Background: Trauma is the leading cause of death for people up to 40 years and causes great suffering for the affected person. When the person comes into the emergency department, it requires fast treatment and a structured approach from all of the trauma group. Every minute is important for the patient's prognosis. The encounter between the patient and the nurse is often short and intense. Aim: The purpose of this study is to describe patients' experience of care for physical trauma in an emergency department. Method: Articles have been applied for in the various relevant databases. Articles that answered the purpose was gathered and data were marked. This is to get an overview of the state of knowledge, which is compiled in the result. Results: The result shows that the communication and information were an important part of the care. Patients wanted the nurses to be honest and give clear information for patients, because it had impact on the experience of care. Feelings that arose in the connection with trauma was fear of the unknown, and not to hold control over their lives. Conclusion: Trauma care is a complex situation. The patient, purely somatic are in a life threatening situation but the mind is still present with many thoughts and questions. As the situation is life-threatening, the psychosocial needs will never be a priority of the traumacare. It will probably always remain, if no changes in the trauma team structure occurs. / Bakgrund: Trauma är den vanligaste dödsorsaken för människor upp till 40 år och medför stort lidande för den drabbade personen. När personen kommer in till akutmottagningen krävs snabbt omhändertagande och ett strukturerat arbetssätt från alla ur traumteamet. All tid är viktig för patientens prognos. Mötet mellan patienten och sjuksköterskan blir ofta kort och intensiv. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva patienters upplevelse av omhändertagande vid fysiskt trauma på en akutmottagning. Metod: Artiklar har sökts i olika relevanta databaser. Artiklar som besvarade syftet samlades in och data markerades. För att få en översikt över kunskapsläget som har sammanställts under resultatet. Resultat: Resultatet visar att kommunikation och information var en viktig del i omhändertagandet. Patienterna ville att sjuksköterskorna skulle vara ärliga och ge tydlig information till patienterna, eftersom det hade påverkan på upplevelsen i omhändertagandet. Känslor som uppkom i samband med trauma var rädsla för det okända, och att inte inneha kontroll över sitt liv. Slutsats: Traumaomhändertagandet är en komplex situation. Somatiskt befinner sig patienten i en livshotande situation, men sinnet är fortfarande närvarande med många tankar och frågor. Eftersom situationen är livshotande, bortprioriteras alltid de psykosociala behoven patienten har i omhändertagandet och så kommer det förmodligen alltid att förbli. Om inte förändringar i traumateamets struktur sker.

The aim of this thesis is to bring understanding of what constitutes improvisation in the service encounter. The study adopts a qualitative approach using hidden observations to categorize different types of improvisation in the service encounter. The improvisation themes discovered within the service encounter were experience, impulsiveness, theatrical, personality and emotionality. All of these are factors that influence improvisation. This study offers original contributions by explaining the fundamentals of improvisation in the service encounter. These fundamentals establish a framework and gives a clearer definition of what the concept improvisation implies.

Bakgrund: I dagens samhälle är det många människor som söker sig till akutmottagningen av olika orsaker. På grund av den stora mängden patienter kan arbetsbelastningen bli hög för vårdpersonalen, och de kan därför tvingas prioritera medicinska aspekter före de psykologiska behoven. Patienterna kan därför uppleva mötet på akutmottagningen som okänsligt. Syfte: Syftet är att undersöka patienters upplevelse av bemötande från vårdare på akutmottagning. Metod: Litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar på fyra övergripande teman: det första mötet på akutmottagningen, bra bemötande, dåligt eller bristande bemötande och informationens betydelse för patienten. Diskussion: I diskussionen beskrivs bland annat patienters upplevelse av bemötande i förhållande till begreppet livsvärld, men även hur informationen och väntetiden kan påverka patientens vistelse på akutmottagningen. Konklusion: De flesta patienter uttrycker tillfredsställelse över bemötandet och informationen som de får i första mötet på akutmottagningen. Efter det akuta skedet upplever dock många patienter att informationen och bemötandet fallerar och blir sämre. / Background: In todays society many people are seeking care at the emergency department for different reasons. The caregivers are because of the pressured workload, forced to prioritize the patient's medical issues over their psychological needs. Therefor in an urgent situation the patients can perceive the care as insensitive. Aim: the aim was to describe patients perception of the interpersonal encounter with caregivers in the emergency department. Method: literature study. Result: The result shows four overall themes: the first encounter at the emergency department, patient perception of good encounter with caregivers, bad or lack of encounter from the caregivers and the informations meaning for the patients. Discussion: In the discussion patients experience of treatment is described in contrast to the concept of life-world. Furthermore the importance of information and how waiting times affect the experience is illustrated. Conclusion: Most patients express satisfaction with the response and the information that they receive in the first meeting at the emergency department. However after the acute stage many patients express that the information and treatment doesn’t maintain the same standard as before.

Bakgrund Forskning visar att hälso- och sjukvården har ett övervägande heteronormativt synsätt och brister i bemötandet av personer utsatta för samkönat partnervåld. Betydligt fler HBTQ-personer som utsatts för partnervåld skulle enligt forskning sökt vård om de kunde förvissas om att bli bemötta på ett adekvat sätt baserat på kunskap om deras livsvillkor. Därför är det av stor vikt att genom djupintervjuer av våldsutsatta HBTQ-personer belysa hur de upplever bemötandet och hur de själva velat bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte Syftet var att belysa HBTQ-personers upplevelser av hälso- och sjukvårdens bemötande när de sökt vård på grund av samkönat partnervåld. Metod Enfallsdesign (Single Case Study Design). En (1) semistrukturerad djupintervju genomfördes och intervjun analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat Studien visar på åsidosättande av adekvat behandlings- och undersökningsmetodik och att råd och föreslagen behandling endast gavs i enlighet med den egna begränsade kompetensen. Studien visar även på bristande kunskaper om vad som särskiljer det samkönade partnervåldet gentemot heterosexuellt partnervåld hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Vidare saknades anpassning av adekvata behandlingsåtgärder lämpade för situationen och okunskap kring remitteringsvägar. En osynlighet avseende hur initial och vidare kontakt upprättas framträdde och så även okunskap om vart personer utsatta för samkönat partnervåld kan vända sig för hjälp och stöd. Dessa brister i bemötandet ledde till personliga upplevelser av frustration, ambivalens, missförstånd, hopplöshet och osynlighet hos personer som söker vård på grund av samkönat partnervåld. Slutsats Det finns brister hos hälso- och sjukvården avseende bemötandet gentemot en person utsatt för samkönat partnervåld. Ökade kunskaper hos hälso- och sjukvårdspersonalen kring HBTQ-personers livsvillkor och det samkönade relationsvåldets praktik skulle förhoppningsvis leda till bättre bemötande och en personcentrerad vård och därmed ökad patientsäkerhet. / Background Previous research has shown that health care is permeated with heteronormative ideals resulting in sub optimal encounters with victims of same-sex domestic violence. According to previous studies, victims of same-sex domestic violence would be far more likely to approach health care services if they felt secure in health care service's knowledge and experience concerning LGBTQ-specific circumstances. It is therefore of upmost importance to highlight/report, through in-depth interviews, LGBTQ persons subjected to domestic violence, encounters with health care services.Aim The aim of this study was to highlight LGBTQ domestic violence victims’ experiences of encounters with health care services. Method Single Case Study Design. One semi structured in-depth interview was conducted with interviews analyzed through qualitative content analysis. Results Results of this study showed a lack of adequate treatment and examination methods as well. In addition, professional recommendations for treatment to the LGBTQ victims of domestic partner violence tended to be based primarily on the health care provider's own limited competence and knowledge of LGBTQ subject matter. Furthermore, health care providers' lack of knowledge concerning discrepancies between same-sex domestic violence and heterosexual domestic violence was identified. Additionally, there was an inability to adapt situation-appropriate treatment measures as well as a lack of knowledge concerning referral management. An apparent imperceptible lack of guidelines for facilitating initial and follow-up contact emerged as well as a lack of awareness concerning avenues of help and support for LGBTQ domestic violence victims. These shortcomings of professional treatment of LGBTQ persons resulted in feelings of frustration, ambivilance, confusion, despair, and a feeling of invisibility among LGBTQ persons seeking care for domestic violence. Conclusion There are deficiencies among health care personnel's ability to adequately treat a person subjected to same-sex domestic violence. Improved knowledge among health care providers concerning LGBTQ person's social determinants would hopefully lead to improved encounters and treatment with a person centered care, resulting in reinforced patient safety.

Weather, how we tangibly engage with climate in our everyday lives, is a central underpinning to life in Canada and around the world. This thesis investigates relating to weather through a focused exploration of wind in the everyday lives of fire lookout observers in the Canadian Rocky Mountains. Stitching together approaches from anthropology, phenomenology and mountain meteorology, it brings to bear insights on coexisting with weather changes through an understanding of lived mountain climates. Perched atop the front ranges of the Alberta Rocky Mountains are located a string of mountain fire lookouts. Tasked with discerning and detecting smoke plumes that may signal the start of a wildfire, lookout observers, who inhabit these remote lookout places for five to six months of the year, are attentive to the wind’s effect on visibility, its role in wildfire processes, and as a force to contend with in their daily lives on the lookout. Through participant observation, interviews and photo elicitation, I draw on fire lookout observers’ past and present experiences of wind, and its role in larger weather processes. With many lookout observers returning to their posts season after season, the breadth and depth of their experience stretches over three decades. Over the course of a summer’s fieldwork, I hiked in, and at times lived with, lookout observers. Walking, as a contemplative research practice, continued beyond the field and into analysis, engaging in a process I call ambulant listening as an alternative to transcribing interviews verbatim. This involved walking and listening to interviews multiple times, with notes later drawn out visually using mind maps. Through this process, I learned that wind stirs up much more than simply considering air in motion. Entwined in a variety of multi-sensory engagements, wind touches on broader themes of awareness, encounter and wonder that emerge as weather consciousness. This study offers a rare lens into a way of life that has been increasingly shuttered across Canada and around the world, while at the same time exemplifying ways of being and knowing weather inherent to coexisting with increasingly uncertain and unpredictable weather patterns in the midst of climate change. / Graduate / 0326, 0334,0314,0344 / kristen.walsh@hotmail.com

Aim The overall aim of this thesis is to create knowledge about caring and learning as an intertwining phenomenon at a Dedicated Education Unit and how it can be developed. Approach and method A lifeworld approach, based on the phenomenological philosophies foremost derived from Husserl and Merleau-Ponty was used and carried out in lifeworld interviews and with meaning-oriented analysis in accordance with reflective lifeworld research. The participants were: 13 student nurses (study I), 11 patients (study II), 8 supervisors (study III) all from the same DEU in orthopedic care and 10 managers from various DEUs (study IV). Main findings Intertwined caring and learning is most evident in genuine encounters between students and patients, supported by supervisors and managers. The intertwining is created in appealing challenges where students feel safe and ready. In the encounter with the patient they gain a sense of the whole where they can find their personal style. Patients, who feel invited to participate, could describe the encounter with students as genuine and a new dimension in nursing care. These encounters are characterized by closeness, thoroughness, accessibility, acknowledgement and sensitivity. When the encounter is less genuine, supervisors constitute an essential support for stabilizing the care.  Supervisors constantly move in order to either stay close to or stand back, adjusting to the students’ and patients’ needs. Their demanding task as reflective supervisors requires pauses in order to maintain motivation. The managers’ daily struggle in a stressful and challenging reality is influenced by them either having or taking responsibility. Differences in approaches are shown in terms of more or less involvement and commitment in caring environment and educational issues.  Conclusions Genuine encounters are characterized by the core of both caring and learning and will thereby benefit both the students and the patients. Identifying and supporting genuine encounters is necessary for students, supervisors and managers. It is time to find ways to develop a unified view of how caring and learning can be intertwined.

Abstrakt: Bakgrund: Endometrios utgörs av förekomst av endometrial vävnad utanför uterus och drabbar idag ungefär var tionde kvinna. Symtom som dysmenorré, dysparenui, dysuri och dischezi är vanliga. Sjukdomen upplevs av kvinnor som väldigt smärtsam och deras liv påverkas dagligen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande hos kvinnor med endometrios. Metod: I denna litteraturstudie har tio artiklar kvalitetsgranskats med SBU:s kvalitetsgransknings mall. Artiklarna har sedan analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys. Sökningar efter artiklar har skett i tre databaser, PubMed, Cinahl och PsychINFO. Resultat: I resultatet presenteras tre huvudkategorier, bristfälligt bemötande, bristande kunskap samt positiva vårderfarenheter. Litteraturstudien visade på ett bristfälligt bemötande kantat av misstro, normalisering av symtom och svårigheter med att bli remitterad till specialister. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att en kunskapsbrist hos hälso- och sjukvårdspersonal finns och att detta bör åtgärdas. En bättre kunskap om endometrios skulle kunna leda till ett förbättrat bemötande till kvinnor med endometrios. / Abstract: Background: Endometriosis consists of endometrial tissue outside the uterus and affects approximately one in every ten women. Symptoms such as dysmenorrhea, dyspareunia, dysuria and dischezi are common. Endometriosis is experienced by women as a very painful disease, and their lives are affected daily from it. Aim: The purpose of this study was to describe women’s experience with health professionals and their encounters with them, while living with endometriosis. Method: In this literature study ten articles were quality controlled and a qualitative manifest content analysis was made to receive a result. Searches for articles has been done in three databases, PubMed, Cinahl and PsychINFO. Results: Three main categories were identified, lack of a favourable encounter, lack of knowledge and positive health care meetings. The literature study shows that the women was encountered with disbelief, normalization of symptoms and difficulties in getting a referral to specialists. Conclusion: The result of the literature study shows that a lack of knowledge among health professionals exists and that this should be addressed. A better knowledge of endometriosis could lead to an improved encounter between women with endometriosis and health professionals.

Bakgrund: Akutmottagningen är dit akut sjuka eller skadade människor söker sig med sina symtom. Det kan vara allt från en traumatisk- till en livshotande situation. Patienter triageras efter standardiserade metoder där patienter bedöms efter sina symtom. God kommunikation och information har en stor betydelse för tillfrisknandet, välbefinnandet och hälsan. Bemötandet och omhändertagandet räknas som en av de grundläggande aspekterna där patienters initiala behov av vård tillgodoses. Trots det fick Inspektionen för vård och omsorg under år 2015, 515 anmälningar beträffande bemötande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av sjuksköterskors bemötande på akutmottagningen. Metod: En litteraturöversikt där totalt elva artiklar inkluderats, varav nio artiklar med en kvalitativ utgångspunkt och två med en kvantitativ utgångspunkt. Resultat: Sammanställs i fyra övergripande kategorier; Information och kommunikation mellan sjuksköterska och patient, patienters erfarenhet beträffande väntetiderna, patienters erfarenhet av sjuksköterskors bemötande och känslan av att vara ett objekt. Konklusion: Information- och kommunikationsbristen ligger till grund för patienters negativa inställning till akutmottagningen och bör belysas fortsättningsvis i framtida studier. / Background: The emergency department is where people with acute and non-urgent care goes to with their symptoms. It can include everything from trauma- to a life threatening situation. Patients goes through the triage by standardized methods in which the patients are assessed for their symptoms. Good communication and information are important for the patient’s recovery, well-being and health. The encounter and caretaking is considered as one of the basic aspects where the patient’s initial needs of care have to be satisfied. However, during 2015 the health and social care inspectorate (IVO) got 515 reports concerning encounter and treatment. Aim: The aim of the study was to describe Patients’ experiences of the nurse’s encounter at emergency departments Method: A literature review was made containing eleven scientific articles with both a qualitative and a quantitative basis. Nine of these had a qualitative basis and two had a quantitative basis. Results: The results are compiled in four categories: Information and communication between nurse and patient, patient’s experiences regarding waiting times, patient’s experiences of nurses encounter and the feeling of beeing an object. Conclusion: The lack of information and communication is the foundation of patient’s negative attitude towards the acute care.

ABSTRAKT   BAKGRUND Att inte se patienten men samtidigt ge säkra, goda och evidensbaserade råd och bedöma rätt vårdnivå är en stor utmaning för distriktssköterskan i telefonrådgivning. Att arbeta med telefonrådgivning är en stor del av distriktssköterskans arbete på en vårdcentral. SYFTE Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att arbeta med telefonrådgivning. METOD Kvalitativ induktiv ansats har använts med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor och en kvalitativ latent innehållsanalys användes för att analysera textmassa. RESULTAT Resultatet bygger på ett tema och fem kategorier. Temat är; Svårt att möta allas behov med begränsade möjligheter men också utmanande och Kategorierna är; Det svåra arbetet med telefonrådgivning, När resurser saknas är det svårt att arbeta med telefonrådgivning, Att känna sig utsatt tar energi, Olika faktorer för ett bra arbete i telefonrådgivning och Ett arbete som är en utmaning. Resultatet visar att arbeta med telefonrådgivning på en vårdcentral upplevs som svårt när distriktssköterskan och patienten inte förstår varandra och det är svårt att alltid känna att de fattat rätt beslut. Det upplevs svårt att arbeta med telefonrådgivning och endast ha fyra till fem min/samtal och det är svårt att bedöma vård när läkartider inte finns. Distriktssköterskorna upplever att arbeta med telefonrådgivning är en stor utmaning KONKLUSION Att arbeta som distriktssköterska i telefonrådgivning mot primärvården är en utmaning. Att inte se patienten kan göra det svårt att fatta beslut. Att inte patienten kommer fram till sin vårdcentral skapar ett vårdlidande för patienten.

O assentamento selêucida de Dura Europos constitui um apropriado campo de análise do processo de transformação cultural em antigas áreas coloniais. O sítio, fundado no entreposto entre as maiores civilizações orientais e ocidentais, é um assentamento multicultural que expressa a coexistência de judeus com várias populações. Esta tese analisa como o grupo de judeus desta cidade usou a cultura material do local a fim de preservar sua identidade e ao mesmo tempo dialogar com outros povos. A transformação resultante desta interação é vista na arte e na arquitetura de duas sinagogas por eles construídas que constituem um dos mais antigos testemunhos da arte judaica produzida por aqueles que viveram na Diáspora. / The Seleucid Settlement of Dura Europos constitutes an appropriate setting to analyze the process of cultural transformation in ancient colonial areas. The site, founded at the crossroad between major Eastern and Western civilizations, is a multicultural settlement that expresses the coexistence of Jews with various populations. This dissertation analyses how the Jewish group of this city used the local material culture to preserve their identity and at the same time did dialogue with other people. The transformation resulted out of this interaction is seen in the art and architecture of the two Synagogues that they built there and which constitutes one of the most ancient testimony of the Jewish art produced by those who lived in the Diaspora.