I Sverige har det skett en ökning av psykisk ohälsa de senaste åren. Psykisk ohälsa påverkar flera aspekter i den drabbades liv, såsom deras personlighet, känsloliv och närstående. Den sistnämnda aspekten är en stor del av människans vardag då vår vardag ofta utspelar sig i sociala sammanhang. Därför kan anhöriga, särskilt föräldrar, vara en viktig del vid vård av barn med psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att vara förälder till ett barn med psykisk ohälsa. Studiens resultat inkluderade upplevelsen av att barnet förändrades och relationen försämrades, att känna ansvar och maktlöshet samt att bli dömd av andra och sig själv. Barnets förändring ledde i sig till att relationen försämrades så föräldrarna inte längre kände igen sina barn. Föräldrarna beskrev en känsla av maktlöshet inför bland annat ohälsan, vården och framtiden. Föräldrarna beskrev också hur de dömde sig själva, men också hur andra gjorde det. Kunskap om hur föräldrar till barn med psykisk ohälsa upplever sin situation kan vara användbar oavsett vilken verksamhet sjuksköterskor arbetar på. Därför kan resultatet av denna studie, tillsammans med ytterligare forskning inom området, bidra till minskad stigmatisering, bättre stöd och hjälp samt ett individualiserat omhändertagande av föräldrar till barn med psykisk ohälsa.

Bakgrund: Psykossjukdom kan medföra en svår och långvarig problematik för den drabbade att hantera det dagliga livet och relationen till andra människor. Anhöriga till personer med psykossjukdom har ofta ett tungt ansvar i att ta hand om och förhålla sig till den sjuke. Barn till en psykossjuk förälder befinner sig i en särskilt utsatt position och kan på olika sätt påverkas av förälderns sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av att leva med en förälder som lider av psykossjukdom. Metod: Litteraturöversikt av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserade enligt Fribergs fem-stegsmodell. Resultat: Studien identifierade tre teman; Sjukdomen ska hemlighållas, Svårnådd förälder och En svårhanterlig börda. Första temat inkluderade Att inte förstå och Ingen får veta. Andra temat inkluderade Frånvarande förälder och Psykotiska episoder. Slutligen inkluderade det tredje temat Att ta över ansvaret, Att anpassa sig och Att finna stöd. Slutsats: Yttre negativa attityder och bristande information är skadligt för barn med en psykossjuk förälder. Barnen är utsatta i mötet med förälderns symtomyttringar och påverkas negativt av det överväldigande ansvar de bär för sin förälder och familj. Vården bör därmed med ökat engagemang beakta och tilldela barn med en psykossjuk förälder insatser för att möta deras utsatthet och behov av yttre stöd.

Inledning: Att vara tonåring och leva med en svårt sjuk och döende förälder är påfrestade och det finns en ökad risk att detta på lång sikt påverkar det psykologiska välbefinnandet. För att kunna stödja dessa tonåringar och förebygga risk för framtida psykisk ohälsa behöver vi ta reda på mer om deras upplevelser. Frågeställningar: Hur upplever tonåringar att ha en svårt sjuk och döende förälder? - Upplevelse av den egna livssituationen - Upplevelse av familjens livssituation - Upplevelse av delaktighet - Upplevelse av förberedelse Metod: Tematisk analys (Hayes 2000). Upprepade retrospektiva intervjuer med tonåringar som förlorat en förälder, som erhållit palliativ vård, inom ett år efter förlusten. Kvalitativ analys användes för att analysera resultatet. Resultat: Samtliga tonåringar upplever ett ökat ansvar. Upplevelse av ensamhet är genomgående för samtliga tonåringar. De anpassar sig till den nya livssituationen med en sjuk och döende förälder genom att vara lojal sina föräldrar. För att förstå att föräldern är svårt sjuk och döende är de beroende av den information de får av sina föräldrar och de förbereder sig genom att iaktta den sjuke förälderns symtom och därmed förstå. För att hantera dessa upplevelser har stöd varit avgörande för hur de hanterat upplevelsen. Diskussion: Samtliga tonåringar hade bristfälliga kunskaper om hur sjukdomen och behandlingen påverkade deras förälder. Det kan ha bidragit till upplevelse av ansvar och ensamhet. För att kunna förbereda sig på förälderns död och minska dessa upplevelser behöver föräldrar och tonåringar ett ökat stöd av vården. / Background: Being a teenager living with a dying parent is well known to be distressing with a significant impact on teenagers’ psychological well-being. To support teenagers and prevent long-term psychological consequences we need to find out more about teenagers experiences. Aim: How do teenagers experience living with a terminally ill dying parent? - Experience of their own life circumstances - Experience of their family life circumstances - Experience of participation - Experience of preparation Method: Repeated qualitative interviews were conducted with ten teenagers who had lost a parent within a year. The parent had received specialist palliative care by the time of death. Qualitative content analyses (Hayes 2000) were used for analyses of the result. Results: All teenagers experienced increased responsibility. While carrying this responsibility they experienced loneliness and tried to adjust to the situation in different ways by being loyal to their parents. In their process to understand that the parent is dying they prepared by observing and trying to make sense of the illness symptoms they notice. To deal with these experiences support has been determinant for how they deal with the experiences. Discussion: All teenagers had poor knowledge of how illness and treatment influenced their parent. That might have led to experiences of responsibility and loneliness. To prepare for the death of their parent and decrease these experiences, the parents and teenagers need increased support from healthcare.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt folkhälsoproblem i Sverige. Psykisk sjukdom innebär inte bara lidande för patienten utan även för dess anhöriga, och särskilt för patientens minderåriga barn. Det kan vara svårt att kombinera psykisk sjukdom och föräldraskap då det minderåriga barnets grundläggande behov riskerar att försummas. Detta kan skapa en ohälsa och ett onödigt lidande som finns kvar hos individen även i vuxen ålder enligt stress- sårbarhetsmodellen. Det är sjuksköterskans ansvar att även se till patientens familjemedlemmars hälsa. Syfte: Att få kunskap om vuxna barns upplevelser av att ha haft en förälder med psykisk sjukdom under sin uppväxt samt hur de upplevt och upplever hälsa. Metod: Litteraturöversikt enligt Fribergs metod. Denna litteraturöversikt innehåller tio studier som är hämtade från Cinahl Complete, Medline with full text och Pubmed. Abstrakt lästes med helikopterperspektiv och både kvalitativa och kvantitativa studier valdes av relevans för studiens syfte. Författarna diskuterade likheter och skillnader i studiernas resultat. Teman och subteman definierades. Resultat: Tre teman definierades; upplevelser av ombytta roller, känslomässiga upplevelser samt upplevd hälsa som vuxen. Diskussion: Studiernas tre mest utmärkande resultat diskuteras i relation till Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga relationer, vad information till det minderåriga barnet har för betydelse och hur man kan arbeta preventivt för att främja upplevelsen av hälsa hos barn med en psykiskt sjuk förälder. / Background: Mental illness is a common health problem in Sweden, and may not only cause patient suffering, but also his or the patient`s family, particularly under aged children. Parents with mental illness may neglect or be less attentive to the children`s basic needs, and according to the stress-vulnerable model this may cause poor health under unnecessary life-long suffering for the child. It is the nurse`s responsibility to also ensure the patient`s family members´ health. Aim: To gain knowledge of adult children’s experiences of having a parent with mental illness during his or her childhood, as well as how they experience their own health. Method: Literature review by Friberg´s method. This literature review includes ten studies, which are taken from Cinahl complete, Medline with full text and Pubmed. Abstract was read by helicopter perspective and both qualitative and quantitative studies were selected. The authors discussed the similarities and differences in the results of the studies. Themes and subthemes were defined. Results: Three themes were defined; experiences of role change, the emotional experiences and experiences of health of an adult. Discussion: The three most characteristic themes of the study are discussed in relation to Travelbee's nursing theory of interpersonal relationships, the importance of information given to the underaged child, and how to work preventive in order to promote the experience of health in children with mentally ill parents.

Sammanfattning Introduktion; Barn utgör en tredjedel av alla icke-planerade vårdtillfällen i Sverige. Sjuksköterskor verksamma inom denna kontext kommer därför möta både barn och deras föräldrar. Föräldrar vill närvara som stöd och tröst till sitt barn vid omvårdnadssituationer. Barnets ålder och tidigare erfarenheter påverkar barnets upplevelse vid omvårdnad. Familjefokuserad omvårdnad är ett begrepp som sjuksköterskor kan använda sig utav för att tillgodose barnet med viktiga resurser. Syfte; Syftet beskriver sjuksköterskors uppfattningar gällande föräldrars påverkan på omvårdnadssituationen vid icke-planerade vårdtillfällen av barn. Samt beskriver undersökningsgrupp i inkluderade artiklar. Metod; Litteraturstudien har en deskriptiv design som baseras på tolv artiklar. Inkluderade artiklar publicerades mellan 2005-2015 och hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Samtliga tolv artiklar granskades och presenteras i resultatet. Resultat; I resultatet framkom olika teman som beskriver hur föräldrars känslor, beteende, närvaro, föräldrars val av religion/kultur, våldsamma/hotfulla föräldrar samt misshandlade barn där föräldern är förövaren påverkar omvårdnadssituationen vid icke-planerade vårdtillfällen av barn. Gällande granskningen av metodologisk aspekt, artiklarnas undersökningsgrupp, påvisades varierande beskrivning av dessa. Slutsatser; I föreliggande litteraturstudies resultat framkommer tydligt att föräldrars närvaro, känslor och beteende påverkar omvårdnadssituationen. En viktig del i omvårdnadssituationen kring barn är vikten av relevant information och kommunikation för optimal omvårdnad. Fokus bör läggas på hela familjen, eftersom alla medlemmar i familjen påverkar varandra. Därmed bör familjefokuserad omvårdnad vara en del av sjuksköterskans profession. / Abstract Introduction; Children makes a third of all non planned admissions in Sweden. Nurses working with this context will therefor meet both children and their parents. Parents wants to be present as support for their children when care situations. Family focused care is a concept that nurses can use to accommodate the child with important resources. Aim; The aim describes the nurses impact in care situations in non planned admissions of children. Also describes the included articles study group. Method; The litterateur study has a descriptive design that is based on seven qualitative, three quantitative and two mixed scientific articles. The included articles were published between 2005-2015 and was collected from the database Chinahl and PubMed. All twelve articles was examined and will be presented in the result. Result; The result showed different themes that describes parents behavior, presence, parents choice of religion/ culture, violent/threatening parents as well as battered children where the parent is the abuser will affect the care situation with non planned admissions of children. Regarding the audit of the methodological aspect, the articles study group demonstrated varied description of these. Conclusion; In this literature study it clearly emerges that parents presence, feelings and behavior affects the care situation. An important part of the nursing situation regarding children is the importance of relevant information and communication for optimal care. Focus should be on the whole family since every member of the family influence one another. Therefore should family focused nursing be a part of the nursing profession.

No description available.

<p>Arbetslöshet är ett omfattande ämne med fokus på psykisk hälsa på grund av försämrad ekonomi. Psykisk ohälsa är ett svårdefinierat begrepp som bland annat innefattar sömnsvårigheter, ängslan och ångest. Under perioden 2004 till 2005 rapporterade arbetslösa individer i Sverige psykisk ohälsa i större utsträckning än arbetande individer. Att vara arbetslös och förälder till barn i förskoleåldern kan vara påfrestande. Studier som undersökt förskolans betydelse för arbetslösa föräldrar har påvisat positiva upplevelser av förskolan under självupplevd psykisk ohälsa.</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka arbetslösa småbarnsföräldrars psykiska hälsa och deras upplevelser av hur öppna förskolan i Västerås påverkar den. Studiens metod var kvalitativ och totalt intervjuades fem föräldrar genom halvstrukturerad intervjuform. Intervjuerna analyserades genom innehållsanalys och studien visade att förändringen från arbete till arbetslöshet påverkade föräldrarnas psykiska hälsa negativt på grund av försämrad ekonomi. Barnen var en skyddande faktor för föräldrarnas psykiska hälsa trots den försämrade ekonomin. Föräldrarnas självkänsla försämrades under arbetslöshet och öppna förskolans betydelse upplevdes endast positiv, mestadels tack vare stödjande personal. Mer forskning om ämnet arbetslösa småbarnsföräldrars psykiska hälsa och öppna förskolans betydelse för dem är av stor vikt.</p> / <p>Unemployment is a huge subject with a focus on the change in mental health caused by a worsened economic situation. Poor mental health is a complex concept to define, for instance it include insomnia, nervousness and anxiety. During the period 2004 to 2005 it were reported that the amount of unemployed individuals in Sweden with poor mental health were greater than the amount of employed individuals with poor mental health. Being unemployed and the parent of a preschool child can be stressful. Studies that examined the importance of preschool for unemployed parents with poor mental health have shown positive experiences.</p><p>The aim of this study was to examine unemployed parents’ mental health and the open preschools impact on it.  This study focus on parents with small children. The method of this study was qualitative and a total of five parents were interviewed by a semi-structured interview form. The interviews were analyzed with content analysis and the study showed that unemployed individuals got worse mental health caused by a worsened economic situation. In the worsened economic situation the children had a good impact on the parent’s mental health. The parents self-esteem was decreased during unemployment but the open preschool helped, most because the helpful personnel. More research on the subject of unemployed parents’ mental health and the impact of open preschool is of great importance.</p>

Syftet med denna studie är att belysa vårdnadshavares syn på förskoleverksamheten. Min förhoppning är att genom detta bidra till en ökad förståelse för förskolebarnens vårdnadshavare och därmed främja en god samverkan mellan förskola och hem.  För att nå syftet och få svar på studiens frågeställningar användes inslag av både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av webbenkät och intervjuer. I webbenkäten som främst rörde vårdnadshavares attityder till förskolans läroplan deltog 71 vårdnadshavare och i de semistrukturerade intervjuer som främst fokuserade på samverkan, erfarenheter och läroplan intervjuades två vårdnadshavare. Svaren från webbenkät och intervjuer analyserades och det relevanta för syftet sammanfattades sedan i resultatet. Resultatet visar på att det rådde skiftande attityder till läroplanen och dess mål, där läroplanskategorier som normer och värden samt barns inflytande mötte fler positiva attityder än barns utveckling och lärande. Även de förväntningar som vårdnadshavare hade på förskoleverksamheten var varierande, en tanke om att ”barn ska få vara barn” och att det är viktigt att de får ”bara leka också” förekom dock hos flera av respondenterna. Angående samverkan med förskolan är respondenterna i undersökningen relativt nöjda med den samverkan som finns och den information de får via olika sorters kommunikation, hos en respondent finns det dock en vilja av att vilja veta mer om förskoleverksamheten, något som förskolan inte vet om.

Titel: Anestesisjuksköterskans upplevelse av mötet med föräldrarna vid barnets första dagkirurgiska anestesiinduktion – En kvalitativ intervjustudie. Bakgrund: Andelen barn som opereras inom dagkirurgisk verksamhet tenderar att öka. Vid barnets dagkirurgiska anestesiinduktion i Sverige idag inbjuds föräldrarna i hög grad att närvara. Tidigare studier har visat att barnets och föräldrarnas beteende vid barnets anestesiinduktion ofta är associerade med varandra. Dagkirurgiska ingrepp på barn medför högt ställda krav på anestesisjuksköterskan som vid det korta mötet både ska vårda barnet och bemöta föräldrarna samt ge dem individuellt anpassad omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser av mötet med föräldrarna vid barnets första dagkirurgiska anestesiinduktion samt identifiera omständigheter kring mötet som påverkade anestesisjuksköterskans upplevelse. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio anestesisjuksköterskor varav sju var män och tre var kvinnor. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen identifierade vilka omständigheter som påverkade anestesisjuksköterskans upplevelse av mötet med föräldrarna vid barnets första dagkirurgi. Dessa omständigheter utmynnade i fyra kategorier: Anestesisjuksköterskans professionalitet, Information och Kommunikation, Föräldranärvaro peroperativt och Organisatoriska förutsättningar för mötet med barn och föräldrar. Konklusion: Anestesisjuksköterskorna upplevde att peroperativ dagkirurgisk omvårdnad av barn och föräldrar ställde höga krav på deras förmåga att på kort tid skapa en god relation med föräldrarna som ofta var oroliga innan barnets första anestesiinduktion. De belyste även värdet av en välfungerande kommunikation med den närvarande föräldern på operationssalen samt med sina kollegor i teamet runt barnet och föräldern. Anestesisjuksköterskorna förmedlade också vikten av individuellt anpassad preoperativ förberedelse för familjen inför barnets första dagkirurgi.

Bipolär sjukdom är en sjukdom som gör att den drabbade pendlar mellan maniska och depressiva episoder. Den upplevda sjukdomen påverkar inte bara den drabbade utan även familjemedlemmar och närstående i den drabbades vardag. Arbetet för att hjälpa de drabbade familjerna är viktigt för sjuksköterskan, då ett väl fungerande stöd från sjukvården kan underlätta hälsan för de inblandade drastiskt. Syftet med studien var att belysa vad det innebär att leva i en familj där en förälder lider av bipolär sjukdom. En litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på̊ elva vetenskapliga artiklar. Efter att artiklarna hade analyserats framkom tre kategorier: risker, bördor samt stöd. Resultatet visade att det på många sätt behövs hjälp från sjukvården för att familjer där en vuxen lider av bipolär sjukdom ska kunna få en fungerande vardag. Det fanns många risker och de närstående bar på ett flertal bördor. Genom att stötta familjerna med samtalsstöd, information och avlastning gjorde man det dagliga livet uthärdligt. / Bipolar disorder is a disorder who makes the victim oscillate between manic and depressive episodes. The perceived disease affects not only the afflicted but also the family members and relatives of the affected’s life. Efforts to help the affected families is important for the nurse, for a well-functioning support from health care can ease the health of those involved drastically. The aim of the study was to highlight what it means to live in a family where a parent is suffering from bipolar disorder. A literature review was conducted and the results are based on eleven scientific articles. After the articles had been analyzed three categories emerged: risks, burdens and support. The results showed that in many ways, help is needed from health care to families where an adult suffering from bipolar disorder for them to be able to get a functioning daily life. There were many risks and the related was carrying multiple burdens. By supporting the families with counseling, information and relief they made daily life bearable.