län intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades, därefter genomfördes analysen med meningskoncentrering.  Resultat: Analysen av intervjumaterialet resulterade i två teman: ”Folkhälsoarenor som möter barn” samt ”Pågående arbete och förebyggande insatser” med tillhörande underteman. De olika teman som framkom från analysen, påvisar bland annat hur, samt på olika sätt arbetet med övervikt och fetma hos barn i Värmland genomförs. Av resultatet framkom bland annat att kommuner behöver tydligare riktlinjer i arbetet med övervikt och fetma eftersom arbetet bedrivs på olika sätt men att resurser och ekonomiska medel är avgörande faktorer. Vidare framkom även att det fanns indikationer på att övervikt och fetma kunde kopplas samman med skam och skuld, inte minst eftersom barn med övervikt och fetma ofta har föräldrar med liknande problematik, vilket behövde förebyggas än mer framgent genom att uppmärksamma området och sprida kunskap om det. Slutsats: BVC, skolan och tandvården var betydelsefulla arenor i arbetet med övervikt och fetma hos barn, eftersom de träffade alla barn och barnens föräldrar. Det förebyggande arbetet ansågs viktigt eftersom tidiga insatser upplevdes ge mest effekt i arbetet med övervikt och fetma hos barn. Det framkom vidare att det behövde satsas mer på området och att samhället som helhet behövde involveras i en större grad. Utifrån ett folkhälsoperspektiv behövs fler studier för att folkhälsan hos hela befolkningen ska bli bättre, samt för att minska ojämlikheten. / Background: Obesity among children and adolescents is one of the most serious public health problems in the 2000s. The global prevalence of childhood obesity has increased remarkably in recent decades and has doubled in the last 30 years. The development of society, lifestyle and lifestyle, the genetic heritage and socio-economic background are factors that show an association with overweight and obesity in children. Statistics and research show that early intervention is most effective against overweight and obesity in children. Child health care (BVC), school and dental care are arenas that meet all children and are therefore important in the preventive and health-promoting work to slow down the development of overweight and obesity in children. How the various professions work with the issue in Värmland is, however, less known and needs to be made visible and further investigated. Aim: Where to investigate how different professions in Värmland County work with overweight and obesity in children. Method: A qualitative method was chosen and six professions that had different employments linked to the work with overweight and obesity in children in Värmland County were interviewed. The interviews were recorded and transcribed, then the analysis was performed with concentration of opinion. Result: The analysis of the interview material resulted in two themes: "Public health arenas that meet children" and "Ongoing work and preventive measures" with associated sub-themes. The various themes that emerged from the analysis show, among other things, how, and in different ways, the work with overweight and obesity in children in Värmland is carried out. The results showed, among other things, that municipalities need clearer guidelines in the work with overweight and obesity because the work is conducted in different ways, but that resources and financial resources are decisive factors. Furthermore, it also emerged that there were indications that overweight and obesity could be linked to shame and guilt, not least because overweight and obese children often have parents with similar problems, which needed to be prevented even more in the future by paying attention to the area and spreading knowledge about it.  Conclusion: BVC, the school and the dental care were considered important arenas in the work, as they met all the children and the children's parents. The preventive work was considered important because early interventions were perceived to have the most effect in the work with overweight and obesity in children. It also emerged that more needed to be invested in the area and that society needed to be involved to a greater degree. From a public health perspective, more studies are needed to improve the public health of the entire population, and to reduce inequality.

Bakgrund: Nollseparation har ingen tydlig definition och tycks vara ett relativt nytt begrepp som används inom förlossnings- och eftervården. Det framgår tydliga riktlinjer om att barnet ska ligga hud mot hud med sin moder efter förlossningen. Men i vissa fall separeras modern och barnet av olika anledningar. Barnmorskan har en central roll i vården av nyförlösta kvinnor och deras nyfödda barn.Syfte: Syftet med studien var att analysera och definiera begreppet nollseparation mellan förälder och nyfött barn ur ett barnmorskeperspektiv.Metod: En begreppsanalys baserad på en hybridmodell. Hybridmodellen är uppdelad i en teoretisk fas med litteratursökning, en fältstudiefas baserad på intervjuer av sex kliniskt verksamma barnmorskor samt en sammanfattande syntetiseringsfas.Resultat: Nollseparation är likställt med; hud mot hud-kontakt, att alltid ha en förälder närvarande, att familjen ska få vara tillsammans samt att samarbete mellan olika vårdinstanser för att bedriva samvård krävs för att upprätthålla nollseparationen. Barnmorskan får en betydelsefull nyckelfunktion i upprätthållandet av nollseparation.Slutsats: Nollseparation är ett paraplybegrepp som involverar hud mot hud-kontakt, förälders närvaro, att familjen ska få vara tillsammans, att det ska finnas en fungerande samvård mellan olika instanser samt att det ingår i barnmorskans arbetsuppgifter att främja nollseparation.Klinisk tillämpbarhet: Resultatet från detta examensarbete kan komma till nytta inom förlossnings- och eftervården, men kompetensen behöver även ökas inom andra instanser i sjukvården som kan komma i kontakt med nyfödda barn och deras föräldrar. / Background: Zero-separation has no distinct definition and appears to be a relatively new concept used in delivery- and postpartum care. There are obvious guidelines that the child should be skin-to-skin with the mother after birth. But in some cases the mother and child are separated for different reasons. The midwife has a central part in the care of emergent mothers’ and their newborn children.Aim: The aim in this study was to analyze and define the concept of zero-separation between parent and infant from a midwifes’ perspective.Method: A concept analysis based on a hybridmodel. The hybrilmodel is divided into a theoretical phase with literature search, a field study phase based on interviews with six clinically active midwives and a summary synthesis phase.Results: Zero-separation is equated with; skin-to-skin, always have a parent present, the family being together always and that couplet care is needed to maintain zero-separation. The midwife has a significant keyrole in maintaining zero-separation. Conclusion: Zero-separation is an umbrellaconcept which involves skin-to-skin, parental presence, that the family should be allowed to be together, a functioning couplet care between different instances and that maintaining zero-separation is a part of the midwifes’ assignments.Clinical application: The results from this study can be useful in delivery- and aftercare, but the competence needs to be increased in other instances in healthcare that may come in contact with newborn children and their parents.