No description available.

Ensamstående mödrar beskrivs ofta som en utsatt och marginaliserad grupp i samhället med sämre hälsa och livsvillkor än andra grupper. Eventuellt positiva aspekter av att vara ensamstående moder lyfts sällan fram i vare sig massmedia eller facklitteratur. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera ett antal ensamstående mödrars resonemang om sin livssituation och undersöka hur de uppfattar sin livskvalitet. Centrala frågeställningar var bl a vad ensamstående mödrar uppfattar som möjligheter och svårigheter i sin levnadssituation, samt vilka handlingsstrategier de beskriver att de använder sig av i vardagslivet. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod där fyra ensamstående mödrar intervjuades. Resultaten analyserades sedan med hjälp av Bengt Brüldes teorier om livskvalitet och sattes även i relation till tidigare forskning. Resultaten visar att ensamstående mödrar lever i ett spänningsförhållande mellan att autonomi och beroende. Alla mödrarna hade utvecklat olika strategier för att öka sin självständighet. Studien visade också att mödrarnas upplevelser av livskvalitet är avhängig känslan av att vara autonom.

Inledning: Övergången till att bli mor belyses i denna studie utifrån fem ensamstående mödrars subjektiva upplevelse av sitt moderskap.  Frågeställningar: Hur upplever den ensamstående kvinnan moderskapet? Vilken inverkan har moderskapet på hennes självuppfattning? Vad upplevs hjälpsamt respektive begränsande för övergången till att bli mor? Metod: Studien baseras på intervjudata från narrativt inriktade intervjuer med fem ensamstående förstagångsmödrar med barn, 9-15 månader gamla. Data har analyserats med tolkande fenomenologisk analys. Resultat: Tre framträdande teman framkom. Det första temat fokuserar på barnet som en brytpunkt i kvinnans liv. Det andra temat illustrerar att det ur mor-barn-relationen som en jag-du-relation kan växa fram ett vi i relationen, vilken såväl utmanar som berikar moderns själv. Det tredje temat fokuserar på att den ensamstående modern brottas med frågor som rör tillräcklighet i sitt föräldraskap, vilket här ses som både ett resultat av det ensamma ansvaret och att den ensamstående modern tycks utmana såväl en tvåsamhetsnorm inom föräldraskapet som ett internaliserat kärnfamiljsideal.  Diskussion: Med utgångspunkt i relationell psykoanalytisk teori analyserades resultatet. Moderskapet visade sig i studien kunna medföra en själv-förändring genom en förändringsprocess i tre steg som för modern visar sig som: själv-uppluckrande, själv-utmanande och själv-förstärkande. Processen ses vila på såväl det praktiska som det etiska ansvar som modern har för barnet, något som i sin tur också genererar ett ansvar för sig själv. Intersubjektiviteten mellan mor och barn ses som en motor i processen. Den ensamstående modern tycks särskilt sårbar under denna process när hennes behov av närhet, stöd och erkännande accentueras. Den ensamstående modern riskerar också att uppleva sig ensam-stående om omgivningens uttryckliga och indirekta budskap går isär när hon genom sitt föräldraskap finner sig utmana vissa normer. Då finns risk att hon upplever sig ensam, utsatt och ifrågasatt. Att erbjuda kvinnan samtalsstöd under graviditet och framväxande moderskap med öppenhet för såväl den kroppsliga, psykologiska, relationella, sociala som existentiella dimensionen är en klinisk implikation som föreslås i studien. / Introduction: In this study, which is based on the interviews concerning the experiences of five single mothers, the transition to motherhood is highlighted. Objectives: How does the single mother experience motherhood? What is the impact of motherhood on her self-perception? In the transition to becoming a mother, what is considered helpful and what is considered limiting? Method: Based on five narrative interviews, with single mothers having children aged in the range 9 to 15 months, a qualitative interpretative phenomenological analysis (IPA) approach has been used. Results: In the analysis, three themes emerged. In the first theme, the child was seen as a breakpoint in the woman’s life. In the second theme it is acknowledged that, out of the mother-child relationship, like an I and a You relationship, a sense of a We emerged in the relation, which challenges as well as strengthens the mothers’ sense of self. The third theme acknowledges that, the single mother struggles with a feeling of insufficiency as a parent, which is seen as both a result of the sole responsibility and that the single mother seems to challenge both a two-parent norm within the parenthood and an internalized ideal of nuclear family.  Discussion: Starting from relational psychoanalytical theory, the results were analyzed. In the study, the transition to motherhood follows a three-step process of self-changes that initially dissolves the self, then challenges the self and finally strengthens the self. The process is developed from an actual and ethical responsibility of the mother for the child, which in turn also generates a responsibility for herself. Intersubjectivity was seen as a driving force in the process. The single mother seems particularly vulnerable during this process when the need for closeness, support and recognition is accentuated. The single mother seems also at risk of experiencing herself standing alone when she finds that her parenthood might challenge certain norms and the immediate and indirect message of the environment might be divorced. Then there is a risk that she experiences herself questioned, exposed and lonesome. Providing women with therapy support during pregnancy and emerging maternity is a clinical implication suggested in the study.

Introduktion: Att bli mor är en stor omställning i livet och det spelar då ingen roll om modern burit barnet i magen under nio månader, moderskap är ändå inget en kvinna egentligen kan förbereda sig på. Föräldraskapet är något som sker plötsligt och om modern då samtidigt även är ensamstående kan detta många gånger kännas överväldigande, vilket i sin tur kan bidra till att moderns psykiska hälsa påverkas negativt. Om kvinnan dessutom redan innan upplevt ångest, depression samt stress kan dessa symtom förvärras och då speciellt i samband med ett ensamt föräldraskap. Syfte: Att undersöka faktorer som kan leda till psykisk ohälsa hos ensamstående mödrar. Metod: En systematisk litteraturstudie med en tematisk analys grundad på tio vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Resultatet visar att ensamstående mödrar är mer sårbara för psykisk ohälsa och att låg socioekonomisk status, ekonomisk utsatthet, brist på socialt stöd samt föräldrastress är några av de mest framstående faktorerna som kan leda till uppkomsten av psykisk ohälsa hos ensamstående mödrar. Slutsats: Ensamstående mödrar är en utsatt samhällsgrupp vilka har en förhöjd risk för att drabbas av psykisk ohälsa. Detta då ensamstående mödrar ofta ställs inför ett flertal olika svårigheter samtidigt exempelvis som ekonomiska utsatthet, brist på socialt stöd och föräldrastress. Specifika förebyggande åtgärder samt interventioner inom både hälso-och sjukvården samt socialtjänsten bör därav utformas. Dessutom att på en hög politisk nivåutforma olika strategier för att ta itu med de socioekonomiska svårigheterna som familjer med en ensamstående förälder ofta ställs inför. Sveriges regering bör göra en kraftansträngning i utvecklingen av det hälsofrämjande arbetet för att förebygga och eliminera faktorer i samhället, som kan leda till psykisk ohälsa hos ensamstående mödrar / Introduction: Becoming a mother is a big change in life and it does not matter if the mother has carried the child in her womb for nine months, motherhood is still not something a woman can really prepare for. Parenting is something that happens suddenly and if the mother is also single at the same time, this can often feel overwhelming, which in turn can contribute to the mother's mental health being negatively affected. In addition, if the woman has already experienced anxiety, depression and stress before, these symptoms can worsen, especially in connection with single parenthood. Aim: To examine factors that can lead to mental illness among single mothers. Method: A systematic review with a thematic analysis based on ten scientific original articles. Results: The results show that single mothers are more vulnerable to mental illness and that low socio-economic status, financial vulnerability, lack of social support and parental stress are some of the most prominent factors that can lead to the emergence of mental illness amongsingle mothers. Conclusion: Single mothers are a vulnerable group in the society who have an increased risk of suffering from mental illness. This is because single mothers often are faced with a number of different difficulties at the same time, for example as financial vulnerability, lack of social support and parental stress. Specific preventive measures as well as interventions in both health care and social services should be designed accordingly. In addition, at a high political level, to design various strategies to address the socio-economic difficulties that families with a single parent often are faced with. The Swedish government should make an effort in the development of the health promotion work to prevent and eliminate factors in society, which can lead to mental illness among single mothers.

Ensamstående mammor upplever en högre grad av psykisk ohälsa i jämförelse medsammanboende mammor. Att vara en ensamstående mamma kan på många sätt varautmanande, därför kan socialt stöd från omgivningen vara extra viktigt för just dem. Syftetmed föreliggande studie var att undersöka upplevt socialt stöd och dess samband med psykiskohälsa bland ensamstående mammor. För att samla in data genomfördes enenkätundersökning med totalt 140 deltagare, vilka delades upp i grupperna: ensamståendemammor (n = 78) och sammanboende mammor (n = 62). För att undersöka studiensvariabler, psykisk ohälsa och upplevt socialt stöd, användes skalorna Kessler PsychologicalDistress Scale och The Multidimensional Scale of Perceived Social Support. Resultatetvisade att det fanns en signifikant skillnad mellan grupperna ensamstående mammor ochsammanboende mammor vad gällde både psykisk ohälsa och upplevt socialt stöd. Gruppenensamstående mammor rapporterade en högre grad av psykisk ohälsa och en lägre grad avupplevt socialt stöd till skillnad från sammanboende mammor. Resultatet visade även att detfanns ett signifikant negativt samband in mellan psykisk ohälsa och upplevt socialt stöd, dettasamband var dock svagare bland ensamstående mammor. Därför är studiens viktigasteslutsats att det kan finnas andra faktorer än socialt stöd som är viktigare och därmed har ettstarkare samband med psykisk ohälsa bland ensamstående mammor.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur strukturella och relationella sociala omständigheter påverkar utrikesfödda, ensamstående mödrars livsvillkor. De strukturella utmaningar som försätter den studerade gruppen i en utsatt position i samhället undersöks utifrån ekonomiska resurser i form av möjligheter och hinder för etablering på arbetsmarknaden och kontakt med välfärdsfunktioner. Sociala resurser kommer också att undersökas i och med en migration till Sverige som innebär att viktiga sociala nätverk kan vara bristande. Kulturell bakgrund och anpassningen till ett nytt samhälle med främmande språk, normer och förväntningar kan också tänkas påverka kvinnornas möjligheter att säkerställa goda livsvillkor. Det empiriska materialet baseras på åtta kvalitativa intervjuer med utrikesfödda, ensamstående mödrars personliga berättelser och upplevelser. Det sociologiskt teoretiska ramverket utgörs av ett intersektionalitetsperspektiv, Scheffs teori om sociala band och Habermas teori om system och livsvärld. Uppsatsens huvudinsikter omfattar den individualistiska samhällsutveckling som utmanat utrikesfödda, ensamstående mödrars livsvillkor. Samhällets nedmontering av välfärdsfunktioner ställer höga krav på relationer i kvinnornas livsvärld. Sociala relationer och kontaktnät med kvinnor i liknande situation visar sig vara av stor vikt för god hälsa och välmående. / This essay aims to examine how structural and relational social circumstances affect the living conditions for migrant women in lone motherhood households. The structural challenges that contributes to the groups vulnerable position in society will be examined in this essay through financial resources in the form of opportunities and obstacles on the labor market and contact with welfare functions. Social resources will also be in focus because of the migration to Sweden which means access to important social networks may be lacking. Cultural background and the adaptation to a new society with a foreign language, norms and expectations can affect the women's ability to accommodate good living standards. The empirical material is based on eight qualitative interviews, with migrant women in lone motherhood households, and their personal stories and experiences. The sociological theoretical framework consists of an intersectional perspective, Scheff's theory of social bonds and Habermas theory of system and lifeworld. The essay's key points cover the individualistic societal development that has challenged the living conditions for the group in question. Society's dismantling of welfare functions contributes to high demands on relationships in the lifeworld of the women, where social relationships with women in a similar position prove to be of big importance for good health and well-being.

Studien utgår från en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer med utredare somutför den psykosociala lämplighetsprövningen inför assisterad befruktning med doneradekönsceller inom fertilitetsvården. Sammantaget intervjuades sex stycken utredare vilka utförden psykosociala lämplighetsprövningen inom olika sjukhusregioner i Sverige. Studien ämnarundersöka likheter och skillnader i den psykosociala lämplighetsprövningen beroende påfamiljeform och region. Studien ämnar även att undersöka utredares upplevdahandlingsutrymme där en tematisk analys används tillsammans med Giddensstruktureringsteori, begreppet handlingsutrymme innefattande en normativ praktik. Resultatetvisar att handlingsutrymmet är stort för de utredare som utför den psykosocialalämplighetsprövningen. Utredarna upplever att lagar, regler och riktlinjer är delvistolkningsbara och som både utökar och begränsar handlingsutrymmet. Även faktorer somorganisationens utformning och utredarens egna handlande påverkar handlingsutrymmet.Då resultatet och analysen visar att lagen är tolkningsbar bidrar det till att regioner har stortutrymme att utforma den psykosociala lämplighetsprövningen olika vilket bidrar till att utredareinom olika regioner har olika stort handlingsutrymme. Analysen visar att tvåsamhetsnormen ärframträdande i den psykosociala lämplighetsprövningen. Resultatet och analysen visar även attdet finns skillnader i den psykosociala lämplighetsprövningen beroende på familjeform ochregion.

Bakgrund: Kärnfamiljen ses generellt som den gyllene normen för familjebildning men verkligheten visar att familjer ledda av en ensamstående förälder, främst då mammor, är en familjeform som stadigt ökar. Samtidigt visar forskningen att ensamma mammor är en utsatt grupp i samhället med mer generella hälsoproblem. Statistiken lyfter fram att det är negativt för kvinnors hälsa att vara ensamstående mamma. En mer sammansatt bild av mammornas upplevelse av sin vardag kan vara en viktig förutsättning för distriktsköterskan vid mötet med dessa kvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturgranskning var att identifiera upplevelser av vardagslivets utmaningar som ensamstående mamma. Metod: Litteraturstudie som inkluderade 12 studier med kvalitativ ansats. Analys av data genomfördes utifrån Evans tolkande datasyntes. Resultat: För den ensamstående mamman utgjorde vardagens alla krav en stress. Det som främst stressade var hennes ekonomiska situation och att allt ansvar låg enbart på henne, att det inte fanns någon att dela kraven och intrycken med. Detta gav en känsla av trötthet och utmattning som gav mammorna en känsla av ohälsa både fysiskt och psykiskt. Den främsta faktorn till välbefinnande hos mammorna var i interaktion till andra, sitt sociala nätverk. I de granskade studierna framkom en stolthet över sin förmåga och själva moderskapet lyftes fram som en givande och stärkande roll. Slutsats: Granskningen visade på vikten av ett socialt sammanhang, att ha ett socialt nätverk oavsett storlek. Det gav stora positiva effekter på mammornas välbefinnande. / Background: The ”Cosby-family” is viewed as a standard for family formation, but reality shows that families led by a single parent, especially mothers, are a family form that is steadily increasing in societys. At the same time, the research shows that it is a vulnerable group in society with more general health problems. The statistics emphasize that being a single mother is negative for women's health. A more complex picture of the single mothers' experience of their everyday life can be an important prerequisite for the district nurse in the meeting with these women. Aim: The purpose of this literature review was to identify the experiences of everyday life's challenges as a single mother. Method: A literature study that included 12 studies with a qualitative approach.  The analysis of data was carried out based on Evans interpretive data synthesis. Results: For the single mother, the everyday demands were a stressfactor. What mainly stressed her was her financial situation and that all the responsibility lay solely on her, that there was no one to share the demands and feelings with. This gave a feeling of fatigue and exhaustion that gave the mothers a sense of ill-health both physically and mentally. The main factor of well-being of the selected group was when they interacted with others, their social network. In the examined studies, a sense of pride came out for their accomplishments and the motherhood itself was highlighted as a rewarding and strengthening role. Conclusion: The review showed the importance of a social context, to have a social network regardless of it´s size. It had great positive effects on the mother's wellbeing.

Jag vill undersöka och beskriva tvärkulturell fostran. Syftet med uppsatsen är att studera hur barn formas av att växa upp med två kulturer, det vill säga där barnets/barnens föräldrar kommer från två olika kulturer och den ena kulturen inte är representerad under barnets/barnens uppväxt. Frågeställningarna utifrån detta är; Vad förmedlar föräldern till barnet/barnen av denna kultur? Vilka förhoppningar har föräldern kring innebörd och konsekvenser av den tvärkulturella fostran och uppväxten? Litteraturstudien visar att i en tvärkulturell fostran får man först se vad kulturen bär med sig,vilka kulturtraditioner och förhållningssätt som finns i de respektive kulturerna. Har de exempelvis en grund i grupp- eller individorientering där olika synsätt förespråkas och premieras, och där dessa tar sig olika uttryck i fostran och under uppväxten? Begrepp som innefattar en tvärkulturell fostran är identitet, socialisering, etnicitet och nationalism. Flera studier visar även på språkets betydelse för socialisering och kulturell identitet. Vem man är och vem man blir påverkas av språket och även speglas däri. Resultaten från studiens intervjuundersökning och autoetnografi pekar bland annat på betydelsen av kontakter med familj och släkt genom audiovisuella hjälpmedel via internet, att hålla en positiv bild av den andra föräldern, samt att visualisera kulturen genom fotografier och föremål. / My aim of this study is to investigate and describe cross-cultural upbringing. The purpose of the essay is to study how children are formed by growing up with two cultures, ie where the child's/children's parents come from two different cultures and one culture is not represented during the child's/children's upbringing. The issues from this are; What does the parent convey to the child/children of this culture? What hopes does the parent have regarding the meaning and consequences of the cross-cultural upbringing? The literature study shows that in a cross-cultural upbringing one must first see what the culture carries with it, which cultural traditions and attitudes that exist in the respective cultures. Do they, for example, have a foundation in group or individual orientation where different views are advocated and rewarded, and where these take different forms in parents’ views and during the children’s upbringing? Concepts that involve cross-cultural upbringing are identity, socialization, ethnicity and nationalism. Several studies also show the importance of language for socialization and cultural identity. Who you are and who you become are affected by language and also reflected in the language. The results of the study's interview survey and auto-ethnography point to, among other things, the importance of contacts with family and relatives through audiovisual aids via the internet, to keep a positive image of the other parent, and to visualize the culture through photographs and objects.

<p>Kvinnor och mäns sexuella relationer innebär ofta att kvinnor blir gravida och barn föds och därmed även till att parterna ingår äktenskap. I de flesta samhällen är äktenskapet en social institution som fyller olika funktioner för familjelivet. Äktenskap innebär även, enligt samhällssynen, tillåtet sexuellt umgänge som i många fall leder till olika sätt att se på kvinnokroppen, gemensamt boende, familjebildning med barnuppfostran. Det innebär även att man anser vissa sjukdomar som typiskt kvinnliga. Historiskt sett har kvinnorna tillhört det underordnade könet i samhället, kvinnorna värderades lägre än männen, kvinnor relaterade sig till männen, dessa erfarenheter har präglat deras behov som kvinna.</p><p>Syftet med undersökningen är först och främst så långt källmaterialet tillåter jämföra skillnaden mellan andelen utomäktenskapligt födda barn i Gävle och Ovanåker under åren 1850 - 1855 och följa dessa utomäktenskapligt födda barn fram till 1860. En avsikt har även varit att genom denna studie få belägg för min hypotes att kvinnorna i Gävle föder fler ”oäkta” barn än kvinnorna i Ovanåker samt att de Gävle-födda barnens levnadslängd är kortare. Dessutom vill jag även se hur dessa kvinnors livssituation är och eventuellt ändras i och med barnens födelse.</p><p>Som bakgrund till min undersökning ger jag en sammanfattande studie för att se vilken funktion äktenskapet har haft för kvinnor. Genom att arbeta efter frågor t.ex. Hur har äktenskapets karaktär ändrats sedan 1600-talet? Till vilka orsaker har kvinnor ingått äktenskap, enbart av ekonomiska eller rent av för en kärleksrelation? Hur har kyrkan och samhället sett på kvinnor och äktenskap? Den röda tråd som kommer att löpa genom hela uppsatsen är ett genusperspektiv på religion, kvinnor och deras sexualitet.</p>