Den 1 januari 2016 trädde en revidering av föräldraförsäkringen i kraft, där 90 dagar istället för 60 av de totalt 480 dagarna av föräldrapenning öronmärktes för respektive förälder som har gemensam vårdnad. Jämställdhet i kombination med föräldraledighet har varit ett ständigt aktualiserat ämne och jämställdhet i kombination med ett barnperspektiv är starkt betonat i den nuvarande upplagan av föräldraförsäkringen. Ett argument till att öronmärka fler dagar är att främja jämställdhet genom att öka manligt uttag av föräldrapenning, som trots en utjämning fortfarande domineras av kvinnor. Flera positiva effekter förutspås av en jämnare fördelning av uttag av föräldrapenning. Genom att män ökar sin närvaro i hemmet, frigörs kvinnors tid som kan ägnas åt arbete, vilket bidrar till ökad löneutveckling, karriärmöjligheter och pensionsstorlek. Studier indikerar dessutom ett samband mellan fäders föräldraledighet och en jämlikare fördelning av hushållssysslor. Denna logik förutsätts av att en kvinna delar sitt hushåll med någon, helst en man. År 2016 levde 12,4 procent av alla barn under 3 år med separerade biologiska föräldrar. Ensamstående mödrars tid i hemmet kan inte frigöras av någon på samma premisser som sammanboende par, därför kan uppdelningen av föräldraledighet bli problematisk. Denna uppsats syftar till att genom en WPR-analys av den senaste revideringen av föräldraförsäkringsreformen undersöka hur ensamstående mödrars situation reflekteras i jämställdhetsdiskursen. Studiens teoretiska ramverk inkluderar diskursiv institutionalism med syfte att studera hur jämställdhet som idé opererar inom institutionen – samt socialkonstruktivism som gör det möjligt att studera normers betydelse i produktionen av problem. Överlag är begreppet jämställdhet etablerat på premissen att kvinnor och män lever ihop i en tvåsamhet. Det finns kännedom om problematik kring föräldraledighet bland separerade föräldrar med gemensam vårdnad – en problematik som vidrörs men lämnas utan djupare analys. Frånvaron av ensamstående mödrars perspektiv i den nuvarande jämställdhetsstrategin i föräldraförsäkringen riskerar att ge allvarliga konsekvenser på ensamstående mödrars liv. Vad jämställdhetskonceptet i föräldraförsäkringen saknar är en fler dimensioner av analysnivåer däribland kvinnor som lever utan män. Att enbart utgå ifrån relationen mellan kvinnor och män är en för tunn grund att basera hållbara jämställdhetsåtgärder på.

Studiens syfte var att undersöka sannolikheten för ensamstående föräldrar att bli utsatt för brott och hur andra faktorer hos den ensamstående föräldern påverkar sannolikheten. Den offentliga samhällsdebatten ändrade riktning i förklaringsmodeller för brottslighet, från att handla om gärningspersonens utsatta situation till att handla mer om brottsoffren. Strukturella ojämlikheter och fattigdom under uppväxten har negativa konsekvenser för individers framtid, vilket påverkar de att bli utsatta för brott. Tidigare forskning om utsatthet för brott har rapporterat att kvinnor blir mer utsatta för brott mot person än män. Studiens teoretiska ramverk bygger på fyra perspektiv. Social desorganisationsteori utgår från att kriminalitet förklaras av samhällets brist i att kontrollera deras invånare på grund av segregering. Ekonomisk kapital är ekonomiska resurser inom Bourdieus kapitalteori, som förklarar hur socio-ekonomiska skillnader ger ojämlika ekonomiska fördelningar. Habitus förklarar hur individers handlingar och livsstil är byggt utifrån deras uppväxt. Genusperspektiv utgår utifrån kritiska synpunkter kring genusbegreppet och hur definitioner för vad som är ”manligt” respektive ”kvinnligt” normaliseras. Data är inhämtat från Levnadsnivåundersökning 2010 (LNU 2010), och urvalet består av ensamstående föräldrar mellan 18-75 år. Studien har fem beroende variabler: ”Utsatt för stöld”, ”Våld med kroppskada”, Våld utan kroppskada”, ”Utsatt för skadegörelse” och ”Allvarliga hot”. Kontrollvariabler är fördelad i olika grupper om individers bakgrund på individnivå, familjeförhållande under uppväxt, bostadsförhållande och ekonomiska resurser. Materialet analyserade genom logistiska regressionsmodeller. Resultatet visade att förutom för utsatthet för skadegörelse så finns det en större sannolikhet för ensamstående föräldrar att bli utsatta till dessa brott jämfört med par med hemmavarande barn. Att leva i bostadsområden med missgynnande bostadsförhållande ökar sannolikheten för utsatthet, däremot så skiljer det sig beroende på vilket brott de blir utsatt för. Sannolikheten för utsatthet minskar för ju äldre individen är, särskilt inom åldern 40-59 år.

I denna studie om stjärnfamiljer som genomgått en adoptionsprocess har fokus legat på att besvara frågan: Vad innebär det att ha adopterat som stjärnfamilj? Studiens fokus ligger på två grupper, ensamstående kvinnor och samkönade par. Genom ett målinriktat urval i en kvalitativ studie har fokus legat på att fånga de upplevelser och emotioner som dessa respondenter erfarit och med öppna samtal där endast vägledande frågor användes. Med inspiration från hermeneutiken har vi analyserat och tolkat materialet. Resultatet visar på en kunskapsbrist inom det sociala arbetet angående dessa adoptanter samt att en exkludering kan ske då det kommer till den heterosexuella tvåsamhetsnorm som råder i samhället. Ett annat resultat som denna studie visar är att socialarbetare har en rädsla över att framstå som diskriminerande och på så sätt bemöts dessa adoptanter annorlunda än om ett heterosexuellt par ansöker om adoption. Resultatet visar även att väntan på ett barn är av varierande längd och respondenterna förklarar känslor som kan liknas med en bergodalbana. Den konklusion som framkommit är att de respondenter som intervjuats i denna studie har överlag goda erfarenheter från adoptionsprocessen men det finns även skäl till att studera detta ämne vidare för att öka kunskapen hos socialarbetare. / In this study about starfamilys who has gone thru an adoption process have focus laid on answering the question: What does it mean to adopt as a starfamily? This study has its focus on two groups, single women and samesex couples. By using a goal-oriented selection in a qualitative study where focus have been capturing the experiences and emotions that our respondents have experienced. We have analysed with a hermeneutic approach and interpreted the material. The results show there is a gap in knowledge in the social field about these selected groups and an exclusion can occur because of the twosome- and heterosexual norm in the society. Another result is that some social workers have a fear of being seen as discriminatory and because of this the treatment of these adoptive families can be different from the treatment towards heterosexual couples. The results also show that the wait for children various in lengths and feelings that are described as a rollercoaster is portrayed by the respondents. The conclusion in this study is that our respondents have a mainly positive experience from their adoptions but there are still reasons to study this topic furthermore to gain more knowledge to social workers.

Bakgrund: Den 1 april 2016 blev det enligt lag möjligt för ensamstående kvinnor att få assisterad befruktning i Sverige. Tidigare reste kvinnor till andra länder för att få hjälp. Den nya lagändringen tyder på förändrade normer och ökad acceptans för alternativa föräldraskap. Syfte: var att kartlägga vårdrutiner på svenska fertilitetskliniker.  Metod: Kvantitativ deskriptiv design med postenkätstudie som datainsamlingsmetod. Urvalet var en totalundersökning där samtliga fertilitetskliniker i Sverige som erbjöd assisterad befruktning inkluderades, varav universitetssjukhus (n=6) och privata fertilitetskliniker (n=11).  Resultat: Samtliga universitetssjukhus och nio privata fertilitetsklinikerna erbjuder ensamstående kvinnor assisterad befruktning. Den genomsnittliga väntetiden på universitetssjukhusen var 13,5 månader, anledningarna till de långa väntetiderna är brist på spermiedonatorer, ekonomiska skäl, brist på läkare och kuratorer samt lokaler. De privata fertilitetsklinikerna har en genomsnittlig väntetid på 2,6 månader. Totalt är det drygt 900 ensamstående kvinnor som står i kö för utredning och behandling i Sverige. Universitetssjukhusen har fler kvinnor som står i kö. De privata fertilitetsklinikerna har utfört fler utredningar och behandlingar. Lokala riktlinjer eller dokument för vårdrutiner gällande assisterad befruktning av ensamstående kvinnor saknas. Universitetssjukhusen följer de nationella rekommendationerna men de privata fertilitetsklinikerna avviker gällande åldersgränser och antal behandlingar.  Slutsats: Alla fertilitetskliniker, utom två privata erbjuder assisterad befruktning för ensamstående kvinnor i Sverige. Det finns brister och förhållanden som behöver åtgärdas för att uppnå en jämlik vård över landet. Många ensamstående kvinnor önskar assisterad befruktning, vilket visar att det finns ett stort antal kvinnor som har behov av att bli förälder på egen hand utan närvaro av en fast partner.

Alanko, E. ”Gör det här nu och så kan kärleken komma sen”. Reproduktion utan sexualitet. Examensarbete i sexologi 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Examensarbete i sexologi, 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2017.Ensamstående kvinnor har sedan första april 2016 laglig rätt att insemineras i Sverige, lagen har länge debatterats och i och med dagens teknologi kring fertilitetsbehandlingar är nu reproduktion utan sexualitet en möjlighet för ensamstående kvinnor. Detta medför att normer och föreställningar kring reproduktion, sexualitet och familjebildning åter står inför en förändring. Studiens syfte är att undersöka hur ensamstående kvinnor, som genomgått insemination alternativt planerar insemination, upplevt hur normer och föreställningar, både deras egna och omgivningens normer och föreställningar, påverkat dem under processen att bli förälder. I studien intervjuades fem kvinnor, de fick fritt berätta kring sina upplevelser kring normer och föreställningar under deras process att bli föräldrar och materialet bearbetades sedan utifrån kodning och kategorisering. Åtta kategorier identifierades och det empiriska materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som queerteori och familjeteori. Studiens resultat visade att normer och föreställningar påverkar ensamstående kvinnor som inseminerar och de normer som framträdde var heteronormen och normer kring kärnfamiljen. Kvinnorna i studien uttryckte en önskan om att leva i en heterosexuell tvåsamhet och i en kärnfamilj. Ändå beslutar de att skaffa barn utan att sexualitet är inblandat vilket går emot både deras önskan och rådande normer. Dessa kvinnor blir självständiga aktörer med sitt beslut om reproduktion utan sexualitet. Studien bidrar med kunskap om att kärnfamiljen som familjeform är fortfarande rådande norm även om den utmanas av dagens mångfald av familjeformer i verkligheten. Även om kvinnorna i studien kan ses som självständiga aktörer som klarar sig utan män som pappa till barnen och familjeförsörjare så uttrycker de en önskan om att inkludera en man på något sätt i deras familj.Nyckelord: Ensamstående kvinnor, familjebildning, föräldraskap, insemination, normer, reproduktion, sexualitet. / Alanko, E. “Do this now and then love can come”. Reproduction without Sexuality. Degree project in sexology 30 högskolepoäng. Malmö University: Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, Year, 2017.Single women have a legal right to inseminate in Sweden since 1 April 2016, the law has been debated for a long time and with today's technology around fertility treatments, reproduction without sexuality is an opportunity for single women. This means that norms and notions about reproduction, sexuality and family formation are again faced with a change. The purpose of the study is to investigate how single women who have undergone insemination alternatively plan insemination, experienced how norms and beliefs, both their own and the environment's norms and beliefs, influenced them during the process of becoming a parent. In the study, five women were interviewed, they were asked to freely tell about their experiences about norms and beliefs during their process of becoming parents, and the material was then processed based on coding and categorization. Eight categories were identified and the empirical material was analysed from previous research and theoretical starting points such as queer theory and family theory. The study results showed that norms and performances affect single women who inseminate and the norms that appeared were a heterosexual norm and norms around the nuclear family. The women in the study expressed a desire to live in heterosexual relationship and in a nuclear family. Nevertheless, they decide to acquire children without sexuality being involved, which opposes both their wishes and prevailing norms. These women become independent actors with their decision on reproduction without sexuality. The study contributes to the knowledge that the family as a family form is still the prevailing norm, even though it is challenged by today's diversity of family forms in reality. Although women in the study can be seen as independent actors who manage without men as dads to the children and family providers but they still express a desire to include a man in some way in their family.Keywords: Family formation, insemination, norm, parenthood, reproduction, sexuality, single women.

Det finns en problematik för ensamstående föräldrar att på ett tillfredställande sätt balansera arbetsliv och familjeliv, än mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har särskilda behov. Studiens syfte är att belysa, analysera och skapa en förståelse för hur karriärutvecklingen formas för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. I fokus är föräldrars karriärutveckling efter att ha fått barn med särskilda behov. Informanternas bakgrund, karriärutveckling, samhällsstöd samt förändringen det innebar att få barn med särskilda behov, är fyra faktorer som särskilt belyses. Examensarbetet utgår från en hermeneutisk ansats. För att skapa en förståelse för hur karriärutveckling formas och hur arbetsliv och familjeliv balanseras, grundar sig studien i samtalsintervjuer med fyra ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av teorin Careership: a sociological theory of career decision making och en senare återkoppling och uppdatering av denna teori: Understanding career decision-making and progression: Careership revisited.Resultatet visar att ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov upplever svårigheter i att balansera arbetsliv med familjeliv. Av särskild betydelse för att kunna balansera arbetsliv och familjeliv är en flexibel arbetssituation och tillgång till ett fungerande samhällsstöd. Informanternas sociala bakgrund har en inverkan på hur karriärutvecklingen formats och på hur balansen mellan arbetsliv och familjeliv upplevs. Informanterna med medelklassbakgrund har bättre förutsättningar att balansera arbete och familjeliv än informanterna med arbetarklassbakgrund.

Det finns en problematik för ensamstående föräldrar att på ett tillfredställande sätt balansera arbetsliv och familjeliv, än mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har särskilda behov. Studiens syfte är att belysa, analysera och skapa en förståelse för hur karriärutvecklingen formas för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. I fokus är föräldrars karriärutveckling efter att ha fått barn med särskilda behov. Informanternas bakgrund, karriärutveckling, samhällsstöd samt förändringen det innebar att få barn med särskilda behov, är fyra faktorer som särskilt belyses. Examensarbetet utgår från en hermeneutisk ansats. För att skapa en förståelse för hur karriärutveckling formas och hur arbetsliv och familjeliv balanseras, grundar sig studien i samtalsintervjuer med fyra ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av teorin Careership: a sociological theory of career decision making och en senare återkoppling och uppdatering av denna teori: Understanding career decision-making and progression: Careership revisited. Resultatet visar att ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov upplever svårigheter i att balansera arbetsliv med familjeliv. Av särskild betydelse för att kunna balansera arbetsliv och familjeliv är en flexibel arbetssituation och tillgång till ett fungerande samhällsstöd. Informanternas sociala bakgrund har en inverkan på hur karriärutvecklingen formats och på hur balansen mellan arbetsliv och familjeliv upplevs. Informanterna med medelklassbakgrund har bättre förutsättningar att balansera arbete och familjeliv än informanterna med arbetarklassbakgrund.

Studien syftar till att undersöka ensamstående kvinnors upplevelser av att skaffa barn på egen hand via assisterad befruktning, samt deras syn på sin roll som ensamstående förälder. Studien är en kartläggande litteraturöversikt som inkluderar tolv artiklar från olika delar av världen. Resultatet visar på att kvinnor som blivit eller ämnar bli mamma genom assisterad befruktning processat beslutet under en lång tid. Processen beskrivs även som en känslosam resa som inkluderar en stor sorg över att inte dela föräldraskapet med en partner och att därmed frångå drömmen om en kärnfamilj. Däremot betonar kvinnorna att de är tacksamma att möjligheten till assisterad befruktning finns, vilken möjliggör deras önskan om moderskap. Inför assisterad befruktning står kvinnorna inför olika ställningstaganden och förberedelser. Dessa rör bland annat föräldraskap/omsorg, ekonomi/boende och val av assisterad befruktning. En stor oro hos kvinnorna rör den norm som råder i samhället om kärnfamiljsidealet och hur bemötandet av kvinnans omgivning kan komma att påverka dem. Slutsatsen visar på att valet att genomgå assisterad befruktning inte var kvinnornas ursprungliga plan utan var ett beslut som togs på grund av livsomständigheter. Beslutsprocessen och behandlingen var för många en påfrestande process och här uttrycks ett behov av stöd och anpassningar i vården. Vi lyfter kuratorn som en viktig profession som kan tänkas fylla funktionen av ett psykosocialt stöd för ensamstående kvinnor som genomgår assisterad befruktning. Vidare krävs det mer forskning för att undersöka ensamstående kvinnors behov inom den svenska hälso- och sjukvården. / The aim of this study is to explore single women's experiences of having a child on their own using assisted reproduction and their view of their role as a single parent. This study is a literature review that includes twelve studies from different parts of the world. The results show that single women by choice, who already have become or intend to become mothers through medically assisted reproduction, have thought through their decision for a long period of time. The process of becoming a single mother by choice is described by the women as an emotional journey that includes grief of not having a partner to share the parental responsibilities with, and thereby departing the dream of a nuclear family. However, the women emphasize their gratefulness for the possibility to undergo assisted reproduction, with a desire for motherhood. Before starting the process of assisted reproduction, the women face different decisions and preparations. This concerns parenting/care, finances/housing and decisions about assisted reproductive technology, among other things. A concern among the women is how norms about the nuclear family ideal that prevail in society could affect them negatively. The conclusion shows that the choice to undergo assisted reproduction was not the women's original plan, but rather a decision made due to life circumstances and the fear of missing out on the dream of becoming a mother. For many, the decision-making process and treatment was a stressful period, and here a need for support and adjustments within the healthcare system was expressed. We highlight the counselor as an important profession that can fulfill the function of psychosocial support for single women undergoing assisted reproduction. Furthermore, more research is needed to examine the needs of single women by choice within the Swedish healthcare system.

Introduktion: Ensamstående mödrars ekonomiska utsatthet utgör en riskfaktor för gruppens psykiska välmående. Ett problem som är känt sedan tidigare men som fortfarande är aktuellt än idag. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka hur ensamstående mödrar påverkas mentaltav sin ekonomiska utsatthet. Metod: Genom en systematisk granskning av artiklar utförs en innehållsanalys med hjälp av textkondensering. Resultat: Undersökningen visade på att ensamstående mödrars psykiska välmående påverkas av deras ekonomiska situation och att den psykiska ohälsan bland målgruppen fortfarande är hög. Identifierade teman: Socioekonomi, Kombinera arbetsliv och privatliv, Jämställdhet. Diskussion: Samband mellan ekonomi och psykisk ohälsa existerar men i framtida forskning behöver mer fokus ligga på policys och åtgärder eftersom problemet med psykisk ohälsa består inom målgruppen. / Introduction: The financial vulnerability of single mothers is a risk factor for the group's mental well-being. A problem that has been known for a long time but is still relevant today. Aim: The purpose of the literature review is to investigate how single mothers are mentally affecte ed by their financial vulnerability. Method: Through a systematic review of articles, a content analysis is performed using text condensation. Results: The study showed that the mental well-being of single mothers is affected by their financial situation and that mental illness among the target group is still high. Identified themes: Socio-economics, Combining working life and private life, Gender equality. Discussion: The link between economics and mental illness exists, but in future research more focusneeds to be on policies and measures as the problem of mental illness persists within the target group.

<p>Ensamstående mödrar beskrivs ofta som en utsatt och marginaliserad grupp i samhället med sämre hälsa och livsvillkor än andra grupper. Eventuellt positiva aspekter av att vara ensamstående moder lyfts sällan fram i vare sig massmedia eller facklitteratur. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera ett antal ensamstående mödrars resonemang om sin livssituation och undersöka hur de uppfattar sin livskvalitet. Centrala frågeställningar var bl a vad ensamstående mödrar uppfattar som möjligheter och svårigheter i sin levnadssituation, samt vilka handlingsstrategier de beskriver att de använder sig av i vardagslivet. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod där fyra ensamstående mödrar intervjuades. Resultaten analyserades sedan med hjälp av Bengt Brüldes teorier om livskvalitet och sattes även i relation till tidigare forskning. Resultaten visar att ensamstående mödrar lever i ett spänningsförhållande mellan att autonomi och beroende. Alla mödrarna hade utvecklat olika strategier för att öka sin självständighet. Studien visade också att mödrarnas upplevelser av livskvalitet är avhängig känslan av att vara autonom.</p>