Introduktion: Sömnbrist kan orsaka måttligt ökad risk för sjukdom och förkortad livslängd. Det kan bland annat leda till infektionssjukdomar eftersom immunsystemet försvagas, samt är en riskfaktor för kardiovaskulär sjuklighet och diabetes typ 2. Sämre sömnkvalitet hos högskolestudenter är förknippade med symtom som exempelvis antisociala personlighetsstörningar och ångestproblematik. I Sverige har 20 procent av alla högskolestudenter barn under 18 år. Vid sömnstörningar hos barn kan i sin tur föräldrarnas sömn påverkas och vid långvariga problem kan det bland annat leda till nedstämdhet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det är någon skillnad i självskattade sömnbesvär hos högskolestudenter med barn och högskolestudenter utan barn som studerar på en högskola i sydvästra Sverige. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes som mätte självskattade sömnbesvär med den validerade enkäten Karolinska Sleep Qustionnaire. Studiepopulationen valdes via ett bekvämlighetsurval och datan analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Studiepopulationen inbegrep 41 högskolestudenter. Av dessa hade 22 studenter barn och 19 studenter hade inga barn. Studien visade att endast uppvaknandebesvär hos studenter utan barn var värda att utreda vidare. Varken studenter med eller utan barn hade problem med snarkbesvär. Studien indikerade dock att studenter utan barn haft mer besvär med sömnkvalitet än studenter med barn. Slutligen hade studenter med barn mer besvär med sömnighet/trötthet än studenter utan barn. Slutsats: Fler studier behövs inom området sömnbesvär och hur det skiljer sig mellan studenter med och utan barn. Det kan då ligga till grund för hur universitet och högskolor framgent kan arbeta för att hjälpa olika studentgrupper färdigställa sin utbildning. / Introduction: Sleep deprivation can cause a moderately increased risk of illness and shortened life expectancy. It can, among others, lead to infectious diseases since the immune system weakens. It is also a risk factor for cardiovascular diseases and diabetes type 2. Sleep disorders can lead to infectious diseases as the immune system weakens. Poorer sleep quality in university students is associated with symptoms such as antisocial personality disorders and anxiety problems. In Sweden, 20 percent of all university students have children under the age of 18 years. If children have sleep disorders that can also affect the parental sleep which could, if long term, lead to depression. Aim: The aim of the study is to investigate whether there is a difference in self-rated sleep disorders in university students with children and university students without children studying at a university in southwestern Sweden. Methods: A quantitative cross-sectional study was conducted that measured self-rated sleep disorders with the validated Karolinska Sleep Qustionnaire survey. The study population was selected via a sample of convenience and the data was analyzed using descriptive statistics. Results: The study population included 41 university students. Of these, 22 students had children and 19 students had no children. The study showed that only awakening problems in students without children were worth investigating further. Neither students with nor without children had problems with snoring problems. However, the study indicated that students without children had more trouble with sleep quality than students with children. Finally, students with children had more trouble with sleepiness/fatigue than students without children. Conclusion: More studies are needed in the field of sleep disorders and how it differs between students with and without children. This can then form the basis for how universities and colleges can work in the future to help different student groups complete their education.

Introduktion: HPV är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen i Sverige och orsakar årligen cirka 1100 fall av anal- och cervixcancer. Föräldrars kunskaper och inställningar till HPV och HPV-vaccin varierar, och påverkas bland annat av förälderns kunskapsnivå, utbildningsnivå, inkomst och socioekonomisk status. Health literacy handlar om individens sociala och kognitiva färdigheter och förmåga att tillgodogöra sig information för att kunna främja och upprätthålla god hälsa. Syfte: Syftet var att undersöka mödrars health literacy med avseende på HPV och HPVvaccination av sina barn i åldrarna 6-15 år. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats tillämpades. Åtta mödrar med barn i åldern 6-15 år i Sverige intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Health literacy tillämpades som teoretisk referensram. Resultat: Resultatet bestod av fyra kategorier och två subkategorier, och belyste mödrars kunskaper och attityder till HPV-vaccin utifrån deras health literacy. Kategorierna benämndes: Mödrars kunskaper om HPV och HPV-vaccin, Mödrars inställningar till HPV och HPV-vaccin, Viljan att göra barnen delaktiga, Skolans och föräldrars roll som förmedlare av hälsoinformation. Subkategorierna benämndes: Sprida hälsoinformation till föräldrar, Sprida hälsoinformation till barn. Slutsats: Hur föräldrar tillgodogör sig hälsoinformation om HPV-vaccin grundas i deras health literacy, och påverkas av bland annat hälsomedvetenhet, tilltro till myndigheter och relationen till skolsköterskan på barnets skola. Att barn inkluderas i vaccinationsbeslutet samtidigt som fler föräldrar delaktiggörs och blir språkrör för vaccinet, samt att informationen om HPV tillgängliggörs för så många som möjligt, är av stor betydelse för att HPV-vaccinet ska kunna uppnå samma höga vaccinationstäckning som de övriga vaccinerna i Barnvaccinationsprogrammet. / Introduction: HPV is the most common sexually transmitted infection in Sweden and causes approximately 1100 cases of anal and cervical cancer annually. Parents' knowledge and attitudes towards HPV and HPV vaccine vary, and is influenced by their level of knowledge, educational stage, income and socio-economic status. Health literacy include the individual’s social and cognitive skills and ability to assimilate health information in order to maintain and promote health. Aim: The aim was to investigate mothers' health literacy in regards to HPV and HPVvaccination of their children aged 6-15 years. Methods: A qualitative content analysis with an inductive approach was applied. Eight semistructured interviews with mothers with children aged 6-15 in Sweden were conducted. Health literacy was applied as a theoretical frame of reference. Results: The results consisted of four categories and two subcategories, and highlighted mothers' knowledge and attitudes to HPV vaccine based on their health literacy. The categories were: Mothers' knowledge of HPV and HPV vaccine, Mothers' attitudes to HPV and HPV vaccine, Willingness to involve children, School and parents' role as mediators of health information. The subcategories were: Distribute health information to parents, Distribute health information to children. Conclusion: Parents’ access to information about HPV-vaccines is affected by their health literacy, and is influenced by health awareness, trust in authorities and the relationship with the nurse at the child's school. Including children in the vaccination decision, getting more parents involved in the vaccination, and information about HPV that is made available to everybody is of great importance to achieve the same high vaccination coverage as the other vaccines in the Swedish childhood immunization programme

”HAN SKADAS INTE AV DEN HAN ÄR”- EN INTERVJUSTUDIE MED FÖRÄLDRAR OCH NÄRA ANHÖRIGA TILL BARN MED SELEKTIV MUTISM OM GYNNANDE OCH MISSGYNNANDE FAKTORER I FÖRSKOLANSANDRA KREMERKremer, S. ”Han skadas inte av den han är” – En intervjustudie med föräldrar och nära anhöriga till barn med Selektiv Mutism om gynnande och missgynnande faktorer i förskolan. Examensarbete i handikapp och rehabiliteringsvetenskap 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, 2016.ABSTRAKTSyftet med denna studie är att se närmare på föräldrar och nära anhörigas upplevelser av vilka faktorer på förskolan som är gynnande och missgynnande för deras barn med Selektiv Mutism. Detta då det är ett mindre utforskat område och framförallt finns det lite användbart material gällande Selektiv Mutism. I denna studie har jag intervjuat föräldrar och anhöriga till barn med Selektiv Mutism som har bra insyn i barnets förskola. Under intervjuerna berättar föräldrarna och de anhöriga om de upplevelser de har om sitt barn gällande exempelvis bemötande, miljö och samverkan i förskolans kontext. För att analysera denna empiri har teoribildning om sociala representationer och KASAM tillämpats. Resultatet visar att intervjupersonerna var positivt inställda till anpassning av såväl miljö som bemötande i förskolan och att de var positiva till en samverkan mellan föräldrarna och pedagogerna på förskolan. Det nämndes också flera faktorer de upplevt vara gynnande eller missgynnande för deras barn i förskolan. Några faktorer nämns även i tidigare forskning, exempelvis vikten av barngruppens uppbyggnad och pedagogens uppmuntrande roll. Det framkom också att flertalet intervjupersoner var negativa till samverkan med professionella stödinsatser då dessa intervjupersoner misstrodde deras kunskaper. Nyckelord: Förskola, förälder, KASAM, selektiv mutism, sociala representationer och pedagog. / ”HE WILL NOT BE DAMAGED BY WHAT HE IS”- A STUDY WITH PARANTS AND CLOSE RELATIVES TO CHILDREN WITH SELECTIVE MUTISM ABOUT ADVANTAGE AND DISADVANTAGE FACTORS IN PRESCHOOLSANDRA KREMERKremer, S. ”He will not med damaged by what he is” - A study with the parents and close relatives of children with selective mutism of advantage and disadvantage factors in preschool. Degree projekt in Disability and Rehabilitation Science 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, 2016.ABSTRACTThe purpose of this study is to look into the parents and close relatives' experiences of the factors at the preschool that is favorable and unfavorable for their children with selective mutism. This because it is a less explored area, and above all, there are some useful material concerning Selektiv Mutism. In this study, I interviewed parents and families of children with selective mutism that has good transparency of the child's preschool. During the interviews, the parents and the relatives described their experiences they have of their child regarding treatment, the environment and cooperation in the preschool context. To analyze the empirical data theories of social representations and SOC were applied. The results show that respondents were in favor of the adjustment of both the environment and treatment in kindergarten and that they were in favor of a collaboration between parents and teachers at the preschool. Several factors they experienced to be favorable or unfavorable for their children in preschool were also mentioned. These factors are mentioned in previous research, such as the importance of children´s group structure and educator encouraging role. It also emerged that the majority of respondents were negative about cooperation with professional support measures as the respondents distrusted their knowledge.Keywords: Preschool, parent, SOC, selective mutism, social representations and educator.

Syftet med uppsatsen var att undersöka personers erfarenheter och upplevelser av att växa upp med en förälder som har ett missbruk. I vår kvalitativa studie har sex självbiografier analyserats genom en tematisk analysmetod. Resultatet för uppsatsen påvisar att en uppväxt med en förälder med ett substansbruk kan medföra emotionella och praktiska konsekvenser. Vidare visar resultatet att personerna har som barn behövt tillgodose sina behov som till exempel omsorg eller mat. Det som även var gemensamt för barnen var de otrygga förhållandena i hemmet och att de fick agera förälder i hemmet. Det huvudsakliga resultatet presenterar att de anknytningsmönster som framträder hos barn till föräldrar med substansbruk visar på en otrygg anknytningsstil. / The aim of this study was to examine people´s experiences and perceptions of growing up with a parent who has a substance abuse problem. In this qualitative study, six autobiographies were analyzed by a thematic analysis method. The results show that growing up with a parent with substance abuse can have emotional and practical consequences. Further, the results show that as children, the subjects had to provide for thei needs such as care or food. What was also common for the children was the insecure conditions at home and having to act as a parent at home. The main result shows that the attachment patterns that emerge in children of parents with substance use show an insecure attachment style.

Bakgrund: Barns hälsa och mående kan påverkas negativt när en förälder är allvarligt sjuk och de har behov av stöd. Barn som har en allvarligt sjuk förälder har enligt svensk lag rätt till stöd, råd och information av sjukvården. Trots detta visar tidigare forskning att barn och föräldrar inte upplever att sjukvården ger det stödet. Det behövs därför mer kunskap om sjuksköterskors upplevelser av att möta och stödja barn till allvarligt sjuka patienter. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta och stödja barn som anhörig till en allvarligt somatiskt sjuk förälder. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta empiriska kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databassökningarna genomfördes i PubMed och Cinahl. Analysprocessen genomfördes med inspiration av Popenoes innehållsanalys vid litteraturstudie.  Resultat: Analysen resulterade i sju underkategorier och tre kategorier. Kategorierna var: ”Att skapa en vårdrelation”, ”Att ha tillräcklig kompetens” och ”Att söka stöd inom organisationen”. Konklusion:  Det finns behov av utbildning, riktlinjer och stöd för sjuksköterskor som möter barn till allvarligt sjuka patienter. För att utforma och implementera evidensbaserade åtgärder krävs mer forskning. / Background: Childrens health and wellbeing is negatively affected when a parent is seriously ill, and they need support. Children that have a seriously ill parent has, according to the Swedish law, a right to information, support, and advice from health services. Parents and children are however, according to earlier research, not experiencing this support from the healthcare. Because of this there is a need for more knowledge about nurses’ experience of meeting and giving support to children of seriously ill patients.  Aim: To illustrate nurses experience of meeting and supporting children of seriously somatic ill parent.  Methods: A literature study based on eight empirical qualitative scientifical articles. The database searches were conducted in PubMed and Cinahl. The analyzation process was inspired by Popenoe.  Results: The analysis resulted in seven subcategories and three categories. The categories were: “Building caring relationships” “Having sufficient skills” and “Seeking support within the organization”.  Conclusion: Nurses who meet children to seriously ill patients need education, guidelines, and support. To design and implement evidence-based measures there is a need for more research.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom och öka livskvalitén i livets slutskede hos den som har en livshotande sjukdom. Att stödja närstående är en viktig del inom palliativ vård. Närstående definieras som en person med nära relation till den enskilde. Individer upptill 18 år definieras som barn och har lagstadgade rättigheter, bland annat inom vården. Barn som är närstående till en förälder med livshotande sjukdom är sårbara och påverkas både fysiskt och psykiskt. Forskning visar att sjuksköterskor saknar tillräckliga kunskaper för att bemöta och stödja barn som närstående. Syfte: Att utforska barns erfarenheter av att leva med en förälder som har en livshotande sjukdom. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats bestående av 13 vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar som publicerades mellan år 2004–2023. Resultat: I resultatet framkom fyra stycken teman. Information om sjukdom och vård, Barns känslomässiga reaktioner relaterat till förälderns livshotande sjukdom, Barns upplevelser av hemsituationen” och Barns behov av stöd och strategier för att hantera vardagen. Barnen önskade kontinuerlig information om förälderns sjukdomsförlopp från vårdpersonalen och föräldrarna. Barnen påverkades psykiskt och fysiskt vid brist på information. Förälderns sjukdom fick barnen att uppskatta tiden tillsammans med familjen och ledde till ökad mognad och nya perspektiv på livet. Slutsats: Barn som närstående till föräldrar som har en livshotande sjukdom önskar vara mer delaktiga för att hantera situationen lättare. Sjuksköterskorna önskade utökade insatser såsom utbildning för att främja kommunikationen mellan familjemedlemmarna. Att involvera barnen och delge information om sjukdomsförloppet skapar goda förutsättningar och anses vara till nytta för barnets mående på lång sikt. / Background: Palliative care aims to relieve symptoms and increase the quality of life in the final stages of life for those who have a life-threatening illness. Supporting relatives is an important part of palliative care. A relative is defined as a person with a close relationship to the individual. Individuals up to the age of 18 are defined as children and have statutory rights, including in healthcare. Children who are close to a parent with a life-threatening illness are vulnerable and are affected both physically and psychologically. Research shows that nurses lack sufficient knowledge to respond to and support children as relatives. Aim: To explore children's experiences of living with a parent who has a life-threatening illness. Method: A literature review with an inductive approach consisting of 13 scientific qualitative and quantitative articles that were published between the years 2004–2023. Results: The results revealed four themes. Information about illness and care, Children's emotional reactions related to the parent's life-threatening illness, Children's experiences of the home situation" and Children's need for support and strategies to manage everyday life. The children wanted continuous information about the course of the parent's illness from the care staff and the parents. The children were affected psychologically and physically when there was a lack of information. The parent's illness made the children appreciate the time together with the family and led to increased maturity and new perspectives on life. Conclusion: Children who are relatives to parents who have a life-threatening illness wish to be more involved in order to handle the situation more easily. Nurses wanted increased stakes such as education to promote communication between family members. Involving the children and sharing information about the course of the illness creates good conditions and is considered beneficial for the child's well-being in the long term.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom och öka livskvalitén i livets slutskede hos den som har en livshotande sjukdom. Att stödja närstående är en viktig del inom palliativ vård. Närstående definieras som en person med nära relation till den enskilde. Individer upptill 18 år definieras som barn och har lagstadgade rättigheter, bland annat inom vården. Barn som är närstående till en förälder med livshotande sjukdom är sårbara och påverkas både fysiskt och psykiskt. Forskning visar att sjuksköterskor saknar tillräckliga kunskaper för att bemöta och stödja barn som närstående. Syfte: Att utforska barns erfarenheter av att leva med en förälder som har en livshotande sjukdom. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats bestående av 13 vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar som publicerades mellan år 2004–2023. Resultat: I resultatet framkom fyra stycken teman. Information om sjukdom och vård, Barns känslomässiga reaktioner relaterat till förälderns livshotande sjukdom, Barns upplevelser av hemsituationen” och Barns behov av stöd och strategier för att hantera vardagen. Barnen önskade kontinuerlig information om förälderns sjukdomsförlopp från vårdpersonalen och föräldrarna. Barnen påverkades psykiskt och fysiskt vid brist på information. Förälderns sjukdom fick barnen att uppskatta tiden tillsammans med familjen och ledde till ökad mognad och nya perspektiv på livet. Slutsats: Barn som närstående till föräldrar som har en livshotande sjukdom önskar vara mer delaktiga för att hantera situationen lättare. Sjuksköterskorna önskade utökade insatser såsom utbildning för att främja kommunikationen mellan familjemedlemmarna. Att involvera barnen och delge information om sjukdomsförloppet skapar goda förutsättningar och anses vara till nytta för barnets mående på lång sikt / Background: Palliative care aims to relieve symptoms and increase the quality of life in the final stages of life for those who have a life-threatening illness. Supporting relatives is an important part of palliative care. A relative is defined as a person with a close relationship to the individual. Individuals up to the age of 18 are defined as children and have statutory rights, including in healthcare. Children who are close to a parent with a life-threatening illness are vulnerable and are affected both physically and psychologically. Research shows that nurses lack sufficient knowledge to respond to and support children as relatives. Aim: To explore children's experiences of living with a parent who has a life-threatening illness. Method: A literature review with an inductive approach consisting of 13 scientific qualitative and quantitative articles that were published between the years 2004–2023. Results: The results revealed four themes. Information about illness and care, Children's emotional reactions related to the parent's life-threatening illness, Children's experiences of the home situation" and Children's need for support and strategies to manage everyday life. The children wanted continuous information about the course of the parent's illness from the care staff and the parents. The children were affected psychologically and physically when there was a lack of information. The parent's illness made the children appreciate the time together with the family and led to increased maturity and new perspectives on life. Conclusion: Children who are relatives to parents who have a life-threatening illness wish to be more involved in order to handle the situation more easily. Nurses wanted increased stakes such as education to promote communication between family members. Involving the children and sharing information about the course of the illness creates good conditions and is considered beneficial for the child's well-being in the long term

Studiens syfte är att undersöka vilka risk- och skyddsfaktorer professionella kan identifiera hos barn med en förälder som har psykisk ohälsa. Tidigare forskning visar att barn till föräldrar med psykisk ohälsa riskerar att fara illa i mycket större utsträckning än barn som inte har föräldrar med psykisk ohälsa. Vidare är det av stor vikt att belysa vilka risk- och skyddsfaktorer som finns hos barnen för att kunna skapa bättre förutsättningar för dem. För att ta reda på vilka risk- och skyddsfaktorer som kan identifieras intervjuades professionella då de besitter erfarenhet och kompetens att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studien är kvalitativ och består av fyra semistrukturerade intervjuer med professionella som i sitt arbete möter barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval med inslag av strategiskt urval samt ett snöbollsurval. De semistrukturerade intervjuerna analyserades genom en tematisk analys och de teman som identifierades var: konsekvenser av en bristande omsorg, betydelsen av trygga relationer och vikten av andra sammanhang. Studiens resultat visar att det finns flera utmärkande risk- och skyddsfaktorer hos barn med en förälder som har psykisk ohälsa. Intervjupersonerna identifierade stora risker med att barnen inte får tillräckligt med omsorg vilket kan resultera i att barnen behöver ta mycket ansvar, att deras hälsa påverkas och att relationen mellan barn och förälder med psykisk ohälsa drabbas. En betydelsefull skyddsfaktor som identifierades var att barnen har trygga relationer till andra vuxna och jämnåriga, och i de fall där sådana relationer saknades sågs det som en stor riskfaktor. Att barnen har möjlighet att vistas i andra sammanhang utanför sin hemmiljö urskildes vidare som en skyddsfaktor. De teoretiska utgångspunkter som använts för att diskutera studiens resultat är resiliens och känslan av sammanhang. Teorierna möjliggjorde vidare en djupare förståelse för hur barnens uppväxtvillkor påverkas av risk- och skyddsfaktorer. Studiens resultat bidrar till en ökad kunskap om risk- och skyddsfaktorer hos de utsatta barnen, vilket kan vara av nytta för professionella som möter barnen inom olika arenor. Denna kunskap är vidare väsentlig för att kunna utveckla det förebyggande och förbättrande arbetet med uppväxtvillkoren för barn med en förälder som har psykisk ohälsa.

Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse socialtjänstens samverkan har för bedömning av våldsutövare som också är föräldrar. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre arbetsgrupper inom socialtjänsten, informanterna i studien kommer på något vis i kontakt med våldsutövare. I syfte att skapa förståelse för resultatet har jag använt mig av organisationsteori, samverkansteori, samt teorier kopplade till intersektionalitet, genus, maskulinitet och teorier om våld. Resultatet visar att informanterna i studien är eniga om att geografisk närhet till kollegor främjar samverkan i ärenden som rör våld i nära relation. Informanterna som sitter nära kollegor beskriver en välfungerande samverkan med andra enheter. De arbetsgrupper som upplever en välfungerande samverkan beskriver också att kollegor inom socialtjänsten har kännedom om varandras respektive arbetsuppgifter. Informationsutbyte avseende bedömningar gällande våldsutövare som också är föräldrar delges mellan olika enheter när det finns en välfungerande samverkan. Samtliga informanter beskriver att det finns stöd ifrån organisationens ledning, däremot är det bara två arbetsgrupper som beskriver en välfungerande samverkan. I resultatet framkommer att framgång avseende att nå ut till våldsutövare som också är föräldrar skiljer sig åt. Den arbetsgrupp som upplever större framgång i att nå ut träffar våldsutövaren tillsammans med enhet Barn och unga. Samtliga arbetsgrupper beskriver på något sätt svårigheter att bedöma hjälpbehov och mottaglighet hos våldsutövare och att det finns flera faktorer som de tänker kan påverka och försvåra mottagligheten och möjlighet att uppnå förändring, i vissa fall skiljer sig svaren från informanterna åt. Att kollegor har olika förklaringsmodeller till våld kan bidra till att olika bedömningar görs eller att våld betraktas på olika vis. Samtliga arbetsgrupper beskriver en begränsad kunskap avseende våldsutövare som också är föräldrar. Kunskapsbristen beror bland annat på bristande erfarenhet, då samtliga informanter kommit i kontakt med relativt få våldsutövare. Denna studie visar vikten av intern samverkan inom socialtjänsten i ärenden som för våld i familjer där det finns barn. / The aim of the study is to investigate the importance of social services’ collaboration for the assessment of perpetrators of domestic violence who also are parents. Through a qualitative study, semi-structured interviews were conducted with three working groups within the social services, the informants in the study come into contact with perpetrators of domestic violence in some way. In order to create an understanding of the results, I have used organizational theory, collaboration theory, as well as theories connected to intersectionality, gender, masculinity and theories of violence. The results show that the informants in the study agree that geographical proximity to colleagues promotes collaboration in cases involving domestic violence. The informants who sit close to colleagues describe a well-functioning collaboration with other units. The work groups that experience a well-functioning collaboration also describe that colleagues in social services are aware of each other's respective tasks. Information exchange regarding assessments concerning perpetrators of domestic violence who are also parents is shared between different units when there is a well-functioning collaboration. All informants describe that there is support from the organization's management, however, only two working groups describe a well-functioning collaboration. The results show that success in reaching out to perpetrators of domestic violence who are also parents differs. The working group that experiences greater success in reaching out meets the perpetrator together with colleagues from the child protective services. All working groups describe in some way difficulties in assessing the need for help of perpetrators of domestic violence and that there are several factors that they think can influence and hinder the possibility of achieving change, in some cases the answers from the informants differ. The fact that colleagues have different explanatory models for domestic violence can contribute to different assessments being made or violence being viewed in different ways. All working groups describe a limited knowledge regarding perpetrators of domestic violence who are also parents. The lack of knowledge is due, among other things, to insufficient experience, as all informants have come into contact with relatively few perpetrators of domestic violence. This study shows the importance of internal collaboration within the social services in cases involving domestic violence in families where there are children.

Bakgrund: Övervikt hos barn är ett växande folkhälsoproblem som hotar barns psykiska och fysiska hälsa. Distriktssköterskan har i uppdrag att främja barns hälsa i sitt arbete på barnavårdscentralen och kan med hjälp av familjefokuserad omvårdnad se till barnets helhet. Föräldrarna har ett stort inflytande över sina barns levnadsvanor och det är därmed av stor vikt att undersöka upplevelsen av det hälsofrämjande arbetet utifrån deras perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur föräldrar till barn med övervikt upplever distriktssköterskans hälsofrämjande arbete på barnavårdscentralen. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med 9 föräldrar som erhåller eller har erhållit stöd och behandling via barnavårdscentralen när barnet var i åldern 2 – 5 år. Data analyserades utifrån kvalitativ latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i 2 huvudkategorier: ”Baksidan av tillväxtkontroller” och ”Skiftande uppfattningar om det hälsofrämjande arbetet”. I “Baksidan av tillväxtkontroller” identifierades 2 underkategorier: “Olika syn på barnets övervikt” och “Känslan av att vara övervakad utan nytta”. I “Skiftande uppfattningar om det hälsofrämjande arbetet” identifierades fyra underkategorier: “Konkret rådgivning”,“Användbar rådgivning och positiva effekter”, “Brister i rådgivning och kompetens” och“Kampen mellan att följa råden och göra det bästa för sitt barn”. Slutsats: Behandlingen på barnavårdscentralen väckte mycket känslor hos föräldrarna och de hade sitt barns bästa i fokus huruvida de valde att följa behandlingen eller inte. Föräldrarna beskrev både positiva och negativa upplevelser av distriktssköterskans rådgivning och bemötande, vilket till stor del påverkade om familjen förändrade sina levnadsvanor. / Background: Obesity in children is a growing public health problem that threatens children's mental and physical health. The district nurse is tasked with promoting children's health through her work at the childcare centre and, with the help of family-centred care, can taken care of the child as a whole. Parents have a great influence over their children's lifestyle and it is therefore of great importance to examine the experience of the health promotion work from their perspective. Aim: The purpose of the study is to shed light on how parents to overweight children experience the district nurse's health promotion work at the childcare centre. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Semi-structured interviews with 9 parents who receive or have received support and treatment via the childcare centre when the child was aged 2 -5 years. The data was analysed based on qualitative latent content analysis. Results: The results are reported in 2 main categories: “The back side of growth controls” and “Changing perceptions of health promotion work". In "The back side of Growth controls" could 2 subcategories be identified: "Different views on the child's obesity" and "The feeling of being observes without benefit". In "Changing perceptions of health promotion work" 4 subcategories could be identified: "Concrete advice", "Useful advice and positive effects", "Deficits regarding advice and competence" and "The struggle between following the advice and doing the best for one's child". Conclusions: The treatment at the childcare centre aroused a lot of emotion in the parents and they had their child's best interests in focus regardless they chose to follow the treatment or not. The parents described both positive and negative experiences of the district nurse's advice and treatment, which largely influenced whether the family changed their lifestyle.