<p>Jag har som student på Carl Malsten - Furniture Studies valt att ägna mitt examensarbete åt att lösa frågan: Hur utformar man ett redskap för lek som lämnar tolknings utrymme och stimulerar barnets egna fantasi?</p><p>Barn har ett öppet synsätt medans vi med åren blivit formade att se saker på ett visst sätt. Jag ville slå ett slag för barns lek, fantasi och deras skapande. Det har jag att gjort med fokus på barns olika typer av lek och då i huvudsak på:</p><ul><li>Rollek. (Barnet spelar en roll, själv eller i samspel med andra barn)</li><li>Konstruktionslek. (Barnen experimenterar och bygger med material)</li><li>Rörelselek (Rörelserna är det viktiga)</li></ul><p>För att hitta svar på frågeställningen har jag forskat i barns utveckling och lek. Jag har läst böcker och tidigare skrivna rapporter i ämnet samt utfört en intervju där jag med hjälp av förutbestämda frågor förde en dialog med målgruppen. Jag använde sedan mina inhämtade kunskaper i området för att i en designprocess testa möjligheterna att skapa lekredskap som stimulerar barns fantasi.</p><p>Lekredskap är något barnen oftast leker på, de är oftast stationära och vänder sig till hela kroppen. Exempel på lekredskap är gungor, klätterställningar,sandlåda, rutschkana och gungbrädor.</p><p>Barn mellan tre och fyra år behöver stor plats att leka på och gärna riktiga saker att leka med. Det roligaste är att få göra ”riktiga saker”, att få sopa, tvätta eller diska. Det gäller även för barn mellan fyra och fem år, men då måste barnet även få tid och plats för sina projekt. Projekt som att bygga ett sjukhus, ett slott eller en bilverkstad, barnet ser omvärlden men omvandlar den till egna inre bilder. I den här åldern kan barnet gå in och ur verkligheten hur som helst, en låda omvandlas lätt till ett flygplan om det är just det som behövs i leken. Att bygga och konstruera passar fyra-fem åringen. Bära, tänka, prata tillsammans med andra, lägga till, bygga om, vara färdig en stund för att sedan bygga om igen. Resultatet blev stora byggklossar i ett miljögodkänt plast material.</p> / <p>I have as a student at Carl Malmsten - Furniture Studies chosen to devote my graduation work to resolve the issue: How to make a tool for play, which leaves the interpretation of space and stimulates the child’s own imagination?</p><p>Children have an open mind while we through the years have been shaped to see things in a certain way. I would strike a blow for children’s play, imagination and their creativity. I’ve done that with a focus on children’s differenttypes of play and then mainly for:</p><ul><li>Character. (The child plays a role, alone or in interaction with other children)</li><li>Construction. (Children are experimenting and building with materials)</li><li>Movement (The movements are important)</li></ul><p>To find answers to the issue, I have done research in child development and play. I have read books and previously written reports on the matter. I also conductedan interview where I used predetermined questions and had a dialogue with the children. I then used my acquired knowledge in a design process to test the viability of providing play equipment that stimulates children’s imagination.</p><p>Playground equipment is something children often play on, they are usually stationary and addressed to the whole body. Examples of playground equipment are swings, climbing frames, sandpit, slide and swing boards.</p><p>Children between three and four years need much space to play and like real things to play with. The best thing is to make “real things”, to sweep or wash. It also applies to children between four and five years, but then the child must also be given time and place for their projects. Projects to build a hospital, a palace or a garage, the child sees the world, but transforms it into their own internal images. At this age the child can go in and out of reality in any case, a cardboardbox can easily be converted into an airplane if thats what is needed in the game. To build and construct is perfect for the four-five year old. Carry, think, talk with others, adding, upgrading, be ready for a while and then rebuild again. The result was large building blocks in an environmentally approved plastic material.</p> / Examensarbete - Ett lekredskap utan givna förutsättningar

Jag har som student på Carl Malsten - Furniture Studies valt att ägna mitt examensarbete åt att lösa frågan: Hur utformar man ett redskap för lek som lämnar tolknings utrymme och stimulerar barnets egna fantasi? Barn har ett öppet synsätt medans vi med åren blivit formade att se saker på ett visst sätt. Jag ville slå ett slag för barns lek, fantasi och deras skapande. Det har jag att gjort med fokus på barns olika typer av lek och då i huvudsak på: Rollek. (Barnet spelar en roll, själv eller i samspel med andra barn) Konstruktionslek. (Barnen experimenterar och bygger med material) Rörelselek (Rörelserna är det viktiga) För att hitta svar på frågeställningen har jag forskat i barns utveckling och lek. Jag har läst böcker och tidigare skrivna rapporter i ämnet samt utfört en intervju där jag med hjälp av förutbestämda frågor förde en dialog med målgruppen. Jag använde sedan mina inhämtade kunskaper i området för att i en designprocess testa möjligheterna att skapa lekredskap som stimulerar barns fantasi. Lekredskap är något barnen oftast leker på, de är oftast stationära och vänder sig till hela kroppen. Exempel på lekredskap är gungor, klätterställningar,sandlåda, rutschkana och gungbrädor. Barn mellan tre och fyra år behöver stor plats att leka på och gärna riktiga saker att leka med. Det roligaste är att få göra ”riktiga saker”, att få sopa, tvätta eller diska. Det gäller även för barn mellan fyra och fem år, men då måste barnet även få tid och plats för sina projekt. Projekt som att bygga ett sjukhus, ett slott eller en bilverkstad, barnet ser omvärlden men omvandlar den till egna inre bilder. I den här åldern kan barnet gå in och ur verkligheten hur som helst, en låda omvandlas lätt till ett flygplan om det är just det som behövs i leken. Att bygga och konstruera passar fyra-fem åringen. Bära, tänka, prata tillsammans med andra, lägga till, bygga om, vara färdig en stund för att sedan bygga om igen. Resultatet blev stora byggklossar i ett miljögodkänt plast material. / I have as a student at Carl Malmsten - Furniture Studies chosen to devote my graduation work to resolve the issue: How to make a tool for play, which leaves the interpretation of space and stimulates the child’s own imagination? Children have an open mind while we through the years have been shaped to see things in a certain way. I would strike a blow for children’s play, imagination and their creativity. I’ve done that with a focus on children’s differenttypes of play and then mainly for: Character. (The child plays a role, alone or in interaction with other children) Construction. (Children are experimenting and building with materials) Movement (The movements are important) To find answers to the issue, I have done research in child development and play. I have read books and previously written reports on the matter. I also conductedan interview where I used predetermined questions and had a dialogue with the children. I then used my acquired knowledge in a design process to test the viability of providing play equipment that stimulates children’s imagination. Playground equipment is something children often play on, they are usually stationary and addressed to the whole body. Examples of playground equipment are swings, climbing frames, sandpit, slide and swing boards. Children between three and four years need much space to play and like real things to play with. The best thing is to make “real things”, to sweep or wash. It also applies to children between four and five years, but then the child must also be given time and place for their projects. Projects to build a hospital, a palace or a garage, the child sees the world, but transforms it into their own internal images. At this age the child can go in and out of reality in any case, a cardboardbox can easily be converted into an airplane if thats what is needed in the game. To build and construct is perfect for the four-five year old. Carry, think, talk with others, adding, upgrading, be ready for a while and then rebuild again. The result was large building blocks in an environmentally approved plastic material. / Examensarbete - Ett lekredskap utan givna förutsättningar

In the light of the twofold mission of Swedish schools, that is to say enabling pupils to develop both subject knowledge and a democratic attitude, the purpose of this thesis is to investigate to what extent adult higher education students from different language and social backgrounds, studying Swedish as a second language, are able to carry out joint writing assignments with the aid of deliberative discourse, and to what extent they thereby also develop a deliberative attitude. The twofold mission of education applies to them too. While there already exists a certain amount of research into deliberative discourse relating to education in schools, the perspective of higher education didactics in this research is still lacking. The present study is to be viewed as a first contribution to this research. The theoretical starting point of this study includes previous research into deliberative discourse by further developing an existing model regarding criteria for deliberative discourse, for example that there is a striving towards agreement, although the consensus may be temporary, that diverging opinions can be set against each other, that tolerance and respect for views other than one’s own are shown, and that traditional outlooks can be questioned. This model is supplemented by designations for a number of disruptive behaviours, such as ridiculing, ignoring, interrupting people and engaging in private conversations. The thus further developed model will thereafter act as a lens in the analysis of students’ discussions when writing joint texts. Another theoretical starting point is the view of education as communication, and of the possibility of communication creating a third place, thereby developing democracy in the here and now-situation. For this study, comprising 18 hours of observation of nine students, that is to say the discussions of three groups in connection with writing texts on different occasions, various ethnographic data collection methods have been employed, for example video recordings, participant observations, field notes and interviews in conjunction with the discussions. The analysis clarifies that the three groups developed their deliberation as the discussions about the joint assignment proceeded, and that most of the nine students furthermore expressed at least an openness towards a deliberative attitude for further discussions in the future. The disruptive behaviours mentioned in connection with the analytical model that could be identified in the discussions, for example interruptions and private conversations, proved not to constitute real disturbances; on the contrary they actually contributed towards the discussions developing, enabling them to continue. On the other hand, other and not previously identified disturbances occurred, for example a focus on grades, the lack of time and lacking language ability, which all in different ways affected the students’ attitudes towards their work. For any future didactical work on deliberative discourse in Swedish as a second language within higher education, these disturbances would need to be highlighted and made aware of for both teachers and students. Keywords: higher education didactics, communication, deliberative discourse, deliberative attitude, John Dewey, Tomas Englund, heterogeneity, ethnographic data collection methods. / Mot bakgrund av den svenska skolans dubbla uppdrag, det vill säga att möjliggöra för elever att utveckla både ämneskunskaper och ett demokratiskt förhållningssätt, är syftet med denna avhandling att undersöka i vad mån vuxna högskolestudenter med olika språklig och kulturell bakgrund under sin utbildning i svenska som andraspråk förmår lösa gemensamma skrivuppgifter med hjälp av deliberativa samtal, och i vad mån de därigenom också utvecklar ett deliberativt förhållningssätt. Utbildningens dubbla uppdrag är giltigt också för dem. Samtidigt som det redan finns viss forskning om deliberativa samtal när det gäller undervisning i skolan, saknas fortfarande ett högskoledidaktiskt perspektiv i denna forskning. Föreliggande studie ska ses som ett första högskoledidaktiskt bidrag till denna forskning. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt bland annat i tidigare forskning om deliberativa samtal genom att vidareutveckla en befintlig modell när det gäller kriterier för deliberativa samtal, till exempel att det föreligger en strävan efter att komma överens, även om konsensus är temporär, att skilda uppfattningar kan ställas mot varandra, att tolerans och respekt för andra åsikter än de egna kommer till uttryck, och att traditionella synsätt kan ifrågasättas. Studien omfattar 18 timmars observationer av nio studenters, det vill säga tre gruppers samtal i samband med gemensam textskrivning vid olika tillfällen. Olika etnografiska datainsamlingsmetoder har använts, till exempel videoinspelningar, deltagande observationer, fältanteckningar och intervjuer i anslutning till samtalen. Av analysen framgår att de tre grupperna utvecklade sin deliberation allteftersom samtalen kring den gemensamma uppgiften pågick, och att de flesta av de nio studenterna dessutom gav uttryck för en deliberativ beredskap inför fortsatta samtal. Studenternas fokus på sina betyg påverkade emellertid i viss utsträckning deras deliberation och kan betecknas som störningar i samtalen. Inför ett eventuellt framtida didaktiskt arbete med deliberativa samtal inom svenska som andraspråk på högskolan skulle dessa störningar behöva lyftas fram och medvetandegöras både för lärare och studenter.

In the light of the twofold mission of Swedish schools, that is to say enabling pupils to develop both subject knowledge and a democratic attitude, the purpose of this thesis is to investigate to what extent adult higher education students from different language and social backgrounds, studying Swedish as a second language, are able to carry out joint writing assignments with the aid of deliberative discourse, and to what extent they thereby also develop a deliberative attitude. The twofold mission of education applies to them too. While there already exists a certain amount of research into deliberative discourse relating to education in schools, the perspective of higher education didactics in this research is still lacking. The present study is to be viewed as a first contribution to this research. The theoretical starting point of this study includes previous research into deliberative discourse by further developing an existing model regarding criteria for deliberative discourse, for example that there is a striving towards agreement, although the consensus may be temporary, that diverging opinions can be set against each other, that tolerance and respect for views other than one’s own are shown, and that traditional outlooks can be questioned. This model is supplemented by designations for a number of disruptive behaviours, such as ridiculing, ignoring, interrupting people and engaging in private conversations. The thus further developed model will thereafter act as a lens in the analysis of students’ discussions when writing joint texts. Another theoretical starting point is the view of education as communication, and of the possibility of communication creating a third place, thereby developing democracy in the here and now-situation. For this study, comprising 18 hours of observation of nine students, that is to say the discussions of three groups in connection with writing texts on different occasions, various ethnographic data collection methods have been employed, for example video recordings, participant observations, field notes and interviews in conjunction with the discussions. The analysis clarifies that the three groups developed their deliberation as the discussions about the joint assignment proceeded, and that most of the nine students furthermore expressed at least an openness towards a deliberative attitude for further discussions in the future. The disruptive behaviours mentioned in connection with the analytical model that could be identified in the discussions, for example interruptions and private conversations, proved not to constitute real disturbances; on the contrary they actually contributed towards the discussions developing, enabling them to continue. On the other hand, other and not previously identified disturbances occurred, for example a focus on grades, the lack of time and lacking language ability, which all in different ways affected the students’ attitudes towards their work. For any future didactical work on deliberative discourse in Swedish as a second language within higher education, these disturbances would need to be highlighted and made aware of for both teachers and students. Keywords: higher education didactics, communication, deliberative discourse, deliberative attitude, John Dewey, Tomas Englund, heterogeneity, ethnographic data collection methods. / Mot bakgrund av den svenska skolans dubbla uppdrag, det vill säga att möjliggöra för elever att utveckla både ämneskunskaper och ett demokratiskt förhållningssätt, är syftet med denna avhandling att undersöka i vad mån vuxna högskolestudenter med olika språklig och kulturell bakgrund under sin utbildning i svenska som andraspråk förmår lösa gemensamma skrivuppgifter med hjälp av deliberativa samtal, och i vad mån de därigenom också utvecklar ett deliberativt förhållningssätt. Utbildningens dubbla uppdrag är giltigt också för dem. Samtidigt som det redan finns viss forskning om deliberativa samtal när det gäller undervisning i skolan, saknas fortfarande ett högskoledidaktiskt perspektiv i denna forskning. Föreliggande studie ska ses som ett första högskoledidaktiskt bidrag till denna forskning. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt bland annat i tidigare forskning om deliberativa samtal genom att vidareutveckla en befintlig modell när det gäller kriterier för deliberativa samtal, till exempel att det föreligger en strävan efter att komma överens, även om konsensus är temporär, att skilda uppfattningar kan ställas mot varandra, att tolerans och respekt för andra åsikter än de egna kommer till uttryck, och att traditionella synsätt kan ifrågasättas. Studien omfattar 18 timmars observationer av nio studenters, det vill säga tre gruppers samtal i samband med gemensam textskrivning vid olika tillfällen. Olika etnografiska datainsamlingsmetoder har använts, till exempel videoinspelningar, deltagande observationer, fältanteckningar och intervjuer i anslutning till samtalen. Av analysen framgår att de tre grupperna utvecklade sin deliberation allteftersom samtalen kring den gemensamma uppgiften pågick, och att de flesta av de nio studenterna dessutom gav uttryck för en deliberativ beredskap inför fortsatta samtal. Studenternas fokus på sina betyg påverkade emellertid i viss utsträckning deras deliberation och kan betecknas som störningar i samtalen. Inför ett eventuellt framtida didaktiskt arbete med deliberativa samtal inom svenska som andraspråk på högskolan skulle dessa störningar behöva lyftas fram och medvetandegöras både för lärare och studenter.

<p>The concept of democracy is of importance to the Swedish educational system. The best proof of that is the central position democracy has had in the education program we attended at the Örebro university. This study analyses the concept of democracy and its leading foundation, namely the so-called “deliberative dialog”. The last is belived to be an ideal of democracy which schools in Sweden should follow. This is at least how prominent academics and advocates of “deliberative dialog” Tomas Englund and Jurgen Habermas, see this phenomenon and its role in our schools.</p><p>Pierre Bourdieu, French sociologist and social theorist has though shown that there is danger in believing that dialog is the only foundation of democracy. Accordig to him in every dialog exists a certan power struggle. What Bourdieu really means is that in a dialog actors are not equal, but there is great risk that some actors get dominated by other actors. These different views of dialog and its role in the school world has inspired us. In our study we wanted to see whether there are students or groups of students, that based on gender or ethnicity are dominated by other students in the everyday classroom dialog.</p><p>The empirical part of the study shows that those who were not activly engaged in the observed classroom dialog were boys of Swedish origin. The study also shows that those who seemed to have no problem with an active participation in the classroom dialog were girls, and very often girls of Swedish origin.The results of this study are though not completely unambiguous. As the group of students we observed were of differnt gender and came from different ethnic backgrounds we choose to see them as individuals. That means that they as individuals have differnt abilities when it comes to adapt to the climate of the classroom.</p>

The concept of democracy is of importance to the Swedish educational system. The best proof of that is the central position democracy has had in the education program we attended at the Örebro university. This study analyses the concept of democracy and its leading foundation, namely the so-called “deliberative dialog”. The last is belived to be an ideal of democracy which schools in Sweden should follow. This is at least how prominent academics and advocates of “deliberative dialog” Tomas Englund and Jurgen Habermas, see this phenomenon and its role in our schools. Pierre Bourdieu, French sociologist and social theorist has though shown that there is danger in believing that dialog is the only foundation of democracy. Accordig to him in every dialog exists a certan power struggle. What Bourdieu really means is that in a dialog actors are not equal, but there is great risk that some actors get dominated by other actors. These different views of dialog and its role in the school world has inspired us. In our study we wanted to see whether there are students or groups of students, that based on gender or ethnicity are dominated by other students in the everyday classroom dialog. The empirical part of the study shows that those who were not activly engaged in the observed classroom dialog were boys of Swedish origin. The study also shows that those who seemed to have no problem with an active participation in the classroom dialog were girls, and very often girls of Swedish origin.The results of this study are though not completely unambiguous. As the group of students we observed were of differnt gender and came from different ethnic backgrounds we choose to see them as individuals. That means that they as individuals have differnt abilities when it comes to adapt to the climate of the classroom.

Syftet med examensarbetet var att göra en kvalitativ historiedidaktisk studie av gymnasieelevers intresse för historia i allmänhet och förståelse av en specifik historiekulturell artefakt i synnerhet. Detta är inte minst intressant med hänsyn till läroplanens riktlinjer om undervisningens anpassning och beaktande av elevernas erfarenhets- och livsvärld. En klass i respektive Historia A, B och C – sammanlagt åttio elever – fick läsa historikern, författaren och akademiledamoten Peter Englunds essä ”Om fattigdomens historia”. Därefter fick de svara på ett frågeformulär med öppna frågor om läsningen och deras förhållande till historiekultur i stort. Analysen av resultaten kom att problematisera och lyfta fram två huvudsakliga kritiska faktorer i historieundervisningen och fyra förslag på didaktiska och pedagogiska strategier för att i möjligaste mån utgå från och möta eleverna i densamma. Förslagen skiftar mellan erfarenhetspedagogikens tillmötesgående och en främmandegörande pedagogiks kritiska bearbetning av elevernas erfarenhets- och livsvärld.

The overall purpose of this thesis is to critically contextualise the organization of content in Swedish upper-secondary vocational education by highlighting its social and political implications in relation to social class. Policy documents concerning the content of vocational education in Sweden from 1971 to 2011 serve as the main empirical source, with particular attention given to the reform of 2011 (Gy11). The thesis is comprised of four studies that each represents a different context that reveals social and political implications of the selection and organisation of content in Gy11. The content structure of Gy11 is thus analysed in relation to (a) the school’s role of fostering democratic citizens and the overarching societal function of education, (b) knowledge distribution among social classes, (c) a class context, including key historical and contemporary reforms, and (d) a modern historical context, focusing on how two previous structural reforms (1971 and 1994) organised power and control over educational content. The study results show that, in terms of its content structure and underlying principles, Gy11 represents a historical break with previous reforms in many respects. Fundamental organising principles of past reforms, such as students’ preparation for active citizenship, critical thinking and entry to higher education, have been given less importance while the content is more context-bound than in previous reforms. The Gy11 reform can thus be seen as a part of a broader policy trend that is detracting from earlier efforts to give all social classes equal access to an equivalent education and reduce social imbalances in education. This new way of shaping vocational education is, it is argued, likely to exacerbate class inequalities by both reducing social mobility and rendering knowledge distribution in society more asymmetric.

This diploma thesis is attempting to analyze the events of November and December 1989 in Czechoslovakia through the eyes of English-speaking witnesses, both at the time and in retrospect, using English language sources. The goal of the thesis is to distill from the analysis notions of freedom and whether there are perceptions of change since 1989. Included in the definition of "freedom" is the means by which it was achieved.

Detta examensarbete är indelat i tre delar. Examensarbetet består av en översättning av tre kapitel ur Etta James självbiografi Rage to survive: the Etta James story skriven av James och spökförfattaren David Ritz, samt ett kapitel om vilka textspecifika översättningsproblem som uppstod vid översättningen. Den tredje delen består av en djupanalys av hur varieteten African-American English (AAE) översatts i två andra verk, nämligen I know why the caged bird sings av Maya Angelou och The bluest eye av Toni Morrison där översättningarna av dessa verk jämförs med min översättning av Rage to survive: the Etta James story. Djupanalysens syfte är att undersöka hur många talspråksmarkörer som finns i de ovannämnda verken, samt hur många av dessa markörer är specifika för AAE. Dessutom används Englund Dimitrovas varietetsskala (2001). Detta för att undersöka huruvida måltexterna ligger på skalan i relation till källtexterna genom mängden talspråksmarkörer. Översättningen genomfördes med målet att ligga så nära källtextens stil som var möjligt med hänsyn till målspråkets grammatiska regler och förutsättningar. Detta för att kunna erbjuda den målspråklige läsaren en likvärdig effekt som läsaren av källtexten. För att uppfylla detta mål fick en del kompromisser göras. / This thesis is divided into three main parts. It consists of a translation of three chapters from Etta James’ autobiography named Rage to survive: the Etta James story, written by James herself and ghost writer David Ritz. The thesis also features a part involving the issues that arose when I translated Rage to survive: the Etta James story and how I solved these issues. The third and final part consists of an analysis of how African-American English (AAE) has been translated in two other novels in the past, namely I know why the caged bird sings by Maya Angelou and Toni Morrison’s The bluest eye. I compare the translations of these two novels with my own translation of Rage to survive: the Etta James story in the analysis where I strive to gain insight into the norms for translating spoken varieties. The translation was carried out with the purpose of maintaining the stylistic and informal markers as intact as possible while at the same time adhering to the grammatical prerequisites of the target language (Swedish). / <p>Översättningen är borttagen ur den publicerade versionen i fulltext i DiVA (denna version) på grund av upphovsrätten.</p><p>The translation has been removed from the published version of the essay in DiVA due to copyright.</p>