Studien handlar om hur en butiksmiljö där alla fem sinnena är stimulerade påverkar konsumenternas shoppingupplevelse och om hur det kan påverka avslut till köp. Hypotesen är att besökaren kommer att ha en bättre shoppingupplevelse i den stimulerande miljön samt att de kunder som handlar gör fler avslut till köp. Studien bygger på ett experiment i en butik där alla sinnen utom synen tillförs eftersom det redan är stimulerat i butiksmiljön. Vi har valt att dela upp besökare och kunder i butiken i två olika grupper, där ena gruppen vet om det pågående experimentet och den andra gruppen vet inget. Dessa grupper ska jämföras för att visa hur de upplevde den nya miljön i butiken och om det finns skillnader mellan resultaten i respektive grupp. Vår studie visar inga resultat som stärker vår hypotes.

Diabetes typ 2 innebär att kroppens vävnader som är beroende av insulin har blivit insulinresistenta. Sjukdomen kan vara svår att upptäcka och kan vara långt gången redan vid diagnostisering. Sjukdomen kan innebära stort lidande för patienten med ökat vårdbehov, långa vårdtider och förändrad livssituation. Första steget i behandlingen är livsstilsförändring, vilket kan förbättra sjukdomstillståndet. Livsstilsförändring kan även bidra till ökat välbefinnande och hälsa. Sjuksköterskan kan fungera stödjande i patientens hälsoprocesser och bör uppmuntra samt stärka patienten till förändrad livsstil. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser i samband med livsstils- förändring vid diabetes typ 2. 11 kvalitativa artiklar analyserades och sammanställdes i en litteraturstudie. I resultatet framkommer tre teman Omgivningens betydelse, Bryta tidigare mönster och Komma till insikt om sin situation. Det framkommer att patienter med diabetes typ 2 har behov av stöd för att göra och bibehålla livsstilsförändring. Stöd kan komma från vården, familj och närstående samt andra i liknande situation. Det visar sig att sjukdomen kan leda till en förändrad syn på sig själv samt ge känslor av skuld, sorg och värdelöshet. Patienter beskriver rädsla av att dö i förtid på grund av sjukdomen, vilket bidrar till en insikt om att sjukdomen är allvarlig. För att livsstilsförändringen ska bli långvarig behöver motivationen till detta komma inifrån. I diskussionen berörs varje tema. Patientens och sjuksköterskans ansvar diskuteras samt vikten av realistiska mål för ökad följsamhet i livsstilsförändringen. I studien diskuteras också hur vården kan bli bättre för patienten genom att ta in olika perspektiv. Psykiska påfrestningar som tillkommer sjukdomen bör ha större del i vården och sjukdomen kan ge en förändrad kropp som både kan begränsa och ge ny tillgång till världen.

Introduktion: Det är många som efter en främre korsbandsskada inte klarar av att återgå till sin idrott, trots godkända resultat i olika funktionstester som används. Nya och mer krävande tester med sidostress som utvärderar rörelsekvalité och knästabilitet är eftersökta och behöver utformas, för att vidare undersöka om den skadade har tillräckligt bra knäfunktion för återgång till idrott. Syfte: Undersöka test-återtest reliabilitet av tid till stabilisering (TTS) och knäkinematik under ett nyutvecklat standardiserat sidohopp på ett ben, och jämföra reliabiliteten samt rörelsemönster för knän mellan kvinnliga elitinnebandyspelare och kvinnliga kontroller. Deltagare: En grupp med kvinnliga elitinnebandyspelare (N=10) och en kontrollgrupp (N=7). Metod: Under två testtillfällen utförde deltagarna ett nyutvecklat, standardiserat sidohoppstest på ett ben. Som utfallsmått användes tid till stabilisering (TTS), knäkinematik och antal godkända hopp. Test-återtest reliabilitet analyserades genom ICC (2,k) och jämförelse utav grupper gjordes med oberoende t-test och Mann-Whitney U test. Resultat: Test-återtest reliabiliteten visade sig vara 0.50-0.66 för TTS, 0.47-0.95 för knävinklar och 0.10-0.56 för antal godkända hopp. I jämförelsen mellan atleter och kontrollgrupp sågs en signifikant skillnad i antal godkända hopp under testtillfälle 1 (9.60 vs 8.29, p-värde=0.01). Konklusion: Detta nya sidohopp verkar generellt ha bra till utmärkt test-återtest reliabilitet enligt ICC. Det konstateras också att hoppet ställer höga krav på stabilitet i sidled, vilket ses utifrån höga TTS-värden i M-L riktning och höga abduktionsvinklar. / Introduction: The number of people successfully returning to their pre-injury sport level after rehabilitation of an anterior cruciate ligament injury are low, despite the fact that they pass the different tests of function that are used. New and more demanding tests assessing the quality of movement and knee stability sideways are, to further investigate if the injured person has a good enough knee function to be able to return to sport. Aim: To examine the test-retest reliability of time to stabilization (TTS) and knee kinematics during a standardized single-legged side-jump test, and also to compare movement patterns between a group of female elite floorball players and female controls. Participants: A group of elite, female floorball players (N=10) and a control group (N=7). Method: On two test-occasions a single-legged side-jump test was performed by the participants. The outcomes were time to stabilization (TTS), knee kinematics and the number of successful jumps. The test-retest reliability was analysed by ICC (2,k) and the group comparison were made by independent t-test and Mann-Whitney U test. Results: The test-retest reliability were 0.50-0.66 for TTS, 0.47-0.95 for knee kinematics and 0.10-0.56 for number of successful jumps. The comparison of floorball players and control group showed a significant difference in the outcome number of successful jumps during test occasion 1 (9.60 vs 8.29, p-value=0.01). Conclusion: The new single-legged side-jump seems to have good to excellent reliability in general according to ICC. It is also concluded that this new jump is demanding regarding the stability sideways, which can be seen from large TTS-values in M-L direction and large angles for abduction.

Författare: Joakim Bengtsson och Linus Kristiansson Handledare: Joachim Timlon Examinator: Bertil Hultén Kurs: Examensarbete i marknadsföring för Civilekonomprogrammet, 30 högskolepoäng, Företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar, 4FE63E, Vårtermin 2016. Rapportens titel: Klicka med konsumenten - En kvantitativ studie om hur annonsinnehåll och förtroende till annonsören påverkar svenska konsumenters attityder till företags annonser på social medier Frågeställning: Hur påverkar annonsinnehåll och förtroende till annonsören svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier? Syfte: Huvudsyftet med detta examensarbete är att förklara och analysera hur annonsinnehåll och förtroendet till annonsören påverkar svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier. Examensarbetet ska som delsyfte vara vägledande i att skapa beslutunderlag för företag som utför annonser på sociala medier genom att tillhandahålla rekommendationer. Metod: I detta examensarbete tillämpades en deduktiv ansats samt en kvantitativ undersökningsmetod. Vidare genomfördes datainsamlingen genom en enkätundersökning digitalt och i pappersformat. Resultat och slutsatser: Vi har kommit fram till att informativt och emotionellt innehåll har en positiv påverkan på svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier. Förtroende till annonsören har dock ingen signifikant påverkan på svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier i detta examensarbete. Teoretisk och praktiskt bidrag: Teoretiskt bidrar examensarbetet med att förklara hur annonsinnehåll och förtroende till annonsören påverkar svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier. Examensarbetet bidrar praktiskt med att tillhandahålla rekommendationer som kan vara vägledande för företag vid beslutsunderlag gällande annonsering på sociala medier. Nyckelord: Svenska konsumenter, attityder, sociala medier, annonser, annonsinnehåll, förtroende till annonsören. / Authors: Joakim Bengtsson och Linus Kristiansson Supervisor: Joachim Timlon Examiner: Bertil Hultén Course: Degree Project in Marketing, The Business Administration and Economics Program, 30 credits, School of Business and Economics, Linnaeus University Kalmar, 4FE63E, Spring 2016 Report title: Click with the consumer - A quantitative study of how advertisement content and trust in the advertiser affect Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media Research question: How do advertisement content and trust in the advertiser affect Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media? Purpose: The main purpose of this degree project is to explain and analyze how advertisement content and trust in the advertiser affect Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media. The subsidiary purpose of the degree project is to be indicative in creating a basis for decision making for corporations adverting on the social media by providing recommendations. Method: In this degree project, a deductive strategy and a quantitative research method were applied. Furthermore the data collection was conducted through surveys in paper and digital form. Results and conclusions: We have concluded that informative and emotional content have a positive impact on Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media. Trust in the advertiser however has no significant impact on Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media in this degree project. Theoretical and practical contribution: The degree project’s theoretical contribution is explaining how advertisement content and trust in the advertiser affect Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media. The practical contribution of the degree project is that it provides practical implications that can be indicative in decision making for corporations adverting on the social media. Keywords: Swedish consumers, attitudes, social media, advertisements, advertisement content, trust in the advertiser.

Den Russiske Føderasjonen har siden milleniumskiftet hatt en økonomisk oppgang, blant annet gjennom at de fikk et regimeskiftet på slutten av 1990-tallet til et mer fokusert lederskap. I forbindelse med dette har og Russland markert seg sterkere på den utenrikspolitiske arena, og spesiellt de siste årene har de og markert seg sterkere militært. Denne avhandlingen skal belyse om Russland siden milleniumskiftet har tatt i bruk en mer provoserende holdning sjømilitært. Med andre ord, hvordan har bruken av maritimt diplomati utviklet seg i Russland? Det blir sett på begrep utviklet av sjømilitære forskere. I utgangspunktet er det Le Mières definisjoner som blir brukt, men disse blir utviklet av forfatteren før de blir tatt i bruk. Kjente eksempler på russisk maritimt diplomati blir tatt frem og kategorisert, for så å sette de opp kronologisk. Resultatet viser at Russland har brukt maritimt diplomati aktivt, spesiellt siden 2005, og at mye av bruken har vært for å bygge opp under en strategi som går ut på å markere Russland som en militær og politisk stormakt. Resultatet viser og at det har skjedd en endring i Russlands bruk av maritimt diplomati. I undersøkelsen kommer denne endringen fram i 2012, og det kan regnes som sansynlig at det har sammenheng med en ny utenrikspolitisk linje i Russland i 2006 og reform i forsvaret i 2008. Resultatet viser og en indikasjon på at Russland kjører en ekstra konfronterende linje mot Norge sammenlignet med andre NATO-nasjoner.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den offentliga platsen beskrivs i plan- och styrdokument samt undersöka hur den används i verkligheten. För att ta reda på detta har Uppsala kommuns stadskärna använts som exempel, och i studien har en dokumentanalys av plan- och styrdokument som framtagits av Uppsala kommun genomförts. Utöver dokumentanalysen som metod har komplementerande fältobservationer av tre stycken gallerior i Uppsalas stadskärna utförts. Anledningen till att gallerior valts som studieobjekt är att den offentliga platsen alltmer kommit att innebära en kommersialiserad plats. Detta tillsammans med den nyliberala planeringens inflytande och teorin om en ny form av platser – pseudo-offentliga platser. Slutsatsen som dras av dokumentanalysen och de komplementerande fältobservationerna är att de teoretiska begreppen om rätten till staden och nyliberal planering kan ibland förefalla vara kontrasterande visar ändå undersökningen att begreppet om rätten till staden både finns representerat i den faktiska användningen av galleriorna då människor använder gallerior på andra sätt än för att ägna sig åt konsumtion samt går att urskilja vid analys av Uppsala kommuns plan- och styrdokument. Samma sak gäller begreppet nyliberal planering, i plan- och styrdokumenten finns det avsnitt som tydligt visar på hur planeringen influerats av nyliberalismen.

Denna litteraturstudie syftar till att via forskning söka svar på huruvida metoden att skriva sig till läsning (ASL) är mer effektiv än andra metoder för läs- och skrivinlärning i grundskolans tidiga år. Studiens frågeställningar har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där vetenskaplig litteratur har granskats och analyserats. För att söka vetenskapliga artiklar har databaserna Google Scholar och ERIC (Education Resources Information Center) använts. Personer som förespråkar metoden har även kontaktats och tipsat om den forskning de känner till. Det framkom genom litteratursökningen att det finns begränsat med forskning kring ASL och den forskning som finns efterfrågar ytterligare forskning. Vissa forskningsresultat pekar på att ASL kan vara effektivt för elevers läs- och skrivinlärning men resultatet av denna litteraturstudie visar hur komplext det kan vara att undersöka effektiviteten av en metod då det kan vara svårt att finna en kontrollgrupp som har samma förutsättningar som testgruppen. ASL blir allt mer populärt i svenska skolor och många som använder metoden hyllar den, men det är inte tydligt om det är det datorbaserade skrivandet i sig eller andra faktorer som bidrar till metodens påstådda framgångar. Under rubriken diskussion diskuteras även möjligheterna och begränsningarna kring forskning av läs- och skrivinlärningsmetoder.

Syftet med denna studie var att få kunskap om förskollärares uppfattningar om tvååringars möjligheter att skapa spontant i förskolan, med fokus på bildskapande. Studiens frågeställningar var hur förskollärare ser på bildskapande i förskolan, hur de resonerade kring tid för spontant skapande som de yngre barnen har, samt hur de beskrev tillgänglighet och variation i material som tvååringarna erbjuds i sitt spontana bildskapande. Resultatet baseras på åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare. Alla dessa arbetade på avdelningar där åtminstone ett antal av barnen var tvååringar. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna hade olika definition på vad bildskapande i förskolan innehåller. Tre av förskollärarna gav en mer begränsad beskrivning medan de övriga fem gav en mer vidgad beskrivning, enligt vår analys. De beskrivningar som var begränsade innehöll främst tvådimensionellt skapande som målning och teckning. Bildskapande skedde endast inomhus. De vidgade beskrivningarna innehöll bland annat tredimensionellt skapande som bygg och konstruktion, lera och även lek utomhus med exempelvis sand. De flesta förskollärare angav att barnen hade tid för spontan lek nästan hela dagen på förskolan. Huruvida denna tid sågs som en möjlighet till spontant bildskapande varierade. Förskollärarna angav också att mycket material för bildskapande fanns men endast ett fåtal beskrev att tvååringarna hade tillgång till detta under fri lek. Gällande tillgänglighet av material beskrev förskollärarna att de hade en önskan att tvååringar själva skulle kunna hämta material och spontant välja att arbeta med bildskapande. En del av förskollärarna angav dock att i praktiken är detta svårt i en miljö där små barn vistas. Därför placerades materialet oftast synligt men inte nåbart. Barnen måste be om hjälp för att plocka ner materialet. Andra förskollärare angav att materialet visst kan stå tillgängligt för tvååringar.

Uppsatsen är en delvis rättsdogmatisk, delvis rättssociologisk studie av hur institutet barnets vilja är reglerat i gällande rätt och tillämpningen av densamma.

Alkoholmissbruk påverkar inte bara missbrukaren själv utan även dennes anhöriga.Alkoholmissbruk är därför att betrakta som en familjesjukdom. Syftet med studien var attundersöka om barn till alkoholmissbrukare upplever känslor av skam och om de uppleverstigmatisering. Vidare ville vi se om barnen, i så fall, gör någonting för att undvika detta. Vårstudie baseras på en kvalitativ metod där vi, utifrån en narrativ analys av sju självbiografier,försökt belysa författarens känslor, tankar och upplevelser under uppväxten. Med hjälp avdessa självbiografier skapas en djup inblick i författarnas uppväxt, upplevelser och känslor.Resultatet av vår studie består av två huvudkategorier; Skam och hemligheter/döljande.Resultatet av vår studie visar att barn till alkoholmissbrukare upplever skam ochstigmatisering. Den skam och stigmatisering som alkoholmissbruket innebär för hela familjenleder till att alkoholmissbrukarens barn använder sig av olika strategier för att omgivningeninte ska uppmärksamma familjens situation. Denna studie fokuserar på att belysa situationenför barn som växer upp i familjer med missbruksproblematik och vi har därför valt att inte gåin på hur eventuella åtgärder för att förändra detta kan se ut.