Småhus byggs allt tätare och mer välisolerade för att klara de nationella målen på energieffektivisering samtidigt som klimatet beräknas bli varmare som följd av klimatförändringarna. Ett dåligt inomhusklimat kan leda till hälsoproblem och ökad dödlighet. Denna studie har som syfte att åskådliggöra hur inomhusklimatet med fokus på temperatur påverkas av klimatförändringarna i samband med val av olika byggnadstekniska lösningar för ett småhus. Studien bygger på simuleringar i programmet VIP-Energy för olika versioner av ett småhus placerat i Växjö i södra Sverige. Temperatur och energibehov sammanställdes i samband med olika klimatscenarier, energihushållningsnivåer och byggnadstekniska lösningar. Resultaten visar på att temperaturerna inomhus kan nå extrema nivåer om inte soltransmittansen begränsas och huset kyls med aktiv eller passiv kyla. Problemet förvärras när huset byggs efter striktare krav på energihushållning. / One- to two-family houses are being built to be more airtight and better insulated to meet the national goals for energy efficiency while the climate is getting warmer as a result of climate change. A poor indoor climate can lead to health problems and increased mortality rates. The purpose of this study is to illustrate how the indoor climate with a focus on temperature is affected by climate change in conjunction with the choice of different building technical solutions for a single-family house. The study is based on simulations with the VIP-Energy program for versions of a singlefamily house placed in Växjö in southern Sweden. Temperature and energy requirements were compiled in conjunction with various climate scenarios, building energy efficiency levels and building technology solutions. The results show that indoor temperatures could reach extremely high levels unless the solar transmittance is limited, and the house is cooled with active or passive cooling. The problem is exacerbated when the house is built according to stricter energy regulations.

Energy demand projections are essential tools that enable policymakers, engineers, scientists, stakeholders and investors to assess the future energy needs of a country and understand the technical, economic, social and environmental costs associated with meeting this demand. Such tools become further indispensable in the case of developing countries, where past consumption trends alone cannot indicate the trajectory of their future energy demand. Transport is one of the largest consumers of energy among all the end-use sectors. In 2018, it accounted for almost 29% of the total final consumption (TFC) of energy and 65% of oil consumption in the world [1]. A key ingredient for economic growth, mobility is indispensable for access to employment, education, health care and other services and operating industrial and trade activities. This report describes an energy demand model of the transport sector for selected countries in Sub-Saharan Africa. The countries modelled are Angola, Côte d’Ivoire, Democratic Republic of the Congo, Ethiopia, Ghana, Kenya, Mozambique, Nigeria, Senegal, South Africa and Tanzania. With the exception of South Africa, the transport sector in the focus countries is largely underdeveloped and outdated. Road transport dominates the energy demand for transport in the region today and this trend is projected to continue to 2040. The ownership of cars increases rapidly, especially in cities, but this growth starts from very low levels as the region is home to countries with the lowest ownership rates in the world. As in the case of emerging Asian economies, the fleet of two- and three-wheelers growsiiifaster than that of cars and a significant share of this growth comes from rural areas. Aviation is the largest non-road consumer of energy and this continues to 2040 as a consequence of rising GDP and rapid urbanisation. Rail and navigation lag behind current global levels but are projected to develop significantly to aid in achieving the industrialisation goals set out by the African Agenda 2063. In its current state, the sector faces major challenges like inadequate and poorly maintained infrastructure, dealing with increasing traffic congestion in cities, large-scale imports of second-hand vehicles with poor emission standards that affect air quality in cities, lack of safe and formally operated public transportation systems and insufficient consideration for the different mobility needs of women. Sound policymaking and investments in infrastructure have the potential to overcome or significantly reduce the severity of most of these challenges in the future. / Energibehovsprognoser är grundläggande verktyg som möjliggör för beslutsfattare, ingenjörer, forskare, intressenter och andelsägare att bedöma framtida energibehov för ett land och förstå de tekniska, ekonomiska och de miljömässiga kostnaderna förknippade med att möta detta behov. Dessa verktyg är än mer oumbärliga i fallet för utvecklingsländer, där tidigare förbrukningstrender enskilt inte kan indikera den framtida utvecklingen av energibehoven. Transport är en av de största förbrukarna av energi utav alla slutanvändningssektorer. Under 2018 stod den för nästan 29% av den totala slutförbrukningen (TFC) av energi och 65% av oljekonsumtionen i världen[1]. Som en nyckelingrediens för ekonomisk tillväxt är rörlighet oumbärligt för åtkomst till anställning, hälsovård och andra tjänster och drift av industri och handelsaktiviteter. Den här rapporten beskriver en energibehovsmodell av transportsektorn för utvalda länder i subsahariska Afrika. Länderna som har modellerats är Angola, Elfenbenskusten, Demokratiska Republiken Kongo, Etiopien, Ghana,Kenya, Mozambique, Nigeria, Senegal, Sydafrika och Tanzania. Undantaget Sydafrika så är transportsektorn i de utvalda länderna i stora delar underutvecklad och föråldrad. Vägtransporter dominerar energibehoven för transport i regionen idag och den här trenden förväntas pågå fram till 2040. Ägandet av bilar ökar kraftigt, framförallt i städer, men den här tillväxten sker från väldigt låga nivåer då länderna i regionen tillhör den grupp länder med lägst ägande i världen. Som är fallet med växande ekonomier i Asien, så växer flottan av två- ochivtrehjulingar snabbare än den för bilar och en signifikant andel av den tillväxten sker i lantliga områden. Flyg är den största förbrukaren utanför vägarna vilket förväntas fortsätta fram till 2040 som en konsekvens av växande BNP och snabb urbanisering. Järnväg och sjöfart släpar efter aktuella globala nivåer men förväntas att utvecklas signifikant för att uppfylla industrialiseringsmålen som finns uppsatta av African Agenda 2063. I det aktuella stadiet, så möter sektorn stora utmaningar som otillräcklig och dåligt underhållen infrastruktur, ökade trafikstockningar i städer, storskalig import av andrahandsfordon med dåliga utsläppsstandarder som påverkar luftkvaliteten i städerna, avsaknad av säker och officiellt driven kollektivtrafik samt otillräcklig hänsynstagande för kvinnors transportbehov. Sunt beslutsfattande och investerande har potentialen att övervinna eller signifikant reducera allvaret av de flesta av dessa utmaningar inför framtiden.

The master´s thesis deals with verification of thermal insulating property of thermoreflection foil insulations. The teoretical part of thesis focuses on the energy demand of buildings, the problems of heat transfer material, terms required for study of thermoreflection thermal insulation and experimental methods for determination of thermal insulating properties of insulators. In the next part the chapter is accompanied by an overview of the most common insulation materials which used in construction. The last part of teoretical part is devoted to the description of thermoreflect formation and analysis of the spread of thermal insulating layers of thermoreflection thermal insulation. The first part of thesis is devoted to the use of thermoreflection therm insulation in buildings. The second part of thesis is devoted to the design, assembly and calibration of the measuring device that uses a method of protected warm chamber. It is declared as a binding method of detection of the heat transfer performance of thermoreflection thermal insulation. The developed measuring device allows detection of endpoints in some direction of propagation of heat. Measurment of heat transfer coefficient devoted the third part of practical part. This part contains a description of the samples used for the measurement of the heat transfer coefficient. In the fourth chapter of the practical part are presented the results of the heat transfer coefficient measurments on selected samples of thermoreflection foil insulation. It is shown the characteristic of heat transfer coefficient of individual samples, the dependence of the heat transfer coefficient on the position of the sample in the measuring device and the recommendation of an appropriate use of sample in the works for the climatic conditions of the Czech republic. The work concludes the chapter of comparing and evaluating of all samples with practical recommendations.