Bakgrund: Vård i livets slutskede har en stor påverkan både på patienter och deras närstående. För att förbättra omvårdnaden, krävs det att sjuksköterskan förstår hur det är att vårda patienten, både det som är utmaningar och det hen ser behov av, för att kunna ge en god vård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av med att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med inslag av systematisk metodologi genomfördes. Resultat grundas på 16 vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2013 till 2023. Studierna var av både kvantitativ och kvalitativ design från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I den första huvudkategorin svårigheter att erbjuda en personcentrerad vård,presenteras fyra underkategorier: Otillräcklig erfarenhet och kompetens, Kommunikationsbrist inom teamet, Vårdmiljön ett hinder och Egna relationen till döden. I den andra huvudkategorin vikten av stöd, bildades tre underkategorier: Stöd till patienten, Stöd till närstående och Eget behov av stöd. Slutsats: Sjuksköterskor upplever svårigheter med att våda patienter i livets slutskede relaterat till hög arbetsbelastning, dåligt ledarskap och emotionell påfrestning med reaktioner som frustration, dödsångest och hopplöshet. Vård i livets slutskede handlar om att bygga en relation med patientens och närstående för att kunna ge god omvårdnad åt patienten men även stödja närstående både under sjukdomsförloppet och efter dödsfallet men bristande kommunikation, erfarenhet och kompetens kunde leda till osäkerhet hos sjuksköterskorna som resulterade i att patienterna inte fick personcentrerad vård. / Background: End-of-life care has a major impact on both patients and their relatives. In order to improve nursing care, it is required that nurses understand what it is like to care for the patient, both the challenges and what they see a need for, in order to provide good care. Aim: The aim of this literature study is to describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life. Method: A structured literature review with elements of systematic methodology was conducted. Results are based on 16 scientific articles published between the year 2013 to 2023. The studies were of both quantitative and qualitative design from the databases CINAHL and PubMed. Results: In the first main category of difficulties in offering person centred care, four subcategories are presented: Insufficient experience and competence, Lack of communication within the team, The care environment an obstacle and Own relationship to death. In the second main category the importance of support, three subcategories were formed: Support for the patient, Support for relatives and Own need for support. Conclusions: Nurses experience difficulties in caring for patients at the end of lifer elated to high workload, poor leadership and emotional stress with reactions such as frustration, death anxiety and hopelessness. Care at the end of life is about building a relationship with the patient and relatives in order to provide good care for the patient but also support relatives both during the course of the illness and after death but due to a lack of communication, experience and competence could lead to uncertainty among the nurses which resulted in that the patients did not receive person-centred care.

Background: Every year in Sweden, approximately 90,000 people die. Some die due to trauma or terminal illness, while others die from natural causes. When patients are in a terminal condition, they can receive support and nursing care from nurses in their own homes. Patients' homes provide a safe environment for both the patient and their family, and many individuals express a desire to spend their final days at home. Previous research indicates that there is a significant amount of data available regarding nurses' experiences in providing end-of-life care in hospitals, but there is comparatively less data and research concerning nurses' care for patients in their own homes. Aim: The aim of this study was to describe nurses´ experiences of caring for patients in end-of-life care at home. Method: A method to contribute to evidence-based nursing with ground in analysis of qualitative research was performed to get a better understanding of nurses´ experiences. Results: Three main themes were discovered; Competence and teamwork makes a difference, need to dare to get close and assets and limitations of work while working in the patient's home. Nurses experienced many emotions, challenges and obstacles when working with patients in end-of-life care in their home. Collaboration was important with both physicians and with the family care providers to enable good care for the patients. Conclusion: When nurses worked closely with the patients in their home, they felt emotionally affected and the experience overall was both positive and negative. This study showed that nurses in home care need experience and self-confidence to give good and safe care for the patients in end-of-life care. / Denna litteraturbaserade studie beskriver sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede i hemmet. Resultatet grundas på analys av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Från analysen av datamaterialet framkom tre teman; kompetens och samarbetegör skillnad, behöver våga komma nära samt tillgångar och begränsningar med att vårda i patienternas hem. Sjuksköterskor inom palliativ vård i livets slutskede behöver ständigt hålla sig à jour om ny kunskap inom palliativ omvårdnad och palliativ medicin. Sjuksköterskorna behöver ha ett följsamt och lyhört förhållningsätt när de arbetar i patienternas hem. I hemmet träffar de även närstående som de behöver etablera en god relation med. Närstående har en nyckelroll inom vård i livets slutskede i hemmet. Utan närstående blir det svårt för sjuksköterskorna att planera omvårdnaden. Det kan uppstå situationer där sjuksköterskor upplever mycket känslor i samband med att patienterna avlider vilket de genom erfarenhet lär sig att hantera. Sjuksköterskorna upplevde jobbet som givande och utmanande.

The number of elderly individuals is increasing and this means that more people are being treated in palliative care. Around 75 thousand people in Sweden require palliative care annually. Palliative care is an approach aimed at enhancing the quality of life and easing suffering in patients facing life-threatening diseases or conditions. Patients must be met with spiritual, social, psychological and physical needs if desired. The aim of the study was to describe nurses' experiences of caring for patients in palliative care at the end of life at home. This was a literature study and was conducted based on qualitative research. Nine articles were identified and reviewed. The literature study identified two main themes and six sub themes based on the identified articles. These formed the foundation for the outcome. The results revealed different experiences of the nurses. The nurses experienced a lot of emotions in the form of negative and positive feelings. The nurses also described the importance of good teamwork and the importance of having a good relationship with the patients and their relatives. The studies concluded that nurses require additional time to be able to manage emotions and that teamwork leads to a higher perceived security. This then leads to improved palliative care. / 75 tusen människor i Sverige är i behov av palliativ vård årligen vilket innebär att både ge god vård och tillgodose värdighet samt livskvalitet i livets slutskede. Det bygger på en helhetssyn där patientens psykiska, sociala, fysiska och andliga behov ska mötas. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter palliativt i livets slutskede i hemmet och genomfördes som en litteraturstudie med grund i analys av kvalitativ forskning. Studien gav två huvudsakliga teman och sex underteman. Med ett övergripande resultat att arbetet med palliativ vård som sjuksköterska väcks många känslor som är svåra att hantera och vikten av tillämpad kunskap, kommunikation och relation. Tillämpad kunskap utöver teoretisk för att känna professionell trygghet och kommunikation såväl mellan sjuksköterskor som mellan sjuksköterska och patient samt även patientens närstående för att kunna nå förtroende mellan varandra. Ett resultat som lett till slutsatsen att sjuksköterskor behöver mer tid för att hantera sina känslor som uppstår i arbetet med palliativ vård samt en högre upplevd trygghet i sin profession kan härledas till välfungerande teamarbete vilket även leder till bästa möjliga palliativa vård i livets slutskede.

The alleviation of suffering lies at the core of compassionate end-of-life care, yet little is known about the lived experience of suffering. Motivated by a series of reports on poor care of older people in hospital, this study addresses suffering in older people at the end of life in an acute hospital ward in the United Kingdom. Methods were developed from a synthesis of ethnographic fieldwork and phenomenological interpretation. Data were collected using participant observation on an acute care ward for older people in a hospital in Northern England, over 186 hours between June and August 2015. Data included field notes, documents, photographs and informal interviewing. Staff and patient participants were identified using theoretical sampling. Data were analysed using a hermeneutic approach involving a continuous process of analysis, further data collection, posing of problems and questions, and interpretation. This cyclical approach to the data enabled the development of interpretive perspectives which could then be further explored in the field. Findings suggested that care for older people was shaped by competing ideologies of care and organisational regulatory processes. Particularly when there was ambiguity regarding prognosis, there was a tendency for care to default to a ‘rescuing’ acute care model. Through exploring the experiences of individual patients and placing these in the context of cultures of care, I suggest that iatrogenic suffering was a significant concern that often went unrecognised. Patient-centred goals must be more focused upon avoidance of iatrogenic suffering. Recommendations include innovations in clinical education and multiprofessional working.

No description available.

Bakgrund: För att kunna säkerställa en god omvårdnad för patienter i livets slut är det betydelsefullt att sjuksköterskor känner sig trygga i mötet med både patienten och anhöriga. Dessutom är det väsentligt att sjuksköterskor har rätt verktyg och redskap för att hantera känslomässigt utmanande situationer på ett professionellt sätt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors känslomässiga erfarenheter av att vårda patienter i livets slut. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på femton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna söktes genom databaserna PubMed och CINAHL. Innehållet i artiklarna analyserades enligt Popenoe et al. (2021), och ut det skapades tre huvudkategorier. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier som baserades på sjuksköterskans känslomässiga erfarenheter och det var (i) Känslor av utbrändhet, ångest och stress, (ii) Betydelsen av tidigare erfarenheter och samverkan i team, (iii) Sjuksköterskans copingmekanismer vid vård i livets slut. Konklusion: I den palliativa vården upplever sjuksköterskor ofta stress som kan leda till utbrändhet och ångest. Att vara en del av ett välfungerande team med patienten och deras närstående är avgörande för att den palliativa vården ska fungera. Det kolligiala stödet hjälper sjuksköterskor att enklare hantera arbetsdagen och därigenom ge bästa möjliga stöd och vård till patienten. Behovet av kompetensutveckling betraktades som avgörande. / Background: To ensure good care for patients at the end of life, it´s significant for nurses to feel confident in their encounters with both the patient and their relatives. Additionally, it´s substantially for nurses to have the right tools and resourses to handle emotionally challenging situations in a professional manner. Aim: The aim was to illuminate the emotional experiences of nursing in caring for patients at the end of life. Method: A general literature rewiew based on fifteen scientific articles of both qualitative and quantitative design. The articles were searched through the databases PubMed and CINAHL. The content of the articles was analyzed according to Popenoe et al. (2021), resulting in the creation of three main categories. Results: The results revaled three main categories based on the emotional experiences of nurses, which were (i) Feelings of burnout, anxeity, and stress, (ii) The importance of previous experience and teamwork, (iii) Nurses coping mechanisms in end-of-life care. Conclusion: In palliative care, nurses often experience stress that can lead to burnout and anxeity. Being part of a well-functioningteam with the patient and their loved ones is crucial for palliative care to work effectively. The support from colleagues helps nurses manage their workload and this provide the best possible support and care to the patient. The need for professional development was considered crucial.

Bakgrund: Varje år dör ungefär 90 000 människor i Sverige och av dem anses cirka 80 % ha varit i behov av vård i livets slutskede. Vid vård i livets slutskede ges omvårdnad till patienter i deras sista tid i livet med huvudsyfte att lindra lidande, men även främja livskvalitet både för patienten och deras närstående. Närståendevård innebär att närstående ger omsorg till en familjemedlem i behov av omsorg, de närstående behöver således erbjudas stöd och välkomnas att vara delaktiga i omvårdnaden. Sjuksköterskan uppges vara den som ger stöd åt närstående i de flesta fall och ska kunna involvera närstående i sitt arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes upplevelser av vård i livets slutskede i ordinärt boende. Metod: Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ metod och baserades på tio vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Statens beredning för medicinsk och social utvärderingsmall, och analyserades därefter med innehållsanalys. Resultat: Två kategorier samt sju subkategorier identifierades. Kategorierna benämns: Att vara en del av vården och Aspekter av samspelet med och mellan vårdpersonal. Konklusion: Resultatet visade att samspelet mellan närstående och vårdpersonal spelade stor roll i hur vården upplevdes av de närstående. För att närstående skulle känna trygghet och tillit till vården krävdes goda relationer och en tillgänglighet från vårdpersonalens sida. Närstående uppgav även ett behov av stöd och att bli sedda för att känna förtroende i den närståendevård de gav. / Background: Every year, approximately 90,000 people die in Sweden, and about 80% of them are considered to have been in need of end-of-life care. End-of-life care strives to provide care to patients in their last period of life focusing on  alleviating suffering but also promoting quality of life, both for the patient and their relatives. Family care means that relatives provide care to a relative with health condition deterioration, the relatives thus need to be offered support and experience participation from the care staff. The nurse should provide support to relatives in most cases and must be able to involve relatives in their work. Aim: The aim of this literature review. was to investigate how relatives experience endof-life care at home. Method: This literature review. was carried out using a qualitative method and built on ten scientific articles from the databases PubMed and CINAHL. The articles were quality checked using the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services template, then analyzed using principles for content analysis. Findings: Two categories and seven subcategories were identified. The categories are named as: Being a part of the care and Aspects of the interaction with and between care staff. Conclusion: The results illustrated that the interaction between relatives and care staff played a major role in how the care was experienced by the relatives. In order for them to feel safe providing care and trust the care providers, good relationships and availability from the care staff were required. The relatives also stated a need for support and to be seen in order for them to have confidence in the care they were providing.

Bakgrund: Målet med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten och lindra patientens lidande fram till döden. Sjuksköterskorna ansvarar för att främja patientens livskvalitet både fysiskt och psykiskt. I den palliativa vården utvecklar sjuksköterskorna nära relationer, ofta med hela familjen. I landsbygdsområden upplever patienter och närstående att den palliativa vården är begränsad. Geografisk plats är en avgörande faktor för den palliativa vårdens tillgänglighet trots att vården strävar efter att vara jämlik. Sjuksköterskorna har en central roll i den palliativa vården och de har stor möjlighet att påverka utfallet gällande vården med sin kunskap. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med palliativ vård på landsbygden. Metod: Litteraturöversikten baseras på resultatet från 13 kvalitativa studier som analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultatet gav tre huvudrubriker; sjuksköterskornas förutsättningar för palliativ vård i landsbygdsområden, sjuksköterskornas samarbete med andra professioner och närstående i landsbygdsområden och ökat ansvar för sjuksköterskorna i landsbygdsområden. Slutsats: Denna litteraturöversikt beskriver sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta i landsbygden uppdelat i flera teman. Den största nämnaren som resultatet visar är att sjuksköterskorna inom den palliativa vården i landsbygden har en central och ansvarstung roll i vårdkedjan. Brister i tillgänglighet och kunskap hos övriga yrkesprofessioner i vården gör att sjuksköterskornas ansvar upplevs öka. Sjuksköterskorna efterfrågar även ytterligare kunskap inom den egna yrkeskåren. Utbildning, tydliga rutiner och riktlinjer samt stödjande interventioner för sjuksköterskorna är faktorer som skulle kunna stärka den palliativa vården i landsbygden. Samt att få sjuksköterskorna att känna sig tryggare i yrkesrollen. / Background: The goal of palliative care is to improve the quality of life and to alleviate the patient's suffering until death. The nurses are responsible for promoting the patient's quality of life both physically and mentally. In palliative care, the nurse often develops close relationships with the whole family. In rural areas, patients and relatives experience that the palliative care is limited. Geographical location is a decisive factor for the avaliabilty of palliative care, even though the goal is for the care to be equal. Nurses have a central role regarding palliative care and they have a great opportunity to influence the outcome regarding palliative care with their knowledge. Aim: The aim of this literature review was to explore nurse's experiences of working with palliative care in rural areas. Method: The literature review is based on the results of 13 qualitative studies that were conducted using thematic analysis. Results: The coding resulted in three main headings: Nurse’s conditions of providing palliative care in rural areas, Nurses collaboration with other professional's and relatives in rural areas and increased responsibility for nurses in rural areas. Conclusion: This literature review describes nurses' experiences of working in rural areas divided into several themes. The biggest denominator that pervades the results is that the nurses in the care of palliative patients in rural areas has a central and responsible role in the care chain. Shortcomings in availability and knowledge among other professionals in rural areas causes nurses' responsibilities to increase. The nurses are also requesting additional knowledge within their own profession. Education, clear routines and guidelines as well as supportive interventions for nurses are factors that could strengthen palliative care in rural areas. As well as making the nurses feel more secure in their professional role.

I takt med att världens befolkning blir äldre förväntas även antalet personer med kognitiv sjukdom att öka, likaså antalet anhöriga till dessa personer. Detta gör att det kommer bli vanligare att i vården och på särskilt boende möta personer med kognitiv sjukdom som är i livets slut och deras anhöriga. En viktig del i omvårdnaden både kring personer med kognitiv sjukdom men även i vården i livets slut är stöd till anhöriga. Syftet var att undersöka anhörigas erfarenheter av stöd vid livets slutskede hos en person med kognitiv sjukdom som bor på särskilt boende. Metoden var en litteraturöversikt, där tre databaser användes till datasökningen och 15 artiklar inkluderades till analys. Analysen utgick från Popenoe et al. (2021) där kategorier och underkategorier identifierades. Resultatet visade på tre kategorier med åtta underkategorier. Kategorierna var Anhörigas erfarenheter av information med underkategorierna: information och utbildning om sjukdomsförloppet, fortlöpande information och hållas informerade samt få individanpassad information. Andra kategorin var Anhörigas erfarenheter av socialt stöd med underkategorierna: socialt stöd från omgivningen och stöd från andra i liknande situation. Den tredje och sista kategorin som identifierades var Anhörigas erfarenheter av emotionellt stöd med underkategorierna: relation till vårdpersonal och holistiskt stöd. Artiklarna var huvudsakligen kvalitativa men även två kvantitativa och en artikel med mixad metod inkluderades. Slutsatsen var att anhöriga ansåg att det var viktigt att få information, både om den kognitiva sjukdomen, men också om livets slut. Det var viktigt för anhöriga att erhålla kontinuerlig information och på så vis få möjlighet till goda relationer med vårdpersonalen. Genom att känna ett emotionellt stöd från vårdpersonalen skapades trygghet och förtroende. Anhöriga som även hade ett gott socialt stöd genom familj, vänner och organisationer hade goda erfarenheter av stöd. / As the world's population ages, the amount of people developing dementia will also increase, as will the number of relatives to these people. This means that it will become more common to meet people with dementia who are at the end of life and their relatives receiving care in nursing homes. Providing support for relatives is an important aspect of nursing, especially for persons with dementia and those receiving end-of-life care. The aim was to investigate families’ experiences of end-of-life support for a person with dementia residing in a nursing home. The method was a literature study, where three databases were used for the data search and 15 articles were included for analysis. The analysis was based on Popenoe et al. (2021) where categories and subcategories were identified. The result shows three categories with eight subcategories. The categories were Families experiences of information with the subcategories: information and education about the course of the disease, ongoing information and being kept informed and individually tailored information. The second category was Families experiences of social support with the subcategories: social support from the environment and support from others in a similar situation. The third and last category that was identified was Families experiences of emotional support: with the subcategories of relationship with healthcare staff and holistic support. The articles were mainly qualitative, but two quantitative and one mixed method article have also been included. The conclusion is that family members consider it important to obtain information, both about dementia and the end-of-life care. Continuous information was important which enables the family to foster good relations with the care staff. Emotional support from the healthcare professionals cultivates feelings of security and trust. Additionally, relatives who also have strong social support through family, friends and organizations have good experiences of support.

Demenssjukdomars neurodegenerativa och progressiva förlopp leder till bristande förmåga att förmedla behov och önskemål. Många vårdas i livets slut på äldreboende där anhörigas delaktighet i vårdplanering ofta behövs vid beslut om vårdinsatser. Sjuksköterskan ansvarar för att planera och samordna vårdinsatser enligt ett personcentrerat förhållningssätt. Det inkluderar att ta hänsyn till anhörigas välbefinnande och ge praktiskt och emotionellt stöd under sjukdomsförloppet. Syftet med studien var att undersöka anhörigas erfarenheter av vård given i livets slut för personer med demenssjukdom på äldreboende. Studien genomfördes enligt metod för allmän litteraturöversikt där originalstudier mellan 2013-2023 erhölls genom systematisk sökning i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningar genererade i femton originalartiklar, relevanta data extraherades och syntetiserades i en integrerad analys. Studiens resultat antyder att anhörigas erfarenheter och emotionella upplevelser berodde på hur väl de hölls uppdaterade om sin närståendes hälsa, prognos och förväntade symtom. Vid delaktighet i vårdplanering kunde bristande kunskap och information om sjukdomsprocess leda till ökad emotionell börda. Upprätthållande av kontinuerlig dialog kunde stärka upplevelsen av att inkluderas som vårdpartner och bidra till känsla av att ha fått stöd. Resultatet visade att upplevelse av att ha fått få stöd kunde påverkas av vårdpersonals förhållningssätt och bemötande. Studiens slutsats visar att anhöriga är i behov av kontinuerlig dialog kring hälsotillstånd, prognos och behandlingsmöjligheter under hela sjukdomsförloppet. En personlig och trygg vårdrelation kunde minska emotionell börda vid vårdplanering och möjliggöra emotionell förberedelse inför döden. / The neurodegenerative and progressive courses of dementia diseases lead to diminishing ability to communicate needs and wishes. Many individuals receive end-of-life care in nursing homes, involvement of family members is essential to support in decisionmaking regarding care interventions. Nurses are responsible for planning and coordinate care interventions in line with a person-centered approach. This involves considering the well-being of family members and providing practical and emotional support throughout the course of the disease. The aim of the study was to investigate family members' experiences of end-of-life care provided to individuals with severe dementia in nursing homes. The study was conducted following a methodology for a general literature review, where original studies conducted between 2013 and 2023 were obtained through systematic searches in the PubMed and CINAHL databases. These searches yielded fifteen original articles, the relevant data were synthesized through an integrated analysis. The findings of the study suggest that the experiences and emotional responses of family members depended on how well they were kept informed about the health, prognosis, and expected symptoms of their loved ones. Involvement in care planning could be hindered by a lack of knowledge and information about the disease process, leading to increased emotional burden. Maintaining continuous dialogue could strengthen the perception of being included as a care partner and contribute to a sense of having received support. The results also indicated that the perception of receiving inadequate support could be influenced by the attitudes and interactions of healthcare personnel. The study concludes that family members require ongoing dialogue regarding the health status, prognosis, and treatment options throughout the entire course of the illness. A personal and supportive care relationship could reduce emotional burden during care planning and facilitate emotional preparation for death.