Background: People living with HIV [PLWHIV] have been experiencing obstacles and negative attitudes in society for 40 years. Due to today’s medicines PLWHIV can live as longas others. However a life with HIV entails lifelong contact with health care. This put demands on the health care personnel including the nurse to offer PLWHIV a good and equal care. Aim: To describe how PLWHIV experience encounters in health care. Method: A literature review based on 15 qualitative research articles. The articles were analyzed with a thematic analysis method. Results: The study resulted in three themes, Stigmatizing attitudes, Good nursing care and Lack of knowledge. Conclusion: PLWHIV experience both good and bad encounter of health personnel. All people can be carriers of HIV and therefore all health personnel should take the same precautions regardless of which patient they meet to create equal care. Health personnel need more knowledge about HIV and an improved treatment towards PLWHIV in health care. / Bakgrund: Personer som lever med hiv [PLWHIV] har i samhället stött på hinder och negativa attityder under 40 år. Välfungerande behandling gör att PLWHIV kan leva ett lika långt liv som andra. Ett liv med hiv innebär dock en livslång kontakt med vården. Detta ställer krav på vårdpersonal inklusive sjuksköterskan att kunna erbjuda PLWHIV en god och jämlik omvårdnad. Syfte: Att beskriva hur PLWHIV upplever bemötandet i hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt baserat på 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med en tematisk analysmetod. Resultat: Studien har resulterat i tre teman, Stigmatiserande attityder, God omvårdnad och Bristande kunskap. Slutsatser: PLWHIV erfar både bra och dåligt bemötande i hälso- och sjukvården. Alla människor kan vara bärare av hiv och därmed bör all vårdpersonal vidta samma försiktighetsåtgärder oavsett vilken patient de möter för att skapa en jämlik vård. Vårdpersonal behöver ökad kunskap kring hiv och ett förbättrat bemötande gentemot PLWHIV i hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Våld i nära relation ses som ett stort samhällsproblem och det påverkar främst kvinnor och barn. Våldet kan ske genom fysiskt, psykiskt, materiellt eller sexuellt våld och personer som utsätts för våld har sämre psykisk och fysisk hälsa. Eftersom sjuksköterskan ofta möter barn har dem möjlighet att identifiera barn som lever i våldsrelationer. Sjuksköterskan behöver därför besitta förmågan att skapa ett vårdande möte med barnet för att barnet ska kunna öppna upp sig till sjuksköterskan och dela sin livsvärld. Syfte: Undersöka sjuksköterskans upplevelse av att upptäcka och möta barn i våldsrelationer. Metod: För att svara på syftet gjordes en tvärsnittsstudie i form av enkätundersökning som analyserades som kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av enkätundersökningen redovisas i tre kategorier och dessa kategorier är att lita på sin egen magkänsla i mötet med barn, möta våldsutsatta barn med respekt och trygghet i kunskap och kontinuerlig utbildning. Sjuksköterskor uttryckte att dem behövde mer utbildning för att känna sig säkra i att identifiera barn som lever i våldsrelationer. Resultatet visar att sjuksköterskor skulle göra en orosanmälan vid misstanke.Konklusion: Studien visar att utbildning inom ämnet våld mot barn är viktigt för att sjuksköterskor ska känna sig säkra i att hantera dessa patientfall. / Background: Domestic abuse is a big social problem, and it effects mainly woman and children. The violence can be physical, psychological, materialistic, or sexual violence and people that’s being exposed to violence have worse psychological and physical health. Because the nurse often meets children, then they have an opportunity to identify children that’s living in domestic abuse. The nurse needs to posses the ability to create a caring encounter, so the child encourages to open to the nurse and share his or her life world. Aim: Investigate nurses experience of detecting and encountering children living under violent relationships. Method: To answer the aim, a cross-sectional study was made in the form of a survey that was analyzed as a qualitative content analysis. Findings: The result of the survey is being presented in three categories and those categories are trusting your gut-feeling in the meeting with the child, meeting domestic abused children with respect and safety in knowledge and continues education. Nurses expressed that they needed more training to feel secure in identifying children living in abusive relationships. The results show that most nurses would report a concern in case of suspicion. Conclusion: The survey shows that education in domestic abuse against children is important for nurses to feel secure in managing these patients

Bakgrund: Att söka vård på en akutmottagning kan innebära en stor påfrestning för en människa och ett positivt bemötande från vårdpersonalen är viktigt för att underlätta situationen. Belastningen är hög på akutmottagningarna runt om i världen vilket kan påverka arbetsmiljön och patientbemötandet negativt. Sjuksköterskor har ett ansvar att individanpassa vården för att kunna ge ett positivt bemötande till patienterna, men upplever detta som en utmaning då de ofta arbetar under hård belastning med begränsad tid.Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av bemötande på akutmottagning.Metod: Litteraturöversikt inkluderande fyra kvantitativa och 13 kvalitativa artiklar publicerade från år 2010 som sökts fram via databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarnas kvalitet har värderats med hjälp granskningsmallar. Analys av data har genomförts i fyra steg med hjälp av en analysmodell.Resultat: Resultatet visar att patienternas erfarenheter av bemötande på akutmottagning är både positiva och negativa. Bidragande negativa orsaker är långa väntetider, bristfällig information från vårdpersonalen och en stressig miljö. Patienterna upplever ett positivt bemötande då de får möjlighet att vara delaktiga i den egna vården och när vårdpersonalen visar dem uppmärksamhet och ett genuint intresse.Slutsats: Patienterna har både positiva och negativa erfarenheter av bemötande på akutmottagning. Hög arbetsbelastning bidrar till bristande information och kommunikation från vårdpersonalen och kan ge erfarenhet av ett negativt bemötande. När vårdpersonalen har mer tid för patientmötet finns det möjlighet att göra patienten delaktig i vården samt skapa känslan av trygghet och förtroende, vilket ger positiva erfarenheter av bemötandet. / Background: In search of care at the emergency department can put a great strain on a person and a positive encounter from the health care professionals is important to ease the situation. There is a high workload at emergency departments around the world which can affect the working environment and patient interactions in a negative way. Nurses have a responsibility to individualize the care to provide a positive encounter for the patients, but experience this as a challenge as they often work under heavy workload with limited time.Aim: To describe patients´ experiences of encounter at an emergency department.Method: Literature review including four quantitative and 13 qualitative articles published from 2010 that were found through the databases PubMed and CINAHL. The quality of the articles has been valued using review templates. Analysis of the data has been carried out in four steps using an analysis model.Results: The results show that patients' experiences of encounter in emergency departments are both positive and negative. Contributing negative causes are long waiting times, inadequate information, and a stressful environment. Patients experience a positive encounter when they are involved in their own care and when the healthcare professionals showed them attention and interest. Conclusion: Patients have both positive and negative experiences of encounter in an emergency department. High workload contributes to a lack of information and communication from healthcare professionals and can provide experience of a negative encounter. When healthcare professionals have more time for the patient, they can involve the patient in the care and create a feeling of security and trust, which gives positive experiences of the encounter.

Bakgrund: I tidigare forskning beskrivs anhörigas och vårdpersonalens perspektiv i möten på akutmottagningar. För att skapa en vård med hög kvalitét behöver patienters perspektiv också uppmärksammas. Detta eftersom patienten bör vara i fokus i vården som ges. Syfte: Syftet är att skapa en översikt över patienters upplevelser av möten med vårdpersonal på akutmottagningar. Metod: Allmän litteraturöversikt där fem kvalitativa och fem kvantitativa vetenskapliga studier analyserats. Resultat: Patienter upplevde att deras behov inte alltid tillfredsställs i möten med vårdpersonal på akutmottagningar. De upplevde att vårdpersonal brister i sin kommunikation vilket skapar en rädsla för att förlora sin autonomi. Patienter kunde uppleva en tillit till vårdpersonalen om de bemöttes med respekt. Patienter kunde uppskatta att inte vara delaktiga i sin vård om de upplevde en tillit till vårdpersonalens kunskap och kompetens. Slutsats: Det kan konstateras utifrån resultatet att patienters behov inte alltid uppfylls i mötet med vårdpersonalen. När behov som respekt, information, djupare samtal och delaktighet möts skapar det positiva upplevelser för patienter samtidigt som det skapar en förtroendefull vårdande relation mellan vårdpersonalen och patienter på akutmottagningar. / Background: Previous research describes the perspectives of relatives and healthcare staff in encounters at emergency departments. Patients’ perspectives need to be noticed in order to provide the care with high quality. This because the patient should be the focus of the care that is provided. Aim: The aim is to create an overview of patients' experiences of encounters with healthcare staff at the emergency department. Method: General literature review where five qualitative and five quantitative scientific articles are analyzed. Results: Patient experience that healthcare staff lack communication, which creates a fear of the patient losing their autonomy. Patients could experience a trust in the healthcare staff if they treated the patients with respect. Patients could appreciate not being involved in their care if they experienced a trust in the competence of the healthcare staff. Conclusion: It can be stated on the basis of results that patients' needs are not always met in the encounters with the healthcare staff. When needs such as respect, information, deeper conversation and participation in the care are met, it creates positive experiences for patients at the same time as it creates a trusting and caring relationship between the healthcare staff and patients.

Bakgrund: En god och jämlik hälsa för hela befolkningen är ett centralt mål för hälso-och sjukvården. Men forskning indikerar att HBTQ-personer upplever en sämre hälsa än övriga befolkningsgrupper och förekomsten av psykisk ohälsa är betydligt högre bland homo-och bisexuella jämfört med heterosexuella. Dessutom har forskning visat att HBTQ-personer utsätts för stigmatisering och diskriminering i samhället i stort men även inom vården. Den sociala stigmatiseringen och diskrimineringen gentemot HBTQ-personer anses ha en inverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Syfte: Att beskriva hur HBTQ-personers upplever bemötandet inom vården. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utformades. Studien baserades på elva kvalitativa original artiklar som analyserades med en tematisk analysmetod. Resultat: Två teman identifierades: vårdpersonalens kompetens och vårdpersonalens attityd med tillhörande underteman:kommunikation, kunskap, diskriminering och stigmatisering och acceptans. Slutsats: En ökad kunskap och medvetenhet kring HBTQ behövs hos sjuksköterskor och övrig vårdpersonal för att kunna bemöta och tillgodose en jämlik vård till HBTQ-personer. Genom att utbilda framtida och nuvarande sjuksköterskor inom ämnet ökar möjligheten för en mer inkluderande och jämlik hälso-och sjukvård. / Background: Good and equal health for the entire population is a key goal of health care. However, research indicates that lesbian, gay, bisexual, transgender and queer (LGBTQ) people experience poorer health than other population groups and the incidence of mental illness is significantly higher among homosexuals and bisexuals compared to heterosexuals. In addition, research has shown that LGBTQ-people are exposed to stigma and discrimination in society at large but also in healthcare. The social stigma and discrimination against LGBTQ people is considered to have an impact on the physical and mental health. It is important that the nurse has the right competence regarding LGBTQ-people in order to be able to meet and satisfy equal care. Aim: To describe how LGBTQ-people experience health care encounter. Method: A literature review with a qualitative method was designed. The study was based on eleven qualitative original articles that were analyzed using a thematic analysis method. Result: Two themes emerged: the health care staff’s competence and the health care staff’s attitude with associated subthemes: communication, knowledge, discrimination and stigmatization and acceptance. Conclusion: An increased knowledge and awareness of the LGBTQ community’s needs is necessary among nurses and other healthcare professionals, to be able to provide equal care. Opportunities for an inclusive and equal health care increases when future and current nurses are educated in the subject

Introduktion Det förekommer att sjukvårdspersonal återspeglar samhällssynen som råder kring personer med psykisk sjukdom, där okunskap kan leda till stigma. Hälso- och sjukvårdslagen framhåller rätten till god vård och hälsa för alla, men i dagsläget finns inte nationella register beträffande psykisk ohälsa i primärvården, trots att det är dit de flesta patienter vänder sig. Upplevelsen av vårdmötet är av vikt då det kan bli avgörande för vidare vård. Syfte Att undersöka hur patienter med psykisk sjukdom upplever bemötande i primärvården. Metod Detta är en litteraturöversikt med deskriptiv design och kvalitativ ansats, baserat på tio kvalitativa originalartiklar valda från vetenskapliga tidskrifter funna via sökmotorn PubMed. Resultat Fyra kategorier framkom, holistisk syn, fördomar, kommunikation, samt kontinuerlig relation. Att inte bli tagen på allvar eller trodd på, bristande engagemang, samt nedsatt kommunikation mellan personal och vårdformer liksom mellan sjukvårdspersonal och patienter ledde till ökad osäkerhet. Förebyggande arbete, fast och erfaren vårdkontakt liksom avsatt tid var uppskattat då det gav känsla av meningsfullhet. Slutsats Patienter med psykisk sjukdom önskade bli bemötta holistiskt, där både psykiska och somatiska åkommor ses. Då områden som kunskap, engagemang, kommunikation och hol­istiskt synsätt ingår i sjuksköterskans kompetensbeskrivning, är litteraturöversiktens fynd viktiga insikter för omvårdnad som sjuksköterskan bör ta hänsyn till / Introduction It happens occasionally that healthcare staff reflect society’s views on people with severe mental illness, where lack of knowledge easily turns into stigmatization. The Health and Medical Care Act emphasizes patients’ right to good care and health for all, yet there is currently no national register regarding mental illness in primary care, despite that is where most patients turn to. The patient’s experience of that encounter is of importance as it can be crucial for further care.  Aim To describe how patients with severe mental illness experience the encounter from health care staff in primary care. Method Literature review, with descriptive design and qualitative approach, based on ten qualitative articles selected from scientific journals through the search engine PubMed. Results The result developed into four categories, holistic view, prejudice, communication, and continuous relationships. Not to be taken seriously or believed in, lack of engagement and coordination among staff as well as between various forms of healthcare organizations and patients led to increased feelings of uncertainty. Preventive care, experienced and a fixed care contact, along with designated time was appreciated as it gave a sense of meaning. Conclusion Patients with severe mental illness desired a holistic approach, where both mental and somatic ailments are seen. Areas such as knowledge, commitment, communication and a holistic approach are included in the nurse's competence description. The findings of the literature review are important attainments for nursing that the nurse should take into account.

Understanding species’ distribution, density, and sources of bias in population estimates is critical for reliable conservation strategies. I assessed American black bear distribution, density, and abundance in southern Missouri. Using anecdotal occurrence data, I demonstrated support for a northward trend in extent of occurrences over time and a positive correlation between bear distribution and human–bear incidents. I also used GPS telemetry and camera traps to investigate detection biases in DNA hair snare methods and tested efficacy of two sampling designs for estimating density using spatial capture-recapture models. Results demonstrated that detection probability decreased following a negative asymptotic relationship with decreasing bear proximity to snares and that hair deposition rates decreased over time. Precision of estimates for low density populations with non-uniform distribution increased when using multiple arrays with intensive snare spacing. Optimizing the tradeoff among snare spacing, coverage, and sample size is important for estimating parameters with high precision.

Introduktion: Hiv har beskrivits som den värsta pandemin i modern tid. Sjukdomen är obotlig men genom kontinuerlig läkemedelsbehandling kan en hiv-positiv person leva ett fullgott liv. Forskning bekräftar att det förekommer diskriminering, stigma och kränkningar av mänskliga rättigheter inom sjukvården. UNAIDS som är FN:s program för att råda bot på hiv-pandemin arbetar mot målet att utrota hiv som sjukdom, de beskriver att stigma och diskriminering utgör den största tröskeln för att nå detta mål. Bemötandet inom sjukvården är en avgörande faktor för patientens fortsatta behandling.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hiv-positiva personers upplevelser av bemötandet i sjukvården.Metod: Deskriptiv litteraturstudie med tio kvalitativa studier i artiklar från CINAHL och PubMed. Samtliga studier granskades utifrån SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik och patientupplevelser. En innehållsanalys på tre steg genomfördes.  Resultat: I analysen framkom två kategorier, positiva upplevelser samt negativa upplevelser av bemötande från vårdpersonal. I de positiva upplevelserna framkom två subkategorier; välkomnande och trygg miljö samt engagerad vårdpersonal. I de negativa framkom fem subkategorier; nedlåtande kommentarer, otillräcklig sekretess, kunskapsbrist hos vårdpersonal, överdriven skyddsutrustning samt nekad vård.   Slutsats: Bemötandet visade sig generera både positiva och negativa erfarenheter. Denna litteraturstudie belyser vikten av ett gott bemötande för att inte bidra till stigmatiseringen av hiv-positiva personer. / Introduction: HIV has been described as the worst pandemic of modern times. The disease is incurable, but through continuous drug treatment, an HIV-positive person can live a full life. Research confirms that there is discrimination, stigma and violations of human rights in healthcare. UNAIDS, which is the UN's program to cure the HIV pandemic, works towards the goal of eradicating HIV as a disease, they describe that stigma and discrimination are the biggest hurdles to achieving this goal. The encounter within the healthcare system is a decisive factor for the patient's continued treatment. Purpose: The aim of the study was to investigate HIV-positive people's experiences of encounters in the healthcare system. Method: Descriptive literature study based on ten qualitative studies in articles from CINAHL and PubMed. All studies were reviewed based on SBU's template for quality review of studies with qualitative research methodology and patient experiences. A three-stage content analysis was conducted. Results: In the analysis, two main categories emerged, positive experiences and negative experiences of encounter with healthcare personnel. From the positive experiences, two subcategories emerged; welcoming and safe environment and committed nursing staff. From the negative experiences, five subcategories emerged; condescending comments, insufficient confidentiality, lack of knowledge on the part of healthcare staff, excessive protective equipment and denied care. Conclusion: The encounter proved to generate both positive and negative experiences. This literature study highlights the importance of good treatment in order not to contribute to the stigmatization of HIV-positive people.

Bakgrunden påvisar att våld mot kvinnor i intima partnerrelationer är ett samhällsproblem som utgör stort lidande för den utsatta kvinnan. Samtidigt medför de traumatiska upplevelserna av våldet och de fysiska skador som ger åverkan på kvinnornas kropp en risk för negativ påverkan på kvinnornas fysiska och psykiska hälsa, något som genererar ett ökat vårdbehov. Det ökade vårdbehovet gör att dessa kvinnor dagligen söker sig till vården där vårdpersonalen har möjlighet att uppmärksamma våldet samt hjälpa dem bort från förövaren. Syftet med föreliggande studie var att beskriva hinder och möjligheter för vårdpersonal att identifiera mäns våld mot kvinnor i intima parrelationer. Metoden som användes för att samla kunskap i ämnet var litteraturöversikt med systematiskt förhållningssätt. Artiklarna söktes systematiskt upp i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO, summan av sökningarna efter kvalitetsgranskning utgjordes av 20 artiklar vilka sedan analyserades tematiskt, författarna bearbetade artiklarna tillsammans och hittade mönster som lade grunden för de tre huvudkategorier som presenterats i resultatet. Resultatet presenterar de huvudkategorierna som analysen lagt grund för och speglar centrala hinder såväl som framgångsfaktorer gällande uppmärksammande av partnerrelaterat våld mot kvinnor i vårdmötet. Huvudkategorierna var: Kommunikation, vårdorganisationen, samt tecken på partnerrelaterat våld mot kvinnor. Huvudkategorierna utgjordes också av underkategorier vilka var: Kommunikativa svårigheter, att närma sig den våldsutsatta kvinnan, organisatoriska hinder, organisatoriska framgångsfaktorer samt vårdpersonalens bristande kunskap gällande identifiering av partnerrelaterat våld, vikten av klinisk blick samt våldstypiska skador. Slutsatsen som framkom ur resultatet påvisade att det föreligger behov av ökat organisatoriskt stöd, starkare samarbete mellan instanser samt stärkt kunskap om partnerrelaterat våld och kommunikativa strategier hos vårdpersonal för att förbättra upptäckten av våldsutsatta kvinnor, något som kan uppnås genom utbildning och tydliga riktlinjer. / The background showed that violence against women in intimate partner relationships is a problem for the society and causes great suffering for the exposed individual, in the meantime the violence has the potential to affect the women’s physical and psychological health in a negative way. The injuries which cause physical harm to the women’s bodies and the traumatic experiences of the violence both affects the women’s mental health and generates a greater need for healthcare. It is in the healthcare encounters with these women that the healthcare personnel have the potential to expose the violence and help the women get away from the offender. The purpose of this study was to describe the barriers and success factors regarding healthcare personnel’s ability to pay attention to women who are victims of domestic violence in the healthcare encounters. As a method to gain knowledge in the subject the authors did a literature rewiev with systematic approach. In search of articles the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO were used systematically after rewieving the quality of the articles the searches had generated a total sum of 20. Both the authors then rewieved and analysed the articles using a thematic approach to find the patterns of which grounded the categories that are presented in the result. The result showed three main categories which reflected both central barriers and success factors regarding healthcare personnel’s ability to disclose domestic violence. The main categories were: Communication, the healthcare organization, and signs of domestic abuse towards females. The categories all had subcategories as well which were: Difficulties in communication, how to approach the female victim, organisational barriers, organisational success factors, the healthcare workers lack of knowledge regarding identifying domestic abuse, the importance of clinical view and injuries typical of violence. The study result led to the conclusion that that to further improve the discovery of female victims of domestic abuse there need to be a greater organisational support, stronger cooperation between different establishments as well as strengthened knowledge among healthcare personnel regarding domestic abuse as well as regarding communicative strategies. Which can be achieved through education and strong guidelines.

The urban design for an area of former barracks Jaselská kasárna in Brno is based on an effort to create sustainable town structure, which allows a free movement of inhabitants through the area. The lot is well connected to the city centre and has a good accessibility to public transportation. More over it is situated in a rather quiet part of Brno. Designed houses are oriented parallel to Štefánikova and Staňkova street. The design is defined by two types of public space – square and park. Nursing home for elderly is situated on their edge. The residents of the home have the opportunity to visit both public spaces. Shops and services are within the walking distance. Due to its location in the center of the new dwelling resort, the elderly stay a part of society and they will not feel useless.