Examensarbetet utförs under sista årets energiingenjörsstudier vid Mälardalens högskola. Med hjälp av Ramböll Västerås utfördes en energiuppföljning av energiförbrukningen vid Hälleborgs äldreboende beläget på Bäckby i Västerås åt Västerås stad. Hälleborgs äldreboende stod klart och var fullt inflyttat våren 2015. Boendet byggdes för att möta det ökade behovet av vårdplatser i Västerås kommun. Vid byggnationen ställde kommunen ett byggkrav på 60 kWh/(m2,år) köpt energi vilket var hårdare än de gällande byggkraven som gällde i Sverige vid dåvarande tidpunkt. Under projekteringen av byggnaden ändrades kravet till 70 kWh/(m2,år) viktad energi där fjärrvärmen viktas med 1 och elen med 2.  Ändringen uppkom efter att behovet av kyla kunde lösas med ett borrhålslager vilket ger möjlighet att ta tillvara på värmen som kyls bort via värmepumpar. Byggnadens värmebehov tillgodoses av både värmepumpar och fjärrvärme vilket innebär olika energikrav enligt BBR, viktningen görs för att få ett mellanting mellan kraven för byggnad med el uppvärmning och byggnad utan eluppvärmning. Examensarbetet går ut på att utreda om byggnadens energianvändning går att följa upp efter ett år i drift. Genom att försöka beräkna förbrukningen och på den vägen upptäcka problem som behöver åtgärdas till 2 årsuppföljning 2017. Det har under arbetets gång visat sig att anläggningens mätsystem inte fungerar som tänkt vad det gäller överföring mellan fastighetens mätssystem och Västerås stads mätdata hanteringssystem Momentum. Men även när mätdatainformationen skulle hämtas manuellt visades sig att det endast fanns för ett fåtal datum vilket gjorde det omöjligt att ställa upp en årsenergi. För att kontrollera att mätningen fungerade som det skulle ställdes en sammanställning upp för perioden 2015-02-22 och 2016-03-24 vilket visade att all elproduktion inte registreras i de interna mätarna. Fjärrvärmen var enda energienhet som kunde verifieras då den förbrukningen hämtades från fjärrvärmeleverantören Mälarenergi AB. Fjärrvärmeförbrukningen uppgick till 29 kWh/ kWh/(m2,år) mot projekterade 11.7 kWh/ kWh/(m2,år). För att kunna utföra en korrekt energiuppföljning och visa tappvarmvatten förbrukningen behöver fastigheten uppdateras med fler mätare. Dels behövs en mätare som mäter levererad fjärrvärmeenergi till tappvarmvattnet och det rekommenderas även att registrera en flödesmätare på tappvarmvattnet till verksamheten. Det bör även undersökas vilka elförbrukningar som inte omfattas av internmätning för att kunna skilja verksamhets- och fastighetsenergi åt. Elenergin för undermätarna var 555 406 kWh för perioden 2015-02-22 och 2016-03-24 och motsvarnade 924 025 kWh för nätägaren Mälarenergi i perioden 2015-05-01 till 2016-04-30. För att kunna utföra en balans ska undermätarna uppgå till samma förbrukning som huvudmätaren för samma mät period. Byggnaden uppfyller idag inte förutsättningar för att kunna göra en korrekt energiuppföljning. / In order to reach the 20/20 goals (meaning 20% lower energy consumption until 2020) the energy requirements on buildings must get tougher and tougher. The city of Västerås has from year 2011 set its own energy requirements on all sold estates to 60 kWh/(m2,year). When the city needed to build the new Hälleborgs elderly care center, their aim was to reach this limited energy consumption. Soon, during the planning stage, they changed this requirement to 70 kWh/(m2,year) weighted energy. The reason for this was because they were using two heating systems, one was a electric heat pump and the second was district heating. Because of higher average age in the society, the need for more elderly care centers arise even in Västerås. In the spring 2015 Hälleborgs elderly care center was completed and occupied. 2 year after the building was complete, the contractor has to do an energy monitoring and see if the goal 70 kWh/m2 is reached. In this bachelor thesis all information will be tested and the aim is to try to make a energy monitoring and figure out what needs to be done to be able to performe the energy monitoring 2017. During the work the biggest problem has been to get the right information. The system that should keep all the measured data (Momentum) was found not to have the connection to the building. When we try to pick the data by hand from the building it was not complete. So the conclusion is that the building is not ready to energy monitoring jet. This is because the building needs more time to be stable and adjust the technical systems. It also needs more points of energy measurments and flowmeters in order to get the heating water consumption. In the electric system first the net owners energy meter is installed, then the building has own meters at each electric central to separate customers consumption from building consumption. When groups of energy is summarized, it is just half of the net owners consumption. This is because some of the energy in the building is not registered. One of the electric energy’s that not is registered is the commercial kitchen, but the difference is to big that it need to be evaluated what’s missed.

På Hedlunda i Umeå finns Hedlunda förskola; en byggnad som innehåller förskoleverksamhet, ett storkök och en matsal. Byggnaden uppfördes 2014 och började nyttjas samma år. Byggnaden är projekterad av Sweco för att klara krav gällande allt från specialpedagogik till energi och miljö. Den är även certifierad enligt en internationell passivhusstandard. Syftet med examensarbetet är att granska om förskolan håller de energikrav den projekterats för, samt att jämföra byggnadens projekterade energianvändning med den i praktiken uppmätta. Det sistnämnda gjordes även för att utvärdera precisionen hos den projekterade energianvändningen. Energibehovet ställdes även i proportion till de gränsvärden för energikrav som används av andra energicertifieringar. Byggnaden simulerades i programmet IDA ICE, och de mätvärden som samlades in bearbetades i Microsoft Excel. Programmet PHPP användes även för att granska om förskolan uppfyllde de internationella passivhuskraven. Byggnaden klarar varken kravet för årlig energianvändning eller kravet för specifikt primärenergibehov. Båda dessa är krav inom den internationella passivhusstandarden. Det föregående överskrids med 14 %, och det senare med 4 %. Byggnaden klarar energikravet för den svenska passivhuscertifieringen med god marginal. Värdet på byggnadens specifika energianvändning skilde sig knappt alls mellan projekteringen och det uppmätta värdet. Tittar man dock på enskilda faktorer så skiljer sig de projekterade värdena av el och uppvärmning sig mot de uppmätta med större differenser. Störst differens återfinns i faktorn verksamhetsel som överskattades med 60 % i projekteringen. Byggnadens specifika energianvändning uppgick till ca 43 kWh /m2 år  vilket är lägre kraven de vanligaste energistandardena ställer, vilket innebär att byggnaden är osedvanligt energieffektiv. Om alla lokaler som fick bygglov i Sverige 2015 hade byggts med samma energiprestanda som denna byggnad så hade det gått åt 392 GWh /år , medan om de istället byggts enligt BBRs standard så hade energiåtgången blivit 1098 GWh /år  (exklusive verksamhetsel). Även om olika lokaler har olika behov och krav så ger det en fingervisning av besparingspotentialen. Syftet med byggnaden var att det skulle bli en förebild för framtida energisnåla projekt, vilket det också blev när Vegaskolan i Vännäs byggdes efter samma koncept. På det hela taget är Hedlunda förskola en byggnad med hög energiprestanda. / At Hedlunda in Umeå, there’s a building complex containing a combined preschool, canteen and catering kitchen. It was built in 2014 and the preschool started up the same year. Sweco projected the building to satisfy the requisites required for the international passive house certification. The building was also supposed to meet specific requirements for specialized pedagogy, and requirements for non-toxic building materials in preschools, amongst others. In this master thesis the building’s energy usage was studied to see if the building met the requested requirements, and how close the estimated energy demand was to the actual demand. The purchased energy was also compared to energy requirements used by other certification systems used in Sweden today. The building meets the international passive house requirement for the annual heating demand, but breaches the requirement for primary energy value by 4 %. The Swedish passive house requirement is met with a significant margin. The purchased energy per square meter was 43 kWh /m2 year , which differed only marginally from the projected value of 41 kWh /m2 year . It may seem as if it was a very good estimation of the purchased energy, but when the factors are studied individually there are differences among them that go up to 60 %. The purchased energy per square meter was lower than all of the other requirements in other energy certification systems which proves that this is a highly efficient building. The building was created with the main purpose of serving as a model for energy efficient buildings, and it has served its purpose since Vegaskolan in Vännäs was built within the same concept. All in all, Hedlunda preschool is a building with a very good energy performance. If all public buildings who gained building permit in 2015 in Sweden had been built with the same energy efficiency as Hedlunda preschool, then the total energy demand would be 392 GWh /year , whereas if they were built as the BBR-standard the corresponding energy demand would be 1098 GWh /year . This is just a rough estimation to give a hint of the amount of energy that can be saved.

I detta examensarbete studeras kommande energikrav för byggnader i Sverige och i synnerhet kraven på specifik energianvändning. Detta mot bakgrund av EU-kommissionens och EU-parlamentets direktiv, EPBD2, om nära nollenergibyggnader 2020. Därefter bearbetas ett förslag på en ny ytterväggskonstruktion som med lägre U-värde än den befintliga ytterväggen ska sänka Fiskarhedenvillans olika hustypers specifika energianvändning. Syftet med sänkningen är att möjliggöra för Fiskarhedenvillan att uppfylla de kommande energikraven. Det är många parametrar som måste uppfyllas och det nya ytterväggsförslaget analyseras förutom ur energisynpunkt även med hänsyn till statik, fukt och kostnad. Beräkningar för statik och specifik energianvändning har gjorts för ett referenshus. Resultatet av att byta ut den befintliga ytterväggskonstruktionen mot det framarbetade förslaget med ca 33 % lägre U-värde gav endast en sänkning med ca 6 % av den specifika energianvändningen. För att sänka referenshusets specifika energianvändning ytterligare bör även resterande delar av klimatskalet förbättras samt ett annat uppvärmningssätt väljas. Avslutningsvis diskuteras resultatet och vi lämnar rekommendationer för fortsatta studier. / This thesis studies future energy requirements for buildings in Sweden and in particular the requirements for specific energy use. This is in light of the European Commission and European Parliament Directive, EPBD2, on nearly-zero energy buildings 2020. A proposal for a new exterior wall construction in Fiskarhedenvillan houses with lower U-value than the existing exterior wall is analyzed. The purpose of the new wall is to reduce the specific energy use to enable Fiskarhedenvillan to meet the future energy requirements. There are many parameters that must be considered. The proposed new exterior wall construction is analyzed not only from the energy point of view but also with regard to statics, moisture and cost. Calculations for the statics and the specific energy use have been made for a reference building. The changed design of the exterior wall resulted in a reduction of the U-value with 33 % but only 6 % of the specific energy use. A further reduction of the specific energy use for the reference house requires improved design of the remaining building envelope and a new heating method. Furthermore the results are discussed and recommendations for further studies are given,

Purpose: This study aims to investigate and compare a range of factors that can contribute to differences in energy calculations and the energy declaration. Method: To investigate this, a literature study has been carried out where the collection of facts and information is used to complement the case study that has also been carried out. The case study consists of energy calculations that have been both calculated and compared for a larger and a smaller one-family house. To examine the impact of the various factors, one factor at a time has been changed in the calculations to clarify its outcome. To make the work as realistic as possible, two existing houses are used as reference objects. This means that both floor plans and material choices are taken from a house manufacturer’s drawings. Results: The result shows that living habits are a difficult factor to assess when it comes to energy use in a building because there are no specified values for each sub-item. The energy use that can be read out is a total sum of the different parts of the energy use. Examples of parts that are included in the total energy use are domestic hot water use and household electricity use. Despite the difficulty in distinguishing which item is the major contribution factor to the differences in measured and projected energy use, most agree that living habits are the biggest factor. Conclusions: It becomes easier to identify what it is in living habits that is the difficult-to-assess factor if all individual living habits were specified with their own energy calculations and measurement values. This could even be a tool to investigate and further investigate the differences that arise in the future. Finally, it can be good to assist with skill development for all homeowners in terms of energy efficiency in their living habits to reduce ignorance about the impact of user habits on energy use.

Befolkningsökningen i Stockholmsregionen är för tillfället en av de snabbaste i Europa, vilket ställer höga krav på stadsplaneringen. En effekt av urbaniseringen är att det finns ett stort behov av nyproducerade bostäder. Kommunen Stockholms stad äger aktiebolaget AB Stockholmshem, ett allmännyttigt bostadsföretag som bygger och förvaltar bostäder i Stockholm. I enlighet med FN:s globala hållbarhetsmål hållbara städer och samhällen har Stockholms stad infört ett energikrav för nyproducerade bostäder som en del av sitt arbete för att bidra till en hållbar stadsutveckling. Kravet innebär att energianvändningen för nyproducerade flerbostadshus inte får överstiga 55 kWh/m2 och år. Stockholmshem arbetar för att försöka uppnå stadens energikrav, något som i dagsläget sällan uppnås. Detta examensarbete skrivs på uppdrag av Stockholmshem och syftar till att identifiera utvecklingsområden för att hjälpa dem att uppnå stadens energikrav. Studien har forskningsfrågan; Vilka utmaningar och utvecklingsområden finns hos Stockholmshem med att samla in, sprida, utveckla och använda kunskaper som är kopplade till energiförbrukning vid nyproduktion? För att besvara forskningsfrågan användes en tematisk analys med teman kopplade till begreppet Knowledge Management, KM. KM kan ses som ett verktyg som ämnar att identifiera hur en organisation arbetar med att samla in, sprida, utveckla samt använda kunskaper inom organisationen. Tre teman kopplade till KM identifierades för att kunna analysera datan och besvara studiens frågeställning. De tre teman som användes var; infrastruktur och tillgänglighet, ledningens stöd och vision samt organisationskultur och samsyn. Data som används i den tematiska analysen kommer från elva semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar på AB Stockholmshem.Från den tematiska analysen framkom ett flertal styrkor och några utvecklingsområden som är kopplade till KM. Kulturen att dela med sig av kunskaper kan ses som tillåtande inom företaget, men tillgängligheten kan förbättras. I nuläget beskrivs dokumenthanteringssystemet som krångligt och svåråtkomligt. Det framkom även att de kontroller som genomförs med syftet att undersöka och säkerställa energiförbrukningen behöver ses över. Antalet kontroller i genomförandefasen, standardisering av energiberäkningar och implementering av en ny mätplan kan ses som viktiga delar. De interna projekteringsanvisningarna kan anses vara Stockholmshems viktigaste verktyg för att ta vara på kunskap från tidigare projekt och medarbetare. Även om det finns en samsyn kring att energifrågan är viktig kan ledningen behöva ge tydligare direktiv om hur energifrågan ska prioriteras. Det är däremot viktigt att inte fokusera enbart på energifrågan, då det kan leda till högre ekonomiska kostnader och större miljöpåverkan. / The urbanisation in the Stockholm region is one of the fastest in Europe right now. The municipality Stockholm stad owns AB Stockholmshem, which is a public utility housing association that builds and manages buildings in Stockholm. In compliance with the UN:s sustainable development goal sustainable cities and societies has Stockholm stad introduced an energy efficiency demand when building new buildings as a part of their work toward a more sustainable city development. The demand for new apartment buildings is set so that the energy efficiency is not allowed to be greater than 55 kWh/m2 and year. Stockholmshem works in order to fulfill the demand, but today that rarely happens. This master thesis is an assignment from Stockholmshem that have been adapted according to guidelines for master thesis that exist for the Master of Science in Engineering and in Education at the KTH Royal Institute of Technology. The assignment aims to identify development areas that can help them achieve the energy efficiency demand in the future. The study has the research question; What challenges and development areas can be found in Stockholmshem regarding their work with collecting, spreading, developing, and using knowledge that is connected to energy efficiency in new apartment buildings? In order to answer the research question a thematic analysis was used, with themes connected to the term Knowledge Management, KM. KM can be seen as a tool that aims to identify how an organization works with collecting, spreading, developing and using knowledge within the organization. Three themes were identified that are connected to KM and were used in the analysis of the data in order to answer the research question. The three themes were infrastructure and accessibility, the management's support and vision and also organisational culture and consensus. The data used in the thematic analysis were collected through eleven semi structured interviews with employees at AB Stockholmshem. The thematic analysis with data from the interviews identified strengths and development areas connected to KM. The culture can be seen as allowing and good, but the accessibility can be improved. The document management system that is used today is described as difficult and hard to access. The interviews also lifted that the controls that are implemented to verify that the calculated energy efficiency becomes the actual value in the end needs to be reviewed. The number of controls in the building phase, standardization of energy calculations and implementation of a new measurement plan were lifted as important aspects. The projecting instructions could be seen as the most important tool for Stockholmshem when transferring knowledge from older projects and coworkers to new. Even if there is a consensus regarding the energy issue the management could give more clear guidelines regarding how the energy issue should be prioritized. But it is important to not only focus on the energy issue since that could lead to higher economic costs and greater environmental impact.

EU har ställt höga krav på energianvändning i byggnader genom ett nytt direktiv där respektive medlemsland har fått i uppdrag att ta fram gränsvärden för energianvändning i just sitt land. I Sverige har Boverket fått detta ansvar. I och med det skärpta krav som har föreslagits finns en orolighet i byggbranschen att det kommer att bli svårt att uppfylla det. Tillverkare av småhushar ofta en standardiserad konstruktion som de nu kan behöva ändra på. Syftet med detta examensarbete blev därför att undersöka om en småhustillverkare behöver förändra sin standardkonstruktion, och i så fall vilka förändringar som kan göras, för att uppnå det nya kravet för energianvändning. Genom att studera nuvarande energikrav och Boverkets förslag på nytt krav samt teorier inom byggnadskonstruktion har den teoretiska grunden för examensarbetet lagts. En litteraturstudie har dessutom gjorts över tidigare studier inom området, där framför allt förbättringsåtgärder för att få energisnålare hus har varit till stor hjälp för detta arbete. Studien av en småhustillverkare har genomförts genom att energianvändningen av ett småhus i standardutförande har tagits fram i simuleringsprogrammet IDA ICE. Studerat hus är en trävilla med bergvärme och FTX-ventilation beläget i klimatzon 1. Efter simuleringen har åtta förbättringar i husets konstruktion gjorts med nya simuleringar för att identifiera vilka av dessa förbättringar som är lämpliga att utföra. De mest lämpade förbättringarna har slutligen kombinerats ihop för att uppnå det nya energikravet. Studien visar att nuvarande konstruktion inte uppfyller kommande krav. Utifrån de avgränsningar som har gjorts rekommenderas att följande tre åtgärder vidtas; installation av en värmepump med COP 4 istället för 3, fönster och dörrar med U-värde 0,8 W/(m2*K) istället för 1,2 W/(m2*K) samt ytterväggar med U-värde 0,1 W/(m2*K) istället för 0,137 W/(m2*K). Dessa rekommendationer utgår från att det föreslagna kravet även gäller för klimatzon 1. / The EU has demanded lower energy consumption in buildings through a new directive where each member state has been assigned the task of developing new energy consumption targets for their respective country. In Sweden, Boverket has been assigned this responsibility. There is a concern in the Swedish construction industry that it will be difficult to meet these new requirements. Manufacturers of small houses usually have a standardized design that they now may need to adjust. The purpose of this thesis was therefore to investigate whether a single-family house manufacturer needs to change its standard construction, and if so, what changes could be made to achieve the new requirements for energy usage. By studying current energy requirements and Boverket's proposal for future requirements as well as theories in architectural engineering, the theoretical basis for the thesis has been laid out. A literature study has also been performed of previous studies in the field. Particularly studies of home improvements to get energy-efficient houses have been of great help for this work. A single-family house has been constructed and simulated in the IDA ICE simulation program. The house was made out of wood with a ground source heat pump and FTX ventilation located in climate zone 1. Eight improvements in the house design have been studied with new simulations to identify which of these improvements are appropriate to implement. The most suitable improvements have finally been combined to meet the new energy requirements. The study shows that the current house construction design does not meet future requirements. Based on the delimitations that have been made for this thesis, it is recommended that the following three measures are to be taken; A heat pump with a COP of 4 instead of 3, windows and doors with a U-value of 0.8 W/(m2*K) instead of 1,2 W/(m2*K) and outer walls with a U-value of 0.1 W/(m2*K) instead of 0,137 W/(m2*K). These recommendations are based on the assumption that the proposed new requirements are also applicable for climate zone 1.