Thesis (J.C.L.)--Catholic University of America, 1991. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 69-74).

<p>Demens är en sjukdom som karaktäriseras av intellektuella och känslomässiga förluster. I ett senare stadium av demenssjukdomen utvecklas både verbala och ickeverbala svårigheter som leder till problematik i det kommunikativa omvårdnadsmötet. Syftet med studien var att analysera och beskriva det kommunikativa mötet med en äldre demenssjuk person ur vårdpersonalens perspektiv. I studien användes en kvalitativ ansats för att besvara studiens syfte. Datamaterialet bestod av nio intervjuer med vårdpersonal som arbetar med demenssjuka. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt Kvale’s (1997) analysmodell. De tre huvudteman som framkom var: (i) det kommunikativa mötets innehåll, (ii) det kommunikativa mötets problem och (iii) det kommunikativa mötets stöd för hälsa. Resultatet visar att kroppsspråket används mer än det verbala språket i vården av demenssjuka. Det kommunikativa mötet som uppstår mellan vårdpersonalen och den demenssjuke är en vårdande kommunikation som inger lugn, välbefinnande, glädje och trygghet. Det är viktigt att främja den demenssjukes hälsa och möta den demenssjuke i deras egen livsvärld.</p> / <p>The disease of dementia is characterizes by losses of intellectual and emotional abilities. At a later stage of dementia, a disability develops of both verbal and non-verbal communication. The aim of this study is to analyse and describe the communicative encounter between the caregivers and an older patient suffering from dementia. In this study a qualitative method was used and nine caregivers were interviewed. The interviews were transcribed and analysed with a method of analysis made by Kvale (1997). Three major themes were found in the result, which are: (i) contents of the communicative encounter, (ii) problems in the communicative encounter and (iii) giving support for health in the communicative encounter. The result of this study shows that body language is most frequently occurring than verbal language in the care of patients suffering from dementia. Another important aspect of the communicative encounter is to meet the lifeworld of the patients suffering from dementia.</p>

<p>Inledning/Bakgrund: Då man drabbas av sjukdom förändras livssituationen och människan står inför ett lidande. Från att ha uppfattat sig som en hel människa kan individens identitet förloras eller bli hotad.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur det är leva med sjukdom som kräver långvarig kontakt med sjukvården.</p><p>Metod: Studien är baserad på en kvalitativ ansats och öppna intervjuer användes för att samla in data. Intervjuerna analyserades enligt Dahlbergs beskrivning av kvalitativ analysmetod som innebär att gå från helhet i texten, till bärande delar, för att återskapa en helhet.</p><p>Resultat: Att drabbas av och leva med sjukdom visade sig ha påverkan på den upplevda livsvärlden, vilket innebar en anpassning till ny situation att leva med. För att acceptera den nya livssituationen var det viktigt att ändra synen på sig själv, att inte längre se på sig själv som sjuk. I resultatet framkom det även att deltagarna var nöjda med den vård och rehabilitering de hittills fått. Dock varierade upplevelsen av bemötande, kommunikation och delaktighet mellan deltagarna, vissa var nöjda och andra upplevde dessa fenomen som otillfredsställande.</p><p>Konklusion: Accepterandet av den förändrade livssituation medförde upplevelsen av det välbefinnande som kan ha gått förlorat vid insjuknandet. Detta uppnåddes genom stöd från närstående eller andra människor i samma situation.</p> / <p>Introduction: Being afflicted with a disease changes the life situation and the person stands face to face with a suffering. From having experienced oneself as a whole person ones identity can get lost or being threatened.</p><p>Aim: The aim with this study was to describe the experience of living with disease demanding protracted contact with medical care.</p><p>Method: The study is based on a qualitative method and open interviews were used to collect data. The data were analysed by using Dahlberg’s description of qualitative analysis, which implies going from the text as a whole, breaking it down into key components and then rebuilding the text as a new whole.</p><p>Result: Being afflicted with and living with a disease changes the lived world and a new life situation begins. To accept this new life situation it seemed important to change the view of oneself. Overall the participants so far felt satisfied with the care and the rehabilitation they received in the hospital. The experiences of encounter, communication and participation in the hospital differed between the participants. Some experienced these phenomena inadequate.</p><p>Conclusion: When having accepted the changed life situation could the person experience the wellbeing that could have got lost at the beginning of the disease. This attained through support from relatives or other persons in the same life situation.</p>

Bakgrund: Idag lever äldre iranier med sin kultur- och tradition bakom sig i det svenska samhället. De blir oftast beroende av vårdpersonalen på grund av nedsatt kroppsfunktion. Bemötandet bör ses som något centralt i strävan mot att ge en god vård för att höja livskvaliteten. Syfte: Syftet är att beskriva hur äldre iranier upplevde att flytta ett iranskt särskilt boende och vårdpersonalens bemötande. Metod: Denna studie är en kvalitativ studie med semistrukturerad samt öppna frågor mellan två kvinnor och två män med iranskbakgrund mellan 78 och 92 år i ett persiskt äldreboende. Resultat: I analysen framkom olika positivt och negativt faktorer som påverkar deltagarnas välbefinnande. Under analysen framkom " Upplevelse av värdigt bemötand och kräkningar" som huvudteman. Det skapades två teman; upplevelse av att flytta till det iranska äldreboendet och upplevelse av personalens bemötande. Under varje tema framkom också några subteman. Diskussion: Det var en stor omställning för deltagarna att lämna Iran, ha svenska språksvårighet, vara utanförskap, åldras, bli sjuka, vara inaktiva, beroende och sedan blev tvungna att flytta till ett särskilt boende. Upplevelse av sorg över att bli ensamma och isolerade, och behov av att känna sig trygga illustrerades. God miljö saknades inte men deras behov av bli respekterad och ha samtal med persisktalande personaler var stort. Slutsats: Det var inte essentiellt att vårdpersonalen var persisktalande. En del av persisktalande vårdpersonal behöver olika utbildningar för att kunna se boende iraniers helhet. Bemötande är någonting som vårdpersonal via kroppsspråket och beteende visar och den äldre personen förstår. / Background: Today, living elderly Iranians with their culture and tradition in the Swedish community. They often become dependent on caregivers because of impaired body function. The response should be seen as central in the quest to provide good health care to improve of life. Aim: The aim is to describe how older Iranians experienced about to move an Iranian especially nursing homes and health care staff encounter/attitude. Method: This study is qualitative study using semi-structured and open questions between two women and two men with Iranians background between 78 and 92 years old in a Persian nursing home. Results: The analysis revealed various positive and negative factors affecting the participants the health. During the analysis revealed "Experience the dignity treatment and vomiting" as the main theme. It was created two themes: The experience of moving to housing for the Iranian elderly and experience of the health care encounter. In each theme was also found in some sub-themes. Discussion: There was a big factor for participants to leave Iran, have Swedish language difficulty, be exclusion, aging, getting sick, being inactive, dependent and then had to move to a particular nursing home. Experience of sadness about becoming feeling isolated and lonely, and ness to feel safe illustrated. Good environment were not lacking, but their need to be respected and to have conversations with Persian speaking of nursing staff were great/big. Conclusion: It was not essential that health nursing staff were Persian speaking. Some of Persians peaking health professionals need different training to be able to see the residents Iranians whole. Treatment is something that a healthcare professional through the body language and behavior shows and the older person understands.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos Sveriges befolkning och räknas till en av folksjukdomarna. Personer med psykisk ohälsa kan drabbas av psykiska eller fysiska besvär och söker sig då till vården där patienterna kommer att möta sjuksköterskor. Syfte: Belysa sjuksköterskornas upplevelser av att bemöta patienter med psykisk ohälsa i vården. Metod: Litteraturöversikt som bygger på åtta kvalitativa artiklar. Resultat: Tre huvudkategorier och två subkategorier skapades. Första huvudkategorin var kunskapens betydelse i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa med subkategorierna positiva upplevelser av kunskapens betydelse och negativa upplevelser av kunskapens betydelse. Andra huvudkategorin var upplevda yrkesroll i mötet av patienter med psykisk ohälsa. Tredje huvudkategorin var upplevda känslor i mötet av patienter med psykisk ohälsa med subkategorierna positiva upplevelser och negativa upplevelser. Diskussion: Fynd i huvudkategorierna som diskuterades var sjuksköterskornas bristande kunskap och kompetens leder till att patienter med psykisk ohälsa inte erbjuds den vård de har rätt till. Okunskapen kan leda till rädsla för det okända och en känsla av att psykiatrin inte är en del av allmänsjuksköterskornas ansvar. / Background: Mental health illness is common within the Swedish population and is considered an endemic disease. People with mental health illness can suffer from psychological or physical issues and will turn to the health care system, where they will meet nurses. Aim: Shed light on nurses’ experiences of encountering patients with mental health illness in health care facilities. Method: A literature review based on eight qualitative studies. Result: Three main categories and two subcategories were created. The first main category was the importance of education in the encounter with patients with mental health illness with positive experiences in regards to the importance of education and negative experiences in regards to the importance of education as subcategories. The second main category was perceived professional role in the encounter with patients with mental health illness. The third main category was perceived feelings in the encounter with patients with mental illness. The subcategories were positive experiences and negative experiences. Discussion: Findings in the main categories were discussed, where the nurses' lack of knowledge and skills are evident. This means that patients with mental health illness are not cared for in a way they should. The lack of knowledge can lead to fear of the unknown as well as feeling like psychiatry isn't a part of the general nurses’ responsibility.

Introduction Primary health care in South Africa is predominantly provided by clinics and Community Health Centres (CHC). These primary care facilities are situated in the community to ensure accessibility to care. 1 As part of ensuring quality planning, implementation and transformation of the health system, good knowledge of which cases are prevalent at our primary health facilities is important. Thus the rationale for this study as to know what are the reasons our patients come to our facilities and which diagnoses are made by the attending health care workers based on these reasons. Aim The aim of this study was to describe the spectrum of clinical and non-clinical problems encountered and the diagnoses made at our primary care facilities in the North West province of South Africa. Methods A prospective, cross-sectional survey at 19 Clinics and 5 Community Health Centres in 4 sub-districts of the Ngaka Modiri Molemma District of NW Province, South Africa. The International Classification of Primary Care-Version 2 (ICPC-2) was used to code data on selected days over a 10-month period from patients presenting at the participating clinics and community health centres. Results In total, 5082 patient encounters were recorded of which 3438 (67.7%) were females while 1644 ( 32.3%) were males. The category with highest reasons for encounter (RFE) was the general and unspecific component with 16.5% (n = 1202), followed by the respiratory component at 14.7% (n= 1066) and the cardiovascular component at 12.1% (n=882). The most common diagnoses were in the general component at 16.5% (n= 981) followed by cardiovascular at 16.0% (n= 951) and the respiratory component at 14.5% (n= 865). The average numbers of RFE was 1.4 per encounter among females and 1.5 amongst males. Diagnoses per encounter averaged 1.2 among females and males. Younger people under 40 years of age 67% (n = 3409) and females 68% (n = 3438) made up the majority of encounters. Conclusion Of all the health care facilities surveyed, there were mixtures of RFEs and various diagnoses of mixture of disease components. There were very few patients that came to the facilities for administrative purposes. Majority of the attendees were women. Collection of hypertension medication was the most common reason for encounter (RFE) with uncomplicated hypertension being the commonest diagnoses while psychosocial and problems related to male genitals were the least RFEs. There were more RFEs presented by patients than the diagnoses made by the attending HCWs. The ICPC-2 is a very user friendly tool that can be successfully utilised to monitor encounters and diagnoses at any health care facilities.

Bakgrund: I takt med en växande population blir också väntetiderna på akutmottagningarna allt längre. Detta är påfrestande både psykiskt och fysiskt för patienterna och hälso- och sjukvårdspersonalen. Ett bra första bemötande är viktigt då det lägger grunden för patientens upplevelse av den fortsatta vården. Syfte: Att sammanställa kunskap om hur patienter upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen på akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt som sammanställts utifrån både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar, för att svara på litteraturöversiktens syfte. Resultat: Resultatet delades in i sex stycken kategorier: Det första mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen, Upplevelse av väntan, Vikten av att få information, Kommunikationens centrala betydelse, Upplevelse av utsatthet och Upplevelse av delaktighet i vården. De flesta patienterna upplevde triageringsmötet som någonting positivt och hälso- och sjukvårdspersonalen upplevdes som kompetenta och effektiva. Det framkom i resultatet att de långa väntetiderna samt brist på information och kommunikation från hälso- och sjukvårdspersonalen skapade frustrationen hos många patienter. Konklusion: Hälso- och sjukvårdspersonalen behöver förbättra sin kommunikationsförmåga samt ge en regelbunden, adekvat och individuellt anpassad information för att höja patienternas upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen på akutmottagningar. / Background: As the population grows, even longer waiting times in the emergency departments are to be expected. This leads to a stressful situation for both patients and health care professionals. Emergency department is often the first contact the patient has with the health care. A good first encounter is therefore of great importance to the continued experience of the health care. Aim: To compile knowledge about how patients experience the meeting with healthcare professionals in the emergency department. Method: A literature review based on both qualitative- and quantitative scientific articles aim of the literature review. Result: The result was based on six categories: The first encounter with the health care professionals, Experience of waiting, The importance of information, The central importance of communication, The sense of vulnerability and Experience of participation. Most patients experienced the triage encounter as something positive, they thought the healthcare was competent and effective. The result showed that the long waiting times and lack of information from healthcare professionals created frustration among many patients. Conclusion: The healthcare professionals need to improve their communications skills and provide regular, adequate and personalized information to improve patients' experience of meeting with healthcare professionals on emergency department

S’intégrant dans une époque moderne souvent définie par la déstabilisation des institutions et du rapport intersubjectif, les nouvelles de Katherine Mansfield présentent de nombreux exemples d’échecs intersubjectifs. Il s’agit donc d’effectuer un retour aux sources de la relation pour trouver les formes et modes de rencontre possibles et interroger leur potentiel fondateur. Telle que l’envisage Mansfield, la rencontre en tant que problématique de l’altérité – trouvée en soi ou en l’autre – s’organise selon trois espaces, symboliques ou réels : dans l’espace intime et intersubjectif, la rencontre déploie des enjeux ontologiques et existentiels ; dans l’espace géographique, elle invite à adopter une perspective qui interroge la place du politique dans les mouvements coloniaux et internationaux ; dans l’espace artistique, les déclinaisons infinies de la rencontre laissent envisager la possibilité d’une poétique originale façonnée par la convergence des arts, des genres et styles. La poétique de la rencontre se manifeste dans une logique qui n’est pas aristotélicienne au sens strict et où la création artistique est en jeu. / Modernity has been defined as a destabilizing time for both the institution and the subject. Katherine Mansfield’s short stories fit in this definition as they provide many examples of inter-subjective failure. It is thus fundamental to go back to the origins of the relationship in order to uncover the various types and modes of encounter and to interrogate their constructive potential. The encounter as Mansfield conceives of it addresses the question of otherness within three different spaces. The encounter displays ontological and existential stakes in the intimate space; it invites the reader to displace the critical perspective on colonial and global movements from the political to the cultural in the geographic space; and it unveils its countless variants in an artistic space, thus generating an original poetics shaped by the convergence of arts, genres, and styles. The poetics of the encounter manifests itself according to a definition that goes beyond the Aristotelian frame. What is at stake is artistic creation itself.

Bakgrund: Patienter med långvarig smärta är en stor grupp i samhället. Långvarig smärta avser en smärta som har varat i minst tre månader. Den innebär ett fysiskt, psykiskt och socialt lidande för patienterna. Mötet mellan patient och vårdpersonal påverkar patienternas förmåga att hantera sin smärta och vardag. Det är således relevant att ta reda på patienternas upplevelser av mötet med vårdpersonalen. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. Litteratursökningen utfördes i CINAHL och MEDLINE. Tio artiklar med kvalitativ design som besvarade syftet valdes ut. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet visade att patienterna med långvarig smärta upplevde mötet med vårdpersonalen både vårdande och bristande.  I resultatet framkom två kategorier vilka var Ett vårdande möte och Maktlöshet som beskrevs av respektive underkategorier. Slutsats: Patienterna med långvarig smärta behöver bli bemötta med förståelse och bli trodda. Ökad kunskap hos vårdpersonalen om långvarig smärta och patienternas upplevelse av mötet behövs för att patienterna ska uppleva ett vårdande möte. Ett vårdande möte kan leda till att deras hälsa förbättras och lidandet minskar. / Background: Patients with chronic pain are a large group of society. Chronic pain involves suffering to the patient. A meeting between patient and healthcare professionals affects the patient's ability to handle his pain and everyday life. It is thus relevant to ascertain the patient's experiences of the encounter with healthcare professionals.  Aim: The aim was to describe how patients with chronic pain experience the encounter with healthcare professionals. Method: A literature review with an inductive approach. Ten scientific articles with qualitative design were included. Result: The result showed that patients with chronic pain experienced the relationship in the healthcare both as caring and inadequate. In the result, two categories emerged which were  Caring encounter and  Powerlessness described by the respective subcategories. Conclusion: Patients with chronic pain need to be treated with understanding and being believed. Increased knowledge of healthcare professionals about chronic pain and the patient's experience of the healthcare relationship is necessary for the patient to experience a caring relationship. A caring relationship can lead to their improved health and diminished suffering.

Barn i alla åldrar möter sjuksköterskor i vården i såväl planerade som oplanerade möten genom hela uppväxten. Grunden för ett lyckat vårdande möte med barn är tillit. Syftet med denna allmänna litteraturstudie var att beskriva barns och sjuksköterskors erfarenheter av att skapa tillitsfulla vårdande möten. Arbetet genomfördes med deduktiv ansats utifrån Randall, Brook och Stammers (2008) teori Att skapa en god sjuksköterska i omvårdnad av barn. 13 resultatartiklar valdes utifrån sökningar i sju databaser, och granskades för att sedan kategoriseras utifrån teorin Att skapa en god sjuksköterska i omvårdnad av barn. Resultatet mynnade ut i tre huvudteman utifrån teorin. Sjuksköterskor behöver framförallt ha ett lugn i mötet med barn, vara kul och rolig och kunna knyta band till barnen. Även miljön i vilken vården sker är essentiell för ett gott vårdande möte. Slutsatsen av denna litteraturstudie blev att teorin Att skapa en god sjuksköterska i omvårdnad av barn kan vara av stor nytta för sjuksköterskor för att kunna skapa goda vårdande möten med barn. / Children of all ages meet nurses in care, in both planned and unplanned encounters throughout their childhood. The foundation in a successful encounter with children is trust. The purpose of this general literature study was to describe children’s and nurse’s experiences of creating trustful encounters with children. The study was conducted with a deductive approach based on Randall, Brook and Stammers (2008) theory To make a good children’s nurse when caring for children. 13 results articles were selected from searches in seven databases and were reviewed to be categorized based on the theory of creating a good nurse for children. The result emerged in three main themes. Nurses primarily need calmness in the encounter with children, be fun and must connect with the children. The environment in which the care is conducted is also essential in creating a good caring encounter. The conclusion of this literature study is that the theory of creating a good nurse for children could be of great benefit for nurses in their work to create good caring encounter.